559/1994

Given i Nådendal den 28 juni 1994

Lag om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Lagens syfte

Syftet med denna lag är att förbättra patientsäkerheten och kvaliteten på hälso- och sjukvårdstjänster

1) genom att garantera att de yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som avses i denna lag har sådan utbildning som yrkesutövningen förutsätter, annan tillräcklig yrkeskompetens och andra sådana färdigheter som yrkesutövningen förutsätter,

2) genom att organisera tillsynen över den verksamhet som de yrkesutbildade personerna bedriver inom hälso- och sjukvården samt

3) genom att underlätta ett i yrkeshänseende motiverat samarbete mellan yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och en ändamålsenlig användning av dem.

2 §
Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

I denna lag avses med yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården

1) den som med stöd av denna lag har erhållit rätt att utöva yrke (legitimerad yrkesutbildad person) eller tillstånd att utöva yrke (yrkesutbildad person som beviljats tillstånd) samt

2) den som med stöd av denna lag har rätt att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården (yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning).

En legitimerad yrkesutbildad person, en yrkesutbildad person som beviljats tillstånd eller en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning har rätt att utöva yrket och använda yrkesbeteckningen. Också andra personer som har fullgod utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet kan verka i yrken för yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning. Detta hindrar dock inte, om inte något annat stadgas i lag eller i en förordning som givits med stöd av en lag, att en legitimerad yrkesutbildad person, en yrkesutbildad person som beviljats tillstånd eller en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning enligt sin utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet utför varandras uppgifter, om det är motiverat med tanke på arbetsarrangemangen och producerandet av hälsovårdstjänster.

Utan hinder av 2 mom. kan även den som studerar för ifrågavarande yrke vara verksam i en legitimerad yrkesutbildad persons uppgifter så som närmare stadgas genom förordning. På en sådan studerande tillämpas därvid i tillämpliga delar vad som nedan i denna lag stadgas om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

3 §
Centralregister över den yrkesutbildade hälsovårdspersonalen

Rättsskyddscentralen för hälsovården inför yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i centralregistret över den yrkesutbildade hälsovårdspersonalen varom stadgas i lagen och förordningen om rättsskyddscentralen för hälsovården (1074/92 och 1121/92).

2 kap.

Rätt att vara verksam som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården

Rätt för en finsk medborgare och en medborgare i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som har genomgått sin utbildning i Finland eller utomlands samt för en annan utlänning som har genomgått sin utbildning i Finland att vara verksam som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården
4 §
Rätt att utöva läkar- eller tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person

En finsk medborgare eller en utlänning som i Finland har genomgått en grundutbildning som leder till ifrågavarande yrke eller en finsk medborgare eller en medborgare i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som i en stat utanför EES har genomgått motsvarande utbildning som har godkänts av rättsskyddscentralen för hälsovården, beviljas av rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att under någon annans ledning och tillsyn utöva läkar- eller tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. Härtill krävs att personen i fråga har visat att han uppfyller eventuella andra i förordning bestämda behörighetsvillkor.

En i 1 mom. avsedd legitimerad läkare som i Finland har genomgått särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare eller motsvarande utbildning som stadgas genom förordning, eller som i en stat utanför EES har genomgått motsvarande utbildning som rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan har godkänt, har rätt att såsom legitimerad yrkesutbildad person självständigt vara verksam som allmänläkare.

En i 1 mom. avsedd legitimerad tandläkare som har fullgjort sådan praktisk tjänstgöring som rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan har godkänt och som stadgas genom förordning har rätt att självständigt utöva tandläkaryrket såsom legitimerad yrkesutbildad person.

