1542/1993

Given i Helsingfors den 30 december 1993

Lag om arbetsmarknadsstöd

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Arbetsmarknadsstöd

Arbetsmarknadsstödet skall trygga de arbetslösas utkomst medan de söker arbete och deltar i arbetskraftspolitiska åtgärder och därigenom främja och förbättra stödtagarnas förutsättningar att söka sig ut på eller återvända till arbetsmarknaden.

2 §
Lagens tillämpningsområde

Berättigade till arbetsmarknadsstöd enligt denna lag är i Finland bosatta arbetslösa personer

1) som inte uppfyller det arbetsvillkor som avses i 13 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa och som är i behov av ekonomiskt stöd eller

2) vars rätt till arbetslöshetsdagpenning har upphört på grund av den begränsning som stadgas i 26 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

3 §
Myndigheter

Verkställigheten av denna lag leds, styrs och utvecklas av arbetsministeriet såsom högsta myndighet i arbetskraftspolitiska ärenden och av social- och hälsovårdsministeriet i ärenden som gäller utkomstskyddet.

Folkpensionsanstalten beviljar, utbetalar och återkräver sådana förmåner som avses i denna lag.

Arbetskraftsmyndigheten ger utlåtande om de arbetskraftspolitiska förutsättningarna för erhållande av arbetsmarknadsstöd, enligt vad som stadgas i denna lag och genom förordning.

4 §
Finansiering

Arbetsmarknadsstöd betalas av statens medel. Staten skall månatligen till folkpensionsanstalten betala så mycket i förskott att beloppet motsvarar det beräknade belopp som staten skall betala det året och att förskotten räcker till för att täcka de månatliga utgifterna. Om statens finansiering och utbetalningsförfarandet stadgas genom förordning.

De driftsutgifter som folkpensionsanstalten åsamkas av verksamhet som avses i denna lag skall hänföras till anstaltens förvaltningskostnader.

2 kap.

Arbetskraftspolitiska åtgärder

5 §
Främjande av sysselsättningen

Förutsättningarna för att sysselsätta mottagare av arbetsmarknadsstöd kan på anvisning av arbetskraftsmyndigheten främjas så att stödtagaren deltar i arbetspraktik, utbildning, yrkesväglednings- och rehabiliteringsåtgärder eller i andra sådana sysselsättningsfrämjande åtgärder som kan anses vara skäliga, enligt vad som stadgas i detta kapitel.

6 §
Arbetspraktik

Arbetskraftsbyrån kan anvisa mottagare av arbetsmarknadsstöd till arbetspraktik på en arbetsplats för att orientera stödtagaren i arbetslivet samt för att främja hans placering i arbete och hans yrkesskicklighet.

Medan en mottagare av arbetsmarknadsstöd deltar i arbetspraktik enligt denna lag står han inte i sådant arbetsförhållande till den som ordnar arbetspraktiken eller till arbetskraftsbyrån som avses i 1 § lagen om arbetsavtal (320/70).

Den som ordnar arbetspraktik svarar för deltagarnas arbetarskydd enligt vad som stadgas eller bestäms i lagen om skydd i arbete (299/58) och lagen om skydd för unga arbetstagare (669/67) samt med stöd av dessa lagar.

7 §
Ordnande av arbetspraktik

En mottagare av arbetsmarknadsstöd kan placeras i arbetspraktik som ordnas av staten, en kommun, en samkommun, ett annat samfund, en stiftelse eller en enskild näringsidkare.

En mottagare av arbetsmarknadsstöd kan inte anvisas arbetspraktik

1) i uppgifter från vilka den som ordnar arbetspraktiken under de senaste tre månaderna före arbetspraktikens början har sagt upp eller permitterat arbetstagare av produktionsmässiga eller ekonomiska orsaker eller i uppgifter som den som ordnar arbetspraktiken enligt 39 a § lagen om arbetsavtal har ombildat till arbetsförhållande på deltid,

2) om arbetspraktiken skulle leda till uppsägning eller permitteringar av arbetstagare som är anställda hos den som ordnar praktiken eller till försämring av deras anställningsvillkor eller

3) om arbetspraktiken för den som ordnar den skulle medföra en sådan fördel att den skulle förvränga konkurrensen mellan företag eller enskilda näringsidkare.

