1541/1993

Given i Helsingfors den 30 december 1993

Lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen den 24 augusti 1984 om utkomstskydd för arbetslösa (602/84) 14 § och 47 § 1 mom. 5 punkten,

dessa lagrum sådana de lyder, 14 § delvis ändrad genom lag av den 28 december 1990 (1365/90) och 47 § 1 mom. 5 punkten i lag av den 28 december 1990 (1367/90), samt

ändras 3 § 3 mom., 13 §, 22 § 2 mom. och 26 §,

dessa lagrum sådana de lyder, 3 § 3 mom. i nämnda lag av den 28 december 1990 (1367/90), 13 § ändrad genom lagar av den 27 februari 1987 och den 30 december 1992 (226/87 och 1692/92), 26 § delvis ändrad genom lag av den 20 januari 1989 (69/89), nämnda lag av den 28 december 1990 (1365/90) och lag av den 12 juli 1993 (665/93), som följer:

3 §
Verkställande organ

Arbetskrafts kommissionerna eller arbetskraftsbyråerna skall om de arbetskraftspoltiska förutsättningarna för utkomst skydd, om vilka stadgas i 4 §, 5 § 1 mom. 3, 8 och 10 punkten samt 2, 5 och 6 mom. och 7-11 §§, avge ett utlåtande som är bindande för respektive socialförsäkrings kommission och arbetslöshetskassa så som närmare stadgas genom förordning. Arbetskrafts kommissionerna eller arbetskraftsbyrån skall på begäran av arbetslöshetskassan eller socialförsäkringskommissionen utan dröjsmål komplettera sitt utlåtande.

13 §
Rätt till grunddagpenning

Rätt till grunddagpenning har den som uppfyller de allmänna villkoren för utkomstskydd för arbetslösa enligt 2 kap. samt arbetsvillkoret.

Arbetsvillkoret blir uppfyllt då vederbörande under de närmast föregående 24 månaderna (granskningsperioden) i 26 veckor har varit i sådant arbete där arbetstiden under varje vecka har uppgått till minst 18 timmar eller där den regelbundna arbetstiden enligt arbetsavtalet under en utjämningsperiod har varit åtminstone i genomsnitt 18 timmar i veckan och lönen har betalts enligt kollektivavtal eller, om det inte finns något kollektivavtal inom branschen, har överensstämt med gängse lön på orten. Vid uppfyllandet av arbetsvillkoret beaktas arbete som vederbörande har utfört efter att ha fyllt 16 år. På arbetsvillkoret tillämpas dessutom vad som stadgas i 16 § 3-5 mom.

22 §
Grunddagpenningens belopp

Grunddagpenningens belopp beräknas med beaktande av vad som stadgas i 17-19 och 27 §§.

26 §
Dagpenningsperiodens längd

Grunddagpenning och enligt förtjänsten avvägd dagpenning betalas för sammanlagt högst 500 arbetslöshetsdagar under fyra på varandra följande kalenderår. Det sammanlagda antalet arbets-, självrisk- och ersättningsdagar under varje kalendervecka får vara högst fem. Vid beräknande av maximiantalet på fem dagar betraktas som ersättningsdagar även sådana dagar då vederbörande får utbildningsstöd enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning. Såsom självriskdagar betraktas även de arbetslöshetsdagar som ingår i de tider som nämns i 7 § 1 mom., 8 § samt 9 § 1 och 4 mom.

Utan hinder av vad 1 mom. stadgar om det maximibelopp som utbetalas under fyra på varandra följande kalenderår kan till den som fyllt 55 år innan maximitiden gått ut dessutom betalas grunddagpenning eller dagpenning avvägd enligt förtjänsten högst till utgången av den kalendermånad under vilken han fyller 60 år.

Till den som har erhållit det i 1 mom. nämnda maximibeloppet av grunddagpenningen eller den enligt förtjänsten avvägda dagpenningen kan utbetalas grunddagpenning eller enligt förtjänsten avvägd dagpenning först efter det att han ånyo uppfyllt det såsom förutsättning för erhållande av dagpenning uppställda arbetsvillkoret. Samma begränsning tillämpas om en person genom att underlåta att ansöka om dagpenning eller annars har förorsakat att den i 1 mom. nämnda maximitiden för dagpenningsperioden inte har gått till ända.

Om en person under den i 1 mom. nämnda tiden av fyra år har uppfyllt det såsom förutsättning för erhållande av dagpenning uppställda arbetsvillkoret under en granskningsperiod om åtta månader, begynner en ny beräkning av de 500 dagar som avses i 1 mom. och som ingår i fyra på varandra följande kalenderår då han på nytt börjar få dagpenning.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och den tillämpas på arbetslöshetsdagpenning som hänför sig till tiden efter att lagen har trät i kraft.

I det arbetsvillkor som avses i lagens 13 inräknas arbete som hänför sig till tiden efter att lagen har trätt i kraft. I den maximitid för utbetalning av grunddagpenning som avses i 26 § inräknas också tid som infallit före denna lags ikraftträdande. Den som

1) när denna lag träder i kraft får grunddagpenning,

2) när denna lag träder i kraft får utbildningsstöd enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning och som på nytt anmäler sig som arbetslös arbetssökande inom 14 dagar efter avslutad utbildning eller som

3) före denna lags ikraftträdande helt eller delvis har uppfyllt det arbetsvillkor som avses i 13 §.

har rätt till grund dagpenning enligt de stadganden som gällde när denna lag trädde i kraft för minst 300 arbetslöshetsdagar, dock högs till och med den 31 december 1995.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 235/93
ShUB 47/93

Helsingfors den 30 december 1993

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Social- och hälsovårdsminister
Jorma Huuhtanen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.