5 §
Rätt att utöva vissa andra yrken inom social- och hälsovården som legitimerad yrkesutbildad person

En finsk medborgare eller en utlänning som i Finland har genomgått en utbildning som leder till ifrågavarande yrke eller en finsk medborgare eller en medborgare i någon annan stat inom EES som i en stat utanför EES har genomgått motsvarande utbildning som rättsskyddscentralen för hälsovården har godkänt, beviljas av rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att utöva provisorsyrket, psykolog-, talterapeut-, näringsterapeut-, farmaceut-, sjukskötar-, barnmorske-, hälsovårdar-, fysioterapeut-, laboratorieskötar-, röntgenskötar-, tandhygienist-, ergoterapeut-, optiker- eller tandteknikeryrket såsom legitimerad yrkesutbildad person. Härtill krävs att personen i fråga har visat att han uppfyller eventuella andra i förordning bestämda behörighetsvillkor.

6 §
Specialistkompetens

Legitimerad yrkesutbildad person med specialistkompetens är en finsk medborgare eller en utlänning som i Finland har genomgått en utbildning som ger specialistkompetens eller en finsk medborgare eller en medborgare i någon annan stat inom EES som i någon annan stat inom EES har genomgått sådan utbildning som ger annan specialistkompetens än den som nämns i 9 § 3 mom. eller som i en stat utanför EES har genomgått en utbildning som ger specialistkompetens, som rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan har godkänt. Härtill krävs att personen i fråga har visat att han uppfyller eventuella andra i förordning bestämda behörighetsvillkor.

7 §
Rätt att använda yrkesbeteckning

En finsk medborgare eller en utlänning som i Finland har genomgått sådan utbildning som leder till ifrågavarande yrke eller motsvarande utbildning, eller en finsk medborgare eller en medborgare i någon annan stat inom EES som i en stat utanför har genomgått motsvarande utbildning som rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan har godkänt, har rätt att då han arbetar använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

8 §
Andra nordiska medborgares rätt att vara verksamma som yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Om andra nordiska medborgares rätt att vara verksamma som yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i Finland stadgas dessutom särskilt.

Rätt att vara verksam som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
9 §
Rätt att utöva läkar- eller tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person i vissa fall

Den som är medborgare i Finland eller i någon annan stat inom EES och som har avlagt grundexamen för läkare eller tandläkare beviljas av rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att under någon annans ledning och tillsyn utöva läkar- eller tandläkaryrket i Finland såsom legitimerad yrkesutbildad person.

Den som är medborgare i Finland eller i någon annan stat inom EES och som på grundval av den utbildning han har genomgått i någon annan stat inom EES, vilken motsvarar särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare eller utbildning för tandläkare, i denna stat har tilldelats ett i EES-avtalet avsett sådant utbildnings-, examens- eller annat kompetensbevis som i staten i fråga krävs för erhållande av rätt att självständigt vara verksam i Finland som allmänläkare eller tandläkare, har rätt att såsom legitimerad yrkesutbildad person självständigt vara verksam som allmänläkare eller tandläkare.

Den som är medborgare i Finland eller i någon annan stat som hör till EES och som på grundval av den utbildning han har genomgått i någon annan stat inom EES i denna stat har tilldelats ett sådant utbildnings-, examens- eller annat kompetensbevis som i staten i fråga krävs för erhållande av motsvarande rätt att vara verksam som specialist eller specialtandläkare har rätt att såsom legitimerad yrkesutbildad person vara verksam i Finland som specialist eller specialtandläkare inom de specialiteter som nämns i EES-avtalet om EES och gäller i Finland.

Om den rätt som ett utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis enligt 2 och 3 mom. ger att utöva ett yrke beslutar rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan.

Ett beslut som gäller en ansökan enligt 1 eller 4 mom. skall meddelas inom tre månader från det ansökan och den utredning som kompletterar den har lämnats till rättsskyddscentralen för hälsovården.

10 §
Rätt att utöva provisors-, sjukskötar- eller barnmorskeyrket som legitimerad yrkesutbildad person

Den som är medborgare i Finland eller i någon annan stat inom EES och som på grundval av den utbildning han har genomgått i någon annan stat inom EES i denna stat har tilldelats ett i EES-avtalet avsett sådant utbildnings-, examens- eller annat kompetensbevis som i staten i fråga krävs för erhållande av rätt att självständigt utöva provisors-, sjukskötar- eller barnmorskeyrket, beviljas av rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att utöva provisors-, sjukskötar- eller barnmorskeyrket i Finland såsom legitimerad yrkesutbildad person.