8 §
Avtal om arbetspraktik

Arbetskraftsbyrån skall med den som ordnar arbetspraktik ingå ett visstidsavtal varav framgår praktiktidens längd och de uppgifter som i praktiken deltagande mottagare av arbetsmarknadsstöd skall utföra under praktiktiden samt vem som är kontaktperson på praktikplatsen. Om avtal om arbetspraktik stadgas närmare genom förordning.

Arbetskraftsbyrån kan dessutom uppställa behövliga villkor för fullgörandet av den praktik som avses i arbetspraktikavtalet.

9 §
Försäkringsskydd för deltagare i arbetspraktik

För olycksfall eller yrkessjukdom i samband med arbetspraktik skall till mottagare av arbetsmarknadsstöd betalas ersättning av statens medel enligt de grunder som lagen om olycksfallsförsäkring (608/48) stadgar om olycksfall i arbetet, till den del den skadelidande inte har rätt till minst motsvarande ersättning enligt någon annan lag.

Ärenden som gäller utbetalning av ersättning av statens medel med stöd av denna paragraf behandlas i första instans av statskontoret.

Arbetsministeriet skall ordna gruppansvarsförsäkring för dem som deltar i arbetspraktik.

10 §
Deltagande i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning

När en mottagare av arbetsmarknadsstöd deltar i utbildning som avses i lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/90) skall hans utkomst under utbildningstiden tryggas med arbetsmarknadsstöd.

11 §
Yrkesväglednings- och rehabiliteringsåtgärder

När en mottagare av arbetsmarknadsstöd på anvisning av arbetskraftsbyrån deltar i sådan arbets- och utbildningsprövning för utredande av utbildnings- och arbetsförutsättningarna, sådana rehabiliteringsundersökningar och sådan arbetsträning som avses i lagen om yrkesvägledning (43/60) och sysselsättningsförordningen (130/93), tryggas hans utkomst med arbetsmarknadsstöd.

12 §
Sysselsättningsplan

På utredning av förutsättningarna att sysselsätta mottagare av arbetsmarknadsstöd och på planer som syftar till att förbättra sysselsättningsförutsättningarna skall tillämpas vad som stadgas i sysselsättningslägen (275/87) och -förordningen samt föreskrivs med stöd av dem.

3 kap.

Förutsättningar for erhållande av arbetsmarknadsstöd

13 §
Rätt till arbetsmarknadsstöd

Berättigad till arbetsmarknadsstöd är en till arbetskraftsbyrån anmäld, arbetslös och arbetsför person som söker heltidsarbete, står till arbetsmarknadens förfogande och inte har kunnat anvisas arbete eller utbildning.

För att bibehålla sin rätt till arbetsmarknadsstöd skall stöd tagaren anmäla sig till arbetskraftsbyrån så som denna bestämmer.

Utan hinder av 1 mom. är den som får delinvalidpension berättigad till arbetsmarknadsstöd, även om han inte söker heltidsarbete.

14 §
Andra än finska medborgares rätt till arbetsmarknadsstöd

Den som inte är finsk medborgare har rätt till arbetsmarknadsstöd enligt denna lag, förutsatt att han enligt ett för Finland bindande internationellt avtal eller ett uppehålls- eller arbetstillstånd har obegränsad rätt att arbeta här.

15 §
Begränsningar av arbetsmarknadsstödet

Om förutsättningarna för erhållande av arbetsmarknadsstöd gäller dessutom vad 5 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgar om arbetslöshetsdagpenning, om inte något annat följer av 2 kap.

16 §
Väntetid

Till en person som avses i 2 § 1 punkten betalas arbetsmarknadsstöd när han, efter att ha anmält sig till arbetskraftsbyrån eller under en två års granskningsperiod före sin anmälan, i sammanlagt tre månader har varit i arbete, självständig företagare eller arbetslös arbetssökande hos arbetskraftsbyrån eller deltagit i sådan arbetspraktik, utbildning, arbetsprövning eller av arbetsförvaltningen ordnad rehabilitering som avses i 2 kap. Denna begränsning tillämpas inte på den som har kommit ut på arbetsmarknaden efter fullbordad yrkesutbildning vid en läroanstalt.

Den som arbetat, varit företagare eller arbetssökande samtidigt som han studerat på heltid, anses inte ha varit på arbetsmarknaden.

