750/1994

Given i Helsingfors den 19 augusti 1994

Statstjänstemannalag

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Tillämpningsområde

1 §

I denna lag stadgas om tjänsteförhållande till staten.

Ett tjänsteförhållande är ett offentligrättsligt anställningsförhållande där staten är arbetsgivare och tjänstemannen den som utför arbetet.

2 §

Syftet med denna lag är att säkerställa att statens uppgifter sköts på ett resultatgivande och ändamålsenligt sätt samt så att kraven på rättssäkerhet uppfylls och att säkerställa tjänstemannens rättigheter i förhållande till arbetsgivaren.

3 §

Denna lag tillämpas inte på riksdagens justitieombudsman och biträdande justitieombudsman, inte heller på tjänstemännen vid riksdagens, republikens presidents, statsrevisorernas, riksdagens justitieombudsmans och Finlands delegations i Nordiska rådet kanslier eller vid Riksdagsbiblioteket eller på Finlands Banks och folkpensionsanstaltens tjänstemän och funktionärer, om inte annat stadgas genom lag.

Denna lag tillämpas inte heller på den som fullgör en offentligrättslig skyldighet som inte följer av ett statligt anställningsförhållande.

Om tillämpningen av denna lag på timlärare i bisyssla och docenter vid högskolor stadgas genom förordning.

2 kap.

Inrättande, överföring, indragning och ändring av tjänster

4 §

Tjänster kan inrättas med anslag som står till förfogande för avlöningar.

Stadganden om inrättande, indragning och ändring av tjänster utfärdas genom förordning. Följande tjänster får inte inrättas eller dras in eller deras benämning ändras, om de inte har specificerats särskilt i statsbudgeten:

1) tjänsten som kanslichef vid republikens presidents kansli,

2) tjänsterna som justitiekansler i statsrådet och justitiekanslersadjoint samt som kanslichef vid justitiekanslersämbetet,

3) tjänsterna som avdelningschef och biträdande avdelningschef vid ett ministerium samt motsvarande och högre tjänster vid ett ministerium,

4) tjänsterna som statssekreterare och understatssekreterare inom utrikesförvaltningen samt tjänsterna som utrikesråd och motsvarande tjänster som biståndsråd,

5) domartjänster som avses i 12 kap.

6) tjänsterna som chefer för under ett ministerium direkt lydande [ Den märkta texten har rättat (1994), Originaltexten lydde: tjänsterna som chefer för andra under ett ministerium direkt lydande ] ämbetsverk med undantag för tjänster som stadgas genom förordning, samt

7) tjänsterna som generalmajor samt motsvarande och högre tjänster.

5 §

En tjänst kan överföras till en annan enhet vid samma ämbetsverk än den som den har inrättats vid, och en tjänst som inte specificeras i statsbudgeten kan även överföras till ett annat ämbetsverk. När en tjänst överförs till ett annat ämbetsverk skall ett behövligt anslag överföras till dess förfogande så som stadgas i 7 a § lagen om statsbudgeten (307/92). Om en tjänst inte är vakant kan den överföras endast med tjänstemannens samtycke.

Tjänster som specificeras i statsbudgeten överförs till en annan enhet inom samma ämbetsverk och andra tjänster överförs till ett ämbetsverk inom ett annat ministeriums förvaltningsområde genom beslut av statsrådet.

Andra tjänster än sådana som specificeras i statsbudgeten överförs till en annan enhet inom samma ämbetsverk genom beslut av detta, om inte något annat stadgas genom förordning, och till ett annat ämbetsverk inom samma ministeriums förvaltningsområde genom beslut av ministeriet.

3 kap.

Utnämning och allmänna behörighetsvillkor

6 §

Om de allmänna utnämningsgrunderna stadgas i regeringsformen. När en myndighet fattar beslut om en utnämning får den inte utan fog försätta någon i annan ställning än andra på sådana grunder som nämns i 11 §.

Om de språkkunskaper som krävs av en statstjänsteman stadgas särskilt genom lag.

7 §

Till följande tjänster kan endast finska medborgare utnämnas:

1) tjänsten som kanslichef vid republikens presidents kansli,

2) tjänsterna som kanslichef och referendarieråd samt motsvarande eller högre tjänster vid justitiekanslersämbetet,

3) tjänster som statssekreterare, kanslichef, avdelningschef och byråchef samt motsvarande eller högre tjänster vid ett ministerium,

4) tjänster inom utrikesförvaltningen,

5) tjänster som chef för ett ämbetsverk, dock inte tjänster som rektor för en högskola eller en läroanstalt som meddelar högsta undervisning på konstens område,

6) tjänster som landshövding samt kanslichef och avdelningschef vid en länsstyrelse,

7) tjänster till vilka hör uppgifter som ankommer på allmän åklagare eller utmätningsman,

8) i polislagen (84/66) nämnda polismanstjänster,

9) tjänster vars innehavare hör till ett fängelses direktion, samt

10) tjänster vid försvarsministeriet, försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet.

Statsrådet kan besluta att endast finska medborgare kan utnämnas till andra tjänster än de som avses i 1 mom., då det är fråga om

1) någon annan tjänst vid ett ministerium än en sådan som avses i 1 mom.,

2) en tjänst som är förenad med betydande utövning av offentlig makt eller behandling av ärenden som gäller förhållandena till andra stater eller till internationella organisationer, eller

3) en tjänst vars innehavare kan få uppgifter om omständigheter som är viktiga med hänsyn till statens säkerhet eller ett betydande allmänt eller enskilt ekonomiskt intresse.

Vad som stadgas i 1 och 2 mom. tillämpas också när en tjänsteman med stöd av 9 § 1 mom. utnämns för att sköta uppgifter som hör till en tjänst som avses i 1 eller 2 mom.

8 §

Den som utnämns till tjänsteman skall ha fyllt 18 år. Till tjänsteman kan dock utnämnas den som har fyllt 15 år och fullgjort sin läroplikt, om utnämningen kan anses vara lämplig med tanke på skötseln av tjänstemannens uppgifter.

9 §

En person kan utnämnas till tjänsteman för viss tid eller annars tidsbegränsat, om arbetets art, ett vikariat, interimistisk skötsel av uppgifter som hör till en vakant tjänst eller praktik förutsätter ett tjänsteförhållande för viss tid. Härvid utnämns tjänstemannen inte till en tjänst utan till ett tjänsteförhållande. Om den utnämnande myndigheten och utnämningsförfarandet i de fall som avses i detta moment stadgas särskilt.

