666/1993

Given i Helsingfors den 12 juli 1993

Jaktförordning

På föredragning av jord- och skogsbruksministern stadgas med stöd av jaktlagen av den 28 juni 1993 (615/93) och 4 och 7 §§ lagen den 28 juni 1993 om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/93):

1 §
Jaktlicens för annat vilt än hjortdjur

Jaktlicens enligt 10 § 2 mom. jaktlagen (615/93) krävs för jakt på europeisk bäver, kanadensisk bäver, lodjur, östersjövikare, mufflon och kanadagås.

Dessutom krävs licens för jakt på brunbjörn på andra ställen än inom områden som avses i 8 § jaktlagen samt på rapphöns på andra ställen än i Åbo och Björneborgs, Nylands, Vasa och Uleåborgs län. Jaktlicens krävs dessutom i de fall som avses i 27 och 28 §§.

Jaktlicens beviljas av jaktvårdsdistriktet.

2 §
Ansökan om och villkor för jaktlicens

I 1 § nämnd jaktlicens skall sökas skriftligen hos det jaktvårdsdistrikt inom vilket huvuddelen av det i licensansökan avsedda jaktområdet ligger.

Villkor för beviljande av jaktlicens är att viltbeståndet i fråga är livskraftigt på området och att dess fortbestånd inte äventyras på grund av jakten. Jaktlicens beviljas högst för ansökt antal vilt. Kräver ändamålsenlig vård av beståndet samt ett opartiskt och ändamålsenligt ordnande av jakten detta, kan i licensen antalet bytesdjur minskas. Vid beviljande av jaktlicens skall också beaktas att de skador som förorsakas av djuren i fråga hålls på en skälig nivå.

Jord- och skogsbruksministeriet kan vid behov för de olika jaktvårdsdistrikten uppställa ett högsta tillåtet antal djur som får jagas med stöd av licenser och ge anvisningar om begränsning av fångsten samt om förfarandet vid beviljande av licens.

3 §
Utredningar som skall fogas till ansökan om jaktlicens

Till en ovan nämnd ansökan om jaktlicens skall fogas utredning om inom vilket område och vid vilken tidpunkt avsikten är att jaga i ansökan nämnt vilt. Om jaktvårdsdistriktet kräver det, skall sökanden dessutom tillställa jaktvårdsdistriktet en utredning om storleken av det i licensen avsedda viltbeståndet inom området. Sökanden skall dessutom på uppmaning av jaktvårdsdistriktet förete en utredning om sin jakträtt inom det område som ansökan gäller.

4 §
Föreskrifter som skall fogas till jaktlicensen

I en jaktlicens skall anges det område som licensen gäller samt antalet djur som får fångas. Av särskilda skäl kan i licensen ställas begränsningar i fråga om fångstsätt och tas in föreskrifter om ålder och kön på de djur som får fångas.

Beviljad jaktlicens gäller under högst ett år från den tidpunkt då den beviljats.

5 §
Kvotering vid jakt på brunbjörn

Vid jakt på brunbjörn inom områden som nämns i 8 § jaktlagen skall den kvot som bestämts av jord- och skogsbruksministeriet iakttas. När en brunbjörn dödats vid jakt inom de nämnda områdena skall Lapplands jaktvårdsdistrikt omedelbart underrättas. Sedan kvoten fyllts skall Lapplands jaktvårdsdistrikt bestämma att jakten på brunbjörn skall avbrytas. Tillräckligt effektiv information skall ges om jaktvårdsdistriktets beslut. Avbrytandet av jakten anses ha kommit till jägarnas kännedom inom tre dagar från det beslutet gavs.

6 §
Jaktlicens för hjortdjur

Ansökan om jaktlicens för hjortdjur skall göras skriftligen och till den skall fogas en karta över det område som avses i ansökan samt utredning om områdets areal.

