543/1994

Given i Nådendal den 28 juni 1994

Lag om försäkringsavtal

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på personförsäkring och skadeförsäkring.

Denna lag gäller inte lagstadgad försäkring eller återförsäkring. Lagen tillämpas dock på försäkringar som avses i trafikförsäkringslagen (279/59) och patientskadelagen (585/86), om inte något annat stadgas i dessa lagar.

2 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) personförsäkring försäkring som gäller fysiska personer,

2) skadeförsäkring försäkring mot förluster som beror på sakskada, skadeståndsskyldighet eller någon annan förmögenhetsskada,

3) försäkringsgivare den som meddelar försäkringar,

4) försäkringstagare den som har ingått försäkringsavtal med en försäkringsgivare; om den rätt som grundar sig på försäkringen överlåts, skall på förvärvaren tillämpas vad som stadgas om försäkringstagare,

5) försäkrad den som är föremål för personförsäkring eller till vars förmån en skadeförsäkring är i kraft samt

6) gruppförsäkring försäkring där de försäkrade är eller kan vara medlemmar av en grupp som anges i försäkringsavtalet (gruppförsäkringsavtal).

Pensionsförsäkring jämställs vid tillämpningen av denna lag med livförsäkring.

En försäkring som erbjuds en grupp anses vid tillämpningen av denna lag inte som gruppförsäkring om premien helt eller delvis skall betalas av den försäkrade.

En pensionsförsäkring som en arbetsgivare har tecknat för en grupp arbetstagare och vars tilläggspensionsskydd inte har underställtslagen om pension för arbetstagare (395/61) (icke formbunden arbetspensionsförsäkring) skall dock vid tillämpningen av denna lag jämställas med gruppförsäkring trots att arbetsgivaren uppbär en del av premien hos arbetstagarna.

3 §
Stadgandenas tvingande karaktär

Ett avtalsvillkor är ogiltigt, om det till nackdel för någon annan försäkrad eller ersättningsberättigad än försäkringstagaren avviker från vad denna lag stadgar.

Ett avtalsvillkor som till nackdel för försäkringstagaren avviker från vad denna lag stadgar är ogiltigt i förhållande till en konsument samt en sådan näringsidkare som, med beaktande av arten och omfattningen av sin näringsverksamhet samt förhållandena i övrigt, i sin egenskap av försäkringsgivarens avtalspart kan jämställas med en konsument. Stadgandena i detta moment gäller inte gruppförsäkring.

Vad som sägs i 1 och 2 mom. gäller inte kreditförsäkring, sådan sjöförsäkring eller annan transportförsäkring som har tecknats av en näringsidkare och inte heller sådan försäkring av luftfartyg som har tecknats av en näringsidkare.

4 §
Stadganden som skall tillämpas på gruppförsäkring

På gruppförsäkring tillämpas 1-4, 8, 15, 18, 20, 22-37, 44, 46, 48-51, 55, 56, 59-61 och 67-82 §§ i denna lag. På gruppförsäkring som är i kraft endast under ett tillfälligt besök på en avtalad plats eller under deltagande i verksamhet som pågår högst en månad tillämpas dock endast 1-4, 8, 22-37, 55, 59-61, 69-75, 81 och 82 §§.

2 kap.

Information om försäkringen

5 §
Information innan avtal ingås

Försäkringsgivaren skall innan ett försäkringsavtal ingås ge försäkringssökanden den information som behövs för bedömning av försäkringsbehovet och för valet av försäkring, såsom information om försäkringsformerna, premierna och försäkringsvillkoren. När informationen ges skall uppmärksamhet även fästas vid väsentliga begränsningar i försäkringsskyddet.

Information behöver inte ges, om sökanden inte önskar sådan eller om det medför oskäligt besvär.

Genom förordning kan vid behov stadgas närmare om vilken information försäkringsgivaren skall ge försäkringssökanden innan avtal ingås.

6 §
Överlämnande av vissa handlingar

Efter att försäkringsavtalet ingåtts skall försäkringsgivaren utan obefogat dröjsmål till försäkringstagaren överlämna en skriftlig handling som upptar avtalets viktigaste innehåll (försäkringsbrev), samt försäkringsvillkoren.

Om försäkringsgivaren enligt försäkringsvillkoren har rätt att under försäkringens avtalade giltighetstid (försäkringsperiod) ändra premien eller andra avtalsvillkor för en personförsäkring, skall en anteckning om detta tas in i försäkringsbrevet.

7 §
Information under försäkringens giltighetstid

Försäkringsgivaren skall årligen informera försäkringstagaren om försäkringsbeloppet och om andra sådana omständigheter beträffande försäkringen som är av uppenbar betydelse för försäkringstagaren. Efter ett försäkringsfall har försäkringsgivaren informationsplikt gentemot den som har rätt att kräva betalning av försäkringsgivaren.

Genom förordning kan vid behov närmare stadgas om vilken information försäkringsgivaren skall ge försäkringstagaren under försäkringens giltighetstid.

8 §
Information om rättsmedel

Av beslut med anledning av en ersättningsansökan och av andra beslut som gäller försäkring skall, såvida det inte med hänsyn till förhållandena är uppenbart onödigt, framgå om och på vilket sätt ärendet kan hänskjutas till domstol, konsumentklagonämnden eller något annat motsvarande organ.

9 §
Ansvar för bristfällig eller oriktig information

Om försäkringsgivaren eller dennes representant vid marknadsföringen av en försäkring har underlåtit att ge försäkringstagaren behövlig information om försäkringen eller har gett honom felaktiga eller vilseledande uppgifter, anses försäkringsavtalet vara i kraft med det innehåll som försäkringstagaren hade skäl att sluta sig till utgående från den information han fått.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller på motsvarande sätt i det fall att om försäkringen under dess giltighetstid har getts bristfällig, felaktig eller vilseledande information som kan anses ha inverkat på försäkringstagarens förfarande. Detta gäller dock inte information som försäkringsgivaren eller dennes representant efter ett försäkringsfall har gett om en förestående ersättning.

3 kap.

Försäkringens giltighet och ändring av avtal

10 §
Grunderna för meddelande av personförsäkring

Försäkringsgivaren får inte avslå en ansökan om personförsäkring på den grunden att ett försäkringsfall har inträffat eller den tilltänkte försäkrades hälsotillstånd har försämrats efter det att ansökningshandlingarna lämnats in eller sänts till försäkringsgivaren. Om premien och de övriga avtalsvillkoren bestäms på basis av den försäkrades hälsotillstånd skall bestämningsgrunden vara hälsotillståndet vid den tidpunkt då ansökningshandlingarna lämnades in eller sändes till försäkringsgivaren.

11 §
Ansvarets inträdande

Försäkringsgivarens ansvar inträder, om det inte har avtalats särskilt om någon annan tidpunkt, i och med att försäkringsgivaren eller försäkringstagaren har gett eller sänt ett antagande svar på den andra avtalspartens anbud.

Om försäkringstagaren till försäkringsgivaren har överlämnat eller avsänt en skriftlig försäkringsansökan och om det är uppenbart att försäkringsgivaren skulle ha godkänt ansökan, ansvarar försäkringsgivaren också för försäkringsfall som har inträffat efter att ansökan överlämnades eller avsändes.

Om det med beaktande av försäkringens art eller av någon annan särskild orsak föreligger skäl därtill, kan det i försäkringsvillkoren föreskrivas att premiebetalning är en förutsättning för att försäkringsgivarens ansvar skall inträda. Försäkringsgivaren skall för att få åberopa en sådan föreskrift i försäkringsvillkoren göra en anteckning därom på den skriftliga handling med vilken han debiterar premien (inbetalningskort).

En försäkringsansökan eller ett antagande svar som försäkringstagaren har överlämnat eller avsänt till försäkringsgivarens representant anses ha blivit överlämnat eller avsänt till försäkringsgivaren.

Om det inte finns utredning om vilken tid på dygnet ett svar eller en ansökan har överlämnats eller avsänts, anses detta ha skett klockan 24.00.

12 §
Försäkringstagarens rätt att säga upp en försäkring

Försäkringstagaren har rätt att när som helst säga upp en försäkring att upphöra under försäkringsperioden. Uppsägningen skall ske skriftligen. Annan uppsägning är ogiltig. Om försäkringstagaren inte har angivit något datum, upphör försäkringen att gälla när uppsägningsmeddelandet har överlämnats eller avsänts till försäkringsgivaren.