En tjänst kan besättas för viss tid eller annars tidsbegränsat, om därtill finns grundad anledning som sammanhänger med tjänstens art eller ämbetsverkets verksamhet det kräver.

Genom förordning stadgas om de tjänster som alltid skall besättas för viss tid.

10 §

Vid utnämning av en tjänsteman kan det bestämmas att tjänsteförhållandet under en prövotid på högst sex månader kan upplösas av såväl den utnämnande myndigheten som tjänstemannen. Tjänsteförhållandet får dock inte upplösas på sådana grunder som avses i 11 § eller annars på osakliga grunder.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte tjänstemän som utnämns av republikens president eller statsrådet.

4 kap.

Myndigheternas och tjänstemännens allmänna skyldigheter

11 §

En myndighet skall bemöta sina tjänstemän opartiskt så att ingen utan fog särbehandlas på grund av börd, nationalitet, religion, ålder, politisk verksamhet eller fackföreningsverksamhet eller någon annan därmed jämförbar omständighet.

Om förbud mot diskriminering på grund av kön stadgas i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/86).

12 §

En myndighet får inte förbjuda en tjänsteman att ansluta sig till eller höra till en förening, inte heller utöva påtryckning på honom för att få honom att ansluta sig till en förening eller förbjuda honom att utträda ur en sådan.

13 §

Myndigheten skall se till att tjänstemannen kommer i åtnjutande av sina förmåner och rättigheter enligt tjänsteförhållandet.

14 §

En tjänsteman skall utföra sina uppgifter på behörigt sätt och utan dröjsmål. Han skall iaktta bestämmelserna om arbetsledning och övervakning.

En tjänsteman skall uppträda så som hans ställning och uppgifter förutsätter.

15 §

En tjänsteman får inte fordra, acceptera eller ta emot en ekonomisk eller någon annan förmån, om detta kan försvaga förtroendet för honom eller myndigheten.

16 §

En tjänsteman till vars tjänsteåligganden hör att företräda staten såsom arbetsgivare får inte i en förening som representerar statsanställda ha en sådan ställning att hans verksamhet i föreningen står i strid med nämnda tjänsteåliggande.

17 §

En tjänsteman får inte utnyttja, ej heller olovligen för annan röja sådan omständighet i tjänsten som kommit till hans kännedom och som enligt vad som särskilt stadgats eller bestämts skall hållas hemlig eller som gäller annans hälsotillstånd eller som på grund av sakens beskaffenhet annars uppenbarligen inte får röjas.

18 §

En tjänsteman får inte ta emot eller inneha en bisyssla som kräver att arbetstid används för uppgifter som hör till bisysslan, om inte myndigheten på ansökan beviljar honom tillstånd därtill. Bisysslotillstånd kan beviljas också för viss tid och begränsat. Ett bisysslotillstånd kan återkallas om det finns skäl därtill.

Vid prövning av om bisysslotillstånd skall beviljas skall det beaktas att tjänstemannen inte på grund av bisysslan får bli jävig i sina uppgifter. Bisysslan får inte heller äventyra förtroendet för opartiskheten i skötseln av uppgifterna och den får inte heller annars inverka menligt på skötseln av uppgifterna eller utgöra sådan konkurrerande verksamhet som uppenbart skadar arbetsgivaren.

Om annan bisyssla än sådan som avses i 1 mom. skall tjänstemannen göra anmälan till myndigheten. Denna kan på de grunder som anges i 2 mom. förbjuda tjänstemannen att ta emot eller inneha en sådan bisyssla.

Med bisyssla avses i 1-3 mom. tjänst och sådant avlönat arbete eller avlönat uppdrag som tjänstemannen har rätt att avsäga sig samt yrke, näring och rörelse. Utöver vad som stadgas i denna paragraf skall i lag och förordning ingående stadganden om bisysslor inom olika förvaltningsområden iakttas.

19 §

En tjänsteman är skyldig att på begäran av myndigheten lämna denna upplysningar om sina förutsättningar att sköta tjänsten med hänsyn till hälsan. En tjänsteman kan också åläggas att genomgå kontroll eller undersökning av hälsotillståndet, om detta är nödvändigt för bedömningen av hans förutsättningar att sköta sina uppgifter.

De direkta kostnaderna för kontroller och undersökningar som enligt 1 mom. bestämts av myndigheten betalas av statsmedel.

20 §

En tjänsteman kan för viss tid förflyttas till arbete i ett annat ämbetsverk och en annan tjänsteman än en domare som avses i 12 kap. även till arbete hos en annan arbetsgivare än staten, om förflyttningen förbättrar tjänstemannens förutsättningar att fullgöra sina tjänsteåligganden eller främjar varaktigheten i tjänstemannens anställningsförhållande eller sysselsättandet av tjänstemannen och om den mottagande arbetsgivaren samt tjänstemannen har gett sitt samtycke till förflyttningen. Under denna tid står tjänstemannen i tjänsteförhållande till det ämbetsverk från vilket han förflyttats.

21 §

Om förflyttning av tjänstemän inom försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet gäller vad som därom stadgas särskilt.

22 §

En tjänsteman som utnämnts av republikens president, statsrådet eller ett ministerium kan för högst två år ställas till statsrådets disposition, då det finns giltiga skäl till det med hänsyn till skötseln av statens uppgifter. Denna tid om två år kan under samma förutsättningar förlängas med högst två år.

En tjänsteman i disponibilitet är skyldig att utföra de uppgifter som statsrådet eller en av statsrådet bestämd myndighet har ålagt honom.

5 kap.

Tjänstledighet

23 §

En tjänsteman får avbryta sitt arbete, om myndigheten på ansökan beviljar honom tjänstledighet eller om han är tjänstledig direkt med stöd av lag. Om avbrytande av arbetet på andra grunder gäller vad som särskilt stadgas därom. Tjänstledighet kan också beviljas utan ansökan, om tjänstemannen inte har kunnat ansöka om tjänstledighet innan arbetet avbröts eller om tillräckliga uppgifter om varför arbetet har avbrutits annars har fåtts.