17 §
Vägran att delta i arbetskraftspolitiska åtgärder

Den som upprepade gången vägrar delta i sådana av arbetskraftsbyrån erbjudna sysselsättningsfrämjande åtgärder som avses i 6 och 11 §§ eller i andra sysselsättningsfrämjande åtgärder som kan anses vara skäliga eller som vägrar att ge sådana utredningar som avses i lagen om arbetsförmedling (246/59), har under sex veckor inte rätt till arbetsmarknadsstöd. Denna avbrottstid räknas från den dag då vägran skedde.

En stödtagare har alltid rätt att vägra delta i arbetspraktik samt yrkesväglednings- och rehabiliteringsåtgärder utanför sin pendlingsregion, utan att förlora sin rätt till arbetsmarknadsstöd.

18 §
Skyldighet att delta i utbildning

Den som utan giltigt skäl vägrar delta i sådan för honom lämpad utbildning som avses i 10 § och som ordnas inom hans pendlingsregion eller i utbildning under vilken han har rätt till förmåner på den nivå som stadgas i denna lag eller som efter att ha påbörjat utbildning utan giltigt skäl har avbrutit eller av eget förvållande blivit avstängd från utbildningen, har under sex veckor inte rätt till arbetsmarknadsstöd. Denna avbrottstid räknas från det han vägrade delta i utbildningen, avbröt utbildningen eller blev avstängd från den.

Som utbildning som avses i 1 mom. betraktas i fråga om personer som inte fyllt 25 år också yrkesutbildning där studeranden får sådana skäliga sociala förmåner som de som utbildas har rätt till.

19 §
Avbrytande av arbetskraftspolitiska åtgärder

Den som utan giltigt skäl avbryter eller av eget förvållande måste avbryta sitt deltagande i sådan arbetspraktik som avses i 6 § eller sådana yrkesväglednings- eller rehabiliteringsåtgärder som avses i 11 § och som måste anses vara skäliga, har under sex veckor efter avbrottet inte rätt till arbetsmarknadsstöd.

En stödtagare har rätt att avbryta sin arbetspraktik på en arbetsplats utan att förlora sin rätt till arbetsmarknadsstöd, när han i sammanlagt sex månader skött uppgifter hos en och samma praktikarrangör.

En stödtagare har rätt att avbryta sin arbetspraktik utan att förlora sin rätt till arbetsmarknadsstöd, om den som ordnat arbetspraktiken väsentligen försummar sina i 6 § 3 mom. stadgade förpliktelser eller underlåter att iaktta praktikavtalets villkor.

20 §
Rätt till arbetsmarknadsstöd i vissa fall

På arbetsmarknadsstöd tillämpas vad 7, 7 a, 9, 9 a och 10 §§ lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgar om arbetslöshetsdagpenning.

Om det av den omständigheten att en stödtagare förfar så som avses i 17 § eller av att han upprepade gånger förfar så som avses i 18 eller 19 §, kan dras den slutsatsen att han inte vill delta i sysselsättningsfrämjande åtgärder, har han inte rätt till arbetsmarknadsstöd förrän han i minst åtta veckor varit i arbete eller deltagit i sådan utbildning som avses i 10 §.

Vid upprepad vägran att arbeta eller motsvarande förfarande skall i fråga om arbetsmarknadsstödet iakttas vad 11 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgar om arbetslöshetsdagpenning.

21 §
Rätt till arbetsmarknadsstöd under väntetid eller avbrottstid

Arbetsmarknadsstöd betalas utan hinder av 16-19 §§ för sådan tid då vederbörande under väntetid eller avbrottstid har deltagit i utbildning, arbetspraktik, arbetsprövning eller rehabilitering som avses i 2 kap.

22 §
Räknandet av avbrottstid i vissa fall

Avbrottstiden räknas från utgången av den väntetid som avses i 16 §, om det förfarande som avses i 17-19 §§ eller 20 § 1 mom. har ägt rum innan väntetiden löpt ut.

4 kap.