Om jaktvårdsdistriktet kräver det, skall sökanden vid behov till ansökan foga en förteckning över de enheter i fastighetsregistret eller jordregistret eller de delar av dessa inom vilka jakten på hjortdjur sker eller handlingar som krävs för att visa jakträtten.

Om ansökan om jaktlicens avser jakt på hjortdjur inom områden som nämns i 8 § jaktlagen och arealen av statens marker som ingår i jaktområdet överstiger 1 000 hektar, skall till ansökan fogas en preliminär uppgift om dem som deltar i jakten i egenskap av skyttar och deras fasta boningsorter samt vilka andra möjligheter de har att delta i jakt på hjortdjur. Söks jaktlicens på basis av jakträtt som avses i 8 § jaktlagen, skall till ansökan fogas jaktanvisning angående statens marker som meddelats av regionenheten inom forststyrelsen.

7 §
Föreskrifter som skall fogas till jaktlicens för hjortdjur

En jaktlicens för ett hjortdjur berättigar till att fälla ett fullvuxet djur eller två kalvar. I licensen kan tas in närmare föreskrifter om ålder eller kön på de hjortdjur som får fällas, om detta behövs för en ändamålsenlig vård av hjortdjursbeståndet.

Med kalv avses ett hjortdjur som är yngre än ett år.

8 §
Ansökan om jaktlicens för hjortdjur och behandling av ansökan

Ansökan om jaktlicens för hjortdjur skall senast den 30 april tillställas den jaktvårdsförening inom vars verksamhetsområde huvuddelen av det jaktområde som avses i ansökan är belägen.

Jaktvårdsföreningen skall senast den 15 maj tillställa jaktvårdsdistriktet ansökningshandlingarna jämte sitt eget utlåtande.

Jaktvårdsdistriktet skall senast den 10 augusti avgöra ansökningarna och ofördröjligen tillställa sökandena sina beslut.

Jaktlicens för hjortdjur gäller under ett jaktår i taget.

9 §
Anmälningsskyldighet i anslutning till jaktlicens

Licenshavaren skall underrätta jaktvårdsföreningen om utfallet av den jakt som skett med stöd av jaktlicensen. Meddelandet skall ges inom sju dagar efter att de i jaktlicensen nämnda djuren fångats eller, om djur inte blivit fångade, inom sju dagar efter att fredningstiden har börjat.

I meddelandet skall anges mängden av fångade djur och fångstplatsen. I fråga om hjortdjur skall dessutom anges antalet fångade fullvuxna hjortdjur och kalvar, dessas kön samt tidpunkten för fångsten. Till anmälan skall också fogas verifikat över att jaktlicensavgift erlagts.

Jaktvårdsföreningen skall tillställa jaktvårdsdistriktet de ovan nämnda uppgifterna inom 14 dygn efter det fredningstiden för viltet i fråga har börjat. Jaktvårdsdistriktet skall årligen tillställa jord- och skogsbruksministeriet ett sammandrag över beviljade jaktlicenser och mängden bytesdjur som fångats med stöd av dessa.

10 §
Användning av sax och snara

Sax får användas för jakt på bäverarter, bisamråtta, i farm uppfödd fjällräv, rödräv, mårdhund, hermelin, mink, iller, skogsmård, grävling och utter samt för fångst av däggdjur som hänförs till icke fredade djur. En sax som är avsedd för fångst av vilt skall vara sådan att djuret måste gå igenom saxen och att den i förhållande till djurets storlek med tillräcklig slagkraft omedelbart dödar ett djur som gått i saxen. Diametern på en sax får vara högst 30 centimeter.

Snaror får användas för fångst av dalripa och fjällripa i Enontekis, Enare och Utsjoki kommuner.