En tjänsteman är tjänstledig under den tid han är riksdagsman eller medlem av statsrådet eller fullgör sin värnplikt. Beviljande av tjänstledighet beror annars på myndighetens prövning, om inte till någon del något annat särskilt stadgas eller bestäms eller särskilt överenskoms genom tjänstekollektivavtal.

Även partiell tjänstledighet kan beviljas. En tjänstledig tjänsteman kan dessutom med sitt samtycke av särskilda skäl förordnas att fullgöra vissa tjänsteåligganden.

Genom förordning anges de tjänster i fråga om vilka gäller att den som utnämnts till tjänsten för viss tid är tjänstledig från en annan tjänst, till vilken han före den förstnämnda utnämningen har utnämnts på något annat sätt än för viss tid.

6 kap.

Varning

24 §

En tjänsteman som bryter mot eller åsidosätter sin tjänsteplikt kan ges en skriftlig varning.

7 kap.

Avslutande av tjänsteförhållande

25 §

Ett tjänsteförhållande kan sägas upp ömsesidigt så att det upphör efter en viss uppsägningstid eller, om så är överenskommet eller särskilt stadgat i lag, utan att någon uppsägningstid iakttas.

En myndighet får inte säga upp ett tjänsteförhållande av något skäl som beror av tjänstemannen, om inte skälet är synnerligen vägande. Som ett sådant skäl kan åtminstone inte betraktas

1) tjänstemannens sjukdom, lyte eller kroppsskada, om inte följden härav har varit en väsentlig och bestående nedgång i tjänstemannens arbetsförmåga och tjänstemannen på grund härav har rätt till invalidpension,

2) tjänstemannens deltagande med stöd av en tjänstemannaförenings beslut i en av föreningen vidtagen stridsåtgärd, eller

3) tjänstemannens politiska, religiösa eller andra åsikter eller hans deltagande i samhällelig verksamhet eller föreningsverksamhet.

Uppsägning på någon grund som avses i denna paragraf skall ske inom skälig tid efter att myndigheten har fått kännedom om uppsägningsgrunden.

En myndighets uppsägningsrätt kan dessutom genom avtal begränsas så att myndigheten får utöva den endast på de grunder som nämns i avtalet.

En myndighet får inte säga upp en tjänsteman på grund av graviditet. Säger en myndighet upp en tjänsteman som är gravid, anses uppsägningen bero på graviditeten, om inte myndigheten visar någon annan grund. En myndighet får inte säga upp en tjänsteman under särskild moderskapsledighet, moderskapsledighet, faderskapsledighet, föräldraledighet eller vårdledighet, och inte heller, sedan den fått kännedom om tjänstemannens graviditet eller om att tjänstemannen utnyttjar sin ovan nämnda rätt, säga upp anställningsförhållandet så att det upphör då den ovan nämnda ledigheten börjar eller medan den varar.

Tjänsteförhållandet för en tjänsteman som utnämnts för viss tid upphör utan uppsägning då denna tid gått ut, om inte tjänsteförhållandet med anledning av uppsägning har upphört redan tidigare.

26 §

Utöver vad som i 25 § 2 mom. stadgas om grunderna för uppsägning gäller att följande tjänstemän kan sägas upp då skäl därtill föreligger:

1) kanslichefen vid republikens presidents kansli,

2) justitiekanslern i statsrådet och justitiekanslersadjointen,

3) kommendören för försvarsmakten,

4) kanslichef, statssekreterare, understatssekreterare och avdelningschef vid ett ministerium, samt

5) cheferna för de ämbetsverk som anges genom förordning.

27 §

En myndighet har rätt att säga upp en tjänsteman, om

1) ämbetsverket eller den enhet där tjänstemannen arbetar läggs ner, eller

2) tjänstemannens uppgifter eller ämbetsverkets möjligheter att erbjuda honom uppgifter minskar väsentligen och inte bara tillfälligt.

Grund för uppsägning enligt 1 mom. 2 punkten anses åtminstone inte föreligga, då

1) uppsägningen har föregåtts eller följts av att en ny arbetstagare har anställts i liknande uppgifter, och ändringar i ämbetsverkets verksamhetsbetingelser inte har inträffat under samma tid,

2) den omorganisering av arbetsgruppgifterna som har uppgivits som orsak till uppsägningen i själva verket inte minskar det arbete som ämbetsverket kan erbjuda eller ändrar arbetsuppgifternas art,

3) som orsak till uppsägningen har uppgivits anskaffning av maskiner och anläggningar, men tjänstemannen med hänsyn till hans yrkesskicklighet kunde ha utbildats i användningen av dessa maskiner och anläggningar genom ämbetsverkets försorg, eller

4) som orsak till uppsägningen har uppgivits kostnadsbesparing genom minskning av personalen, men denna inbesparing är så liten att den inte med beaktande av ämbetsverkets och tjänstemannens förhållanden kan anses vara den verkliga orsaken till uppsägningen.

Om en tjänst som inrättats vid ämbetsverket förläggs till en annan ort och tjänstemannen av grundad anledning inte övergår till att arbeta på denna ort, kan tjänstemannen sägas upp med stöd av denna paragraf.

Myndigheten har dock inte rätt att säga upp en tjänsteman av de orsaker som nämns i 1 mom., om tjänstemannen med hänsyn till sin yrkesskicklighet och förmåga skäligen kan omplaceras eller utbildas för nya uppgifter inom samma ämbetsverk eller om tjänsten med stöd av 5 § överförs till ett annat ämbetsverk.

Vad som i 25 § 4 och 5 mom. stadgas om begränsning av uppsägningsrätten gäller på motsvarande sätt också de uppsägningsgrunder som nämns i denna paragraf, med undantag för sådana fall då ett ämbetsverk läggs ner.

28 §

En myndighet som verkställer uppsägning och en tjänsteman kan avtala att tjänsteförhållandet upphör omedelbart med anledning av uppsägningen. Då tjänsteförhållandet upphör har tjänstemannen dock omedelbart rätt till en ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden.

En myndighet som har sagt upp en tjänsteman kan före uppsägningstidens utgång återta uppsägningen, om tjänstemannen ger sitt samtycke till det. En tjänsteman får inte återta sin uppsägning, om inte myndigheten samtycker till det.

29 §

En permitterad tjänsteman är oberoende av den uppsägningstid som annars gäller i tjänsteförhållandet berättigad att säga upp sitt tjänsteförhållande att upphöra när som helst under permitteringstiden, dock inte, om han redan känner till när permitteringen kommer att upphöra, under den sista veckan före utgången av permitteringstiden.