Ett beslut som gäller en ansökan enligt 1 mom. skall meddelas inom tre månader från det ansökan och den utredning som kompletterar den har lämnats till rättsskyddscentralen för hälsovården.

11 §
Rätt att utöva andra än i 9 och 10 §§ nämnda yrken inom hälso- och sjukvården som legitimerad yrkesutbildad person samt rätt att använda yrkesbeteckning

Den som är medborgare i Finland eller i någon annan stat inom EES och som på grundval av den utbildning han har genomgått i någon annan stat inom EES i denna stat har tilldelats, eller som på grundval av den utbildning han har genomgått någon annanstans har ett av någon annan stat inom EES-avtalet godkänt, i EES-avtalet avsett sådant examensbevis eller annat utbildningsbevis, som skall ges samma innebörd, som i staten i fråga krävs för erhållande av rätt att utöva ifrågavarande yrke, beviljas av rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan rätt att utöva psykolog-, talterapeut-, näringsterapeut-, farmaceut-, hälsovårdar-, fysioterapeut-, laboratorieskötar-, röntgenskötar-, tandhygienist-, ergoterapeut-, optiker- eller tandteknikeryrket i Finland såsom legitimerad yrkesutbildad person.

Den som är medborgare i Finland eller i någon annan stat inom EES och som på grundval av den utbildning han har genomgått i någon annan stat inom EES i denna stat har tilldelats, eller som på grundval av den utbildning han har genomgått någon annanstans har ett av någon annan stat inom EES godkänt, i avtalet om EES avsett sådant examensbevis eller annat utbildningsbevis, som skall ges samma innebörd, som i staten i fråga krävs för erhållande av rätt att utöva ifrågavarande yrke har rätt att då han arbetar i Finland använda en i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Om den rätt som ett examensbevis eller annat utbildningsbevis, som skall ges samma innebörd, ger att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården beslutar rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan.

Utöver vad som stadgas i 1 och 2 mom. förutsätts dessutom att sökanden har en sådan yrkeserfarenhet, har slutfört en sådan anpassningstid eller har genomgått ett sådant lämplighetsprov som rättsskyddscentralen för hälsovården eventuellt föreskriver eller bestämmer. För lämplighetsprovet uppbärs avgift enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/92). Om yrkeserfarenhet, anpassningstid och lämplighetsprov stadgas närmare genom förordning.

Ett beslut som gäller en ansökan enligt 1 och 2 mom. skall meddelas inom fyra månader från det ansökan och den utredning som kompletterar den har lämnats till rättsskyddscentralen för hälsovården.

12 §
Rätt att temporärt utöva vissa yrken inom social- och hälsovården

Den som är medborgare i Finland eller i någon annan stat inom EES och har laglig rätt att självständigt utöva läkar-, tandläkar-, sjukskötar- eller barnmorskeyrket i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får, utan hinder av 9 och 10 §§, temporärt utöva nämnda yrke i Finland sedan han har lämnat ett förhandsmeddelande till rättsskyddscentralen för hälsovården att han tillhandahåller tjänster. I brådskande fall får meddelandet lämnas så snart som möjligt efter det att tjänsterna har börjat tillhandahållas. Närmare stadganden om detta meddelande och om temporärt tillhandahållande av tjänster utfärdas genom förordning.

Rätt för en medborgare i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som har genomgått sin utbildning utomlands att vara verksam som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården
13 §
Tillstånd att vara verksam i uppgifter som nämns i 4-6 §§ och rätt att vara verksam som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården

Den som är medborgare i en stat utanför EES och som i utlandet har genomgått en i 4- 6 §§ nämnd utbildning och har den kompetens som uppgiften förutsätter och som stadgas genom förordning samt tillräckliga språkkunskaper kan av rättsskyddscentralen för hälsovården av särskilda skäl och på de villkor som den bestämmer på ansökan beviljas

1) tillstånd att utöva yrke i uppgifter som avses i 4-6 §§ eller

2) rätt att i Finland utöva yrke som legitimerad yrkesutbildad person.

