1303/1994

Given i Helsingfors den 22 december 1994

Lag om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Mål

Syftet med denna lag är att främja gårdsbrukets och landsbygdsnäringarnas strukturella anpassning till Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik samt att skapa förutsättningar för att landsbygden även i övrigt utvecklas.

Genom denna lag kompletteras även Europeiska gemenskapens lagstiftning om stödsystem till den del en medlemsstat ges möjlighet därtill eller gemenskapen förutsätter detta av medlemsstaten.

2 §
Tillämpningsområde

För att de mål som nämns i 1 § 1 mom. skall nås är det möjligt att med stöd av denna lag ta i bruk Europeiska gemenskapens stödsystem så som nedan stadgas.

I denna lag stadgas om de stödsystem inom Europeiska gemenskapen med syften enligt 1 § 1 mom. som finansieras av såväl Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket som av medlemsstaten. Lagen gäller såväl gemenskapens som Finlands andel av stödfinansieringen. Finlands andel av finansieringen kan bestå av dels statligt stöd, dels stöd som något annat offentligt samfund beviljar.

Denna lag gäller dessutom tillämpande av rådets förordning (EEG) nr 2052/88 om strukturfondernas uppgifter och effektivitet och om samordningen av deras verksamhet dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och övriga befintliga finansieringsorgans verksamhet samt genomförande av Europeiska gemenskapens kompletterande lagstiftning till den del den gäller

1) förbättring av jord- och skogsbrukets samt landsbygdsnäringarnas strukturer och verksamhetsförhållanden,

2) utvecklande av förädlingen och marknadsföringen av jord- och skogsbruksprodukter,

3) ersättande av varaktiga naturbetingade nackdelar,

4) stöd för bildande av producentorganisationer,

5) stöd för upphörande med jordbruk,

6) beskogning av åker och skogsförbättringsarbeten,

7) användning av odlingsmetoder som skonar eller förbättrar miljön samt landskaps- och naturvård,

8) användning och skötsel av vattentillgångarna eller

9) stöd för nyskiften.

Denna lag gäller inte stöd för fiskerinäringen som regleras i rådets förordning (EEG) nr 2080/93 om genomförandebestämmelser för förordning (EEG) nr 2052/88 i fråga om Fonden för fiskets utveckling eller i lagstiftning som kompletterar förordningen.

Om stöd för nyskiften och torrläggnings- samt vatten- och avloppsprojekt gäller lagen om stöd för nyskiften (24/81) samt lagen om statens deltagande i kostnaderna för vissa jord- och vattenbyggnadsarbeten (433/63), om inte något annat följer av denna lag.

3 §
Strukturstöd för landsbygdsnäringarna och livsmedelsindustrin

Stöd kan beviljas, om stadganden om sådant ingår i

1) rådets förordning (EEG) nr 2328/91 om förbättring av jordbruksstrukturernas effektivitet,

2) rådets förordning (EEG) nr 866/90 om förbättring av villkoren för förädling och saluföring av jordbruksprodukter,

3) rådets förordning (EEG) nr 867/90 om förbättring av villkoren för bearbetning och saluföring av skogsbruksprodukter,

4) rådets direktiv 75/268/EEG om jordbruk i bergsområden och i vissa mindre gynnade områden,

5) rådets förordning (EEG) nr 1360/78 om producentgrupper och sammanslutningar av dessa,

6) rådets förordning (EEG) nr 1035/72 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker,

7) rådets förordning (EEG) nr 2079/92 om införande av en stödordning i gemenskapen för förtidspensionering från jordbruk,

8) rådets förordning (EEG) nr 2078/92 om produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven,

9) rådets förordning (EEG) nr 2080/92 om en gemenskapsordning för stöd till skogsbruksåtgärder inom jordbruket,

10) rådets förordning (EEG) nr 1610/89 om åtgärder för tillämpning av förordning (EEG) nr 4256/88 i fråga om en plan för utvecklande och optimalt utnyttjande av skogarna inom gemenskapens landsbygdsområden.

Då stöd beviljas skall iakttas vad de i 1 mom. nämnda rättsakterna eller kompletterande rättsakter stadgar om villkoren för beviljande av stöd samt om beloppet och förfarandet.

2 kap.

Stöd för gårdsbruksföretag

4 §
Investeringsstöd för gårdsbruksenheter och landsbygdsföretag på lägenheterna

Som investeringsstöd enligt artiklarna 5-8 i rådets förordning (EEG) nr 2328/91 får bidrag, räntestöd eller statligt lån beviljas privata jordbrukare enskilt eller gemensamt eller företag som bildats av jordbrukare för verksamhet som avses i artikel 5. Lån får beviljas till högst 80 procent av de godtagbara kostnaderna för ett projekt, dock inte mer än det maximibelopp som statsrådet fastställer.

Stöd enligt 1 mom. får beviljas även i fråga om en investering som företas av samverkande gårdsbruksenheter enligt artikel 9 i ovan nämnda förordning av rådet.

Statsrådet bestämmer närmare om bidragets maximibelopp, om räntan på lånet, om räntestödet och ränteförmånen samt om hur räntestödet och ränteförmånen omvandlas till ett bidrag samt om de omständigheter som avses i artiklarna 5.2-5.6 samt artikel 9.6.

5 §
Startstöd för unga jordbrukare

Unga jordbrukare kan beviljas startstöd i form av bidrag enligt artikel 10 i rådets förordning (EEG) nr 2328/91. Därtill får räntestöd eller statligt lån beviljas för förvärv av den första gårdsbruksenheten eller, om jordbruk idkas på en arrendelägenhet, för förvärv av jordbrukslösöre till högst 80 procent av den godtagbara anskaffningsutgiften. Lånet får dock inte överstiga det maximibelopp som statsrådet fastställer.