Om myndigheten innan permitteringen upphör säger upp en tjänsteman, är tjänstemannen berättigad till lön för uppsägningstiden även i fråga om permitteringstiden, utom i det fall att uppsägningen har upphävts med anledning av att ändring har sökts.

30 §

Uppsägningstiden kan avtalas att omfatta högst sex månader. Har längre tid avtalats, skall i stället nämnda uppsägningstid iakttas.

I avtal kan bestämmas att uppsägningstiden för myndigheten är längre än den uppsägningstid som en tjänsteman skall iaktta när han säger upp tjänsteförhållandet.

Har en tjänstemans anställningsförhållande till staten pågått utan avbrott och har inte något annat överenskommits, kan myndigheten säga upp tjänstemannens tjänsteförhållande så att det upphör tidigast

1) om två månader, om anställningsförhållandet har varat högst fem år,

2) om tre månader, om anställningsförhållandet har varat över fem men högst nio år,

3) om fyra månader, om anställningsförhållandet har varat över nio men högst 12 år,

4) om fem månader, om anställningsförhållandet har varat över 12 men högst 15 år, samt

5) om sex månader, om anställningsförhållandet har varat över 15 år.

När en tjänsteman säger upp sig iakttas en uppsägningstid på en månad. Har anställningsförhållandet till staten varat över tio år, iakttas dock en uppsägningstid på två månader.

31 §

En myndighet kan, på de grunder på vilka ett tjänsteförhållande kan enligt 27 § 1 mom. sägas upp, ombilda ett tjänsteförhållande till ett tjänsteförhållande på deltid, räknat från utgången av uppsägningstiden.

32 §

När en tjänsteman har sagts upp av andra skäl än sådana som beror av tjänstemannen, och det ämbetsverk, där tjänstemannen sagts upp, inom 24 månader från utgången av uppsägningstiden behöver arbetskraft för samma eller liknande uppgifter skall ämbetsverket hos den lokala arbetskraftsmyndigheten förhöra sig om huruvida tidigare tjänstemän söker arbete genom denna myndighets förmedling och, om så är fallet, i första hand erbjuda dessa tidigare tjänstemän som uppfyller behörighetskraven en uppgift eller en tjänst, i fråga om vilken den utnämnande myndigheten är någon annan än republikens president, statsrådets allmänna sammanträde, högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen. Härvid får en annan än i 89 § 1 mom. regeringsformen nämnd tjänst besättas utan att förklaras ledig.

Ett ämbetsverk som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar den skyldighet som nämns i 1 mom. skall ersätta tjänstemannen den skada som härigenom uppkommit.

33 §

En tjänstemans tjänsteförhållande kan genast upplösas, om tjänstemannen grovt bryter mot eller åsidosätter sin tjänsteplikt.

34 §

Rätten att upplösa ett tjänsteförhållande förfaller, om inte skälet därtill redan därförinnan har förlorat sin betydelse, två veckor från det myndigheten fick kännedom om orsaken till upplösandet eller, om skälet är av fortgående art, från det kännedom erhållits om att det bortfallit. Finns det giltigt hinder för upplösning, får upplösning verkställas inom två veckor från det hindret bortföll.

Har upplösandet av ett tjänsteförhållande uppskjutits på grund av förundersökning eller inhämtande av annan utredning som behövs i saken, får upplösning verkställas inom två veckor från det förundersökningen avslutats eller utredningen inhämtats, dock senast sex månader från det att orsaken till upplösningen uppkom.

35 §

Den allmänna avgångsåldern för tjänstemän är 65 år. På domare tillämpas dock en avgångsålder om 67 år, om inte annat följer av 75 §.

Genom förordning kan stadgas att avgångsåldern i en tjänst vars art kräver det är lägre än den allmänna avgångsåldern.

En tjänstemans tjänsteförhållande upphör utan uppsägning eller annan åtgärd vars syfte är att tjänsteförhållandet skall upphöra vid utgången av den månad under vilken han uppnår avgångsåldern.

8 kap.

Permittering

36 §

Om en myndighet med stöd av 27 § 1 mom. kan säga upp en tjänsteman, kan han med iakttagande av 14 dagars varsel permitteras så att tjänsteutövningen och löneutbetalningen avbryts för viss tid eller tills vidare medan tjänsteförhållandet i övrigt består.

En tjänsteman kan så som stadgas i 1 mom. permitteras för högst 90 dagar, om hans uppgifter eller ämbetsverkets möjligheter att erbjuda honom uppgifter tillfälligt har minskat och myndigheten inte skäligen för honom inom samma ämbetsverk kan ordna andra uppgifter eller utbildning som lämpar sig för arbetsgivarens behov.

Medan ett tjänsteförhållande består kan på myndighetens eller en tjänstemans initiativ överenskommelse träffas om permittering av tjänstemannen. Genom tjänstekollektivavtal och överenskommelse som nämns i 9 § lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar eller 8 § lagen om samarbete inom företag kan om permittering avtalas även på annat sätt än det som stadgas i 1 och 2 mom.

37 §

Permittering hindrar inte en tjänsteman från att under permitteringstiden utföra annat arbete.

Tjänstemannen bibehåller under permitteringstiden rätten att bo kvar i en bostad som ställts till hans förfogande på grundval av anställningsförhållandet. Om vägande skäl kräver det kan myndigheten upplåta en annan lämplig bostad för en tjänsteman vars tjänsteutövning har avbrutits på grund av permittering. De flyttningskostnader som föranleds härav ersätts av statens medel.

38 §

Sedan myndigheten konstaterat att permittering är nödvändig skall den omedelbart och, om möjligt, senast tre månader före permitteringens början tillställa förtroendemannen och, då permitteringen gäller minst tio tjänstemän, även arbetskraftsmyndigheterna förhandsmeddelande om permitteringen. I förhandsmeddelandet skall nämnas permitteringens orsak, beräknade begynnelsetidpunkt och längd samt en uppskattning av antalet permitterade tjänstemän inom varje yrkesgrupp.