13 §
Försäkringstagarens rätt till fribrev eller återköpsvärde vid personförsäkring

Om besparing har uppkommit av de premier som försäkringstagaren har betalt, har försäkringstagaren rätt att avbryta premiebetalningen och enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer eller enligt försäkringsvillkoren få en premiefri försäkring som motsvarar försäkringens sparandel (fribrev) eller en sparandel som räknats ut enligt grunderna eller försäkringsvillkoren (återköpsvärde).

När en personförsäkring upphör, har försäkringstagaren rätt till återköpsvärdet, även om försäkringsgivaren annars vore fri från ansvar.

I villkoren för en pensionsförsäkring kan det dock föreskrivas att försäkringstagaren inte har sådan rätt till återköpsvärde som stadgas i 1 eller 2 mom.

14 §
Rätt till fortsatt försäkring vid livförsäkring

Om en livförsäkring har upphört på grund av återköp, har försäkringstagaren rätt att utan utredning om den försäkrades hälsotillstånd fortsätta försäkringen som en dödsfallsförsäkring (fortsatt försäkring) med de ändringar som följer av utbetalningen av återköpsvärdet.

Försäkringsgivaren skall i samband med återköp sända försäkringstagaren ett meddelande om möjligheten att få fortsatt försäkring. I annat fall är försäkringsgivarens ansvar under sex månader efter utbetalningen av återköpsvärdet detsamma som om fortsatt försäkring hade sökts. Om försäkringsgivaren sänder meddelandet under denna tid, upphör ansvaret dock när meddelandet avsänts.

Ansökan om fortsatt försäkring skall göras inom sex månader från det försäkringsgivaren avsänt meddelandet om rätten att få fortsatt försäkring, dock inom ett år från utbetalningen av återköpsvärdet.

15 §
Försäkringsgivarens rätt att säga upp en skadeförsäkring under försäkringsperioden

Försäkringsgivaren har rätt att säga upp en skadeförsäkring att upphöra under försäkringsperioden, om

1) försäkringstagaren eller den försäkrade innan försäkringen meddelades har lämnat oriktiga eller bristfälliga upplysningar och om försäkringsgivaren inte skulle ha meddelat försäkringen om han hade känt till det rätta sakförhållandet,

2) det under försäkringsperioden, i de förhållanden som försäkringstagaren eller den försäkrade uppgivit för försäkringsgivaren när avtalet ingicks eller i någon omständighet som antecknats i försäkringsbrevet har skett en förändring som väsentligt ökar risken för skada och som försäkringsgivaren inte kan anses ha beaktat när avtalet ingicks,

3) den försäkrade uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har åsidosatt en säkerhetsföreskrift,

4) den försäkrade har framkallat försäkringsfallet uppsåtligen eller av grov oaktsamhet eller

5) den försäkrade efter försäkringsfallet svikligen har lämnat försäkringsgivaren oriktiga eller bristfälliga upplysningar som är av betydelse för bedömningen av försäkringsgivarens ansvar.

Försäkringsgivaren skall efter att ha fått vetskap om uppsägningsgrunden utan obefogat dröjsmål säga upp försäkringen skriftligen. Om försäkringsgivaren försummar detta förlorar han sin uppsägningsrätt, dock inte om försäkringstagaren i det fall som avses i 1 mom. 2 punkten svikligen har åsidosatt sin informationsplikt enligt 26 § 1 mom. Försäkringen upphör att gälla en månad efter att uppsägningsmeddelandet har avsänts.

Om försäkringsgivarens rätt att säga upp en försäkring på grund av försenad premiebetalning stadgas i 39 §.

16 §
Uppsägning av fortlöpande skadeförsäkring

Det kan bestämmas i villkoren för en skadeförsäkring att försäkringsgivarens ansvar fortsätter en försäkringsperiod i sänder, om ingendera avtalsparten säger upp avtalet (fortlöpande skadeförsäkring).

Försäkringsgivaren har rätt att säga upp en fortlöpande skadeförsäkring att upphöra i slutet av försäkringsperioden. Uppsägningsmeddelandet skall sändas till försäkringstagaren senast en månad före försäkringsperiodens utgång. Om försäkringstagarens rätt att säga upp försäkringen stadgas i 12 §.

17 §
Försäkringsgivarens rätt att säga upp en personförsäkring

Försäkringsgivaren får inte säga upp en personförsäkring i andra fall än de som anges i denna paragraf samt i 25, 27 och 39 §§.

I villkoren för sådan olycksfallsförsäkring och sjukförsäkring beträffande vilken premiebetalning har avtalats ske regelbundet (premieperiod), kan det föreskrivas att försäkringsgivaren har rätt att säga upp försäkringen att upphöra vid slutet av en premieperiod. Om det inte har avtalats om premieperioden har försäkringsgivaren på motsvarande sätt rätt att säga upp försäkringen att upphöra vid slutet av kalenderåret. Försäkringen kan dock inte sägas upp av den anledningen att den försäkrades hälsotillstånd har försämrats efter att försäkringen tecknades eller av den anledningen att ett försäkringsfall har inträffat.

Uppsägningsmeddelandet skall sändas till försäkringstagaren senast en månad före premieperiodens utgång eller, om denna inte har avtalats, senast en månad före kalenderårets utgång.

18 §
Ändring av avtalsvillkoren för en skadeförsäkring under försäkringsperioden

Försäkringsgivaren har rätt att under försäkringsperioden ändra premien eller andra avtalsvillkor för en skadeförsäkring så att de motsvarar nya förhållanden endast om

1) försäkringstagaren eller den försäkrade har åsidosatt sin upplysningsplikt enligt 22 § eller om

2) det under försäkringsperioden, i de förhållanden som försäkringstagaren eller den försäkrade uppgivit för försäkringsgivaren när avtalet ingicks eller i någon omständighet som antecknats i försäkringsbrevet har skett en sådan förändring som avses i 26 §.

Försäkringsgivaren skall efter att ha fått kännedom om en sådan omständighet som nämns i 1 mom. utan obefogat dröjsmål sända ett meddelande om hur och från vilken tidpunkt premien eller [ Den märkta texten har rättat (1995), Originaltexten lydde: och ] de övriga avtalsvillkoren ändras. I meddelandet skall nämnas att försäkringstagaren har rätt att säga upp försäkringen. Om försäkringsgivaren inte sänder något meddelande enligt detta moment, förlorar försäkringsgivaren sin rätt att ändra premien eller villkoren, utom i det fall att försäkringstagaren eller den försäkrade har förfarit svikligen.

19 §
Ändring av avtalsvillkoren för en fortlöpande skadeförsäkring vid inträdet av en ny försäkringsperiod

I försäkringsvillkoren för fortlöpande skadeförsäkring kan föreskrivas att försäkringsgivaren har rätt att på grunder som närmare anges i försäkringsvillkoren ändra premien och övriga avtalsvillkor. Försäkringsgivaren har dessutom rätt att i försäkringsvillkoren göramindre ändringar som inte påverkar försäkringsavtalets huvudsakliga innehåll.

Försäkringsgivaren skall i samband med inbetalningskortet sända försäkringstagaren ett meddelande om hur premien eller övriga avtalsvillkor ändras. I meddelandet skall nämnas att försäkringstagaren har rätt att säga upp försäkringen. Ändringen träder i kraft vid ingången av den försäkringsperiod som först följer sedan en månad förflutit från det meddelandet avsändes.

20 §
Ändring av avtalsvillkoren för en personförsäkring

Försäkringsgivaren får inte i andra fall än de som stadgas i denna paragraf samt i 25 och 27 §§ ändra premien eller övriga avtalsvillkor för en personförsäkring.

I försäkringsvillkoren för en personförsäkring kan bestämmas att försäkringsgivaren har rätt att på grunder som närmare anges i försäkringsvillkoren ändra premien och övriga avtalsvillkor. Premien och de övriga avtalsvillkoren får dock inte ändras av den anledningen att den försäkrades hälsotillstånd har försämrats efter att försäkringen tecknades eller av den anledningen att ett försäkringsfall har inträffat.

Premien och de övriga avtalsvillkoren för en livförsäkring får ändras endast under förutsättning att därtill finns särskilda skäl på grund av förändringar i den allmänna skadeutvecklingen eller räntenivån och att innehållet i försäkringsavtalet inte ändras väsentligt jämfört med det ursprungliga avtalet.

Försäkringsgivaren har dessutom rätt att i försäkringsvillkoren för en personförsäkring göra mindre ändringar som inte påverkar försäkringsavtalets huvudsakliga innehåll.

Har stadgandena om arbetspension ändrats, får försäkringsgivaren utan hinder av denna paragraf ändra premien eller övriga avtalsvillkor för en icke formbunden arbetspensionsförsäkring i överensstämmelse med de ändrade stadgandena.

