358/1994

Är det uppenbart att en beväring som helt och hållet vägrar fullgöra tjänstgöring enligt denna lag inte låter sig rätta av en påföljd som han påförs eller ådöms med stöd av 45 kap. strafflagen skall han, om han inte ansöker om civiltjänstgöring, i stället för att på honom tillämpas stadgandena i 45 kap. strafflagen, för vägran att fullgöra värnplikt dömas till straff enligt vad civiltjänstlagen (1723/91) stadgar om civiltjänstgöringsbrott. När straffet döms ut anses som återstående tjänstgöringstid för honom den tid som enligt 61 § civiltjänstlagen skulle ha fastställts som hans civiltjänstgöringstid, om han på ansökan hade godkänts för civiltjänst den dag han hemförlovas.

Om något annat inte stadgas i denna paragraf, iakttas i fråga om ett brott som avses i 1 mom. i tillämpliga delar 6 kap. civiltjänstlagen. När kommendören för ett truppförband enligt m vad som anges i 14 § militära rättegångslagen har beslutat tillställa åklagaren förundersökningsmaterialet i ett brott som gäller en bevärings vägran att fullgöra värnplikt, skall beväringen genast hemförlovas. Döms han inte för vägran att fullgöra värnplikt till fängelsestraff, förordnas han på nytt av militärmyndigheten till tjänstgöring.

Om den som avtjänar fängelsestraff för vägran att fullgöra värnplikt ansöker om civiltjänst, kan han friges villkorligt enligt vad som civiltjänstlagen stadgar om fängelsestraff för civiltjänstgöringsbrott.

När den som har dömts för vägran att fullgöra värnplikt har avtjänat hela fängelsestraffet eller när fängelsestraffet har förfallit, förordnas han inte längre att fullgöra sin värnplikt under fredstid.