14 §
Rätt att använda yrkesbeteckning i vissa fall

Den som är medborgare i en stat utanför EES och som i utlandet har genomgått sådan utbildning som leder till ifrågavarande yrke, som rättsskyddscentralen för hälsovården på ansökan har godkänt, och som har sådana språkkunskaper som uppgiften förutsätter har rätt att då han arbetar i Finland använda en i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

3 kap.

Allmänna skyldigheter för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

15 §
Yrkesetiska skyldigheter

Målet för yrkesutövningen i fråga om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är att upprätthålla och främja hälsan, förebygga sjukdomar samt bota sjuka och lindra deras plågor. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skall i sin yrkesutövning tillämpa allmänt godtagna och beprövade metoder enligt sin utbildning, som han hela tiden skall försöka komplettera. I samband med yrkesutövningen skall en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården opartiskt beakta den nytta och de eventuella olägenheter den medför för patienten.

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är skyldig att beakta vad som stadgas om patientens rättigheter.

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skall alltid hjälpa den som är i brådskande behov av vård.

16 §
Förande och förvaring av journalhandlingar samt sekretessbelagda uppgifter i dem

Om skyldigheten för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården att föra och förvara journalhandlingar samt om tystnadsplikten i fråga om uppgifterna i dem gäller vad som stadgas i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/92).

17 §
Tystnadsplikt

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården får inte utan tillstånd till utomstående yppa en enskild persons eller familjs hemlighet som han har fått kännedom om på grund av sin ställning eller uppgift. Tystnadsplikten kvarstår efter det att yrkesutövningen har upphört.

18 §
Fortbildningsskyldighet

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är skyldig att upprätthålla och utveckla den yrkesskicklighet som utövandet av yrket förutsätter samt att göra sig förtrogen med de stadganden och föreskrifter som gäller yrkesutövningen.

Arbetsgivaren för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skall göra det möjligt för personen i fråga att delta i behövlig yrkesinriktad fortbildning.

19 §
Iakttagande av föreskrifter och lämnande av uppgifter

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är skyldig att i sin yrkesutövning iaktta vad som rättsskyddscentralen för hälsovården eller länsstyrelsen med stöd av stadganden och föreskrifter bestämmer.

Utan hinder av sekretesstadgandena är en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skyldig att på begäran tillställa rättsskyddscentralen för hälsovården och länsstyrelsen de rapporter, förklaringar och utredningar som de behöver för skötseln av de uppgifter som nämns i denna lag.

20 §
Anmälningsplikt

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skall enligt vad som närmare stadgas genom förordning innan han inleder sin verksamhet göra anmälan om självständig yrkesutövning hos rättsskyddscentralen för hälsovården.

21 §
Försäkringsskyldighet

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är skyldig att fullgöra försäkringsskyldigheten så som stadgas i patientskadelagen (585/86).

4 kap.

Läkares och tandläkares särskilda rättigheter och skyldigheter

22 §
Rätt att ställa diagnos och ordinera läkemedel

Legitimerade läkare beslutar om medicinska undersökningar av en patient, ställer diagnos och beslutar om vården och behandlingen i samband därmed. På motsvarande sätt beslutar legitimerade tandläkare om odontologiska undersökningar av en patient, ställer diagnos och beslutar om vården och behandlingen i samband därmed.

Legitimerade läkare och tandläkare har rätt att ordinera läkemedel från apotek, en läkare för medicinskt eller medicinsk-vetenskapligt behov och en tandläkare för odontologiskt eller odontologivetenskapligt behov, med iakttagande av vad som därom stadgas eller bestäms särskilt.

Social- och hälsovårdsministeriet kan vid behov meddela närmare föreskrifter och anvisningar om ordination av läkemedel.