Försäkringsgivaren skall sända försäkringstagaren ett meddelande om hur premien eller övriga avtalsvillkor ändras. I meddelandet skall nämnas att försäkringstagaren har rätt att säga upp försäkringen. Ändringen träder i kraft vid ingången av den premieperiod eller, om det inte avtalats om premieperioden, vid ingången av det kalenderår som först följer en månad efter att meddelandet sänts.

21 §
Påminnelse om att en livförsäkring upphör

Om en livförsäkring har varit i kraft längre än ett år, skall försäkringsgivaren senast en månad och tidigast tre månader innan försäkringen upphör att gälla sända försäkringstagaren en påminnelse om att försäkringen kommer att upphöra och om eventuell rätt till fortsatt försäkring.

Om försäkringsgivaren försummar att sända en påminnelse enligt 1 mom., fortsätter försäkringen att vara i kraft för dödsfall. Försäkringen upphör dock en månad efter att den försenade påminnelsen har sänts till försäkringstagaren och senast sex månader efter att försäkringens giltighetstid har löpt ut.

4 kap.

Vissa skyldigheter för försäkringstagaren och den försäkrade samt begränsningar av försäkringsgivarens ansvar

22 §
Försäkringstagarens och den försäkrades upplysningsplikt

Försäkringstagaren och den försäkrade skall innan försäkringen meddelas ge korrekta och fullständiga svar på försäkringsgivarens frågor vilka kan vara av betydelse för bedömningen av försäkringsgivarens ansvar. Försäkringstagaren och den försäkrade skall dessutom under försäkringsperioden utan obefogat dröjsmål rätta upplysningar som han gett försäkringsgivaren och därefter konstaterat vara oriktiga eller bristfälliga.

23 §
Försummelse av upplysningsplikten vid skadeförsäkring

Om försäkringstagaren eller den försäkrade när han i samband med skadeförsäkring uppfyllt sin i 22 § angivna plikt har förfarit svikligen, är försäkringsavtalet inte bindande för försäkringsgivaren. Försäkringsgivaren har rätt att behålla de betalda premierna också om försäkringen förfaller.

Om försäkringstagaren eller den försäkrade uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte kan anses vara ringa har åsidosatt sin upplysningsplikt, kan ersättningen sänkas eller förvägras.

24 §
Försummelse av upplysningsplikten vid personförsäkring

Om försäkringstagaren eller den försäkrade när han i samband med personförsäkring uppfyllt sin i 22 § angivna plikt har förfarit svikligen, är försäkringsavtalet inte bindande för försäkringsgivaren. Försäkringsgivaren har rätt att behålla de betalda premierna också om försäkringen förfaller.

Försäkringsgivaren är fri från ansvar, om försäkringstagaren eller den försäkrade uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte kan anses vara ringa har åsidosatt sin upplysningsplikt och försäkringsgivaren inte över huvud taget skulle ha meddelat försäkring i det fall att han hade fått korrekta och fullständiga svar. Om försäkringsgivaren visserligen skulle ha meddelat försäkring men endast mot högre premie eller annars på andra villkor än de avtalade, begränsas försäkringsgivarens ansvar till vad som motsvarar den avtalade premien eller de villkor på vilka försäkringen skulle ha meddelats.

Vad som stadgas i 1 och 2 mom. skall inte tillämpas, om resultatet blir uppenbart oskäligt för försäkringstagaren eller någon annan som är berättigad till försäkringsersättning.

25 §
Uppsägning av personförsäkring på grund av oriktiga upplysningar samt fortsatt försäkring

Om försäkringsgivaren medan en personförsäkring är i kraft får vetskap om att upplysningsplikten har åsidosatts så som anges i 24 § 2 mom. och om försäkringsgivaren inte över huvud taget skulle ha meddelat försäkring i det fall att han hade fått korrekta och fullständiga upplysningar, får försäkringsgivaren säga upp försäkringen att upphöra en månad efter att meddelandet om uppsägningen har avsänts till försäkringstagaren. Om försäkringsgivaren skulle ha meddelat försäkring endast mot högre premie eller annars på andra villkor än de avtalade, fortsätter försäkringen med dessa premier och på dessa villkor.

Vad som stadgas i 1 mom. skall på motsvarande sätt tillämpas, om upplysningsplikten har åsidosatts så som anges i 24 § 1 mom. och om försäkringsavtalet trots det är bindande för försäkringsgivaren med stöd av den nämnda paragrafens 3 mom.

Försäkringsgivaren skall efter att ha fått kännedom om försäkringstagarens eller den försäkrades försummelse utan obefogat dröjsmål till försäkringstagaren sända ett meddelande om uppsägningen eller ändringen av premien eller villkoren. I annat fall förlorar försäkringsgivaren sin rätt att åberopa försummelsen av upplysningsplikten.

26 §
Ökning av risken vid skadeförsäkring

I försäkringsvillkoren för en skadeförsäkring kan föreskrivas att försäkringstagaren skall meddela försäkringsgivaren, om det i de förhållanden som uppgavs när försäkringsavtalet ingicks eller som antecknats i försäkringsbrevet skett en sådan förändring som väsentligt ökar risken för skada och som försäkringsgivaren inte kan anses ha beaktat när avtalet ingicks. Försäkringstagaren skall underrätta försäkringsgivaren om en sådan förändring senast i samband med betalningen av följande premie efter förändringen. Försäkringsgivaren skall i samband med att inbetalningskortet sänds påminna försäkringstagaren om denna skyldighet.

Om försäkringstagaren uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte kan anses vara ringa har åsidosatt sin skyldighet enligt 1 mom., kan ersättningen sänkas eller förvägras.

27 §
Ökning av risken vid personförsäkring

Om någon omständighet som hänför sig till den försäkrade, såsom yrke, fritidsintressen eller boningsort, vid personförsäkring har betydelse för bedömningen av försäkringsgivarens ansvar, kan det föreskrivas i försäkringsvillkoren att försäkringstagaren skall underrätta försäkringsgivaren om förändringar i dessa omständigheter senast i samband med betalningen av följande premie efter förändringen. Försäkringsgivaren skall i samband med att inbetalningskortet sänds påminna försäkringstagaren om denna skyldighet.

Om försäkringstagaren uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte kan anses vara ringa har åsidosatt sin skyldighet enligt 1 mom., gäller på motsvarande sätt 24 § 2 och 3 mom.

Om försäkringsgivaren har fått kännedom om en sådan förändring som avses i 1 mom. gäller i fråga om uppsägning av försäkringen och dess fortsättning på motsvarande sätt 25 §.

28 §
Framkallande av försäkringsfall vid personförsäkring

Försäkringsgivaren är fri från ansvar om den försäkrade har framkallat försäkringsfallet uppsåtligen.

Om den försäkrade begår självmord ansvarar försäkringsgivaren dock för dennes livförsäkring om före självmordet har förflutit ett år från det försäkringsgivarens ansvar inträdde.

Har den som är försäkrad genom olycksfalls- eller sjukförsäkring framkallat försäkringsfallet av grov oaktsamhet, kan försäkringsgivarens ansvar sänkas enligt vad som är skäligt med beaktande av förhållandena.

29 §
Försäkringsfall framkallat av den som är berättigad till försäkringsersättning vid personförsäkring

Om någon annan som inom personförsäkring är berättigad till försäkringsersättning än den försäkrade har framkallat försäkringsfallet uppsåtligen, är försäkringsgivaren fri från ansvar gentemot honom.

Den som har framkallat ett försäkringsfall av grov oaktsamhet eller i en sådan ålder eller ett sådant sinnestillstånd att han inte skulle kunna dömas till straff för brott, kan få ut försäkringsersättningen eller en del av den endast om detta anses skäligt med beaktande av de förhållanden under vilka försäkringsfallet har framkallats.

Om den försäkrade har avlidit skall den del av försäkringsersättningen som inte utbetalas till den eller dem som framkallat försäkringsfallet utbetalas till de övriga ersättningsberättigade.

30 §
Framkallande av försäkringsfall vid skadeförsäkring

Försäkringsgivaren är fri från ansvar gentemot en försäkrad som har framkallat försäkringsfallet uppsåtligen.

Om den försäkrade har framkallat försäkringsfallet av grov oaktsamhet kan ersättningen sänkas eller förvägras.

I försäkringsvillkoren för en skadeförsäkring kan dessutom föreskrivas att ersättningen till den försäkrade kan till honom sänkas eller förvägras [ Den märkta texten har rättat (1995), Originaltexten lydde: kan sänkas eller förvägras ] i det fall att den försäkrades bruk av alkohol eller något annat rusmedel varit en bidragande orsak till försäkringsfallet.