39 §

Det meddelande om permittering som avses i 36 § 1 mom. skall ges tjänstemannen personligen, om inte myndigheten och den förtroendeman som saken berör kommer överens om något annat. I meddelandet skall nämnas orsaken till permitteringen, begynnelsetidpunkten och tidsbestämd permitterings längd samt, i fråga om permittering tills vidare, denna permitterings beräknade längd. Myndigheten skall på tjänstemannens begäran ge ett skriftligt intyg om permitteringen. Meddelandet om permittering skall dessutom delges den förtroendeman som saken berör och, om permitteringen gäller minst tio tjänstemän, även arbetskraftsmyndigheterna.

Den skyldighet att anmäla om permittering som avses i 1 mom. föreligger dock inte i de fall då myndigheten av någon annan orsak än permittering inte är skyldig att betala lön som hänför sig till permitteringstiden.

Myndigheten kan med tjänstemannens samtycke ändra tidpunkten för när en permittering börjar eller upphör eller återkalla en permittering. Har en tjänsteman permitterats tills vidare, skall meddelande om att arbetet återupptas tillställas honom minst en vecka i förväg.

9 kap.

Avstängning från tjänsteutövning

40 §

Har ett beslut om uppsägning av en tjänsteman inte vunnit laga kraft vid uppsägningstidens utgång, skall tjänstemannen avstängas från tjänsteutövning, om inte tjänstemannanämnden eller, om tjänstemannanämndens beslut har överklagats hos högsta förvaltningsdomstolen, högsta förvaltningsdomstolen av särskilda skäl beslutar något annat. Har en tjänsteman avsatts eller tjänsteförhållandet upplösts, skall han omedelbart avstängas från tjänsteutövning även om beslutet inte har vunnit laga kraft.

En tjänsteman kan dessutom avstängas från tjänsteutövning

1) under tiden för åtal för brott samt därav betingade undersökningar, om dessa kan inverka på tjänstemannens förutsättningar att sköta sina uppgifter,

2) om tjänstemannen vägrar att delta i sådan kontroll eller undersökning som avses i 19 § eller om han vägrar att enligt nämnda paragraf lämna uppgifter om sitt hälsotillstånd,

3) om tjänstemannen har en sjukdom som i väsentlig mån hindrar skötseln av tjänsten, samt

4) omedelbart efter en uppsägning, om den gärning eller försummelse som ligger till grund för uppsägningen visar att tjänstemannen är till den grad olämplig för sin uppgift att tjänsteutövningen inte kan fortsätta eller om den fortsatta tjänsteutövningen under uppsägningstiden kan äventyra medborgarnas säkerhet.

Vid avstängning från tjänsteutövning med stöd av 2 mom. 4 punkten är tjänstemannen dock berättigad till en ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden.

10 kap.

Avgångsbidrag och utbildningsstöd

41 §

Till en tjänsteman som stått i långvarigt anställningsförhållande till staten skall betalas avgångsbidrag, om anställningsförhållandet har upphört till följd av att han blivit uppsagd med stöd av 27 § och det på grund av hans ålder eller av annan orsak är svårt för honom att få ett nytt arbete.

Om avgångsbidrag och om förutsättningarna för beviljande av sådant bidrag stadgas närmare genom förordning. De grunder enligt vilka storleken av avgångsbidraget bestäms fastställs dock av statsrådet.

Om anställningsförhållandet fortsätter, betalas till tjänstemannen personligt stöd för frivillig yrkesinriktad vuxenutbildning enligt vad som stadgas genom förordning. Stödets storlek bestäms av statsrådet.

42 §

Ärenden som gäller avgångsbidrag och utbildningsstöd avgörs av statskontoret på ansökan.

En läroanstalt är skyldig att på begäran avgiftsfritt lämna statskontoret de uppgifter som behövs för avgörande av ansökningar om avgångsbidrag eller utbildningsstöd och för betalning av förmånerna.

43 §

Grundar sig ett lagakraftvunnet beslut som gäller avgångsbidrag eller utbildningsstöd på felaktig eller bristfällig utredning eller är det uppenbart att beslutet inte överensstämmer med gällande stadganden och bestämmelser, får statskontoret ta upp ärendet till ny behandling, om det är fråga om beviljande av förvägrad eller ökande av beviljad förmån.

Avgångsbidrag och utbildningsstöd som utbetalts utan grund får återkrävas genom att beloppet dras av från framtida avgångsbidrag eller utbildningsstöd. Avgångsbidraget eller utbildningsstödet behöver dock inte återkrävas, om beviljandet eller utbetalningen inte skall anses ha orsakats av svikligt förfarande av den som fick bidraget eller stödet eller av hans ombud.

11 kap.

Avtal om anställningsvillkoren

44 §

Ett ämbetsverk kan med en tjänsteman ingå skriftligt avtal om tjänstemannens anställningsvillkor. Med tjänstemän som avses i 26 § i denna lag ingås avtalet dock av statsrådet.

I avtal som avses i 1 mom. får inte överenskommas om frågor om vilka det enligt 2 § 2 och 3 mom. lagen om statens tjänstekollektivavtal inte får ingås avtal. Genom avtal får inte heller överenskommas om villkor som är sämre än anställningsvillkoren enligt tjänstekollektivavtalet.

Uppsägning av en tjänsteman eller upplösning av ett tjänsteförhållande betraktas samtidigt som uppsägning av avtalet.

Om avtal inte ingås eller annat inte följer av avtalet, gäller beträffande anställningsvillkoren vad därom stadgas eller bestäms eller överenskoms med stöd av lagen om statens tjänstekollektivavtal.

12 kap.

Domare

45 §

Denna lag tillämpas även på domartjänster och domare, om inte annat stadgas i denna lag.

Vad som stadgas i 9, 10 och 22 §§, 23 § 4 mom., 24-34 §§, 35 § 2 mom., 8 kap., 40 § 1 mom., 44 § och 66 § 3 mom. gäller inte domartjänster och domare.

46 §

Presidenten i samt medlemmarna av och föredragandena vid högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen entledigas av respektive domstol på ansökan. Andra innehavare av domartjänst entledigas av justitieministeriet, om inte något annat stadgas särskilt.

En domare är skyldig att avgå från sin statliga anställning, om han på grund av sjukdom, lyte eller kroppsskada förlorat sin arbetsförmåga. Avgår domaren inte, skall den domstol, vid vilken han skall åtalas för brott i tjänsten, utan ansökan entlediga honom. Innan domaren entledigas skall han ges tillfälle att yttra sig inom en förelagd skälig tid. En medlem av eller presidenten i högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen entledigas dock av respektive domstol.