23 §
Rättsmedicinska intyg och utlåtanden

När en legitimerad läkare eller tandläkare utfärdar rättsmedicinska intyg och utlåtanden samt andra intyg som skall företes inför domstol eller någon annan offentlig myndighet skall han bestyrka dessa med orden ''vilket jag härmed på heder och samvete försäkrar''. Ett på detta sätt styrkt intyg eller utlåtande gäller utan edlig bekräftelse, om inte domstolen eller myndigheten av särskilda skäl förordnar att det skall styrkas med muntlig ed eller försäkran.

Social- och hälsovårdsministeriet kan vid behov meddela närmare föreskrifter och anvisningar om vad en legitimerad läkare och tandläkare skall beakta vid utfärdandet av intyg och utlåtanden samt även annars vid utövandet av sitt yrke.

5 kap.

Styrning av samt tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Allmänna stadganden om styrning och tillsyn
24 §
Styrning och tillsyn

Den allmänna styrningen i fråga om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ankommer på social- och hälsovårdsministeriet.

Rättsskyddscentralen för hälsovården styr och övervakar de yrkesutbildade personerna inom hälso- och sjukvården.

För tillsynen över de yrkesutbildade personerna inom hälso- och sjukvården finns vid rättsskyddscentralen för hälsovården en nämnd för tillsyn över den yrkesutbildade hälsovårdspersonalen. Om nämndens sammansättning och uppgifter stadgas i förordningen om rättsskyddscentralen för hälsovården.

Länsstyrelsen styr och övervakar de yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som är verksamma inom dess område.

Säkerhetsåtgärder
25 §
Utredning av yrkesutövningens ändamålsenlighet

Finns det grundad anledning att anta att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har blivit oförmögen att utöva sitt yrke, kan rättsskyddscentralen för hälsovården ålägga honom att genomgå läkarundersökning eller undersökningar på sjukhus, varvid nödvändiga prov kan tas och annan undersökning utföras, om detta kan ske utan nämnvärd olägenhet (utredning av arbetsförmågan).

Finns det grundad anledning att anta att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har bristande yrkesskicklighet, kan rättsskyddscentralen för hälsovården ålägga honom att för konstaterande av yrkesskickligheten eller annan kompetens genomgå förhör eller arbetsprövning eller ge ett arbetsprov (utredning av yrkesskickligheten).

Rättsskyddscentralen för hälsovården eller länsstyrelsen kan vid behov bestämma att mottagnings-, undersöknings- och vårdlokaliteterna samt journalhandlingarna hos en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skall granskas (granskning av mottagningsverksamheten). Rättsskyddscentralen för hälsovården eller länsstyrelsen kan anlita sakkunniga för att utföra denna granskning. De sakkunniga har rätt att utan hinder av sekretesstadgandena få tillgång till de uppgifter som behövs för granskningen av mottagningsverksamheten. De sakkunniga är skyldiga att hemlighålla de sekretessbelagda uppgifter som de får tillgång till.

Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården motsätter sig en granskning av mottagningsverksamheten skall polisen vid behov ge handräckning.

Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården motsätter sig en utredning av arbetsförmågan eller yrkesskickligheten eller en granskning av mottagningsverksamheten, kan rättsskyddscentralen för hälsovården förbjuda en legitimerad yrkesutbildad person att utöva yrket eller återkalla det tillstånd att utöva yrket som beviljats en yrkesutbildad person eller förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

26 §
Felaktigt förfarande

Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har

1) försummat någon skyldighet enligt 15- 21 §§,

2) fullgjort sådana uppgifter för vilka hans utbildning och yrkesskicklighet skall anses otillräckliga eller hans verksamhetsmöjligheter begränsade eller

3) annars handlat felaktigt eller klandervärt, kan rättsskyddscentralen för hälsovården meddela personen i fråga närmare föreskrifter och anvisningar för yrkesutövningen samt tills vidare begränsa en legitimerad yrkesutbildad persons rätt att utöva yrket eller frånta honom denna rätt tills vidare eller tills vidare återkalla det tillstånd att utöva yrket som beviljats en yrkesutbildad person eller tills vidare förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