I samband med försäkring som tecknats för skadeståndsansvar (ansvarsförsäkring) är försäkringsgivaren trots att den försäkrade förfarit så som nämns i 2 eller 3 mom. skyldig att till en skadelidande fysisk person betala ut den del av ersättningen som den skadelidande inte har lyckats driva in hos den försäkrade.

31 §
Säkerhetsföreskrifter vid skadeförsäkring

I ett försäkringsavtal kan tas in föreskrifter om anordningar, metoder och andra arrangemang som syftar till att förebygga eller begränsa skada, eller om att den som nyttjar eller sköter försäkringsobjektet skall ha en viss kompetens (säkerhetsföreskrifter).

Den försäkrade skall iaktta säkerhetsföreskrifterna.

Om den försäkrade uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte kan anses vara ringa har åsidosatt sin skyldighet enligt 2 mom., kan ersättningen till honom sänkas eller förvägras. [ Den märkta texten har rättat (1995), Originaltexten lydde: kan ersättningen sänkas eller förvägras. ]

Vid ansvarsförsäkring kan ersättningen dock på grund av den försäkrades oaktsamhet sänkas eller förvägras endast om han har åsidosatt sin skyldighet av grov oaktsamhet eller, när så föreskrivs i försäkringsvillkoren, om hans bruk av alkohol eller något annat rusmedel har varit en bidragande orsak till försummelsen. Angående en skadelidande fysisk persons rätt till ersättning gäller härvid på motsvarande sätt vad som stadgas i 30 § 4 mom.

32 §
Räddningsplikt vid skadeförsäkring

När ett försäkringsfall inträffar eller kan befaras vara omedelbart förestående, skall den försäkrade efter förmåga vidta åtgärder för att hindra eller minska skadan. Om skadan framkallats av en utomstående skall den försäkrade vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bevara försäkringsgivarens rätt gentemot skadevållaren. Den försäkrade skall om möjligt iaktta de föreskrifter som försäkringsgivaren ger i detta syfte.

Om den försäkrade uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte kan anses vara ringa har åsidosatt sin skyldighet enligt 1 mom., kan ersättningen till honom sänkas eller förvägras. [ Den märkta texten har rättat (1995), Originaltexten lydde: kan ersättningen sänkas eller förvägras. ]

Vid ansvarsförsäkring kan ersättningen dock på grund av den försäkrades oaktsamhet sänkas eller förvägras endast om han har åsidosatt sin skyldighet av grov oaktsamhet eller, när så föreskrivs i försäkringsvillkoren, om hans bruk av alkohol eller något annat rusmedel har varit en bidragande orsak till försummelsen. Angående en skadelidande fysisk persons rätt till ersättning gäller härvid på motsvarande sätt 30 § 4 mom.

33 §
Identifikation vid skadeförsäkring

Vad som ovan stadgas om den försäkrade i fråga om framkallande av försäkringsfall, säkerhetsföreskrifter eller räddningsplikt skall på motsvarande sätt tillämpas på den som

1) med den försäkrades samtycke är ansvarig för ett försäkrat motordrivet fordon eller släpfordon, fartyg eller luftfartyg,

2) tillsammans med den försäkrade äger och nyttjar försäkrad egendom eller

3) bor i gemensamt hushåll med den försäkrade och använder försäkrad egendom tillsammans med honom.

Vad som ovan stadgas om den försäkrade i fråga om iakttagande av säkerhetsföreskrifter skall på motsvarande sätt tillämpas på den som på grund av ett arbets- eller tjänsteförhållande till försäkringstagaren skall sörja för att säkerhetsföreskrifterna iakttas.

34 §
Sänkning eller förvägrande av ersättning vid skadeförsäkring

Vid prövningen av om ersättningen från en skadeförsäkring skall sänkas eller förvägras på någon grund som stadgas i detta kapitel, skall det beaktas vilken betydelse den omständighet, som den av försäkringstagaren eller den försäkrade lämnade oriktiga eller bristfälliga uppgiften gällt, eller det faktum att det skett en sådan förändring i förhållandena som medför ökad risk för skada eller att den försäkrade eller en person som avses i 33 § har gjort eller underlåtit att göra något har haft för uppkomsten av skadan. [ Den märkta texten har rättat (1995), Originaltexten lydde: skall det beaktas vilken betydelse det haft för uppkomsten av skadan att försäkringstagaren eller den försäkrade har lämnat en oriktig eller bristfällig uppgift eller att det har skett en sådan förändring i förhållandena som medför ökad risk för skada eller att den försäkrade eller en person som avses i 33 § har gjort eller underlåtit att göra något. ] Dessutom skall beaktas eventuellt uppsåt hos försäkringstagaren, den försäkrade eller en person som avses i 33 §, eller arten av hans oaktsamhet samt förhållandena i övrigt.

35 §
Fall där oriktiga upplysningar eller riskökning saknar betydelse

Försäkringsgivaren får inte åberopa att upplysningsplikten har åsidosatts, om försäkringsgivaren eller en behörig representant för denne, när försäkringen meddelades, visste eller hade bort veta att upplysningarna var oriktiga eller bristfälliga. Vad som stadgas här skall inte tillämpas, om försäkringstagaren eller den försäkrade har förfarit svikligen och om försäkringsgivaren eller dennes representant inte visste att upplysningarna var oriktiga eller bristfälliga.

Försäkringsgivaren får inte åberopa en försummelse av upplysningsplikten heller i det fall att den omständighet som en oriktig eller bristfällig upplysning gäller, vid den tidpunkt då avtalet ingicks inte hade betydelse för bedömningen av försäkringsgivarens ansvar eller om omständigheten därefter har förlorat sin betydelse.

Vid livförsäkring får försäkringsgivaren åberopa försummelse av upplysningsplikten endast om dödsfallet har inträffat innan fem år förflutit från ansvarets inträdande eller om försäkringsgivaren inom samma tid har sänt ett sådant meddelande som avses i 25 § 3 mom. Vad som stadgas här skall inte tillämpas i det fall att försäkringstagaren eller den försäkrade har förfarit svikligen.

Försäkringsgivaren får inte åberopa en ökning av risken, om ett förändrat förhållande har återgått till det tidigare eller om ökningen av risken inte annars längre har någon betydelse.

36 §
Otillräknelighet och nödläge

Försäkringsgivaren får inte för att undgå ansvar eller begränsa det åberopa stadgandena i detta kapitel, om den försäkrade när han framkallade ett försäkringsfall eller när han åsidosatte en säkerhetsföreskrift eller räddningsplikten var yngre än tolv år eller befann sig i ett sådant sinnestillstånd att han inte skulle ha kunnat dömas till straff för brott. Vad som stadgas här skall inte tillämpas i det fall som avses i 28 § 2 mom.

Försäkringsgivaren får inte säga upp en skadeförsäkring med stöd av 15 § 1 mom. 3 eller 4 punkten eller för att undgå eller begränsa sitt ansvar åberopa stadgandena i detta kapitel heller i det fall att den försäkrade, när han framkallade ökningen av risken eller försäkringsfallet eller åsidosatte en säkerhetsföreskrift eller räddningsplikten, handlade i syfte att hindra person- eller egendomsskada under sådana förhållanden att försummelsen eller åtgärden kunde försvaras.

Vad denna paragraf stadgar om den försäkrade skall tillämpas även på den som avses i 33 §.

37 §
Begränsning av ansvaret i vissa fall

I försäkringsvillkoren kan försäkringsgivarens ansvar i fråga om följderna av sjukdom eller kroppsskada som ersätts från försäkringen begränsas på den grunden att sjukdomen eller kroppsskadan existerade redan när ansökan om försäkringen gjordes, endast i det fall att

1) begränsningen grundar sig på sådana uppgifter om den försäkrades hälsotillstånd som försäkringsgivaren skaffat innan försäkringen meddelades eller att

2) begränsningen beror på försäkringens art eller någon annan särskild omständighet.

5 kap.

Premie

38 §
Premiebetalning

Premien skall betalas inom en månad efter att försäkringsgivaren har sänt ett inbetalningskort till försäkringstagaren. Den första premien behöver dock inte betalas förrän försäkringsgivarens ansvar har inträtt, om inte betalning av premien enligt försäkringsvillkoren är en förutsättning för att försäkringsgivarens ansvar skall inträda. De följande premierna behöver inte betalas före den avtalade premieperiodens eller försäkringsperiodens början.

Om försäkringstagarens betalning inte täcker en och samma försäkringsgivares alla premiefordringar, har försäkringstagaren rätt att bestämma vilka premiefordringar som skall avkortas med det belopp som han betalar.