Vad 4 § 3 mom. stadgar gäller även startstöd för unga jordbrukare.

6 §
Investeringsstöd för unga jordbrukare

Som kompletterande stöd för investeringar enligt artikel 11 i rådets förordning (EEG) nr 2328/91 kan en ung jordbrukare som avses i 5 § beviljas bidrag, räntestöd eller ett statligt lån. Bidragets belopp är högst 25 procent av stödets maximibelopp enligt 4 § 3 mom. så som statsrådet närmare bestämmer.

7 §
Stöd för gemensamma investeringar

Det bidrag som avses i artikel 20 i rådets förordning (EEG) nr 2328/91 får beviljas inom de regioner som avses i artikel 17.1 för gemensamma investeringar för dem som idkar gårdsbruk. I första hand skall stöd beviljas för sådana gemensamma investeringar vars huvudsakliga syfte är att sänka kostnaderna för produktion, lagring och distribution av foder samt för gårdsbruksenheternas torrläggnings- samt vatten- och avloppsprojekt. Av bidraget skall till varje jordbrukare som deltar i ett projekt betalas en andel som motsvarar hans andel av investeringarna.

Vad 4 § 3 mom. stadgar gäller även stöd för gemensamma investeringar.

8 §
Räntestöd och statliga lån

Vad som stadgas om räntestödslån och statliga lån i 4 § 1 mom. 7 och 8 punkten, 26 § 1 mom. och 4-6 mom., 27 §, 28 § 1, 2 och 4 mom., 29 § 4 mom. samt 30 och 31 §§ landsbygdsnäringslagen gäller även räntestöd och statliga lån som beviljas med stöd av denna lag.

Statsrådet bestämmer närmare om lånetiderna, om uppbörd av amorteringar och ränta, om den tidpunkt då betalningarna skall påbörjas, om beviljande av uppskov på grund av tillfälliga betalningssvårigheter, om hur en fordran som till kapitalbeloppet är obetydlig kan betalas i ett för allt eller i övrigt under en kortare tid än normalt samt om övriga lånevillkor.

Om erhållandet av ett lån enligt landsbygdsnäringslagen berättigar låntagaren till något annat stöd, någon förmån, befrielse från att betala skatt till stat eller kommun eller någon annan offentlig avgift, eller utgör hinder för beviljande av något annat stöd eller medför någon motsvarande rättsverkan, har ett statligt lån eller ett räntestöd som beviljas med stöd av 4 och 5 §§ samma verkan.

3 kap.

Förbättrande av gårdsbrukets verksamhetsbetingelser

9 §
Bokföringsstöd

Det bidrag som avses i artikel 13 i rådets förordning (EEG) nr 2328/91 får beviljas för införande av bokföring. En jordbrukare som fått stödet kan förpliktas att under minst 10 år överlämna det bokföringsmaterial som gäller hans lägenhet till lantbruksekonomiska forskningsanstalten för att användas vid forskning om jordbrukets lönsamhet, på de villkor och genom det förfarande som statsrådet närmare bestämmer.

10 §
Startstöd för sammanslutningar

Det bidrag som avses i artikel 14 i rådets förordning (EEG) nr 2328/91 får beviljas för en sammanslutning av jordbrukares lägenheter som jordbrukarna har bildat för att med de medel som nämns i artikel 14 första stycket i förordningen främja en sänkning av produktionskostnaderna för delägarlägenheterna, alternativa produktionsmetoder eller miljövården. Sammanslutningarna skall till sin juridiska form vara öppna bolag, registrerade föreningar eller någon annan sammanslutning med rättsförmåga. Statsrådet bestämmer närmare om de kostnader som kan godtas som grund för ett bidrag och om startstödets varaktighet.

11 §
Stöd för rådgivningsorganisationer

Det bidrag som avses i artikel 16 i rådets förordning (EEG) nr 2328/91 kan beviljas en förening, ett bolag eller ett andelslag vars syfte är att börja tillhandahålla jordbruksrådgivningstjänster eller utvidga dessa. Bidragets belopp är gradvis minskande och det skall beräknas på basis av antalet sådana heltidsanställda rådgivare vars huvudsakliga uppgift är att främja målen enligt denna lag genom att tillhandahålla ekonomisk rådgivning och biträda då företagsekonomiska kalkyler utarbetas, så som statsrådet närmare bestämmer. Stödtagaren skall godkännas så som jord- och skogsbruksministeriet bestämmer.

Stöd som avses i nämnda artikel får beviljas även den som idkar gårdsbruk för köp av de tjänster som avses i artikeln, så som statsrådet närmare bestämmer.

4 kap.

Stöd för produktion och beskogning

12 §
Definition av mindre gynnade jordbruksområden

Statsrådet utfärdar närmare bestämmelser om de åtgärder som genomförandet av rådets direktiv 75/268/EEG förutsätter i Finland.

13 §
Kompensationsbidrag för varaktiga naturbetingade nackdelar

Inom de regioner som avses i artikel 17.1 i rådets förordning (EEG) nr 2328/91 får i Finland den som idkar gårdsbruk beviljas i artikel 17 i nämnda förordning avsett årligt ersättande stöd för dem som idkar gårdsbruk och avses i artikel 18. Stödet betalas på basis av antalet djurenheter eller hektar brukad åker eller vardera så som stadgas i artikel 19 i nämnda förordning.

Statsrådet beslutar om stödets maximibelopp samt om de allmänna villkoren, dock så att miljöministeriet först hörs i miljöfrågor. Jord- och skogsbruksministeriet meddelar vid behov närmare anvisningar om hur stödsystemet skall verkställas.