27 §
Brott i samband med yrkesutövningen

Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har blivit dömd till fängelsestraff för ett brott som har begåtts i samband med yrkesutövningen och domstolens dom har vunnit laga kraft och om det av de med brottet sammanhängande omständigheterna framgår att personen i fråga är ovärdig det förtroende som han bör åtnjuta, kan rättsskyddscentralen för hälsovården för viss tid eller, om omständigheterna är synnerligen försvårande, för alltid frånta en legitimerad yrkesutbildad person rätten att utöva yrket eller för viss tid eller, om omständigheterna är synnerligen försvårande, för alltid återkalla det tillstånd att utöva yrket som beviljats en yrkesutbildad person eller för viss tid eller, om omständigheterna är synnerligen försvårande, för alltid förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som är anställd hos staten, en kommun eller en samkommun har dömts till skiljande från tjänsteutövning eller avsättning skall 1 mom. iakttas på motsvarande sätt.

Domstolen skall utan dröjsmål tillställa rättsskyddscentralen för hälsovården en kopia av protokollet och domen i mål som avses i 1 och 2 mom.

Redan innan domstolens dom, varigenom en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har dömts till fängelsestraff, avsättning eller skiljande från tjänsteutövning har vunnit laga kraft kan rättsskyddscentralen för hälsovården förbjuda en legitimerad yrkesutbildad person att utöva yrket eller återkalla det tillstånd att utöva yrket som beviljats en yrkesutbildad person eller förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

28 §
Oförmögenhet att utöva yrke

Har en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården på grund av ålder, sjukdom, missbruk av rusmedel eller av någon annan orsak blivit oförmögen att utöva sitt yrke, kan rättsskyddscentralen för hälsovården tills vidare begränsa en legitimerad yrkesutbildad persons rätt att utöva yrket eller frånta honom denna rätt tills vidare eller tills vidare återkalla det tillstånd att utöva yrket som beviljats en yrkesutbildad person eller tills vidare förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

29 §
Temporära säkerhetsåtgärder

Vid behandlingen av ärenden som avses i 25-28 §§ kan rättsskyddscentralen för hälsovården vid behov temporärt förbjuda en legitimerad yrkesutbildad person att utöva yrket eller temporärt begränsa rätten att utöva yrket eller temporärt återkalla det tillstånd att utöva yrket som beviljats en yrkesutbildad person eller temporärt förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

30 §
Överföring av journalhandlingar till en hälsovårdscentral

Rättsskyddscentralen för hälsovården kan, då den vidtar en säkerhetsåtgärd enligt denna lag, av särskilda skäl bestämma att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som varit verksam som självständig yrkesutbildad person skall överlämna journalhandlingarna till hälsovårdscentralen på den ort där han utövat sitt yrke för att där omhänderhas som ett fristående arkiv.

31 §
Fråntagande av rätt eller indragning av tillstånd att utöva yrke på egen begäran av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården

Rättsskyddscentralen för hälsovården kan på ifrågavarande persons egen begäran begränsa en legitimerad yrkesutbildad persons rätt att utöva yrket eller frånta honom denna rätt eller återkalla det tillstånd att utöva yrket som beviljats en yrkesutbildad person.

32 §
Återställande av rätt eller tillstånd att utöva yrke eller av rätt att använda yrkesbeteckning

Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården för en viss tid eller tills vidare har fråntagits rätten att utöva yrket eller om denna rätt har begränsats eller om yrkesutövningen har förbjudits, om hans tillstånd att utöva yrket har återkallats eller om han har förbjudits att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, kan personen i fråga hos rättsskyddscentralen för hälsovården på nytt ansöka om återställande av rätt att utöva yrket eller slopande av begränsningen av denna rätt, återställande av tillstånd att utöva yrket eller återställande av rätt att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, om den omständighet som ledde till att rätten att utöva yrket fråntogs eller begränsades, tillståndet att utöva yrket återkallades eller användningen av yrkesbeteckning förbjöds inte längre föreligger.

Till ansökan skall fogas en utredning över att den omständighet som avses i 1 mom. inte längre föreligger.