Presidenten i och en medlem av högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen avstängs från tjänsteutövning av den domstol där han är anställd. En annan domare avstängs från tjänsteutövning av den domstol vid vilken han skall åtalas för brott i tjänsten.

47 §

Om de grunder på vilka en domare kan förflyttas till en annan tjänst stadgas i 91 § 1 mom. regeringsformen.

Om förflyttning av en domare till en annan tjänst beslutar den utnämnande myndigheten. En domare kan förflyttas enbart till en tjänst vars behörighetsvillkor han uppfyller och som kan anses vara lämplig för honom. Domaren skall i första hand förflyttas till en tjänst på samma ort.

Vägrar en domare i de fall som avses i 2 mom. utan giltigt skäl att ta emot annan tjänst, skall den utnämnande myndigheten utan ansökan entlediga honom.

Om förflyttning med stöd av 20 § av en domare vid högsta förvaltningsdomstolen och en domare vid länsrätt för viss tid till arbete i ett annat ämbetsverk beslutar högsta förvaltningsdomstolen och om förflyttning av en annan domare högsta domstolen.

48 §

Vad som i denna lag stadgas om domartjänster och domare gäller även föredragandetjänster och föredragande vid högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen, om republikens president är utnämnande myndighet.

13 kap.

Tjänstemannanämnden

49 §

Tjänstemannanämnden handlägger och avgör ärenden som enligt denna lag ankommer på den. Tjänstemannanämnden finns i anslutning till finansministeriet. Dessutom kan en tjänstemannanämnd finnas i anslutning till de ministerier som bestäms genom förordning. Nämnden skall behandla och avgöra ärenden som gäller tjänstemän inom förvaltningen under ministeriet.

Tjänstemannanämnden består av en ordförande och åtta andra medlemmar som finansministeriet förordnar för tre år i sänder. Ordföranden och två av medlemmarna förordnas bland personer som inte kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen. Tre av medlemmarna förordnas bland tjänstemän som företräder staten som arbetsgivare och tre bland personer som centralorganisationerna för tjänstemannaföreningarna föreslår. Ordföranden och medlemmarna skall vara förtrogna med tjänstemannarätt och skall dessutom ha avlagt juris kandidatexamen.

För varje medlem förordnas i samma ordning en personlig suppleant, som skall uppfylla samma behörighetsvillkor som medlemmen.

Om centralorganisationerna för tjänstemannaföreningarna inte inom utsatt tid gör ett förslag om medlemmar och suppleanter i tjänstemannanämnden, skall finansministeriet förordna medlemmarna och deras suppleanter.

Avgår eller avlider en medlem eller en suppleant under sin mandatperiod, förordnas på det sätt som stadgas ovan i hans ställe en ny medlem eller suppleant för den återstående mandattiden.

50 §

Tjänstemannanämnden är beslutför då ordföranden och minst fem andra medlemmar är närvarande. Av medlemmarna skall två vara tjänstemän som företräder staten som arbetsgivare och två skall ha föreslagits av centralorganisationerna för tjänstemannaföreningarna. Om en medlem är frånvarande från ett sammanträde eller konstateras vara jävig, träder suppleanten i hans ställe.

Medlemmarna i tjänstemannanämnden handlar under domaransvar. På medlemmarna och sekreterarna i tjänstemannanämnden tillämpas vad som stadgas om domarjäv.

Vid oenighet avgörs ärendena genom röstmajoritet. Faller rösterna lika, avgör den åsikt som ordföranden har omfattat eller, i ett ärende som gäller tilldelande av skriftlig varning, dock den lindrigare ståndpunkten.

51 §

Tjänstemannanämnden kan hålla muntlig förhandling. En tjänsteman som har framställt ett rättelseyrkande skall bevisligen kallas till muntlig förhandling. Kallelse kan ske vid äventyr att den kallades frånvaro inte utgör hinder för att ärendet handläggs och avgörs. Vid muntlig förhandling kan en part höras också under sanningsförsäkran samt vittnen och sakkunniga under ed eller försäkran. Av särskilda skäl kan muntlig förhandling förordnas att hållas vid den tingsrätt eller länsrätt som är lämpligast för förhandlingen.

Ett vittne eller en sakkunnig som har blivit hörd genom åtgärd av tjänstemannanämnden skall få ersättning av statens medel enligt de grunder som gäller betalning av ersättning av statens medel till vittnen som har hörts av en domstol. När ärendet slutbehandlas skall tjänstemannanämnden uttala sig om parterna eller någon av dem skall ersätta det betalda beloppet till staten eller inte. Om muntligt förhör med vittnen och sakkunniga skall den tingsrätt eller den länsrätt som verkställer förhöret bevisligen på förhand underrätta den tjänsteman som har framställt rättelseyrkande. Denne har rätt att vara närvarande vid förhöret och ställa frågor.

Närmare stadganden om tjänstemannanämnden utfärdas genom förordning.

14 kap.

Ändringssökande

52 §

En tjänsteman som anser att en myndighet inte till honom utgivit en ekonomisk förmån av anställningsförhållandet sådan den bort vara, får skriftligen yrka rättelse hos myndigheten, om inte annat stadgas i lag eller förordning. Myndigheten skall ge beslut i saken. Rättelseyrkande får inte framställas i ett ärende som faller under arbetsdomstolens behörighet, om inte arbetsdomstolen med stöd av 1 § 2 mom. lagen om arbetsdomstolen har beslutat att den inte avgör ärendet.

I myndighetens beslut på rättelseyrkande får ändring sökas så som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/ 50).

53 §

Ändring i statsrådets beslut genom vilket statsrådets allmänna sammanträde har sagt upp en tjänsteman, upplöst ett tjänsteförhållande eller avstängt en tjänsteman från tjänsteutövning får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen så som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden.

Rättelse i ett beslut genom vilket en annan myndighet än statsrådets allmänna sammanträde har givit en tjänsteman en varning eller permitterat eller sagt upp en tjänsteman, upplöst ett tjänsteförhållande eller ändrat ett tjänsteförhållande till en deltidsanställning eller avstängt en tjänsteman från tjänsteutövning får sökas hos tjänstemannanämnden. Rättelseyrkandet skall tillställas tjänstemannanämnden inom 30 dagar från det att tjänstemannen fick del av beslutet. Till ett beslut i vilket rättelse får sökas skall myndigheten foga anvisning om rättelseyrkande.