14 §
Miljöstöd för jordbruket

Tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 2078/92 sköts av jord- och skogsbruksministeriet. Jord- och skogsbruksministeriet bereder de miljöprogram för jordbruket som avses i förordningen och verkställigheten av dem i samarbete med miljöministeriet.

Statsrådet beslutar om de allmänna villkoren för och maximistödbeloppen av jordbrukets miljöstöd. Jord- och skogsbruksministeriet meddelar närmare föreskrifter och anvisningar om verkställigheten av systemet för jordbrukets miljöstöd efter att ha hört miljöministeriet.

15 §
Stöd för beskogning och skogsförbättring

Jord- och skogsbruksministeriet uppgör det program som avses i rådets förordning (EEG) nr 2080/92.

I skogsförbättringslagen (140/87) stadgas om stöd för skogsförbättringsarbeten. Statsrådet beslutar om maximibeloppen för stödet till åkerbeskogning och om de allmänna villkoren för stödet. Jord- och skogsbruksministeriet meddelar vid behov närmare anvisningar om verkställigheten av stödsystemet efter att ha hört miljöministeriet.

16 §
Stöd för upphörande med jordbruk

En lantbruksföretagare och dennes make kan beviljas stöd som avses i rådets förordning (EEG) nr 2079/92 enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/94). Med stöd av nämnda lag kan även beviljas sådana förtidspensioner som Europeiska gemenskapen inte delfinansierar.

5 kap.

Främjande av yrkesskickligheten

17 §
Stödtagaren

Det bidrag som avses i artikel 28 i rådets förordning (EEG) nr 2328/91 får i första hand beviljas för kurser, tilläggsutbildning eller praktik som gäller den produktionsinriktning eller den företagsverksamhet inom vilken lantbruksföretagaren verkar eller kommer att verka eller som en ung jordbrukare enligt denna lag inleder.

Bidraget kan beviljas den som deltar i en kurs eller i en utbildning eller genomgår praktik. Bidraget kan även beviljas en läroanstalt eller den som anordnar praktik.

Bidrag beviljas inte för grundutbildning för gårdsbruksverksamhet eller för allmänbildande utbildning. Stöd enligt denna lag beviljas inte en studerande som får annat studiestöd.

18 §
Stödets syfte

Syftet med stödet är att förbättra möjligheterna till framgångsrik företagsverksamhet för dem som idkar landsbygdsnäringar. Bidraget är främst avsett för utbildning som ökar landsbygdsföretagarnas ekonomiska kunnande och kännedom om företagsverksamhet. Bidrag kan även beviljas för att göra företagsverksamheten på en gårdsbruksenhet mångsidigare eller för sådan utbildning eller praktik som behövs för att ändra produktionsinriktningen inom en bransch som lider av överproduktion. Bidragsmedlen skall då styras så att de går till sådana gårdsbruksidkare som avser att företa en investering som är nödvändig för att produktionen skall bli mångsidigare eller för att produktionsinriktningen skall ändras.

6 kap.

Stöd för förädling och marknadsföring av jord- och skogsbruksprodukter

19 §
Stödtagare

Stöd enligt rådets förordningar (EEG) nr 866/90 och nr 867/90 kan beviljas en sådan fysisk person, en förening, ett bolag, ett andelslag eller dessa gemensamt vilkas huvudsakliga näring, syfte eller verksamhetsområde är förädling och marknadsföring av jord- och skogsbruksprodukter antingen uteslutande eller jämte primärproduktion.

Stöd kan även beviljas en sammanslutning som inte nämns i 1 mom. och som ansvarar för genomförandet och finansieringen av en investering som kan stödas enligt förordningarna i 1 mom. Denna stödtagare skall vara en självständig juridisk person.

Staten, kommuner eller samkommuner, deras ämbetsverk eller inrättningar eller av dem huvudsakligen ägda företag eller andra sammanslutningar kan inte få stöd för annat än investeringar i forskningsprojekt.

Stödtagaren kan vara en annan än offentlig sammanslutning endast under förutsättning att den som beviljar stödet ges tillräckliga säkerheter eller en skadeförsäkring hålls i kraft medan projektet genomförs för den händelse att projektet inte fullbordas och därav orsakas skada, antingen för den som beviljar stödet eller för någon annan av projektets finansiärer.

20 §
Formen för stödet och dess belopp

Det stöd som avses i 19 § kan utgöras av bidrag, räntestöd eller statligt lån. Stödet kan beviljas även som ett bidrag som skall förmedlas vidare så som närmare bestäms i beslut av statsrådet.

Vad 4 § 3 mom. stadgar gäller även stöd som avses i 1 mom., dock så att statsrådet endast vid behov utfärdar närmare bestämmelser om stödets maximibelopp.

21 §
Styrning av stödet

Utöver vad som stadgas om villkoren för beviljande av stöd och om syftet med detta i de förordningar av rådet som avses i 19 § skall, då nämnda förordningar tillämpas i Finland och programprojekt föreläggs, i synnerhet under övergångsperioden enligt artikel 137.3 i anslutningsakten i fördraget om Finlands anslutning till Europeiska unionen särskild uppmärksamhet fästas vid förutsättningarna för att företagens verksamhet är lönsam samt vid hur projektets genomförande regionalt påverkar utkomstmöjligheterna för de lantbruksföretagare som är verksamma inom primärproduktionen, liksom även vid miljökonsekvenserna.

22 §
Bundenheten vid en plan

Då en plan som avses i rådets förordningar (EEG) nr 866/90 och nr 867/90 utarbetas skall på ett med hänsyn till sakens natur lämpligt sätt särskilt för varje produktionsgren utredas de investeringsplaner som företagare och företag inom branschen har samt en bedömning göras av om investeringsplanerna är genomförbara, när de kan genomföras och om företagarna är beredda att genomföra dem.