Arbetsmarknadsstödets storlek och varaktighet

23 §
Arbetsmarknadsstödets belopp

Arbetsmarknadsstödets fulla belopp är lika stort som den dagpenning som avses i 22 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Till en mottagare av arbetsmarknadsstöd som skall försörja barn under 18 år betalas stödet jämte barnförhöjning till det belopp som stadgas i 24 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Arbetsmarknadsstödets belopp skall räknas ut med beaktande av 5 kap. samt 27 och 27 a §§ lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

24 §
Behovsprövning av arbetsmarknadsstöd

Vid prövningen av sökandens behov av ekonomiskt stöd skall beaktas hans egna bruttoinkomster och även makens till den del de överstiger 300 mark i månaden. Med make jämställs den med vilken sökanden utan att ingå äktenskap fortgående bor i gemensamt hushåll i förhållanden av äktenskapsliknande natur. Makar som på grund av söndring varaktigt bor åtskils betraktas inte som makar.

Som inkomster beaktas emellertid inte

1) barnbidrag,

2) grunddelen och syskonförhöjningen av stöd för vård av barn i hemmet,

3) bostadsbidrag,

4) militärunderstöd,

5) livränta och tilläggsränta enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/48),

6) frontmannapension enligt lagen om frontmannapension (119/77),

7) tilläggsdel enligt familjepensionslagen (38/69),

8) utkomststöd enligt socialvårdslagen (710/82) samt

9) ersättning för särskilda kostnader på grund av lyte, skada eller men.

Vederbörandes egna och makens i 1 mom. nämnda inkomster fastställs utgående från de vid beskattningen konstaterade inkomsterna. Arbetsmarknadsstödet bestäms dock enligt situationen vid den tidpunkt då stödet betalas ut, antingen på basis av de beräknade eller annars konstaterbara inkomsterna. Statsrådet skall fastställa de allmänna grunder enligt vilka folkpensionsanstalten utfärdar föreskrifter för sina lokalbyråer.

Från det månadsvis uträknade beloppet av sådant fullt arbetsmarknadsstöd som avses i 23 § skall i fråga om försörjningspliktiga dras av 75 procent från den enligt 1 och 2 mom. fastställda inkomstdel som överstiger 5 540 mark i månaden. I fråga om ensamstående skall på motsvarande sätt dras av 75 procent från den enligt 1 och 2 mom. bestämda del av inkomsterna som överstiger två tredjedelar av den ovan nämnda inkomstgränsen för försörjningspliktiga. Inkomstgränsen för ensamstående höjs till närmaste fulla belopp av tio mark. Inkomstgränsen för den som är försörjningspliktig höjs med 630 mark för varje barn som inte har fyllt 18 år och som han skall försörja.

Utan hinder av denna paragraf betalas arbetsmarknadsstödet ut till högst ett belopp som beräknats enligt 27 § 1 mom. lagen om utkomstsskydd för arbetslösa.

Om landets allmänna lönenivå väsentligt förändras skall de i denna paragraf stadgade markbeloppen justeras i motsvarighet till den förändrade lönenivån.

25 §
Betalning av arbetsmarknadsstöd utan behovsprövning

Något behov av ekonomiskt stöd förutsätts inte under de 180 första dagarna då vederbörandes rätt till arbetslöshetsdagpenning har upphört på grund av begränsningen i 26 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa. För den som uppfyller kravet på anställningstid enligt 13 och 16 §§ lagen om utkomstskydd för arbetslösa och har fått arbetslöshetsdagpenning enligt 26 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa till maximalt belopp börjar de 180 dagarna räknas från början när han uppfyller villkoren för arbetsmarknadsstöd.

Något behov av ekonomiskt stöd förutsätts inte heller av personer över 55 år som när de blir arbetslösa uppfyller villkoret för tid i arbete enligt 13 § 2 mom. eller 16 § 2-5 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Inte heller förutsätts något behov av ekonomiskt stöd under den tid vederbörande deltar i sådan utbildning, arbetspraktik, arbetsprövning eller av arbetsförvaltningen ordnad rehabilitering, som avses i 2 kap.

26 §
Partiellt arbetsmarknadsstöd

I arbetsmarknadsstöd till en sådan i 2 § 1 punkten angiven person som bor i sina föräldrars hushåll betalas 60 procent av det enligt 23-25 §§ beräknade arbetsmarknadsstödet.

Vad 1 mom. stadgar tillämpas inte under den tid vederbörande deltar i utbildning, arbetspraktik, arbetsförsök eller rehabilitering som ordnats av arbetsförvaltningen enligt 2 kap.

