718/1993

Given i Helsingfors den 26 juli 1993

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen den 3 augusti 1992 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/92) 51 §,

ändras 6 § 2 och 3 mom., 7 § 1, 5, 8 och 9 mom., 8, 9 och 14 §§, 15 § 2 mom., 18 § 2 mom., den inledande satsen i 19 §, 22 § 1 mom., 39 § 1 mom. 2 punkten, 40 § 1-3 mom. 48 § 3 mom. samt 55 § 3 mom.,

av dessa lagrum 9 § sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 30 december 1992 (1687/92), 40 § 3 mom. sådant det lyder i sistnämnda lag samt 55 § 3 mom. sådant det lyder i lag av den 30 december 1992 (1680/92) samt

fogas till lagen en ny 7 a §, till 16 § ett nytt 2 mom. samt till 39 § ett nytt 2 mom., varvid de nuvarande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom., som följer:

6 §
Allmänt stadgande

Statsandelen och hemkommunens betalningsandel bestäms enligt kalkylerade grunder. Statsandelen och hemkommunens betalningsandel bestäms i fråga om grundskolor, gymnasier, kvällsgymnasier, yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter per elev. I fråga om medborgarinstitut bestäms statsandelen per undervisningstimme samt i fråga om grundundervisning i konst per kommuninvånare. I fråga om musikläroanstalter bestäms statsandelen per undervisningstimme och hemkommunens betalningsandel per elev.

I 48 § 2 och 3 mom. stadgas om statsunderstöd till privata skolor som är så organiserade att de motsvarar grundskolan och om statsunderstöd för särskilda yrkesläroanstalters driftskostnader.

7 §
Kalkylerad statsandelsgrund

Statsandelsgrunden för en kommuns undervisningsverksamhet bestäms på de belopp som erhålls genom beräkning per läroanstaltsform så som avses i 2-7 och 9 mom.


Det belopp som ligger till grund för statsandelen för yrkesläroanstalter räknas ut så att antalet elever vid den yrkesläroanstalt för vilken en kommun eller samkommun är huvudman multiplicerat med det enhetspris per elev som bestämts för läroanstaltsformen i fråga läggs till antalet elever som särskilt har skjutsats till och inkvarterats vid läroanstalten multiplicerat med de enhetspriser som särskilt bestämts för läroanstaltsformen i fråga för skjutsar och inkvartering, varefter markbeloppet divideras med det totala antalet elever vid läroanstalten. Det sålunda uträknade markbeloppet multipliceras med antalet elever som har hemort i den kommun som avses i 1 mom.


Om en privat sammanslutning eller stiftelse är huvudman för en läroanstalt, bestäms huvudmannens statsandel enligt det belopp som fås när antalet elever i de läroanstalter som sammanslutningen eller stiftelsen är huvudman för multipliceras med det belopp per elev som räknats ut enligt 3 och 5 mom. i tillämpliga delar eller med priset per enhet enligt 4 mom. eller när det antal undervisningstimmar som fastställts för huvudmannen som beräkningsgrund för statsandelen multipliceras med priset per enhet per undervisningstimme enligt 6 och 7 mom. Statsandelen för medborgarinstitut och musikläroanstalter som en samkommun är huvudman för bestäms så som stadgas i detta moment.

I fråga om grundundervisning i konst bestäms statsandelen enligt det belopp som erhålls när kommunens invånarantal multipliceras med det enhetspris som har fastställts för grundundervisning i konst.

7 a §
Kalkylerad statsandelsgrund för specialyrkesläroanstalter

Det markbelopp som ligger till grund för statsandelen för specialyrkesläroanstalter räknas ut så att antalet elever vid läroanstalten multipliceras med det pris per enhet som bestämts per elev vid läroanstalten och till det erhållna beloppet adderas antalet elever som särskilt har skjutsats till och inkvarterats vid läroanstalten multiplicerat med det pris per enhet som särskilt bestämts för specialyrkesläroanstalterna för skjutsar och inkvartering. Den kalkylerade statsandelsgrunden per elev erhålls genom att det på så sätt uträknade markbeloppet divideras med det totala antalet elever.