23 §
Stöd enligt plan

Stöd beviljas inte enligt denna lag eller i övrigt för att främja förädlingen och marknadsföringen av jord- och skogsbruksprodukter, om inte åtgärden har beaktats i den plan som avses i rådets förordning (EEG) nr 866/90 och om inte något annat följer av artikel 16 i nämnda förordning av rådet.

7 kap.

Stöd för producentgrupper

24 §
Stöd till trädgårdsproducentorganisationer

Det startstöd som avses i artiklarna 13, 13 a, 13 b, 14 samt 14 a-14 g i rådets förordning (EEG) nr 1035/72 kan beviljas erkända producentorganisationer med syfte att förbättra tillträdet till marknaderna för frukter, bär och grönsaker som producerats i Finland.

Stöd beviljas så som stadgas i artikel 14 i den i 1 mom. nämnda förordningen. Statsrådet kan begränsa godkännandet av att vissa kostnader berättigar till stödet för kostnader för bildande och administration. Statsrådet beslutar även om villkoren för erkännande av producentorganisationer.

25 §
Stöd för bildande av andra producentorganisationer

Det startstöd som avses i rådets förordning (EEG) nr 1360/78 beviljas sådana producentorganisationer som erkänts och har som syfte att förbättra tillträdet till marknaderna för jordbruksprodukter som producerats i Finland samt marknadsföringen av produkter som förädlats på gårdsbruksenheterna och av tjänster. Stöd skall inte beviljas en produktionsgren som inte särskilt har berättigats att erhålla stödet i fråga. Statsrådet beslutar om de åtgärder som skall vidtas för att en produktionsgren skall vara berättigad till stöd.

Stödet beviljas så som stadgas i artikel 10 i den förordning som nämns i 1 mom. Statsrådet kan begränsa godkännandet av att vissa kostnader berättigar till stöd för kostnader för bildande och administration. Statsrådet beslutar även om villkoren för erkännande av producentorganisationerna.

8 kap.

Programbaserat stöd

26 §
Stödets syfte

Utöver det stöd som stadgas ovan i denna lag kan stöd beviljas inom regioner som omfattas av mål 5 b enligt artikel 1 i rådets förordning (EEG) nr 2052/88 samt inom regioner som omfattas av mål 6 enligt artiklarna 1 och 4 i protokoll 6 som hänför sig till fördraget om Finlands anslutning till Europeiska unionen.

Då stöd enligt denna lag beviljas regioner som avses i 1 mom. skall utöver vad som bestäms i rådets ovan nämnda förordning och de förordningar som utfärdats med stöd av den i Finland särskild uppmärksamhet fästas vid en balanserad utveckling av regionerna, vid att landsbygdsföretagarnas utkomstmöjligheter förbättras, vid att tjänster är tillgängliga på ett rättvist sätt samt vid regional välfärd som uppnås genom stöd för näringarna. Stödet skall riktas så att särskild uppmärksamhet ägnas regionernas egna naturliga resurser samt miljöhänsyn och vård av landskapet. Stödet skall så effektivt som möjligt även stärka de mål som har uppställts för stöden i fråga i de planer och program för varje produktionsgren som gäller stöd enligt denna lag.

Statsrådet beslutar närmare om de omständigheter som utöver vad som bestäms i rådets förordning (EEG) nr 2052/88 skall beaktas då stöd enligt 1 mom. beviljas.

27 §
Stödtagare

Stöd enligt denna lag kan beviljas företagare, företag eller organisationer som är berättigade till stöd, eller dessa gemensamt eller på grunder som statsrådet närmare bestämmer beviljas någon annan sammanslutning. I de fall då det är mest ändamålsenligt att ett projekt genomförs av en kommun eller en samkommun eller en kommunal myndighet, handlar dessa under samma ansvar som staten då de förmedlar stöd till de slutliga stödtagarna.

När det är fråga om skogsförbättring, nyskiften, torrläggning och vatten- och avloppsprojekt samt projekt som främjar miljövården kan även andra fysiska personer än företagare vara delägare.

Vad 19 § 4 mom. stadgar gäller även stöd som avses i denna paragraf.

28 §
Stöden och målet för dem

Stöd beviljas som bidrag eller, på de villkor som statsrådet fastställer, som räntestöd eller som statligt lån enligt 8 §. Stöd kan beviljas även så att kostnaderna för ett projekt som staten först bekostat lämnas helt eller delvis oindrivna av övriga delägare i projektet eller av nyttohavarna.

Stöd skall i första hand beviljas för projekt som styr nyttan till så många landsbygdsföretagare som möjligt eller som i betydande grad bidrar till att välfärden inom regionen ökar. Uppmärksamhet skall då fästas även vid projektens miljöeffekter.

Stöd som avses i denna lag kan anvisas även sådana projekt inom staten, en kommun eller en samkommun där föremålet för projektet förblir i det offentliga samfundets ägo och det inte är ändamålsenligt att uppbära kostnaderna av de övriga nyttohavarna på grund av projektets natur, kostnadernas storlek eller svårigheterna att rikta nyttan och kostnaderna. Stödet kan också täcka kostnaderna i sin helhet.

Nyskiften och torrläggnings- samt vatten- och avloppsprojekt stöds enligt vad lagen om stöd för nyskiften samt lagen om statens deltagande i kostnaderna för vissa jord- och vattenbyggnadsarbeten stadgar om avstående från att uppbära kostnader. Ett villkor för att stöd som delfinansieras genom utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket skall beviljas för dessa projekt är dock att projektet även uppfyller villkoren enligt denna lag.