39 §
Dröjsmål med premien

Om försäkringstagaren har försummat att betala premien inom den tid som stadgas i 38 §, har försäkringsgivaren rätt att säga upp försäkringen att upphöra 14 dagar efter att uppsägningsmeddelandet avsändes. Försummad premiebetalning berättigar emellertid inte till uppsägning av en sådan fortlöpande skadeförsäkring som avses i 40 § 1 mom.

Om försäkringstagaren betalar premien före uppsägningstidens slut, upphör försäkringen likväl inte när uppsägningstiden löper ut. Försäkringsgivaren skall nämna denna möjlighet i uppsägningsmeddelandet. I fråga om personförsäkring skall i uppsägningsmeddelandet dessutom nämnas försäkringstagarens rätt att enligt 43 § återuppliva försäkringen.

Om försummelsen att betala premien har berott på att försäkringstagaren råkat i betalningssvårigheter på grund av sjukdom, arbetslöshet eller av någon annan särskild orsak, huvudsakligen utan egen förskyllan, upphör försäkringen trots uppsägningen först 14 dagar efter att hindret bortfallit. Försäkringen upphör dock senast tre månader efter den i 1 mom. stadgade uppsägningstidens utgång. I uppsägningsmeddelandet skall nämnas också den i detta moment stadgade möjligheten att försäkringen fortsättes att gälla en viss tid.

Om någon av de uppgifter som stadgas i 2 eller 3 mom. saknas i uppsägningsmeddelandet, är uppsägningen ogiltig.

40 §
Fortsatt ansvar och utsökning av premien vid fortlöpande skadeförsäkring

Om det i försäkringsvillkoren för en fortlöpande skadeförsäkring föreskrivs att försäkringsgivarens ansvar inte upphör före utgången av försäkringsperioden, trots att premien för försäkringsperioden inte har betalts inom utsatt tid, får försäkringsgivaren driva in premien jämte dröjsmålsränta i utsökningsväg utan dom eller beslut, med iakttagande av lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61), förutsatt att försäkringsgivaren har gjort en anteckning om detta på inbetalningskortet.

Innan försäkringsgivaren vidtar verkställighetsåtgärder skall han informera försäkringstagaren om den premie som skall drivas in med stöd av 1 mom. och om premiegrunden samt om att verkställighetsåtgärder vidtas i det fall att försäkringstagaren inte inom 14 dagar efter att meddelandet avsänts skriftligen bestrider sin betalningsskyldighet. Om försäkringstagaren bestrider betalningsskyldigheten är ett domstolsavgörande en förutsättning för verkställigheten.

Försäkringsgivarens ansvar upphör vid utgången av den försäkringsperiod som avses i 1 mom., om inte hela försäkringspremien före [ Den märkta texten har rättat (1995), Originaltexten lydde: för ] det har kunnat drivas in.

41 §
Fortsatt försäkring i vissa fall

Har en försäkring som avses i 2 § 3 mom. upphört antingen helt eller i fråga om en försäkrad som har utträtt eller uteslutits ur gruppen, anses försäkringen dock vara i kraft i fråga om en sådan försäkrad för vilken försäkringsgivaren har tagit emot premien.

42 §
Betalning av försenad skadeförsäkringspremie

Om en försäkringstagare i ett sådant fall som avses i 11 § 3 mom. betalar premien för en skadeförsäkring för sent eller i ett sådant fall som avses i 39 § efter att försäkringen upphört, inträder försäkringsgivarens ansvar dagen efter att premien betalts. Försäkringen gäller härvid till utgången av den ursprungligen avtalade försäkringsperioden, räknat från det att den på nytt trätt i kraft.

Vad som stadgas i 1 mom. skall dock inte tillämpas, om försäkringsgivaren inom 14 dagar efter att premien betalts meddelar försäkringstagaren sin vägran att ta emot betalningen.

43 §
Återupplivning av personförsäkring

En personförsäkring som har upphört på grund av att någon annan premie än den första premien [ Den märkta texten har rättat (1995), Originaltexten lydde: En personförsäkring som har upphört av någon annan orsak än att den första premien ] inte betalts träder på nytt i kraft, om försäkringstagaren betalar premien inom sex månader efter att försäkringen upphört.

En personförsäkring som av någon annan orsak än försenad premiebetalning har ändrats till ett fribrev träder på nytt i kraft i sin tidigare omfattning, om försäkringstagaren inom sex månader efter att begäran om ändring till ett fribrev framställdes till försäkringsgivaren betalar den premie som skulle ha betalts om försäkringen inte hade ändrats.

Om försäkringen träder i kraft på nytt börjar försäkringsgivarens ansvar dagen efter att premien betalts.

44 §
Premiebetalning genom bank eller post

En premie som har sänts till försäkringsgivaren med post- eller bankgiro anses ha blivit betald den dag då den inbetaldes till penninginrättningen eller postanstalten, den dag då gireringen debiterades inbetalarens konto eller den dag då postgirorörelsens utbetalninskort har stämplats med postgirorörelsens behandlingsstämpel.

En betalning som har sänts som postanvisning anses ha skett den dag då postanvisningen lämnats till posten.

45 §
Premiebetalning efter att försäkringen upphört

Om en skadeförsäkring eller en sådan personförsäkring som inte ger försäkringstagaren rätt till återköpsvärde som nämns i 13 § 1 mom. upphör före avtalat datum, har försäkringsgivaren rätt till premie endast för den tid under vilken hans ansvar varit i kraft, om inte annat följer av 23 § 1 mom. eller 24 § 1 mom. Återstoden av den redan betalda premien skall återbetalas till försäkringstagaren. I försäkringsvillkoren skall bestämmas hur det premiebelopp som återbetalas skall räknas ut. I villkoren för en pensionsförsäkring kan dock föreskrivas att premien inte återbetalas.

Om det premiebelopp som skall återbetalas är mindre än 50 mark, behöver det inte återbetalas särskilt. Beloppet kan ändras genom förordning, om en förändring i penningvärdet ger anledning till det.

46 §
Preskription av premiefordran

En försäkringsgivare som inte lagligen har sökt betalning av en premie inom tre år efter att den förföll till betalning, förlorar sin rätt till den.

6 kap.

Förmånstagarförordnande vid personförsäkring samt överlåtelse och pantsättning av rättighet som grundar sig på livförsäkring

47 §
Förmånstagare

Försäkringstagaren har rätt att förordna en person (förmånstagare) som i stället för honom eller den försäkrade har rätt till den ersättning som betalas ut enligt en personförsäkring. Försäkringstagaren kan ändra eller återkalla förmånstagarförordnandet, om något försäkringsfall i samband med vilket förordnandet är avsett att tillämpas inte har inträffat.

Försäkringstagaren kan ge förmånstagaren eller den försäkrade en skriftlig utfästelse om att hålla förordnandet i kraft (oåterkalleligt förmånstagarförordnande). Förmånstagarförordnandet får i så fall inte ändras eller återkallas utan samtycke av den som har tagit emot utfästelsen. Om förmånstagaren enligt försäkringsavtalet skall få ersättningen som periodiska utbetalningar och något försäkringsbelopp inte anges i avtalet, kan det föreskrivas i försäkringsvillkoren att förmånstagarförordnandet inte får ändras utan försäkringsgivarens samtycke.

Om ett förmånstagarförordnande är i kraft, ingår en försäkringsersättning som skall betalas med anledning av den försäkrades död inte i hans dödsbo.

Har en livförsäkring tecknats för någon annan än försäkringstagaren eller annars på sådana villkor att den tidpunkt då försäkringsersättningen skall betalas inte är beroende av försäkringstagarens död, och avlider försäkringstagaren innan försäkringsersättningen skall betalas ut, övergår försäkringstagarens rätt på förmånstagaren, om en sådan har förordnats.

48 §
Förmånstagarförordnandets form

Ett förmånstagarförordnande samt återkallande och ändring av det är utan verkan, om försäkringsgivaren inte skriftligen har underrättats om saken.

49 §
Förmånstagarförordnandets återgång

Ett förmånstagarförordnande återgår om den namngivne förmånstagaren avlider före det försäkringsfall i samband med vilket förordnandet är avsett att tillämpas. Om det finns flera namngivna förmånstagare, förblir förordnandet i kraft för de övrigas vidkommande. Efter att ett försäkringsfall inträffat skall ersättning härvid betalas till de efterlevande förmånstagarna också till den del ersättning skulle ha betalts till en tidigare avliden förmånstagare, om försäkringstagaren inte bestämmer något annat.