Vad som stadgas i 2 mom. gäller inte beslut genom vilket republikens president har sagt upp en tjänsteman eller upplöst en tjänstemans tjänsteförhållande eller genom vilket högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen har gett en tjänsteman en varning eller permitterat eller sagt upp en tjänsteman, upplöst en tjänstemans tjänsteförhållande eller ändrat tjänsteförhållandet till en deltidsanställning eller avstängt en tjänsteman från tjänsteutövning.

54 §

Ändring i tjänstemannanämndens beslut i ett ärende som avses i 53 och 56 §§ får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen så som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden. Också den myndighet i vars beslut rättelse har sökts hos tjänstemannanämnden får söka ändring.

55 §

Ärenden som avses i 53 och 54 §§ skall tjänstemannanämnden och högsta förvaltningsdomstolen behandla i brådskande ordning.

Beslut om permittering av en tjänsteman skall iakttas även om rättelseyrkande har framställts eller beslutet överklagats. Beslut om avstängning av en tjänsteman från tjänsteutövning skall iakttas även om rättelseyrkande framställts eller beslutet överklagats, om inte tjänstemannanämnden eller högsta förvaltningsdomstolen beslutar något annat.

En tjänstemans tjänsteförhållande fortsätter utan avbrott, om uppsägningen av honom eller upplösningen av hans tjänsteförhållande enligt ett lagakraftvunnet beslut har skett utan i denna lag stadgad grund.

56 §

En tjänsteman som har utnämnts för viss tid utan någon sådan grund som stadgas i 9 § 1 eller 2 mom. eller som utan giltigt skäl upprepade gånger i följd med stöd av 9 § 1 eller 2 mom. har utnämnts för viss tid har, när hans tjänsteförhållande till ämbetsverket upphör till följd av att han inte längre utnämns till tjänsteman vid ämbetsverket, rätt att av ämbetsverket få en ersättning som motsvarar lön för minst sex och högst 24 månader. Tjänstemannanämnden beslutar om utbetalningen av ersättningen.

Yrkande på ersättning skall föreläggas tjänstemannanämnden inom sex månader från det att tjänsteförhållandet upphörde.

57 §

I ett beslut angående tjänstemans bisyssla som en myndighet fattat med stöd av 18 § får ändring sökas så som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden.

Ett beslut om bisyssla skall iakttas trots besvär, om inte besvärsinstansen beslutar något annat.

58 §

Ändring i andra beslut än sådana som anges i 52, 53, 54 och 56 §§ samt 57 § 1 mom. som gäller en tjänsteman och som en myndighet eller tjänstemannanämnd givit med stöd av denna lag får inte sökas genom besvär.

59 §

I beslut som gäller utnämning av en tjänsteman får ändring inte sökas genom besvär, om inte något annat stadgas i lag.

15 kap.

Särskilda stadganden

60 §

Lön eller annan ekonomisk förmån av anställningsförhållandet som utbetalts utan grund får återkrävas också genom att den dras av från tjänstemannens lön i samband med följande löneutbetalning eller löneutbetalningar, om tjänstemannen fortfarande är anställd vid samma ämbetsverk.

Från den lön som varje gång skall utbetalas får inte med stöd av 1 mom. indrivas mer än vad som enligt lag får utmätas av lön. Då återkravsförfarande inleds skall tjänstemannen meddelas grunden för detta samt det belopp som återkrävs.

61 §

Återkrav av lön eller annan ekonomisk förmån av anställningsförhållandet som utbetalts utan grund skall inledas så som stadgas i 60 § eller anhängiggöras i annan ordning inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket lönen eller förmånen utgavs. Inleds eller anhängiggörs inte återkravsförfarandet inom denna tid, har rätten till återkrav gått förlorad.

62 §

Har ett rättelseyrkande som avses i 52 § inte framställts inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket prestationen borde ha ägt rum eller inom 60 dagar från delfåendet av sådant beslut av arbetsdomstolen som nämns i 52 §, är rätten till förmånen förverkad.

Har talan i ett ärende som gäller ekonomisk förmån av ett tjänsteförhållande och som faller under arbetsdomstolens behörighet inte väckts vid arbetsdomstolen inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket prestationen borde ha ägt rum, är rätten till förmånen förverkad. Skall i saken först föras underhandling som avses i 11 § 2 mom. lagen om arbetsdomstolen är rätten till förmånen förverkad om underhandling inte inom ovan nämnda tid har krävts på därom avtalat sätt.

63 §

Försummar en tjänsteman att iaktta bestämmelserna om sökande av dag- eller moderskapspenning som med stöd av sjukförsäkringslagen (364/63) betalas till arbetsgivaren eller bestämmelserna om sökande av någon annan på lag grundad förmån, kan för tjänstledighetstiden till honom utbetald lön, till den del den motsvarar dag- eller moderskapspenningen eller en annan förmån av ovan nämnt slag, återkrävas i samband med följande löneutbetalning eller löneutbetalningar.

64 §

Om ersättande av skada som orsakats i tjänsteförhållande gäller vad som därom stadgas särskilt.

En tjänsteman är inte skyldig att ersätta staten och staten är inte skyldig att ersätta en tjänsteman för skada som har orsakats av avbrott i arbetet på grund av en stridsåtgärd, om inte åtgärden har vidtagits i strid med stadgandena om medling i arbetstvister eller åtgärden strider mot lagen om statens tjänstekollektivavtal eller bestämmelserna i tjänstekollektivavtal och om inte den olägenhet som avbrottet har orsakat är avsevärd. En tjänsteman är inte heller skyldig att ersätta staten för skada som orsakats av avbrott i arbetet på grund av en stridsåtgärd, om han med stöd av tjänstemannaföreningens beslut har deltagit i en av föreningen vidtagen stridsåtgärd trots att åtgärden strider mot ovan nämnda stadganden och bestämmelser.

65 §

En tjänsteman anses ha avgått från sin tidigare tjänst räknat från den tidpunkt då han på något annat sätt än för viss tid utnämnts till en annan statlig tjänst.

En tjänsteman anses likaså ha avgått från statlig tjänst vid den tidpunkt då han utnämnts till en tjänst vid riksdagens, statsrevisorernas, riksdagens justitieombudsmans eller Finlands delegations i Nordiska rådet kansli eller vid Riksdagsbiblioteket.