Då det är fråga om åtgärder som gäller skog skall rådets förordning (EEG) nr 1610/89 beaktas.

Vad som stadgas i 1-5 mom. samt i 26 och 27 §§ skall tillämpas även på övriga programbaserade stöd som finansieras av utvecklingssektionen vid den i 2 § 2 mom. nämnda fonden.

29 §
Åtgärder som skall intas i planen

Landsbygdsnäringsmyndigheterna och skogsnämnderna kan, i fråga om de medel som i statsbudgeten anvisats för deras förvaltningsområde samt de medel i gårdsbrukets utvecklingsfond som inte särskilt har anvisats som regionutvecklingspengar enligt 6 § 1 mom. lagen om regional utveckling (1135/93), delta i program enligt 5 § i nämnda lag eller i andra motsvarande program eller planer. Ett villkor för deltagande är till denna del att den plan som skall genomföras även beaktar de mål som uppställs i denna lag, särskilt för gårdsbrukets struktur och främjandet av marknadsföringen av jordbruksprodukter. Vad som stadgas ovan gäller även handels- och industriministeriets förvaltningsområde till den del det är fråga om förädling och marknadsföring av jord- och skogsbruksprodukter.

9 kap.

Särskilda stadganden

30 §
Åkerarealen på de lägenheter som erhåller stöd

Då stödet baserar sig på åkerarealen eller rätten att erhålla stöd påverkas av om jordbrukaren brukar åker, skall endast sådan åker beaktas som har odlats 1991, som har varit i träda eller som inte har odlats till följd av ett tidsbestämt avtal eller en tidsbestämd förbindelse med staten om produktionsbegränsning.

Jord- och skogsbruksministeriet kan av särskilda skäl även godkänna att annan åker än sådan som avses i 1 mom. berättigar till stöd.

Då det är fråga om beviljande av investeringsstöd kan den åkerareal som berättigar till stöd begränsas genom beslut av statsrådet.

31 §
Finansiering av stödet

Med finansiering från Europeiska gemenskapen avses i denna lag de medel som gemenskapen beviljar genom utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket samt ur garantisektionen för åtgärder som avses i 14-16 §§, utöver det stöd som medlemsstaten beviljar för ändamål som avses i 2 §. De medel som beviljas ur ovan nämnda fond för syften enligt denna lag skall intäktsföras i statsbudgeten eller gårdsbrukets utvecklingsfond oberoende av om medlen beviljas staten direkt eller för att förmedlas vidare.

Medlen intäktsförs i regel via statsbudgeten till statsverket. Medlen intäktsförs i gårdsbrukets utvecklingsfond när det är fråga om finansiering för bidrag som beviljas av utvecklingssektionen på basis av de statliga lånens ränteförmån eller för andra ändamål än de som anges i 13 § eller inom handels- och industriministeriets förvaltningsområde. Statskontoret intäktsför de medel som erhålls från garantisektionen samt jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral de medel som erhålls från utvecklingssektionen omedelbart efter att medlen översänts från statskontoret.

Stöd som avses i denna lag beviljas för nämnda ändamål av anslag i statsbudgeten. Annat stöd än räntestöd som avses i 4-7, 9-11 samt 17 §§ och stöd som beviljats av jordbruksförvaltningen enligt 19 § liksom stöd enligt 24 och 25 §§ beviljas dock av medel ur gårdsbrukets utvecklingsfond.

Det ankommer på jord- och skogsbruksministeriet att ansöka om den delfinansiering som Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket står för. Jord- och skogsbruksministeriet meddelar närmare föreskrifter om betalningen av stödet, om de utredningar som behövs för ansökan om den delfinansiering som Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket står för samt om de myndigheter som fastställer uppgifterna i utredningarna.

Stödet skall om möjligt betalas till den slutliga stödtagaren beträffande den andel som fås av Europeiska gemenskapen enligt och på de grunder som gemenskapen betalar sin finansieringsandel med nyttjande av möjligheten att få förhandsfinansiering av gemenskapen. Stöd kan betalas först efter att gemenskapen har godkänt stödsystemet eller programmet och myndigheten i fråga har fattat beslut om att bevilja stöd. Statens andel av stödet betalas i samma ordning.

Stöd beviljas den slutliga stödtagaren i markbelopp även beträffande gemenskapens finansieringsandel. Den kurs som följs är, när medlemsstaten själv kan bestämma om detta, kursen vid den tidpunkt då det första förskottet för detta ändamål erhållits av Europeiska gemenskapen.

32 §
Myndigheter

Verkställigheten av denna lag handhas av jord- och skogsbruksministeriet, jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, landsbygdsnäringsdistrikten och de kommunala landsbygdsnäringsmyndigheterna. Till den del det är fråga om stöd för förädling och marknadsföring av jord- och skogsbruksprodukter handhas verkställigheten av denna lag även av handels- och industriministeriet. Verkställigheten av miljöstödet för jordbruk handhas av jord- och skogsbruksministeriet i samarbete med miljöministeriet. Genom förordning stadgas närmare om hur verkställighetsuppdragen fördelas mellan de behöriga myndigheterna.

Statsrådet kan besluta att för uppgifter enligt denna lag, i fråga om ärenden som hör till handels- och industriministeriets förvaltningsområde på framställning av ministeriet i fråga bistånd skall ges av länsstyrelserna, vatten- och miljödistrikten, arbetskraftsdistriktsbyråerna, distriktsbyråerna för handels- och industriministeriets företagstjänst, skogsnämnderna samt även av andra kommunala myndigheter än jordbruksmyndigheterna samt av KERA Ab och rådgivningsorganisationer i branschen. Jord- och skogsbruksministeriet beslutar när kontrollcentralen för växtproduktion, veterinär- och livsmedelsanstalten och andra anstalter som lyder under jord- och skogsbruksministeriet kan anlitas för motsvarande uppgifter. Den som utför uppgifter enligt denna lag handlar under tjänsteansvar.