11 §
Användning av fälla och fotsnara

Fällor som fångar ett byte levande eller andra motsvarande fångstanordningar får användas för fångst av lodjur, bäverarter, bisamråtta, i farm uppfödd fjällräv, rödräv, mårdhund, hermelin, mink, iller, skogsmård, grävling och utter samt av icke fredade djur. Med tillstånd av jaktvårdsdistriktet får sådana anordningar även användas för fångst av andra djur i jaktvårdssyfte. Fällor och andra fångstanordningar skall vara sådana att ett fångat djur ryms i dem stående eller liggande i naturlig ställning och till sin konstruktion sådana att djuret inte kan skada sig självt.

Fotsnaror får användas för fångst av rödräv under den tid terrängen är snötäckt. Diametern på fotsnarans ögla i utlöst tillstånd skall vara minst 30 millimeter.

Användning av en i 1 och 2 mom. nämnd fångstanordning skall ordnas så att man minst en gång per dygn kan konstatera om ett djur gått i fångstanordningen.

12 §
Användning av hund vid jakt på hjortdjur

Vid jakt på hjortdjur får inte användas okopplad drivande hund med större mankhöjd än 28 centimeter.

13 §
Begränsningar som gäller jakt på brunbjörn

Björn får inte drivas ur ide eller skjutas vid ide, åtel eller på en åker där skörden är obärgad. Vid jakt på brunbjörn får inte heller som hjälpmedel användas lockbete som har samband med föda.

14 §
Användning av ljuskälla

Konstgjorda ljuskällor får användas vid spårning och avlivande av ett sårat eller i fotsnara fångat djur samt vid avlivande av djur som fångats i fälla.

15 §
Användning av gift vid fångst av icke fredade djur

För dödande av råttor, möss och sorkar får gift och giftbeten användas endast i byggnader, inom gårdsplaner, i trädgårdar, i pälsdjurfarmer, på avstjälpningsplatser och vid fiskodlingsanstalter. Gift och giftbeten skall placeras så att de inte medför fara för människor eller andra djur.

16 §
Allmänna krav på skjutvapen

Träffenergin hos kulan i ett räfflat kulvapen som används för skytte av vilt skall mätt vid pipans mynning vara minst 150 joule (E 0 > 150 J).

Utöver vad som sägs i 1 mom. skall,

1) om vapnet används för att skjuta rödräv, i farm uppfödd fjällräv, grävling, utter, mårdhund, skogshare, fälthare, tjäder, orre eller gås, vikten av patronkulan vara minst 2,5 gram och dess träffenergi mätt på 100 meters avstånd från pipans mynning vara minst 200 joule (E 100 > 200 J),

2) om vapnet används för att skjuta rådjur, säl, varg, lodjur, järv, bäver eller mufflon, vikten av patronkulan vara minst 3,2 gram och träffenergin mätt på 100 meters avstånd från pipans mynning vara minst 800 joule (E 100 > 800 J),

3) om vapnet används för att skjuta vitsvanshjort, kronhjort, skogsvildren, dovhjort eller vildsvin, vikten av patronkulan vara minst 6,4 gram och dess träffenergi mätt på 100 meters avstånd från pipans mynning vara minst 2 000 joule (E 100 > 2 000 J) eller, om kulans vikt är minst 8 gram, dess träffenergi mätt på motsvarande sätt vara minst 1 700 joule (E 100 > 1 700 J),

4) om vapnet används för att skjuta älg eller brunbjörn vikten av patronkulan vara minst 9 gram och dess träffenergi mätt på 100 meters avstånd från pipans mynning vara minst 2 700 joule (E 100 > 2 700 J) eller, om kulans vikt är minst 10 gram, dess träffenergi mätt på motsvarande sätt vara minst 2 000 joule (E 100 > 2 000 J).

För skytte av djur som nämns i 2 mom. 3 och 4 punkten får helmantlad kula inte användas.

Vid jakt får handvapen inte användas.