Disciplin- och straffstadganden
33 §
Skriftlig varning

Har en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården vid utövningen av yrket handlat mot lag eller med stöd av lag utfärdade stadganden eller bestämmelser eller i sin uppgift annars gjort sig skyldig till felaktighet eller försummelse och är felaktigheten eller försummelsen inte sådan att han skall åtalas vid domstol, kan rättsskyddscentralen för hälsovården ge honom en skriftlig varning.

34 §
Olovlig verksamhet som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården

Den som utan sådan rätt som baserar sig på denna lag är verksam såsom yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården enligt denna lag skall för olovlig verksamhet som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården dömas till böter.

Den som i samband med verksamhet enligt 1 mom. ger vård eller behandling som kan medföra fara för liv eller hälsa för den person som vårdas eller behandlas skall för olovlig verksamhet med fara för patienten såsom yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården dömas till böter eller till fängelse i högst sex månader.

35 §
Yrkesmässig olovlig verksamhet som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården

Den som tar i 34 § 1 mom. avsedd verksamhet till yrke skall för yrkesmässig olovlig verksamhet som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården dömas till böter eller till fängelse i högst sex månader.

Om verksamheten enligt 1 mom. dessutom är sådan som avses i 34 § 2 mom. skall den som bedriver sådan verksamhet för yrkesmässig olovlig verksamhet med fara för patienten såsom yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården dömas till böter eller till fängelse i högst ett år.

36 §
Brott mot tystnadsplikten

Den som bryter mot tystnadsplikten enligt 17 §, 25 § 3 mom. eller 38 § 2 mom. skall för brott mot tystnadsplikt enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte strängare straff stadgas i någon annan lag.

Allmänna åklagaren får inte väcka åtal för brott mot tystnadsplikten om inte målsäganden anmäler brottet för åtal.

6 kap.

Särskilda stadganden

37 §
Avslag på ansökan om rätt att utöva yrke

Rättsskyddscentralen för hälsovården kan avslå en ansökan om rätt att utöva yrke enligt 4 § 1 mom., 5 §, 9 § 1 mom., 10 § och 11 § 1 mom. endast på sådan grund enligt vilken en legitimerad yrkesutbildad persons rätt att utöva sitt yrke kan begränsas eller fråntas.

38 §
Hörande

Innan ett ärende som avses i 25-28 §§ avgörs slutligt skall rättsskyddscentralen för hälsovården bereda den yrkesutbildade person inom hälso- och sjukvården som saken gäller tillfälle att ge en förklaring i saken.

Rättsskyddscentralen för hälsovården kan höra sakkunniga innan ett ärende enligt 1 mom. avgörs. De sakkunniga har rätt att utan hinder av sekretesstadgandena få tillgång till de uppgifter som behövs för att de skall kunna höras. De sakkunniga är skyldiga att hemlighålla de sekretesbelagda uppgifter som de får tillgång till.

39 §
Ändringssökande

Ändring i ett beslut som rättsskyddscentralen för hälsovården har meddelat med stöd av denna lag söks hos högsta förvaltningsdomstolen enligt lagen om sökande av ändring i förvaltningsärenden (154/50).

Om ett beslut i strid med 9 § 5 mom., 10 § 2 mom. eller 11 § 4 mom. inte har meddelats inom fastställd tid får sökanden anföra besvär. Besvären anses härvid rikta sig mot ett beslut om avslag av ansökan. Sådana besvär kan anföras tills ett beslut har meddelats. Rättsskyddscentralen för hälsovården skall meddela besvärsmyndigheten att beslut har meddelats. Beträffande anförande av besvär enligt detta moment och behandlingen av dem gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som stadgas i 1 mom.

Beslut som avses i 25-30 §§ skall trots besvär verkställas omedelbart.

40 §
Rätt till information

Rättsskyddscentralen för hälsovården och länsstyrelsen har rätt att utan hinder av sekretesstadgandena av statliga och kommunala myndigheter, en samkommuns myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund, folkpensionsanstalten, pensionsskyddscentralen, pensionsstiftelser och andra pensionsanstalter, försäkringsanstalter, samfund eller inrättningar som bedriver service- eller sjukvårdsverksamhet samt apoteken på begäran avgiftsfritt få de upplysningar och utredningar som behövs för utförande av uppgifterna enligt denna lag.