De kostnader som åsamkas kommunerna vid skötseln av uppgifter enligt denna lag betalas inte av statsmedel utom i fråga om den ersättning som stadgas i lagen om statsandelar till kommunerna (688/92). Ökningen av arbetsuppgifterna beaktas dock vid fastställandet av statsandelens storlek. När det är fråga om uppgifter i anslutning till övervakning och återkrav av stöd som gäller enstaka fall är de statliga myndigheterna skyldiga att utan ersättning biträda jord- och skogsbruksministeriet samt i fråga om stöd enligt 19 § även handels- och industriministeriet och myndigheter som lyder under detta samt beträffande miljöärenden även miljöministeriet och myndigheter som lyder under detta. Om betalningar till skogsnämnderna och rådgivningsorganisationerna bestämmer jord- och skogsbruksministeriet.

33 §
Övervakning av stöd som kompenserar varaktiga naturbetingade nackdelar

Vid övervakningen av stöd enligt 13 § skall i första hand iakttas rådets förordning (EEG) nr 3508/92 om upprättande av ett integrerat system för administration och kontroll av vissa stödsystem inom gemenskapen och rådets förordning (EEG) nr 3887/92 som utfärdats med stöd av denna.

Genom förordning stadgas om de myndigheter och det övervakningsförfarande som avses i de förordningar av rådet som nämns i 1 mom.

34 §
Övervakning som gäller samtliga stöd

Utöver vad 33 § stadgar har jord- och skogsbruksministeriet och landsbygdsnäringsdistrikten samt i fråga om stöd för beskogning och skogsförbättring skogsnämnderna samt beträffande stöd enligt 14 § i de fall varom stadgas genom förordning även vatten- och miljödistrikten rätt att härtill låta bemyndigade personer utan förhandsmeddelanden utföra inspektioner i anknytning till att stöd beviljas, utbetalas och används. Stödtagaren är skyldig att utan ersättning framlägga för dem alla behövliga räkenskapshandlingar och annat material samt även i övrigt bistå vid inspektionen. De ovan nämnda personerna har även rätt att inspektera stödtagarens husdjursbyggnader, odlingar, produktions- och förädlingsansanläggningar, lager, försäljnings- och marknadsföringsutrymmen samt övriga omständigheter som är en förutsättning för att stöd skall beviljas och betalas. Övervakningen kan gälla såväl den egentliga stödtagaren som den som förmedlar stödet.

Polisen skall ge behövlig handräckning utan ersättning vid övervakning som avses i 1 mom. samt i 33 och 35-37 §§.

35 §
Övervakning av stöd för byggande

Utöver vad som stadgas i 34 § skall, för att användningen av de bidrag, räntestöd och statliga lån som beviljats för byggnadsverksamhet skall kunna övervakas och förutsättningarna för utbetalning skall kunna konstateras, på byggnadsplatsen förrättas de inspektioner som bestämts i beslutet om byggnadstillstånd samt de inspektioner som i övrigt anses behövliga. Inspektionerna utförs på byggherrens bekostnad av kommunens byggnadsinspektör eller av en person som förordnats i beslutet om byggnadstillstånd. Inspektionen kan utföras även av någon annan behörig person som godkänts av landsbygdsnäringsdistriktet.

Byggnadsinspektören eller någon annan myndighet som kommunen anvisat för uppgiften är skyldig att även i andra fall än de som avses i 1 mom. inom kommunens område bistå vid verkställigheten av denna lag genom att på bekostnad av den som ansöker om en förmån utföra värderingar av byggnader, inspektioner och andra uppgifter som hör till den berörda inspektörens eller myndighetens verksamhetsområde.

36 §
Övervakningen inom kreditinstitut

De kreditinstitut som beviljar lån enligt denna lag skall övervaka att lånen lyfts enligt det utlåtande om lånet som getts av landsbygdsnäringsmyndigheten.

Det kreditinstitut som beviljat lånet är skyldigt att på en specificerad begäran ge jord- och skogsbruksministeriet sådana upplysningar som är nödvändiga för att utreda om den sökande varit i behov av stöd eller inte. Det är också skyldigt att ge jord- och skogsbruksministeriet eller en person som detta bemyndigat de uppgifter och för granskning de handlingar som behövs för att konstatera om lånevillkoren samt Europeiska gemenskapens rättsakter, denna lag samt de författningar och föreskrifter som utfärdats med stöd av den har iakttagits i övrigt.

Vad 2 mom. stadgar gäller även uppgifter som annars skall hållas hemliga.

37 §
Övervakning av stöd för förädling och marknadsföring

Vad 33-36 §§ stadgar om jord- och skogsbruksministeriet och landsbygdsnäringsdistrikten gäller på motsvarande sätt handels- och industriministeriet samt distriktsbyråerna för handels- och industriministeriets företagstjänst vid övervakningen av stöd enligt 19 §, till den del stödet beviljats inom förvaltningsområdet i fråga.

38 §
Övervakning av influtet statsstöd

Statsrådet utfärdar närmare bestämmelser om övervakningen av influtet statligt stöd som beviljats andra företag än gårdsbruksenheter som idkar egentlig gårdsbruksverksamhet.