17 §
Kaliber på hagelgevär

Hagelgevär som används för att skjuta vilt skall ha kaliber 10-20. Hagelgevär av mindre kaliber får dock användas för att skjuta bisamråtta, ekorre, hermelin, dalripa, fjällripa, järpe, rapphöna, morkulla och ringduva, dock inte av mindre kaliber än 36.

18 §
Inskränkningar angående hagelgevär

Hagelgevär som laddats med hagelpatron får inte användas för att skjuta älg, vitsvanshjort, kronhjort, skogsvildren, dovhjort, brunbjörn, vildsvin, rådjur, säl eller mufflon.

För hagelgevär avsedda kulor får inte användas för att skjuta älg eller brunbjörn.

19 §
Undantagsstadgande angående förbud som avser vapen

Utan hinder av vad som sägs ovan får ett djur som befinner sig i ett gryt, en fälla eller annars i liknande förhållanden samt ett sårat eller skadat djur skjutas med ett för ändamålet lämpat skjutvapen.

20 §
Allmänna krav på pilbåge

Endast skogshare, fälthare, rödräv, mårdhund, grävling, bisamråtta, skogsmård, ekorre, iller, hermelin och mink samt fåglar som räknas till vilt liksom även icke fredade djur får skjutas med pilbåge.

Endast pilbågar som kräver en kraft om minst 180 newton (180 N) för spänning av bågen får användas för att skjuta vilt.

Spetsen på en pil som används för att skjuta djur skall vara sådan att en lyckad träff är omedelbart dödande.

21 §
Stadganden om skytte av icke fredade djur

Katter och icke fredade fåglar får skjutas med skjutvapen som fyller kraven enligt 16 § 1 mom. eller 17 §.

22 §
Utrustning som skall användas vid jakt på hjortdjur

Vid jakt på hjortdjur skall de som deltar i jakten använda tydligt synlig röd eller orange huvudbonad eller ett överdrag av sådan färg samt väst, rock eller motsvarande plagg av liknande färg.

23 §
Jaktledares uppgifter

Jaktledaren för jakt på hjortdjur skall

1) planera jakten så att villkoren i jaktlicensen och stadgandena om jakt behörigen beaktas,

2) kontrollera att de som deltar i jakten i egenskap av skyttar har tillstånd till innehav av skjutvapen samt giltigt jaktkort och att de har avlagt skjutprov enligt 21 § jaktlagen,

3) ge dem som deltar i jakten behövliga föreskrifter om säkerhetsåtgärder under pågående jakt,

4) vid jakt i sällskap personligen övervaka och vid annan jakt på annat sätt dra försorg om att säkerhetsföreskrifter och stadgandena om jakt iakttas, samt

5) övervaka att i jakten inte deltar personer som saknar rätt därtill.

Jaktlicenshavaren skall innan jakt inleds skriftligen meddela vederbörande jaktvårdsförening vem som är jaktledare och hans ersättare.

24 §
Allmänna fredningstider

Viltet är fridlyst som följer:

1) skogshare och fälthare 1.3-31.8,

2) ekorre 1.2-30.11,

3) europeisk bäver och kanadensisk bäver 1.5-19.8,

4) bisamråtta 20.5-30.9,

5) varg inom det i 2 § lagen om renskötsel (848/90) avsedda renskötselområde 1.4-31.10 samt på andra ställen i landet hela året,

6) brunbjörn 16.10-19.8,

7) hermelin och skogsmård 1.4-31.10,

8) lodjur 1.3-30.11,

9) östersjövikare 26.5-31.3,

10) vildsvin 1.3-31.5,

11) älg från den 16 december till och med dagen före den sista lördagen i september,

12) dovhjort, kronhjort, sikahjort, skogsvildren och vitsvanshjort från den 16 januari till och med dagen före den sista lördagen i september,

13) rådjursbock 16.6-31.8 och 16.1-15.5 samt rådjursget och killing 16.1-31.8,

14) mufflon 1.12-31.8,

15) kanadagås, grågås, sädgås, gräsand, kricka, bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, knipa, sothöna, morkulla samt åda och dess årsunge från årets början till den 20 augusti klockan 12.00,