Har försäkringstagaren avlidit och har hans uppenbara avsikt varit att en efterlevande förmånstagare får endast en viss del av ersättningen, skall en avliden förmånstagares andel betalas till försäkringstagarens dödsbo.

Ett förmånstagarförordnande som inte är oåterkalleligt återgår också i det fall att försäkringstagaren överlåter den på försäkringsavtalet grundade rätten, om inte något annat har avtalats.

50 §
Tolkning av förmånstagarförordnande

Har till förmånstagare inte förordnats en namngiven person skall, om inte något annat följer av förordnandet eller förhållandena, denna paragraf iakttas.

Om försäkringstagarens make har förordnats till förmånstagare är förordnandet i kraft till förmån för den som försäkringstagaren var gift med vid sin död. Detta gäller dock inte om makarnas äktenskapsskillnadsärende var anhängigt vid försäkringstagarens död eller om makarna dömts till hemskillnad som inte hade förfallit vid försäkringstagarens död.

Om försäkringstagarens barn har förordnats till förmånstagare är förordnandet i kraft till förmån för de bröstarvingar till försäkringstagaren som avses i ärvdabalken (40/65). Försäkringsersättningen skall delas mellan bröstarvingarna enligt vad ärvdabalken stadgar om deras rätt till arv.

Om försäkringstagarens make och barn har förordnats till förmånstagare gäller förordnandet till förmån för den i 2 mom. angivna maken och de i 3 mom. angivna barnen. Om försäkringstagaren inte har någon make tillfaller försäkringsersättningen uteslutande bröstarvingarna. Om försäkringstagaren inte har några bröstarvingar tillfaller försäkringsersättningen uteslutande maken. Om försäkringsersättningen skall delas mellan maken och bröstarvingarna, får maken och bröstarvingarna hälften var av försäkringsersättningen.

Om försäkringstagarens anhöriga har förordnats till förmånstagare, gäller förordnandet till förmån för den i 2 mom. angivna maken och de arvingar som avses i ärvdabalken. Om försäkringstagaren inte har några bröstarvingar tillfaller försäkringsersättningen dock uteslutande maken. Om försäkringstagaren inte har någon make tillfaller försäkringsersättningen uteslutande arvingarna. Den försäkringsersättning som tillfaller arvingarna skall delas så som ärvdabalken stadgar om deras rätt till arv.

Vad 2-5 mom. stadgar om försäkringstagare gäller på motsvarande sätt den försäkrade, om denne är någon annan än försäkringstagaren.

51 §
Överlåtelse och pantsättning av rättighet som grundar sig på livförsäkring

Försäkringstagaren får överlåta och pantsätta en rättighet som grundar sig på livförsäkring. En rättighet som grundar sig på grupplivförsäkring får dock inte pantsättas. Överlåtelsen eller pantsättningen är inte gällande mot försäkringstagarens borgenärer, om inte försäkringsgivaren har underrättats skriftligen om saken. Om en försäkring är förenad med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande, får försäkringstagaren inte överlåta eller pantsätta försäkringen utan samtycke av den som har mottagit utfästelsen om förmånstagarförordnandet.

Om en rättighet som grundar sig på en livförsäkring har pantsatts eller om försäkringen är försenad med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande, skall samtycke av panträttsinnehavaren eller den som mottagit utfästelsen om förmånstagarförordnandet utverkas för återköp av försäkringen, för lån som försäkringsgivaren meddelar försäkringstagaren mot försäkringens värde (lån mot försäkringsbrev) samt för andra åtgärder som begränsar panträttsinnehavarens eller förmånstagarens rätt.

Om en rättighet som grundar sig på en livförsäkring har överlåtits eller pantsatts till flera personer vilkas rättigheter är sinsemellan oförenliga, gäller en tidigare överlåtelse och pantsättning framom en senare. Om försäkringsgivaren dock har underrättats om den senare överlåtelsen eller pantsättningen innan han fick kännedom om den tidigare överlåtelsen eller pantsättningen och om den vars rätt saken gäller var i god tro, har den senare överlåtelsen och pantsättningen företrädesrätt framom den tidigare. Vad som stadgas här skall på motsvarande sätt tillämpas på ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande.

52 §
Panträttsinnehavares rätt

Den hos vilken en på livförsäkring grundad rättighet har pantsatts, har rätt att ur försäkringsersättningen få en andel som motsvarar hans fordran, även om fordran inte förfallit till betalning. Om panträttsinnehavarens fordran förfaller till betalning innan försäkringsersättningen har betalts ut, får panträttsinnehavaren använda försäkringens återköpsvärde som betalning för sin fordran. En förutsättning är dock att fordran först har krävts hos försäkringstagaren och att denne inte betalt den inom två månader efter att kravet framställdes.

Ett villkor enligt vilket panträttsinnehavaren har rätt att få betalning ur en försäkring med bättre företrädesrätt än enligt 1 mom. är ogiltigt.

53 §
Meddelanden till panträttsinnehavaren och till den som får utfästelse om ett förmånstagarförordnande

Vad 21, 25, 27, och 39 §§ stadgar om försäkringsgivarens skyldighet att informera försäkringstagaren om att försäkringen upphört eller att försäkringsgivarens ansvar minskat gäller även den hos vilken en på livförsäkring baserad rättighet har pantsatts eller som har mottagit en utfästelse om att ett förmånstagarförordnande skall hållas i kraft, under förutsättning att försäkringsgivaren har underrättats om pantsättningen eller förmånstagarförordnandet. En försäkringsgivare som åsidosätter sin informationsplikt kan inte gentemot panträttsinnehavaren eller förmånstagaren åberopa att försäkringen har upphört eller ansvaret minskat.

7 kap.

Utmätning samt återvinning till konkursbo

54 §
Utmätning vid livförsäkring

Om enligt en livförsäkring den försäkrade är försäkringstagaren eller dennes make, får ingenderas rätt enligt försäkringsavtalet utmätas för någonderas skuld, om

1) det efter att försäkringen tecknades har förflutit minst tio år när utmätningen verkställs, eller

2) det har avtalats att premier skall betalas i minst tio år och under inget år har betalts mer än en femtedel av det sammanräknade premiebelopp som skulle ha förfallit till betalning, om premierna när försäkringen tecknades hade fördelats jämnt över tio år; en premieförhöjning som beror på förändring i det index som anger kostnadsutvecklingen skall inte beaktas, eller om

3) försäkringen gäller endast dödsfall, och i premie inte för något år har betalts mer [ Den märkta texten har rättat (1995), Originaltexten lydde: med ] är två gånger den årliga premien.

Vad som stadgas i 1 mom. tillämpas inte vid utmätning av underhåll som skall betalas till en make eller ett barn.

55 §
Utmätning vid olycksfallsförsäkring och sjukförsäkring

Kostnadsersättningar som har betalts från en olycksfallsförsäkring eller en sjukförsäkring får inte utmätas.

56 §
Återvinning till konkursbo vid personförsäkring

Om försäkringstagaren försätts i konkurs och det framgår att han senare än tre år före den fristdag som avses i 2 § lagen om återvinning till konkursbo (758/91) till betalning av en personförsäkrings premier har använt belopp som vid den tidpunkt då betalningen skedde inte stod i skälig relation till hans villkor, får konkursboet hos försäkringsgivaren kräva ut vad som på detta sätt har erlagts för mycket, i den mån fordran hos denne på grund av försäkringen förslår till det. Har försäkringstagaren inte lämnat konkursboet sitt samtycke till att beloppet krävs ut, skall konkursboet för prövning av sin rätt väcka talan mot försäkringstagaren vid äventyr att det mister sin talerätt. På sådan talan tillämpas 23 § 1 mom. och 24 § lagen om återvinning till konkursbo.

Vad som stadgas i 1 mom. skall tillämpas också i det fall att försäkringstagaren har givit ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande.

8 kap.

Försäkringsersättning vid skadeförsäkring

57 §
Överförsäkring

Egendom eller ett intresse har överförsäkrats, om det försäkringsbelopp som anges i försäkringsavtalet avsevärt överstiger den försäkrade egendomens eller det försäkrade intressets rätta värde.

Försäkringsgivaren är inte skyldig att med anledning av ett försäkringsfall som har drabbat överförsäkrad egendom eller ett överförsäkrat intresse betala ut mera i ersättning än vad som behövs för att täcka skadan. Om försäkringsbeloppet dock väsentligen grundar sig på en värdering som har gjorts av försäkringsgivaren eller dennes representant skall ersättningen betalas enligt försäkringsbeloppet, utom i det fall att värderingen påverkats av att försäkringstagaren uppsåtligen har lämnat oriktiga eller bristfälliga uppgifter.