39 §
Indragning och återkrav av kompensationsbidrag för varaktiga naturbetingade nackdelar

I fråga om stöd enligt 12 § iakttas i första hand vad rådets förordningar som avses i 33 § 1 mom. föreskriver om bidrag per hektar och djur som beviljats på felaktiga grunder. Även om bidrag inte återkrävs med stöd av dem kan bidraget dock indras eller ett redan betalt bidrag återkrävas med iakttagande av 7 § lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/92).

40 §
Indragning och återkrav av annat åker-, skogs- eller husdjursbaserat stöd

Till den del det är fråga om stöd enligt 14 § iakttas 7 § lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar. På samma sätt skall förfaras i fråga om stöd enligt 15 och 16 §§ i det fall att de lagar som gäller stödet i fråga inte stadgar något om de frågor som avses i 7 §.

41 §
Indragning och återkrav av annat stöd än stöd enligt 39 och 40 §§

Ett stöd indras, ett stöd som redan betalts krävs åter till staten eller ett statligt lån sägs upp, om stödet har använts för andra ändamål än de för vilket det har beviljats eller om stödtagaren har lämnat felaktiga upplysningar som väsentligt inverkat på att stödet beviljats eller betalts eller i övrigt förfarit svikligt, till den del förfarandet har inverkat på att stödet beviljats och på dess belopp.

Stödet kan även indras eller återkrävas helt eller delvis eller ett statligt lån sägas upp på de grunder som statsrådet närmare bestämmer, om

1) stödet i övrigt har beviljats på felaktiga grunder,

2) den verksamhet för vilken stödet beviljats har förändrats, upphört eller inskränkts,

3) egendom som varit föremål för stödet har överlåtits,

4) villkoren i stödbeslutet eller i en handling som utgjort grund för stödet inte har iakttagits, eller om

5) något annat med dessa jämförbart vägande skäl föreligger för att indra eller återkräva stödet eller säga upp lånet.

Stödtagaren skall omedelbart underrätta den som beviljat lånet om sådana förändringar i omständigheterna som kan orsaka en påföljd enligt 2 mom.

Om stödet har beviljats flera gemensamt, svarar alla stödtagarna solidariskt för att stödet återbetalas till staten. Mellan stödtagarna fördelas ansvaret i det förhållande i vilket stödtagaren har deltagit i den verksamhet som utgör grund för skyldigheten att betala tillbaka stödet.

Med undantag för uppsägning av ett statligt lån får det inte bestämmas att stöd skall återbetalas efter att 10 år förflutit från att stödet beviljades.

42 §
Påföljderna av återkrav och uppsägning

Om ett statligt lån sägs upp med stöd av 41 § 1 eller 2 mom. kan av låntagaren ytterligare återkrävas ett belopp som motsvarar den ränteförmån som avses i 4 § 3 mom. så som statsrådet närmare bestämmer.

Om stödtagaren avsiktligt eller genom grov vårdslöshet har förfarit enligt 41 § 1 mom. i fråga om andra stöd än de som avses i 13-16 §§, kan det belopp som skall återkrävas höjas med högst 20 procent eller, då det är fråga om synnerligen grovt förfarande, med högst 100 procent.

I beslut av statsrådet bestäms närmare om när ränta skall betalas på ett stöd som återkrävs och på en ränteförmån som indrivs samt tilläggsränta skall uppbäras på ett statligt lån som sagts upp till betalning.

De stöd som enligt 41 § återkrävs till staten eller andra prestationer som skall betalas får trots att ändring sökts indrivas i utsökningsväg enligt lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61). Besvärsmyndigheten kan dock bestämma att utsökningen skall avbrytas till dess ärendet har avgjorts genom ett laga kraft vunnet beslut.

43 §
Uppsägnings- och dröjsmålsräntor

I fråga om uppsägningsränta på bidrag, försäljningsprisfordringar och lån som skall betalas samt om den ränta som skall betalas för försenade betalningsposter, utfärdar statsrådet närmare bestämmelser.

44 §
Straffrättsliga påföljder

Straff för subventionsbedrägeri som riktar sig mot ett i denna lag nämnt stöd för annat än personlig konsumtion och straff för missbruk av sådant stöd stadgas i 29 kap. 5-8 §§ strafflagen och straff för bedrägeri i 36 kap. 1-3 §§ strafflagen.

45 §
Förhandsbesked

I fråga om de stöd som beviljas inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde kan stödtagaren lämnas ett bindande förhandsbesked om en åtgärd orsakar att stödet antingen indras eller återkrävs jämte ränteförmån eller att ett statligt lån uppsägs eller inte.

Om stödtagaren efter att ha fått förhandsbeskedet handlar enligt förhandsbeskedet orsakas stödtagaren inga förluster, även om en av Europeiska gemenskapernas kommission utförd inspektion visar att förhandsbeskedet varit felaktigt. Återbetalningen av den stödandel som staten fått av Europeiska gemenskapen stannar då staten till last.

46 §
Erhållande och utlämnande av uppgifter

Utan hinder av vad personregisterlagen (471/87) eller någon annan lag stadgar om utlämnande av personuppgifter har de myndigheter som verkställer denna lag rätt att av andra myndigheter få tillgång till de uppgifter om berörda personer som behövs för handläggningen av stödärenden enligt denna lag. Rätten att erhålla uppgifter gäller också de uppgifter om enskild rörelse eller yrkesutövning, bokföring, beskattning eller en enskilds ekonomiska ställning som annars skall hållas hemliga. Den myndighet som beviljar stöd kan kräva att den sökande eller stödtagaren bifogar en utredning om sitt hälsotillstånd till den del hälsotillståndet är av betydelse för näringsutövningen eller det annars finns anledning att begära en sådan utredning i det föreliggande fallet.