16) guding 1.1-31.5,

17) alfågel, småskrake och storskrake 1.1-31.8,

18) dalripa i Mellersta Finlands, Kuopio, Norra Karelens, Vasa, Uleåborgs och Lapplands län med undantag av Enontekis, Enare och Utsjoki kommuner 1.11-9.9 samt i Enontekis, Enare och Utsjoki kommuner 1.4-9.9 och på andra ställen i landet hela året,

19) fjällripa i Enontekis, Enare och Utsjoki kommuner 1.4-9.9 och på andra ställen i landet hela året,

20) orre och järpe 1.11-9.9,

21) tjäder 1.11-9.9,

22) rapphöna 1.11-9.9,

23) fasan 1.3-31.8, samt

24) ringduva 1.11-9.8.

Utter, järv, knubbsäl, gråsäl och under ett år gammal brunbjörn är alltid fridlysta.

25 §
Särskilda fredningstider

Hona av i farm uppfödd fjällräv, rödräv, mårdhund, tvättbjörn, grävling, iller och mink, vilken åtföljs av årsunge, är fredad under tiden 1.5-31.7.

Hona av brunbjörn, vildsvin, lodjur, dovhjort, kronhjort, sikahjort, rådjur, älg, vitsvanshjort och mufflon, vilken åtföljs av unge under ett år, är alltid fridlyst.

Jord- och skogsbruksministeriet kan av skäl som anges i 19 § och 41 § 2 mom. jaktlagen meddela undantag från fredningstider enligt denna förordning.

Kolonier av gråtrut är alltid fredade.

26 §
Fredning av bo av bisamråtta och bäver

Bebodda bon av bisamråtta och bäver får inte förstöras. Dammar eller andra konstruktioner som hör till ett bebott bo får dock för förebyggande av skador förstöras under tiden 15.6-15.9.

Om det är viktigt för förebyggande av skada, kan jaktvårdsdistriktet ge tillstånd till förstörande av en damm eller konstruktion även under annan än i 1 mom. nämnd tid, likaså till förstörande av bebott bo under tiden 1.8-31.8.

27 §
Jakt på ringduva i syfte att förebygga skador

Med undantag från 24 § 1 mom. får ringduva jagas under tiden 1.6.-9.8, om detta är viktigt för förebyggande av skador som ringduvan åstadkommer på odlingar. För sådan jakt krävs i 1 § nämnd jaktlicens.

28 §
Undantag från allmänna fredningstider

Med undantag från 24 § 1 mom. får bofasta personer inom kommuner som gränsar till havsområdet i Nylands och Åbo och Björneborgs län jaga alfågel samt hanfågel av ejder, knipa, småskrake och storskrake under tiden 10.4-21.5.

29 §
Jaktlicens för vårjakt

För jakt som avses i 28 § krävs i 1 § nämnd jaktlicens. Jaktlicens kan beviljas sådana registrerade jaktföreningar som verkar inom det havsområde som avses i 28 §. Villkor för beviljande av jaktlicens är att bestånden av de arter på vilka jakt tillåts har jaktbar stam och att föreningen har ordnat tillräcklig viltvård och tillsyn över jakten.

I en jaktlicens som avses i 1 mom. skall bestämmas platserna för skytte och övriga områden inom vilka jakt får bedrivas.

30 §
Inskränkning av jakt

Inskränker jaktvårdsdistriktet med stöd av 38 § jaktlagen jakten på vilt så, att jakten på djur förbjuds under annan tid än den fredningstid som nämns i 24 § 1 mom. i denna förordning, skall i beslutet ges en detaljerad motivering för de skäl som utgör grund för beslutet.

Jaktvårdsdistriktet skall årligen i Jägarnas centralorganisations upplysningstidning informera om förbud eller inskränkningar som avses i 1 mom.