27 §
Arbetsmarknadsstödets varaktighet

Arbetsmarknadsstödet betalas utan tidsbegränsning. Det sammanlagda antalet arbetsoch arbetsmarknadsstöddagar under varje kalendervecka får vara högst 5.

5 kap.

Sökande och betalning av arbetsmarknadsstöd

28 §
Ansökan om arbetsmarknadsstöd

Ansökan om arbetsmarknadsstöd riktas till folkpensionsanstaltens lokalbyrå. Lokalhyran skall inhämta ett sådant utlåtande som avses i 3 §.

Arbetsmarknadsstöd beviljas inte utan särskilt skäl retroaktivt för en längre tid än tre månader före ansökan.

29 §
Betalning av arbetsmarknadsstöd

Arbetsmarknadsstöd betalas efter väntetidens utgång för högst fem dagar per kalendervecka. Om utbetalningen av arbetsmarknadsstödet gäller dessutom i tillämpliga delar vad 44 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgar om utbetalning av arbetslöshetsdagpenning.

6 kap.

Sökande av ändring

30 §
Folkpensionsanstaltens beslut samt sökande av ändring

Folkpensionsanstaltens lokalbyrå skall i ärenden som gäller beviljande, förvägrande och återkrav av arbetsmarknadsstöd ge sökanden ett skriftligt beslut.

Den som är missnöjd med folkpensionsanstaltens beslut får söka ändring i det hos arbetslöshetsnämnden och den som är missnöjd med arbetslöshetsnämndens beslut får söka ändring i det hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

Besvärsskriften skall tillställas folkpensionsanstaltens lokalbyrå inom 30 dagar efter att ändringssökanden fick del av beslutet.

Folkpensionsanstaltens beslut skall oberoende av om ändring söks iakttas till dess att ärendet har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft.

I ett sådant bindande utlåtande som en arbetskraftsmyndighet har givit med stöd av 3 § får ändring inte särskilt sökas genom besvär.

31 §
Självrättelse

Folkpensionsanstalten skall behandla sökandenas besvär som gäller förmåner så som rättelseärenden. Om de i besvären framförda yrkandena bifalls till alla delar skall ett rättelsebeslut ges i ärendet. I detta beslut får ändring sökas så som stadgas i 30 §.

Om det överklagade beslutet inte rättas så som nämns i 1 mom., skall folkpensionsanstalten inom 30 dagar efter besvärstidens utgång hänskjuta besvären jämte sitt utlåtande till behörig rättsmedelsinstans. Om de i besvären framförda yrkandena bifalls delvis, kan folkpensionsanstalten dock genom ett temporärt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den bifaller ett i besvären framfört yrkande. Om ett besvärsärende redan behandlas i en rättsmedelsinstans skall rättmedelsinstansen omedelbart underrättas om saken.

Avvikelse kan ske från den i 2 mom. nämnda tidsfristen, under förutsättning att det behövs tilläggsutredning med anledning av besvären. Ändringssökanden skall i så fall utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften jämte utlåtandet skall emellertid alltid tillställas rättsmedelsinstansen inom 60 dagar efter besvärstidens utgång.

32 §
Dagen för delfående av beslut

Ändringssökanden anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter att beslutet postades under den adress han uppgivit, om inte annat visas.

33 §
Undanröjande av laga kraft vunnet beslut

Grundar sig ett laga kraft vunnet beslut om arbetsmarknadsstöd på oriktig eller bristfällig utredning eller är beslutet uppenbart lagstridigt, kan försäkringsdomstolen på ansökan av den som saken gäller eller på framställning av folkpensionsanstalten och efter att ha hört honom undanröja beslutet samt uppta ärendet eller förordna om dess upptagande till ny behandling.

Folkpensionsanstalten kan temporärt avbryta utbetalningen av en förmån eller betala ut den enligt sin framställning, till dess att ärendet har avgjorts på nytt.

Framkommer ny utredning i ett ärende som gäller beviljande av en förvägrad förmån eller ökande av en beviljad förmån, skall folkpensionsanstalten pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten kan utan hinder av ett tidigare laga kraft vunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller bevilja en förmån till ökat belopp. Också arbetslöshetsnämnden kan förfara på motsvarande sätt när den behandlar besvärsärenden. Ändring får sökas i beslutet så som stadgas i 30 §.

7 kap.