8 §
Statsandel för undervisningsverksamhet

Statsandelen för grundskolor, skolor som ersätter grundskolan, gymnasier, kvällsgymnasier, medborgarinstitut och annan utbildning än yrkesutbildning vid musikläroanstalter bestäms enligt lagen om bärkraftsklassificering av kommunerna (649/85) som följer:

Bärkraftsklass Statsandel i procent
1 60
2 60
3 60
4 60
5 60
6 57
7 54
8 51
9 48
10 45

Statsandelen för grundskolor, skolor som ersätter grundskolan, gymnasier och kvällsgymnasier bestäms enligt bärkraftsklasserna för elevernas hemkommuner.

Statsandelen enligt bärkraftsklassen för medborgarinstitut som två eller flera kommuner eller en samkommun är huvudman för bestäms i förhållande till invånarantalet i dessa kommuner eller i samkommunens medlemskommuner. Statsandelen för ett privat medborgarinstitut bestäms enligt bärkraftsklassen för den kommun där institutet finns.

Statsandelen för annan utbildning än yrkesutbildning vid en musikläroanstalt bestäms enligt bärkraftsklassen för den kommun där läroanstalten finns.

Statsandelen för yrkesläroanstalter, specialyrkesläroanstalter och för yrkesutbildning vid musikläroanstalter bestäms så att från den kalkylerade statsandelsgrunden dras av betalningsandelarna enligt 9 § 5 mom. för elevernas hemkommuner.

För det markbelopp som uträknats enligt 7 § 9 mom. erhåller kommunen statsandel i enlighet med sin bärkraftsklass enligt 22 § 2 mom.

9 §
Hemkommunernas betalningsandelar

När en elevs hemkommun enligt lag är skyldig att finansiera sin andel av kostnaderna för en elev som studerar på annan ort, räknas hemkommunens betalningsandel ut så som stadgas nedan i denna paragraf, om inte hemkommunen och läroanstaltens huvudman har avtalat något annat. Undervisningsministeriet skall på förhand för följande år bestämma grunderna för beloppet av hemkommunens betalningsandel per elev.

I fråga om grundskolor och skolor som ersätter grundskolan räknas hemkommunens betalningsandel ut så att från den per elev uträknade kalkylerade statsandelsgrund som avses i 7 § 2 mom. dras av den statsandel som bestäms per elev enligt bärkraftsklassen för elevens hemkommun.

Betalningsandelen för hemkommunen för en sådan elev som får undervisning som avses i 11 § och 32 § 3 mom. grundskolelagen bestäms med avvikelse från 2 mom. så att från de sannolika kostnaderna per elev som räknas ut enligt vad som stadgas i förordning, dras av den statsandel som bestäms per elev enligt bärkraftsklassen för elevens hemkommun.

För gymnasier, kvällsgymnasier och kvällslinjer vid gymnasium räknas hemkommunens betalningsandel ut så att från den kalkylerade statsandelsgrund per elev som avses i 7 § 3 och 8 mom. eller från det pris per enhet som avses i 7 § 4 och 8 mom. dras av den statsandel som bestäms per elev enligt bärkraftsklassen för elevens hemkommun.

I fråga om yrkesutbildning räknas hemkommunens betalningsandel ut så att från det med elevantalet vägda riksomfattande medeltalet för de kalkylerade statsandelsgrunderna per elev dras av en andel som beräknas enligt skalan i 8 § 1 mom. och enligt bärkraftsklassen för elevens hemkommun. Vid beräkning av nämnda medeltal beaktas också de markbelopp som uträknats för de statliga yrkesläroanstalterna och som motsvarar de kalkylerade statsandelsgrunderna per elev.

Vid bestämmande av hemkommunens betalningsandel skall det markbelopp som räknats ut enligt 5 mom. höjas på basis av kostnaderna för anläggningsprojekten med 10 procent, med undantag för de läroanstalter på vilka 14 § 2 mom. och 16 § 2 mom. tillämpas.

14 §
Beräkning av enhetspriset för yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter

Pris per enhet per elev i yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter beräknas vart fjärde år för varje läroanstaltsform genom att de riksomfattande totalkostnaderna för kommunala, privata och statens läroanstalter under det år som föregick det år då priset per enhet bestäms divideras med det totala antalet elever vid läroanstalterna nämnda år. Det på så sätt uträknade markbeloppet höjs inom sådan i förordning angiven utbildning för vilken kostnaderna är högre än genomsnittet. Dessutom graderas markbeloppet enligt läroanstaltens elevantal och andra strukturella orsaker som väsentligt påverkar kostnaderna för läroanstalten, enligt vad som stadgas genom förordning. Priserna per enhet skall bestämmas så att priserna per enhet när de multipliceras med elevantalen tillsammans motsvarar ovan nämnda totalkostnader. När priserna per enhet räknas ut betraktas specialyrkesläroanstalterna som en läroanstaltsform.