31 §
Handel med vilt

Handel med i Finland jagad tjäder och orre är förbjuden.

32 §
Ersättning för omhändertagande av hund

Ersättning enligt 55 § 3 mom. jaktlagen för skötsel av hund skall bestämmas så, att den till fullo täcker utgifterna för skötseln av den omhändertagna hunden. Som sådana utgifter beaktas arbetsåtgången vid skötseln, de för skötseln anskaffade förnödenheterna och en skälig andel av omkostnaderna för de utrymmen som under vårdtiden använts vid skötseln.

33 §
Jaktvårdsdistriktens verksamhetsområden

Jaktvårdsdistriktens verksamhetsområden är följande:

1) Nylands jaktvårdsdistrikt: Nylands län,

2) Egentliga Finlands jaktvårdsdistrikt: Åbo och Björneborgs län med undantag av Satakunda jaktvårdsdistrikt,

3) Satakunda jaktvårdsdistrikt: Kihniö, Karvia, Parkano, Honkajoki, Sastmola, Siikainen, Påmark, Kankaanpää, Jämijärvi, Ikalis, Viljakkala, Tavastkyro, Suodenniemi, Lavia, Norrmark, Björneborg, Ulvsby, Kullaa, Luvia, Nakkila, Harjavalta, Kiikoinen, Mouhijärvi, Vammala, Äetsä, Kumo, Kiukainen, Euraåminne, Raumo, Raumo landskommun, Lappi, Säkylä, Eura, Kjulo, Vampula, Huittinen och Punkalaidun kommuner,

4) Södra Tavastlands jaktvårdsdistrikt: Tavastehus län med undantag av Norra Tavastlands och Satakunda jaktvårdsdistrikt,

5) Norra Tavastlands jaktvårdsdistrikt: Kuru, Virdois, Vilppula, Ruovesi, Mänttä, Kuorevesi, Juupajoki, Orivesi, Längelmäki, Kuhmalahti, Sahalahti, Luopioinen, Pälkäne, Kangasala, Tammerfors, Ylöjärvi, Nokia, Pirkkala, Vesilahti, Lempäälä, Viiala, Valkeakoski, Toijala, Kylmäkoski och Kuhmoinen kommuner,

6) Kymmene jaktvårdsdistrikt: Kymmene län,

7) Södra Savolax jaktvårdsdistrikt: S:t Michels län,

8) Norra Savolax jaktvårdsdistrikt: Kuopio län,

9) Norra Karelens jaktvårdsdistrikt: Norra Karelens län,

10) Österbottens jaktvårdsdistrikt: Vasa län med undantag av Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt,

11) Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt: Karleby, Kronoby, Larsmo, Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Maxmo, Oravais, Vörå, Korsholm, Vasa, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad kommuner,

12) Mellersta Finlands jaktvårdsdistrikt: Mellersta Finlands län med undantag av Kuhmoinen kommun,

13) Uleåborgs jaktvårdsdistrikt: Uleåborgs län med undantag av Kajanalands jaktvårdsdistrikt,

14) Kajanalands jaktvårdsdistrikt: Hyrynsalmi, Kajana, Kuhmo, Paltamo, Puolang, Ristijärvi, Sotkamo, Suomussalmi och Vuolijoki kommuner, samt

15) Lapplands jaktvårdsdistrikt: Lapplands län.

34 §
Medlemskap i jaktvårdsförening

Önskar någon som avlagt jägarexamen ansluta sig som medlem av en sådan jaktvårdsförening vars verksamhetsområde inte omfattar den kommun där han är bosatt eller önskar han inte alls vara medlem i någon jaktvårdsförening, skall han skriftligen meddela detta till den som för jägarregistret.

Om medlemskap i jaktvårdsförening görs anteckning i jaktkortet. Önskar någon inte tillhöra någon som helst jaktvårdsförening, införs han i jägarregistret efter sin hemort.