Särskilda stadganden

34 §
Arbetskraftspolitiskt utlåtande

Arbetskraftsbyrån eller arbetskraftskommissionen skall ge folkpensionsanstaltens lokalbyrå utlåtande om huruvida de förutsättningar för arbetsmarknadsstöd blivit uppfyllda som stadgas i 13-22 §§, 25 § 3 mom. och 26 § 2 mom. Utlåtande skall ges om de förutsättningar som stadgas i 15 § endast såvida på arbetsmarknadsstödet tillämpas vad 5 § 1 mom. 3, 8 och 10 punkten samt 2, 5 och 6 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgar om arbetslöshetsdagpenning.

Utlåtandet är bindande för folkpensionsanstaltens lokalbyrå. Arbetskraftsbyrån och arbetskraftskommissionen skall på begäran av lokalbyrån utan dröjsmål komplettera sitt utlåtande.

Något utlåtande skall dock inte ges när arbetstagaren har permitterats för viss tid, enligt 17 eller 18 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa, och permitteringen gäller minst tio arbetstagare.

35 §
Återkrav

Har arbetsmarknadsstöd betalts utan grund eller till ett alltför stort belopp, skall det grundlöst utbetalda stödet återkrävas. Stödet kan emellertid inte återkrävas om det har betalts ut tidigare än fem år innan folkpensionsanstalten fick vetskap om orsaken till den grundlösa utbetalningen.

Återkrav av arbetsmarknadsstöd kan helt eller delvis lämnas därhän, om det anses vara skäligt att förfara så och utbetalningen av stödet inte kan anses ha berott på svikligt förfarande eller grov oaktsamhet från sökandens sida eller om det belopp som kunde återkrävas är ringa.

Om återkrav av arbetsmarknadsstöd gäller dessutom i tillämpliga delar vad 31 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgar om återindrivning.

36 §
Indrivning av arbetsmarknadsstöd i vissa fall

Har en person fått arbetsmarknadsstöd för samma tid som han retroaktivt får dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (364/63), dagpenning eller olycksfallspension enligt lagen om olycksfallsförsäkring eller sådan förmån som avses i 45 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa, får folkpensionsanstalten driva in det för denna tid grundlöst utbetalda beloppet från den retroaktiva förmånen.

Om indrivning av arbetsmarknadsstöd gäller dessutom i tillämpliga delar vad som stadgas i 45 § 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Har en person grundlöst fått grunddagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa för samma tid som han retroaktivt får arbetsmarknadsstöd, får folkpensionsanstaltens lokalbyrå driva in den för denna tid grundlöst utbetalda grunddagpenningen från det retroaktivt utbetalda arbetsmarknadsstödet. På motsvarande sätt får lokalbyrån driva in grundlöst utbetalt arbetsmarknadsstöd från sådan grunddagpenning som betalas ut retroaktivt.

37 §
Utmätning

Arbetsmarknadsstöd får inte utmätas. Ett avtal enligt vilket en på denna lag grundad rättighet överförs på någon annan är ogiltigt.

38 §
Straffstadgande

Den som på bedrägligt sätt skaffar eller försöker skaffa arbetsmarknadsstöd skall dömas enligt 36 kap. 1-3 §§ strafflagen.

39 §
Tillämpning av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

Om annat inte följer av denna lag skall på arbetsmarknadsstöd tillämpas vad 28 § 4 och 6 mom., 29, 32, 36, 36 a och 39 §§, 42 § 2-5 mom., 43 a, 43 b och 43 c §§, 44 § 3 mom. och 46 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgar om arbetslöshetsdagpenning och ärenden som gäller utkomstskydd för arbetslösa.

40 §
Närmare stadganden

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

8 kap.

Ikraftträdelsestadganden

41 §
Ikraftträdelsestadgande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

42 §
Övergångsstadgande

Denna lags 2 § 2 punkt tillämpas i det fall att rätten till arbetslöshetsdagpenning har upphört när denna lag trädde i kraft. Har på någons grunddagpenning tillämpats de behovsprövningsstadganden i lagen om utkomstskydd för arbetslösa som gällde när denna lag trädde i kraft, har han rätt till arbetsmarknadsstöd om han är i behov av ekonomiskt stöd.

Helsingfors den 30 december 1993

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Social- och hälsovårdsminister
Jorma Huuhtanen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.