41 §
Delegation

Statsrådet tillsätter för tre år i sänder en delegation som har till uppgift att avge utlåtanden och ta initiativ i ärenden som gäller utbildningen för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, deras yrkesutövning och samarbetet mellan myndigheter.

Om delegationens sammansättning och uppgifter stadgas närmare genom förordning.

42 §
Kungörelse i den officiella tidningen

Om begränsning och fråntagande av, förbud mot och återställande av rätt att utöva yrke, återkallande och återställande av tillstånd att utöva yrke eller förbud mot och återställande av rätt att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skall rättsskyddscentralen för hälsovården utan dröjsmål införa en kungörelse i den officiella tidningen.

43 §
Närmare stadganden

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

7 kap.

Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

44 §
Ikraftträdelsestadganden

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

På en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården enligt denna lag tillämpas 35 § mervärdesskattelagen (1501/93) för hans verksamhet som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården från och med den 1 juni 1994.

Den som är verksam som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården enligt denna lag och som det inte stadgas om i de i 45 § nämnda lagarna har rätt att vara verksam som yrkesutbildad person tills hans ansökan om rätt att utöva yrke eller rätt att använda yrkesbeteckning har avgjorts. Ansökan skall lämnas in till rättsskyddscentralen för hälsovården inom ett halvt år från det denna lag träder i kraft. Rättsskyddscentralen för hälsovården skall avgöra ansökan senast inom ett år från det den lämnades in. Rättsskyddscentralen kan förordna att beslutet får verkställas innan det vunnit laga kraft, om inte besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten.

Det i 4 § 2 mom. och 9 § 2 mom. avsedda kravet på särskild utbildning för läkare eller motsvarande utbildning tillämpas dock från och med den 1 januari 1995.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

45 §
Stadganden som upphävs

Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar

1) lagen den 14 juli 1978 om utövning av läkaryrket (562/78),

2) lagen den 14 juli 1978 om utövning av tandläkaryrket (563/78),

3) lagen den 31 december 1987 om utövning av provisors- och farmaceutyrket (1275/87),

4) lagen den 11 november 1960 om utövande av optikeryrket (429/60),

5) lagen den 30 april 1964 om utövning av tandteknikeryrket (220/64),

6) lagen den 31 oktober 1962 om utövning av sjukvårdsyrke (554/62), samt

7) lagen den 20 december 1945 om massörsyrket (1231/45).

46 §
Övergångsstadganden

En läkare, tandläkare, provisor, farmaceut, optiker, tandtekniker eller massör som har meddelats legitimation eller fått tillstånd att utöva yrke och en person som har införts i förteckningen över utövare av sjukvårdsyrke med stöd av de stadganden som gällde när denna lag trädde i kraft betraktas som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården enligt denna lag.

Beträffande rätten att i Finland självständigt utöva läkaryrket såsom legitimerad yrkesutbildad person för den som under 1994 fullgör sådan praktisk tjänstgöring som avses i 3 § 1 mom. 2 punkten i den lag som upphävs genom 45 § 1 punkten ovan tillämpas stadgandena i nämnda lag.

Beträffande rätten att självständigt utöva läkaryrket såsom legitimerad yrkesutbildad person för den som är medborgare i en EES-stat tillämpas 6 § 2 mom. i den lag som upphävs genom 45 § 1 punkten ovan till utgången av 1994.

RP 33/94
ShUB 13/94
Bilaga VII till EES-avtalet: rådets direktiv 89/48/EEG, 77/452/EEG, 77/453/EEG, 78/686/EEG, 78/687/EEG, 80/154/EEG, 80/155/EEG, 85/432/EEG och 85/433/EEG
Gemensamma EES-kommitténs beslut 21.3.1994 Nr 7/94. Bilaga VII till EES-avtalet: rådets direktiv 92/51/EEG och 93/16/EEG

Nådendal den 28 juni 1994

Republikens President
Martti Ahtisaari

Minister
Elisabeth Rehn

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.