Jord- och skogsbruksministeriet, handels- och industriministeriet samt miljöministeriet har rätt att till vederbörande organ inom Europeiska gemenskapen överlämna en sådan uppgift som annars skall hållas hemlig och som de myndigheter som avses i 32 § erhållit då de tillämpat denna lag och som behövs för övervakningen av att Europeiska gemenskapens lagstiftning har iakttagits då ett stöd beviljats med delfinansiering av Europeiska gemenskapen.

47 §
Hänvisningsstadgande

Då denna lag verkställs skall i tillämpliga delar iakttas 2 § 4 mom., 4 §, 6 § 1 mom., 8 § 5 mom. samt 11 och 12 §§ lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar. Vidare tillämpas på det stöd som avses i 12-14 §§ i denna lag även 3 och 5 §§ samt 6 § 2 och 3 mom. i den ovan nämnda lagen. Likaså tillämpas 9 § i den nämnda lagen då denna lag verkställs, dock med de undantag som stadgas i 46 § 2 mom.

48 §
Ändringssökande

På avgöranden som fattas om stöd enligt 13-14 §§ tillämpas 10 § lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar.

På rätten att söka ändring i avgöranden som gäller stöd enligt 15, 16 och 26 §§ tillämpas vad som stadgas i fråga om skogsförbättringsarbeten i skogsförbättringslagen, i fråga om förtidspensioner i lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/94), i fråga om nyskifte i lagen om stöd för nyskiften och i fråga om stöd för torrläggningsarbeten i lagen om statens deltagande i kostnaderna för vissa jord- och vattenbyggnadsarbeten eller i motsvarande nya lag. I övrigt skall ändring i beslut enligt denna lag sökas så som stadgas beträffande sökande av ändring i beslut som fattats enligt landsbygdsnäringslagen. Ändring får dock inte sökas i ett sådant avgörande om beviljande av stöd i fråga om vilket Europeiska gemenskapens organ på ett för den enskilda stödtagaren bindande sätt avgör stödets belopp och villkor i samband med godkännandet av ett projekt eller ett program. I beslut inom handels- och industriministeriets förvaltningsområde som gäller stöd enligt 19 § får ändring sökas enligt lagen om företagsstöd (1136/93).

49 §
Ibruktagande av annat stöd

Statsrådet kan enligt statsbudgeten med stöd av denna lag besluta om att ett sådant stödsystem skall tas i bruk om vilket en medlemsstat kan fatta beslut, under förutsättning att stödet grundar sig på förordningen (EEG) nr 2052/88 samt att Europeiska gemenskapen beviljar delfinansiering för detta ändamål genom utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket.

50 §
Ansvaret för verkställigheten av Europeiska gemenskapens rättsakter

Det ankommer på jord- och skogsbruksministeriet att se till att Europeiska gemenskapens lagstiftning iakttas då de rättsakter som avses i 2 och 3 §§ verkställs och att de behövliga planerna och programmen utarbetas. Det ankommer likaså på jord- och skogsbruksministeriet att ge nödvändiga utredningar samt att företräda i Europeiska gemenskapens organ då ärenden enligt denna lag behandlas.

Verkställigheten av 19-23 §§ samt tillämpningen av rådets förordningar (EEG) nr 866/90 och nr 867/90 ankommer på såväl jord- och skogsbruksministeriet som handels- och industriministeriet. Genom förordning stadgas närmare om hur behörigheten fördelas mellan ministerierna.

51 §
Skadeståndsskyldighet

Den som vållar skada genom att bryta mot denna lag eller stadganden eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den är skyldig att ersätta skadan.

Som skada enligt 1 mom. betraktas också att staten har varit tvungen att återbetala en finansieringsandel eller en del därav som den har fått av Europeiska gemenskapen för ett projekt på grund av att projektet inte kan genomföras eller slutföras till följd av åtgärder eller försummelser av någon eller några parter i projektet.

Om jämkning av skadeståndet och fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga gäller 2 och 6 kap. skadeståndslagen (412/74).

52 §
Närmare bestämmelser

Utom angående omständigheter som avses i denna lag kan statsrådet meddela närmare bestämmelser, till den del detta har förutsatts eller bestämmelserna anses vara behövliga då Europeiska gemenskapens förordningar tillämpas i Finland, även om de omständigheter som enligt Europeiska gemenskapens i 3 § nämnda förordningar har överlåtits på medlemsstaten att bestämma, och vilka inte regleras i denna lag eller beträffande vilka bemyndigande att utfärda föreskrifter eller meddela anvisningar inte har givits någon annan myndighet, eller om vilka inte stadgas i lagar som givits om de i 2 § 3 mom. avsedda frågorna.

Jord- och skogsbruksministeriet meddelar närmare föreskrifter om hur de planer och program som avses i denna lag skall utarbetas inom det egna förvaltningsområdet, om hur stöd skall sökas, beviljas, utbetalas, uppföljas och övervakas, om hur stöd skall indras och återkrävas, om de myndigheter som beviljar stöd samt om andra liknande omständigheter som gäller förfarandet, dock så att miljöministeriet först skall höras i frågor som anknyter till miljön. Även handels- och industriministeriet kan meddela närmare föreskrifter om de ovan nämnda omständigheterna, till den del det är fråga om stöd för förädling och saluföring som hör till dess förvaltningsområde.

53 §
Tillämpning på Åland

Till den del ett ärende hör till landskapet Ålands lagstiftningsbehörighet tillämpas i stället för denna lag vad som stadgas med stöd av självstyrelselagen för Åland (1144/91).

54 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 164/94
JsUB 16/94

Helsingfors den 22 december 1994

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Minister
Ole Norrback

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.