66 §

Uppsägning och upplösning av ett tjänsteförhållande skall ske skriftligen.

Innan en tjänsteman avstängs från tjänsteutövning eller sägs upp med stöd av 25 eller 26 §, ett tjänsteförhållande upplöses, en tjänsteman ges varning eller ett beslut om överföring av en tjänst enligt 5 § 1 mom. fattas, skall tjänstemannen ges tillfälle att bli hörd i saken.

Om den myndighet som ger en tjänsteman en varning, permitterar eller säger upp en tjänsteman, upplöser ett tjänsteförhållande, avstänger en tjänsteman från tjänsteutövning eller med stöd av 20 eller 21 § överför en tjänsteman stadgas genom förordning.

Genom förordning stadgas om hörande av huvudförtroendemannen eller förtroendemannen innan beslut fattas om permittering av en tjänsteman, uppsägning eller avstängning från tjänsteutövning eller upplösning av tjänsteförhållandet.

67 §

En tjänsteman har rätt att av myndigheten på begäran få intyg över den tid anställningsförhållandet varat och uppgifternas art (arbetsintyg). Dessutom skall, om tjänstemannen begär det, i arbetsintyget anges orsaken till att anställningsförhållandet upphör samt ges vitsord över tjänstemannens arbetsskicklighet, flit och uppförande. Efter en tjänstemans död har dödsboet rätt att få arbetsintyg.

Begärs arbetsintyg senare än 10 år efter det anställningsförhållandet upphörde, är myndigheten skyldig att ge intyget endast om detta inte medför oskälig olägenhet. Under samma förutsättning skall i stället för ett arbetsintyg, som förkommit eller förstörts, på begäran ges ett nytt intyg.

Ett arbetsintyg får inte förses med sådan anteckning eller ges sådan form att därmed avses att lämna andra uppgifter om tjänstemannen än vad som framgår av intygets ordalydelse.

68 §

Betalas avlöningen i en tjänst inom evangelisk-lutherska kyrkan eller ortodoxa kyrkosamfundet av statens medel, skall på inrättande, överföring, ändring och indragning av sådan tjänst tillämpas vad som stadgas om tjänster som skall specificeras i statsbudgeten.

69 §

Vad som i denna lag stadgas om ministerium gäller även statsrådets kansli, och vad som stadgas om ämbetsverk även statlig inrättning.

70 §

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

16 kap.

Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

71 §

Denna lag träder i kraft den 1 december 1994.

Genom denna lag upphävs statstjänstemannalagen av den 24 oktober 1986 (755/86) och lagen om införande av statstjänstemannalagen (756/86) jämte ändringar.

Denna lags 35 § 1 mom. träder dock i kraft den 1 januari 1996. Tills 35 § 1 mom. träder i kraft tillämpas 50 § 1 mom. i den statstjänstemannalag som upphävs genom denna lag.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

72 §

En tillfällig statstjänsteman och tjänstförrättande statstjänsteman överförs när denna lag träder i kraft till sådant tjänsteförhållande om vilket stadgas i 9 § 1 mom. i denna lag för den tidsperiod eller annars begränsade tid för vilken han har anställts som tillfällig tjänsteman eller utnämnts till tjänstförrättande tjänsteman.

På en tjänsteman som innan denna lag trätt i kraft har anställts i en tjänst på prövotid tillämpas 14 § 2 mom. i den statstjänstemannalag som upphävs genom denna lag.

73 §

Ett avtal som innan denna lag har trätt i kraft har ingåtts med en tjänsteman med avtalslön gäller efter att lagen har trätt i kraft fortfarande så som bestämts i avtalet.

74 §

Sådan tjänstledighet för skötsel av en annan tjänst för viss tid eller såsom tjänsteman på prövotid som avses i 43 § i den upphävda statstjänstemannalagen och som börjat innan denna lag har trätt i kraft fortsätter under den tid tjänstemannen innehar den nämnda tjänsten.

75 §

Förordningen om tjänsteed och tjänsteförsäkran samt domared och domarförsäkran (1183/87) som utfärdats med stöd av 28 § 1 mom. och de statsrådsbeslut som utfärdats med stöd av 9 a § 2 mom. och 26 § 2 mom. i den statstjänstemannalag, som upphävs genom denna lag, förblir alltjämt i kraft.

Stadganden i 5 och 8 §§ lagen om införande av statstjänstemannalagen, som upphävs genom denna lag, tillämpas fortfarande. Stadgandena i 15 § 3 mom., 16 § 2 och 3 mom., 25 och 35 §§ samt 36 § 3 och 4 mom. i den nämnda lagen tillämpas fortfarande på de tjänstemän på vilka stadgandena tillämpas när denna lag träder i kraft. Vad dessa stadganden föreskriver om tillämpningen av statstjänstemannalagen gäller denna lag, sedan den trätt i kraft.

76 §

Stadgandena om periodisk ersättning i den statstjänstemannalag som upphävs genom denna lag skall under fem års tid från det att denna lag träder i kraft alltjämt tillämpas på de tjänstemän som sägs upp med stöd av 27 § i denna lag innan nämnda tid om fem år gått ut. Ansökan om periodisk ersättning skall lämnas in senast inom sex månader efter det att nämnda tid om fem år gått ut.

Om en tjänsteman med stöd av 1 mom. beviljas periodisk ersättning eller om till honom när denna lag träder i kraft betalas periodisk ersättning eller om han med stöd av den upphävda lagen är berättigad till periodisk ersättning, tillämpas stadgandena i den upphävda lagen och i den förordning som givits med stöd av lagen fortfarande på hans rätt att få sådan ersättning. Delegationen för avgångsbidragsärenden fortsätter med sin verksamhet under den tid som nämns i denna paragraf.

77 §

Ett disciplinärende som anhängiggjorts innan denna lag har trätt i kraft slutbehandlas med iakttagande av de stadganden som gällde när denna lag trädde i kraft, om inte något annat stadgas i 78 §.

78 §

När denna lag träder i kraft indras de tjänstemannanämnder som tillsatts med stöd av den statstjänstemannalag som upphävts genom denna lag. De ärenden som behandlas i tjänstemannanämnderna överförs till den tjänstemannanämnd som inrättats med stöd av denna lag.

RP 291/93
FvUB 5/94

Helsingfors den 19 augusti 1994

Republikens President
Martti Ahtisaari

Finansminister
Iiro Viinanen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.