Om läroanstalten huvudsakligen verkar i hyrda lokaler kan priset per enhet årligen höjas med ett markbelopp, som räknas ut genom att den årshyra som undervisningsministeriet fastställt som kalkylerad statsandelsgrund divideras med antalet elever vid läroanstalten. Hyror för lokaler som avses i detta moment skall inte beaktas när de riksomfattande totalkostnaderna enligt 1 mom. räknas ut.

När priset per enhet räknas ut för en sådan yrkesläroanstalt där det arrangeras utbildning som hör till två eller flera olika läroanstaltsformer beaktas priserna per enhet och elevantalen per läroanstaltsform.

15 §
Beräkning av enhetspriset för medborgarinstitut

Priset per enhet för medborgarinstitut som har två eller flera kommuner eller en samkommun som huvudman beräknas enligt bosättningsstrukturen i den kommun där medborgarinstitutet finns.

16 §
Beräkning av enhetspriset för musikläroanstalter

Om en musikläroanstalt som meddelar yrkesutbildning huvudsakligen verkar i hyrda lokaler, kan priset per enhet årligen höjas med ett markbelopp som räknas ut genom att den årshyra som undervisningsministeriet fastställt som kalkylerad statsandelsgrund divideras med det antal undervisningstimmar som fastställts som kalkylerad statsandelsgrund för yrkesutbildning. Hyror för lokaler som avses i detta moment skall inte beaktas när kostnaderna enligt 1 mom. räknas ut.

18 §
Beräkning av enhetspriser för skolskjuts och inkvartering

Priset per enhet för yrkesläroanstalternas och specialyrkesläroanstalternas skolskjutsar skall beräknas per läroanstaltsform för hela landet vart fjärde år så att de kostnader som läroanstalternas huvudmän haft för elevernas skolresor divideras med det sammanlagda antalet elever som fått skolskjuts. Det samma gäller på motsvarande sätt beräkning av priset per enhet för inkvartering. När priserna per enhet räknas ut betraktas specialyrkesläroanstalterna som en läroanstaltsform.

19 §
Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av enhetspriser

Som kostnader för grundskolor, gymnasier och kvällsgymnasier samt för yrkesläroanstalter, specialyrkesläroanstalter, musikläroanstalter och medborgarinstitut anses inte:


22 §
Skalan för statsandelar för kulturverksamhet

Kommunen får enligt sin bärkraftsklass statsandel för det enligt 21 § 1 mom. beräknade beloppet, så som stadgas i 8 § 1 mom.


39 §
Beviljande av statsandel

Statsandel för driftskostnader beviljas utan ansökan


2) huvudmannen för medborgarinstitut, musikläroanstalter och specialyrkesläroanstalter samt privata gymnasier, kvällsgymnasier och yrkesläroanstalter,


Statsandel enligt 1 mom. 1 punkten beviljas läroanstaltens huvudman för elever med hemort i landskapet Åland.


40 §
Utbetalning

Den statsandel för driftkostnader som harbeviljats enligt 39 § 1 och 2 mom. och betalningsandelen för elevens hemkommun utbetalas så som stadgas i 2 och 3 mom. samt i 21 § 1 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

Från den statsandel som betalas till kommunen för driftskostnaderna avdras ett belopp som motsvarar den statsandel som har beviljats kommunen för elever som går i skola i en annan kommun samt de betalningsandelar för hemkommunen som kommunen är skyldig att betala till andra huvudmän för läroanstalter. Till det på så sätt erhållna beloppet fogas ett belopp som motsvarar statsandelen till andra kommuner för elever vid läroanstalter som kommunen är huvudman för samt de betalningsandelar från hemkommuner som kommunen har rätt att få från andra kommuner. När statsandelen för driftskostnaderna betalas till huvudmannen för en privat läroanstalt, läggs till statsandelen de betalningsandelar från hemkommunerna som skall erläggas till huvudmannen. Till en samkommun betalas ett belopp motsvarande hemkommunernas statsandel och betalningsandelar för elever vid läroanstalter som samkommunen är huvudman för. De betalningsandelar som avses i detta moment beräknas enligt 9 § 2-6 mom.