Medlemskapet gäller varje gång det jaktår för vilket jaktvårdsavgift har betalts. Medlemskapet börjar vid jaktårets ingång, om jaktvårdsavgift har betalts före denna tidpunkt och i övrigt från och med betalningen av avgiften. Medlemskapet upphör, om jaktvårdsavgift inte betalas.

35 §
Register över jägare

Jägarnas centralorganisation för ett register över jägarna (jägarregister) i vilket för var och en jägare antecknas följande uppgifter:

1) betalda jaktvårdsavgifter år för år,

2) det jaktår som en betald jaktvårdsavgift avser,

3) fullständigt namn, personbeteckning och hemort,

4) den jaktvårdsförening jägaren tillhör som medlem, samt

5) uppgifter om jägarnas gruppförsäkring.

Den som under de fem senaste åren inte har betalt jaktvårdsavgift avförs ur registret.

Registret nyttjas för jägarnas utbildning och rådgivning, för tillsyn över jakten samt för praktisk uppläggning av jakt- och viltvårdsverksamheten. Dessutom används registret för utredande av totalantalet personer som har betalt jaktvårdsavgift samt för adressförteckning för utsändande av inbetalningskort för jaktvårdsavgift.

Uppgifter i jägarregistret får lämnas ut till statliga myndigheter som utför i 3 mom. avsedda uppgifter samt till Jägarnas centralorganisation och till jaktvårdsdistrikt och jaktvårdsföreningar. I övrigt tillämpas på lämnande av personuppgifter vad som stadgas i 18 a § lagen om allmänna handlingars offentlighet.

36 §
Användning och beviljande av medel som jaktvårdsavgifterna inbringar

Anslag som ur de medel som jaktvårdsavgifterna inbringar anvisas Jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna används för utförande av uppgifter enligt jaktlagen och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser. Jägarnas centralorganisation skall dra försorg om att gruppförsäkringen av jägarna hålls i kraft.

I 1 mom. nämnda medel beviljas av jord- och skogsbruksministeriet på ansökan av Jägarnas centralorganisation. Till ansökan skall fogas Jägarnas centralorganisations och jaktvårdsdistriktens budgeter och verksamhetsplaner samt i fråga om jaktvårdsföreningarna jaktvårdsdistriktens förslag till de belopp som skall beviljas föreningarna.

Beviljade anslag betalas av jord- och skogsbruksministeriets dataservicecentral kvartalsvis i förskott. Jägarnas centralorganisation och jaktvårdsdistrikten skall senast den 16 februari året efter utbetalningsåret tillställa jord- och skogsbruksministeriet en utredning om hur medlen har använts. Till ett jaktvårdsdistrikts utredning skall fogas jaktvårdsföreningarnas utredningar om användningen av medlen.

37 §
Uppbörd av avgifter

Jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistrikt och jaktvårdsföreningar kan för utförda uppgifter uppbära avgifter som följer:

1) för skjutprov som avses i 21 § jaktlagen 30 mk per provomgång

2) för jägarexamen 70 mk per provomgång,

3) för utfärdande av beslut om jaktlicens eller annat tillståndsbeslut som med stöd av jaktlagen eller denna förordning ankommer på jaktvårdsdistriktet 110 mk, samt

4) för publikationer, på beställning utförd utbildning och rådgivning samt annan verksamhet av detta slag en avgift som motsvarar därav föranledda kostnader.

38 §
Jakttillstånd för utlänningar

Tillstånd enligt 46 § 3 mom. jaktlagen kan beviljas en utlänning som tillsammans med en finländsk jägare bedriver jakt inom ett område som avses i det nämnda momentet. Villkor är vidare, att vederbörande fyller i 2 § lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/93) nämnda krav.