58 §
Underförsäkring

Egendom eller ett intresse har underförsäkrats, om det försäkringsbelopp som anges i försäkringsavtalet avsevärt understiger den försäkrade egendomens eller det försäkrade intressets rätta värde.

I försäkringsvillkoren kan föreskrivas att försäkringsgivaren med anledning av ett försäkringsfall som har drabbat underförsäkrad egendom eller ett underförsäkrat intresse är skyldig att ersätta endast en så stor del av skadan som motsvarar förhållandet mellan [ Den märkta texten har rättat (1995), Originaltexten lydde: skyldig att betala ut endast en så stor del av skadan som motsvarar skillnaden mellan ] försäkringsbeloppet och egendomens eller intressets värde. Om försäkringsbeloppet dock väsentligen grundar sig på en värdering som har gjorts av försäkringsgivaren eller dennes representant, skall ersättning betalas enligt skadebeloppet, dock högst upp till försäkringsbeloppet.

59 §
Dubbelförsäkring

Är ett och samma intresse försäkrat hos flera försäkringsgivare mot samma risk, ansvarar var och en av dem gentemot den försäkrade som om han ensam hade meddelat försäkringen. Om en sammanräkning av försäkringarna visar att intresset är överförsäkrat, har den försäkrade dock inte rätt att genom flera försäkringar få ut ett sammanlagt ersättningsbelopp som överstiger skadan, om inte något annat följer av 57 § 2 mom.

60 §
Fördelning av försäkringsgivarnas ansvar vid dubbelförsäkring

Om flera försäkringsgivare är ansvariga för samma skada och de sammanräknade ansvarsbeloppen överstiger den ersättning som tillkommer den försäkrade, skall ansvaret fördelas mellan försäkringsgivarna i förhållande till deras ansvarsbelopp.

61 §
Ersättning för räddningskostnader

Försäkringsgivaren är skyldig att ersätta kostnaderna för uppfyllande av räddningsplikten enligt 32 § i den mån de är skäliga, även om försäkringsbeloppet därigenom skulle överskridas.

9 kap.

Tredje mans rätt vid skadeförsäkring

62 §
De till vars förmån en egendomsförsäkring gäller

Om inte något annat har avtalats, är en egendomsförsäkring i kraft till förmån för ägaren, den som köpt egendomen med äganderättsförbehåll och den som har panträtt eller retentionsrätt i egendomen samt även i övrigt till förmån för den som bär risken för egendomen.

63 §
Ägarbyte

Om en försäkring enligt avtal eller till följd av försäkringstagarens uppsägning upphör när den försäkrade egendomen genom en rättshandling övergår till en ny ägare, har den nye ägaren dock rätt till ersättning för försäkringsfall som inträffar inom 14 dagar efter äganderättens övergång, om han inte själv har tecknat en försäkring för egendomen.

64 §
Meddelande till innehavare av panträtt och retentionsrätt i vissa fall

Försäkringsgivaren skall sörja för att de kända panträtts- eller retentionsrättsinnehavare vars rätt avtalet eller åtgärden kännbart begränsar informeras om att ansvaret upphör eller om ett avtal eller en åtgärd som begränsar ansvaret. Försäkringsgivarens ansvar upphör eller avtalet eller åtgärden träder i kraft gentemot panträtts- eller retentionsrättsinnehavaren tidigast 14 dagar efter att meddelandet har avsänts till honom.

65 §
Den försäkrades ställning när ett försäkringsfall har inträffat

En försäkringsgivare får i syfte att sänka eller förvägra ersättningen, gentemot en försäkrad som avses i 62 § åberopa stadgandena i 23 eller 26 § om försäkringstagarens eller någon annan försäkrads försummelse av upplysningsplikten endast i det fall att en försäkrad som avses i 62 § före försäkringsfallet hade eller [ Den märkta texten har rättat (1995), Originaltexten lydde: som avses i 62 § hade eller ] borde ha haft kännedom om försäkringstagarens eller någon annan försäkrads förfarande.

Varje försäkrad har rätt till den ersättning som betalas ut med anledning av ett försäkringsfall. Försäkringstagaren får dock med bindande verkan för den försäkrade förhandla med försäkringsgivaren samt lyfta ersättningen, utom i det fall att den försäkrade nämns vid namn i avtalet eller har uppgivit att han själv bevakar sin rätt eller då det är fråga om en inteckningshavares rätt att få betalning ur ersättningen.

66 §
Företrädesrätt till betalning ur ersättningen

Gäller en egendomsförsäkring till förmån för en person som till säkerhet för sin fordran har panträtt i egendomen, har denne, även om fordran inte har förfallit till betalning, rätt att före ägaren få betalning ur ersättningen, om ägaren inte inom skälig tid har reparerat skadan eller ställt säkerhet för reparationen. Vad som stadgas här gäller på motsvarande sätt till förmån för den som i egendomen har retentionsrätt till säkerhet för en fordran som förfallit till betalning.

Ägaren har rätt att få betalning ur ersättningen före den som köpt egendomen med äganderättsförbehåll.

Angående en inteckningshavares rätt att få betalning ur ersättningen stadgas särskilt.

67 §
Den skadelidandes rätt till ersättning vid ansvarsförsäkring

Den skadelidande har vid ansvarsförsäkring rätt att kräva ersättning enligt försäkringsavtalet direkt av försäkringsgivaren, om

1) tecknandet av försäkringen har grundat sig på lag eller en myndighets föreskrift,

2) den försäkrade har försatts i konkurs eller annars är insolvent, eller om

3) ansvarsförsäkringen har nämnts i samband med marknadsföringen av den försäkrades näringsverksamhet.

Om ett ersättningskrav riktas till försäkringsgivaren skall denne utan obefogat dröjsmål underrätta den försäkrade om saken samt ge honom tillfälle att lägga fram utredning om försäkringsfallet. Den försäkrade skall också informeras om ärendets senare handläggningsskeden.

Om försäkringsgivaren godkänner den skadelidandes ersättningskrav, är godkännandet inte bindande för den försäkrade.

68 §
Sökande av rättelse i ersättningsbeslut vid ansvarsförsäkring

Försäkringsgivaren skall till den skadelidande sända ett meddelande om sitt beslut angående ersättning från en ansvarsförsäkring. Den skadelidande har rätt att med anledning av ersättningsbeslutet väcka talan mot försäkringsgivaren eller att hänskjuta ärendet till konsumentklagonämnden eller motsvarande organ, om ärendet i övrigt ankommer på organet i fråga.

Om ett skadeståndsärende som avses i 1 mom. eller 67 § behandlas i en domstol eller något annat rättsskyddsorgan, skall den försäkrade ges tillfälle att bli hörd.

10 kap.

Ersättningsförfarande

69 §
Ersättningssökandens skyldighet att lämna utredning

Den som söker ersättning skall till försäkringsgivaren överlämna de handlingar och uppgifter som behövs för utredning av försäkringsgivarens ansvar och som skäligen kan krävas av honom med beaktande även av försäkringsgivarens möjligheter att skaffa utredning.

70 §
Utbetalning av ersättning

Försäkringsgivaren skall med anledning av ett försäkringsfall utan dröjsmål och senast en månad efter att han fått de handlingar och uppgifter som avses i 69 § betala ut ersättning enligt försäkringsavtalet eller meddela att någon ersättning inte betalas.

Försäkringsgivaren skall när försäkringsersättning betalas till en omyndig underrätta förmyndarnämnden på den omyndiges hemort, om ersättningen innefattar annat än ersättning för sådana kostnader eller förmögenhetsförluster som har orsakats av ett försäkringsfall.

På försenad ersättning skall betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/82).

Om ersättningsbeloppet inte är ostridigt, skall försäkringsgivaren dock betala den ostridiga delen av ersättningen inom den tid som nämns i 1 mom.

71 §
Betalning till fel person

Om försäkringsgivaren betalar en försäkringsersättning eller en personförsäkrings återköpsvärde till någon annan än den som har rätt till försäkringsersättningen eller återköpsvärdet, har försäkringsgivaren dock fullgjort sin förpliktelse om han vid betalningen iakttagit den omsorg som förhållandena kräver.

72 §
Oriktiga upplysningar efter ett försäkringsfall

Om den som söker ersättning efter ett försäkringsfall svikligen har lämnat försäkringsgivaren oriktiga eller bristfälliga upplysningar som är av betydelse för utredningen av försäkringsfallet och försäkringsgivarens ansvar, kan ersättningen till honom sänkas eller förvägras enligt vad som är skäligt med hänsyn till förhållandena.