Om det belopp som kommunen skall betala enligt 2 mom. överskrider det belopp som kommunen beviljas och de betalningsandelar från hemkommunerna som skall betalas till kommunen, skall kommunen betala skillnaden till staten två gånger om året, den första raten inom mars och den andra raten inom november.


48 §
Stadganden som upphävs

Den i 1 mom. 3 punkten nämnda lagens stadganden om statsunderstöd för särskilda yrkesläroanstalters driftskostnader skall tillämpas till utgången av 1995.

55 §
Arbetskraftspolitisk vuxenutbildning

Den statsandel om vilken stadgas i denna paragraf beviljas huvudmannen för läroanstalten.



Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Lagen tillämpas första gången vid fastställande av genomsnittliga belopp för de priser per enhet som utgör grund för statsandelen samt vid bestämmande av priserna per enhet och de belopp som utgör grund för hemkommunens betalningsandelar 1994.

Om det pris per enhet som avses i 14 § i denna lag för 1994 är mindre än de av läroanstaltens faktiska kostnader per elev för 1992 vilka skall beaktas när priset per enhet räknas ut och vilka har justerats i överensstämmelse med 1994 års beräknade kostnadsnivå och med beaktande av förändringarna i verksamhetens art och omfattning, tillämpas vid beräkningen av statsandelen per elev för 1994 i stället för priset per enhet ett belopp, som erhålls genom att från de ovan nämnda faktiska kostnaderna per elev dras av en tredjedel av skillnaden mellan dessa kostnader och priset per enhet. Vid beräkning av statsandelen för 1995 avdras två tredjedelar av nämnda skillnad. Priset per enhet för 1997 beräknas enligt 14 §.

Om det i 14 § i denna lag avsedda priset per enhet för 1994 är större än de faktiska kostnader per elev som beräknats enligt 2 mom., tillämpas i stället för priset per enhet vid beräkningen av statsandelen per elev för 1994 det belopp som erhålls genom att från priset per enhet dras av två tredjedelar av skillnaden mellan priset per enhet och de faktiska kostnaderna. Vid beräkningen av statsandelen för 1995 avdras en tredjedel av nämnda skillnad. Priset per enhet för 1997 beräknas enligt 14 §.

Utan hinder av vad som stadgas i den genom denna lag delvis ändrade 19 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/92), nedan finansieringslagen, höjs priset per enhet för specialyrkesläroanstalterna årligen med ett belopp som räknas ut genom att de kostnader som läroanstalten åsamkades för skötsel av lån som var berättigade till statsunderstöd innan denna lag trädde i kraft och som uppstått året innan priserna per enhet bestäms, divideras med antalet elever vid läroanstalten.

Om en yrkesläroanstalt eller musikläroanstalt som meddelar yrkesutbildning har beviljats särskild statsandel för hyror enligt 51 § finansieringslagen, som upphävs genom denna lag, anses en hyra, som uträknats enligt de statsandelsgrunder som gäller när denna lag träder i kraft, som i 14 § 2 mom. eller 16 § 2 mom. i denna lag avsedd årshyra som fastställts som kalkylerad statsandelsgrund.

Om en yrkesläroanstalt eller musikläroanstalt som meddelar yrkesutbildning har beviljats särskild statsandel för hyresvärdets kapitalersättning enligt 51 § finansieringslagen, höjs det pris per enhet som avses i denna lags 14 § och i finansieringslagens 16 § som delvis ändrats genom denna lag eller det belopp som avses i 2 och 3 mom. till utgången av den i finansieringslagens 51 § avsedda övergångsperioden med ett belopp, som fås genom att det belopp som årligen uträknats som grund för statsandelen divideras med yrkesläroanstaltens elevantal eller antalet undervisningstimmar som fastställs som beräkningsgrund för statsandelen för musikläroanstaltens yrkesutbildning.

RP 81/93
KuUB 8/93

Helsingfors den 26 juli 1993

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Undervisningsminister
Riitta Uosukainen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.