39 §
Meddelande till jakträttshavaren

Meddelande enligt 83 § 5 mom. jaktlagen skall ges till polisen och jakträttshavaren muntligt, per telefon eller på annat sätt senast dagen efter det djur som varit föremål för fångst omhändertagits. Påträffas inte jakträttshavaren inom två dygn efter det meddelande lämnats till polisen, får skytten behålla djuret.

Övertar jakträttshavaren i fall som avses i 83 § 2 mom. djuret, anses han i stället för skytten ha utnyttjat sin motsvarande jaktlicens.

40 §
Anmälan om sårat och avlivat djur

Om ett sårat hjortdjur som kvarblivit i skogen liksom om en skadskjuten brunbjörn, varg eller järv skall ofördröjligen anmälan göras till närmaste polis.

41 §
Ansökan om tillstånd till vissa viltvårdsåtgärder

Tillstånd enligt 40 § jaktlagen skall sökas skriftligen hos jaktvårdsdistriktet. I ansökan skall anges skälen till att tillstånd söks liksom också de fångstmetoder som kommer att användas. Villkor för beviljande av tillstånd är att de avsedda åtgärderna inte föranleder betydande men för de i vilt tillstånd levande bestånden av villebråd.

I jaktvårdsdistriktets beslut skall nämnas vilka fångstmetoder som är tillåtna med stöd av tillståndet och hur många djur sökanden får fånga eller ta tillvara.

Ett beviljat tillstånd gäller under ett år i taget, om det inte i tillståndsbeslutet bestäms att giltighetstiden är kortare.

42 §
Behandling av olagliga fångstredskap

Är ägaren av en fångstanordning som avses i 81 § 2 mom. jaktlagen känd och kan fångstanordningen med smärre reparationer ändras så att den fyller de krav som ställs på fångstanordningar eller har dess delar bruksvärde, skall fångstanordningen återlämnas till ägaren. I annat fall skall fångstanordningen förstöras.

Omhändertas en enligt 1 mom. återlämnad fångstanordning på nytt med stöd av 81 § jaktlagen, skall fångstanordningen förstöras.

43 §
Meddelande om jaktförbud

Justitieministeriet skall till den som för register över jägarna sända ett meddelande om utfärdade jaktförbud för anteckning i registret. Dessutom skall en anmälan om personer som ålagts förbud tillställas polisen på personens hemort.

44 §
Jaktövervakares försäkran

En i 63 § 4 mom. jaktlagen avsedd jaktövervakare skall underteckna följande försäkran: ''Jag NN försäkrar på heder och samvete att jag med nit och samvetsgrannhet, opartiskt och utan att eftersträva egen vinning, efter bästa förstånd och förmåga skall uppfylla min plikt att övervaka jakten och jaktvården, så att jag inte av något skäl i min verksamhet främjar det orätta.''

Jaktövervakare skall ha ett av jaktvårdsföreningen utfärdat intyg eller märke, som på begäran skall uppvisas.

45 §
Renkarls rätt att medföra jaktvapen

Vid utförande av sådana sysslor inom renskötseln, under vilka ett jaktvapen kan behövas, har en renkarl rätt att utan hinder av 35 § 3 mom. i terräng medföra ett sådant jaktgevär som fyller kraven enligt 16 § 3 mom. i denna förordning.

46 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1993.

47 §
Övergångsstadganden

Med avvikelse från vad som stadgas i 24 § iakttas under tiden mellan den 1 augusti 1993 och den 31 mars 1994 de jakttider som gäller när denna förordning träder i kraft.

Föreligger skäl härtill kan jord- och skogsbruksministeriet föreskriva undantag från jakttiderna enligt 1 mom. för älg.

Med avvikelse från vad som sägs i 36 § 3 mom. skall anslag som beviljats jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna år 1993 betalas av länsstyrelsen, till vilken också skall inlämnas redogörelsen för användningen av medel.

Helsingfors den 12 juli 1993

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Minister
Ole Norrback

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.