73 §
Tidpunkten för ersättningsanspråk samt preskription

Ersättningsanspråk som grundar sig på försäkringsavtal skall riktas till försäkringsgivaren inom ett år efter att den som söker ersättning fått kännedom om sin möjlighet att få ersättning och i varje fall inom tio år efter att försäkringsfallet inträffat. Med framläggande av ersättningsanspråk jämställs anmälan om försäkringsfallet.

Om något ersättningsanspråk inte läggs fram inom den tid som anges i 1 mom. förlorar den som söker ersättning sin rätt därtill.

74 §
Tid för väckande av talan samt forum

Talan med anledning av försäkringsgivarens ersättningsbeslut skall vid äventyr av att talerätten går förlorad väckas inom tre år efter att parten fått skriftligt besked om försäkringsgivarens beslut och om denna tidsfrist. Talan kan väckas också vid domstolen på kärandens hemort.

75 §
Försäkringsgivarens regressrätt

Den försäkrades rätt att hos tredje man kräva det ersättningsbelopp som försäkringsgivaren betalt till den försäkrade, övergår till försäkringsgivaren [ Den märkta texten har rättat (1995), Originaltexten lydde: till denne, övergår till försäkringsgivaren ] endast i det fall att tredje man har framkallat försäkringsfallet uppsåtligen eller av grov oaktsamhet eller enligt lag är skyldig att betala ersättning oberoende av eventuell oaktsamhet. Om begränsningar av försäkringsgivarens regressrätt i samband med vissa försäkringar stadgas i 13 a § produktansvarslagen.

Vid personförsäkring får försäkringsgivaren inte med stöd av regressrätten hos tredje man yrka något annat än ersättning för sådana kostnader och förmögenhetsförluster som orsakats av sjukdom eller olycksfall.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte transportförsäkring. I försäkringsvillkoren för bilförsäkring kan regressrätten regleras enligt 20 § trafikförsäkringslagen.

Om en försäkringstagare, försäkrad eller i 33 § avsedd person har framkallat försäkringsfallet eller åsidosatt en skyldighet som anges i 4 kap., får försäkringsgivaren helt eller delvis återkräva den skadeförsäkringsersättning som han betalt till en försäkrad som avses i 62 §. Försäkringsgivaren får med stöd av regressrätten återkräva hela ersättningen, om försäkringsgivaren på de grunder som anges i 4 kap. skulle vara fri från ansvar eller berättigad att vägra betala ersättning. Om ersättningen hade nedsatts enligt 4 kap., [ Den märkta texten har rättat (1995), Originaltexten lydde: Om ersättningen enligt 4 kap. hade nedsatts, ] får försäkringsgivaren återkräva den del av ersättningen som motsvarar nedsättningen.

11 kap.

Gruppförsäkring

76 §
Information om gruppförsäkring

Har i ett gruppförsäkringsavtal föreskrivits att försäkringsgivaren skall föra en förteckning över de försäkrade som omfattas av gruppförsäkringen, skall försäkringsgivaren sedan gruppförsäkringen trätt i kraft och därefter med skäliga mellanrum informera de försäkrade om försäkringsskyddets omfattning, om väsentliga begränsningar av försäkringsskyddet, om de försäkrades skyldigheter enligt försäkringsavtalet samt om på vilket sätt försäkringens giltighet är beroende av att de försäkrade hör till en sådan grupp som nämns i gruppförsäkringsavtalet. Om det inte förs någon förteckning över de försäkrade, skall de informeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till förhållandena.

Om försäkringsgivaren eller dennes representant har underlåtit att ge de försäkrade behövlig information om försäkringen eller lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter, anses försäkringen vara i kraft till förmån för den försäkrade med det innehåll som han hade skäl att sluta sig till utgående från den information han fått. Detta gäller dock inte information som försäkringsgivaren eller dennes representant efter ett försäkringsfall har gett om en förestående ersättning.

I fråga om den information som skall ges om rättsmedel gäller vad som stadgas i 8 §.

77 §
Meddelande om att en gruppförsäkring upphör

Om en gruppförsäkring upphör på grund av åtgärder som vidtagits av försäkringsgivaren eller den som tecknat gruppförsäkringen, skall en försäkringsgivare som för en sådan förteckning över de försäkrade som avses i 76 § 1 mom. sända de försäkrade ett meddelande om att försäkringen har upphört. Om det inte förs någon förteckning över de försäkrade skall försäkringsgivaren på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till förhållandena underrätta de försäkrade om att försäkringen upphört. För den försäkrade upphör försäkringen en månad efter att försäkringsgivaren sände meddelandet eller undrrättade de försäkrade om upphörandet.

78 §
Den försäkrades meddelanden

Om försäkringsgivaren och den som tecknat gruppförsäkringen har avtalat att den försäkrade skall tillställa tecknaren de meddelanden som gäller försäkringen och om den försäkrade i fråga om ett meddelande har förfarit på detta sätt, får försäkringsgivaren inte åberopa att han inte fått meddelandet. Detta tillämpas dock inte, om den försäkrade har grundad anledning att förmoda att meddelandet inte tillställs försäkringsgivaren.

79 §
Utsökning av premien för grupplivförsäkring för arbetstagare

Försäkringsgivaren får utan dom eller beslut i utsökningsväg driva in premien jämte dröjsmålsränta för en sådan grupplivförsäkring som arbetsgivaren enligt kollektivavtal är skyldig att teckna för arbetstagarna (grupplivförsäkring för arbetstagare). Härvid skall iakttas vad som stadgas i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg.

Innan försäkringsgivaren vidtar verkställighetsåtgärder skall han informera försäkringstagaren om den premie som skall drivas in med stöd av 1 mom. och om premiegrunden samt om att verkställighetsåtgärder vidtas i det fall att försäkringstagaren inte inom 14 dagar efter att meddelandet avsänts skriftligen bestrider sin betalningsskyldighet. Om försäkringstagaren bestrider betalningsskyldigheten är ett domstolsavgörande en förutsättning för verkställigheten.

80 §
Rätt till fortsatt försäkring efter att en grupplivförsäkring upphört

Om ett gruppförsäkringsavtal som avser livförsäkring upphör eller om den försäkrade utträder eller utesluts ur den persongrupp som nämns i gruppförsäkringsavtalet av någon annan orsak än ålder, har den försäkrade rätt att oberoende av sitt hälsotillstånd få motsvarande fortsatt försäkring mot att han betalar premien för en individuell försäkring. I försäkringsvillkoren kan dock föreskrivas att den försäkrade inte har rätt till fortsatt försäkring i det fall att han får eller kan få motsvarande försäkringsskydd genom en annan gruppförsäkring.

Om den försäkrade vill utnyttja sin rätt till fortsatt försäkring, skall han anmäla detta till försäkringsgivaren inom sex månader från det att försäkringsgivarens ansvar har upphört. Försäkringsgivarens ansvar börjar dagen efter att han har mottagit den försäkrades meddelande om att han vill ha en fortsatt försäkring.

Den försäkrades rätt till fortsatt försäkring skall nämnas också i det meddelande som avses i 77 §.

Denna paragraf gäller inte grupplivförsäkring för arbetstagare.

12 kap.

Ikraftträdelsestadganden

81 §

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

Genom denna lag upphävs lagen den 12 maj 1933 om försäkringsavtal (132/33) jämte ändringar.

82 §

Denna lag tillämpas

1) på försäkringar om vilka har avtalats eller beträffande vilka försäkringsgivarens ansvar har inträtt efter att lagen trätt i kraft,

2) på skadeförsäkringar som enligt 16 § 1 mom. fortsätter en försäkringsperiod i sänder, räknat från ingången av den försäkringsperiod som närmast följer efter att lagen trätt i kraft och

3) på personförsäkringar vilkas premier eller villkor kan ändras enligt 20 §, räknat från ingången av den premieperiod som närmast följer efter att lagen trätt i kraft eller, om någon premieperiod inte avtalats, från ingången av ett kalenderår.

Också på andra försäkringar om vilka avtalats eller beträffande vilka ansvaret har inträtt innan denna lag trätt i kraft, tillämpas 1-4, 7, 8, 21, 24, 25 och 27 §§, 35 § 1, 2 och 4 mom. samt 38-49 och 69-75 §§ i denna lag.

RP 114/93
EkUB 17/94 [ Den märkta texten har rättat (1994), Originaltexten lydde: EkUB 17/93 ]

Nådendal den 28 juni 1994

Republikens President
Martti Ahtisaari

Justitieminister
Anneli Jäätteenmäki

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.