1257/1992

Given i Helsingfors den 4 december 1992

Förordning om användning av fordon på väg

På föredragning av trafikministern stadgas med stöd av vägtrafiklagen av den 3 april 1981 (267/81):

1 kap.

Tillämpningsområde och definitioner

1 §
Tillämpningsområde

1. Stadgandena i denna förordning tillämpas på all fordonstrafik på väg.

2. Stadgandena i denna förordning tillämpas dock inte på fordonstrafik på väg med sådana fordon på vilka förordningen om fordons konstruktion och utrustning (1256/92) inte tillämpas.

3. Denna förordning tillämpas på militärfordon som definieras i 2 § militärfordonsförordningen (560/92), med undantag av pansarfordon, på det sätt som stadgas i militärfordonsförordningen eller bestäms med stöd av den.

4. Denna förordning tillämpas på specialtransporter på det sätt som bestäms i trafikministeriets beslut.

2 §
Definitioner

1. I fråga om definieringen av fordon, fordonskategorier och ett fordons massa tillämpas stadgandena i förordningen om fordons konstruktion och utrustning.

2. Med kopplingsmassa avses släpfordonets största faktiska massa som tillåts vid koppling. Till kopplingsmassan för en påhängsvagn och en medelaxelsläpvagn medräknas dock inte den massa som belastar dragfordonets vändskiva eller dragkoppling.

3.I denna förordning avses med ministeriet trafikministeriet.

2 kap.

Fordons användning och skick

3 §
Hastighetsbegränsningar för olika fordonskategorier

1. För ett motordrivet fordon utan släpvagn är den högsta tillåtna hastigheten på väg

a) för paket- och lastbilar (kategori N) 80 km/h, dock för paket- och specialbil vars egenmassa är högst 1,8 ton (kategori N1), och som tagits i bruk 1981 eller därefter 100 km/h,

b) för bussar (kategori M2 och M3) 80 km/h, dock 100 km/h, om bussen vid besiktningen har godkänts för denna hastighet och det inte finns stående passagerare i bussen,

c) för ett motordrivet fordon som har minst en ofjädrad axel, 60 km/h,

d) för en moped (kategori L1) och fordon i kategori L2 samt motorsläde 40 km/h, dock för snöskoter 60 km/h när den körs på snöskoterled,

e) för motorredskap och annan traktor än trafiktraktor 40 km/h,

f) för en trafiktraktor 50 km/h, samt

g) för fordon med järnband eller med hjul som inte är försedda med luftfyllda däck, 20 km/h.

2. En förutsättning för att en buss skall kunna godkännas för användning i en hastighet på 100 km/h är att bussen uppfyller följande krav:

a) bussen har låsningsfria bromsar,

b) bussen har däck som är godkända av däcktillverkaren för användning i en hastighet på 100 km/h utan tidsbegränsning rörande bruksperiod,

c) bussens motoreffekt är minst 11 kW för varje ton av totalmassan,

d) sätena är försedda med huvudstöd,

e) de passagerarsäten framför vilka det inte finns något annat säte eller motsvarande hinder samt förarsätet är försedda med bilbälte,

f) förarsätet är skyddat bakifrån,

g) bagaget kan säkras stadigt,

h) färdskrivarens kapacitet omfattar hastigheter upp till minst 125 km/h, och

i) baktill på bussen finns en rund gul skylt som har en diameter på 240 mm, 20 mm breda svarta kanter och talet 100 angivet med svarta 120 mm höga siffror.

3. Den högsta tillåtna hastigheten för ett motordrivet fordon på väg när ett släpfordon är kopplat till det är

a) 80 km/h för bil (kategori M och N), motorcykel (kategori L3 och L4) och fordon i kategori L5, dock 60 km/h för lastbil (kategori N2 och N3) när ett släpfordon som saknar bromsar eller fjädring och har en totalmassa som är större än 0,75 ton, är kopplad till den,

b) 40 km/h för moped (kategori L1) och fordon i kategori L2 samt motorsläde, dock 60 km/h för snöskoter på snöskoterled när släpvagnen inte används för persontransport,

c) 40 km/h för motorredskap och annan traktor än trafiktraktor,

d) 50 km/h för trafiktraktor, samt

e) 20 km/h för en fordonskombination med järnband eller hjul som inte är försedda med luftfyllda däck.

4. Den högsta tillåtna hastigheten för ett motordrivet fordon som bogseras på sina egna hjul eller med hjälp av dolly är 60 km/h, om inte lägre hastighet stadgas eller bestäms för någotdera fordonet.

5. När ett motordrivet fordon körs på väg får hastigheten inte överskrida den maximihastighet som en myndighet har bestämt med anledning av fordonets konstruktion eller en för fordonets konstruktion eller utrustning överstor last.

4 §
Förbud mot onödig och störande körning

Onödig och störande körning i tätorter är förbjuden. Inom tätorter skall fordonets rutt och körsätt även i övrigt anpassas så att andra inte onödigt störs.

5 §
Förbud mot onödig tomgång

1. Ett motorfordon som har stannat av någon annan orsak än tvingande trafikhinder får ha motorn igång högst två minuter. När temperaturen är under -15°C får motorn dock vara igång högst fyra minuter innan körningen påbörjas.

2. Förbudet mot tomgång gäller varken utryckningsfordon som utför ett brådskande uppdrag eller fordon vars huvudsakliga användning förutsätter en tilläggsanordning så som en avfallspress, en kompressor, en pump eller ett lyftbord, vars funktion kräver att motorn är igång.

6 §
Undantag från skyldigheten att använda bilbälte och skyddshjälm

1. Den i vägtrafiklagen (267/81) stadgade skyldigheten att använda bilbälte gäller inte

a) polisman eller befattningshavare vid en fångvårdsanstalt, när han är ute i ett sådant tjänsteuppdrag att användning av bilbälte kan orsaka fara eller avsevärd olägenhet,

b) en besiktningsman som utför besiktning av bil, eller

c) den som delar ut post, tidningar eller andra varor som skall distribueras till flera platser då, den oavbrutna körsträckan är högst hundra meter och användningen av bilbälte orsakar avsevärd olägenhet.

2. Den i vägtrafiklagen stadgade skyldigheten för motorcyklister, mopedister, snöskoterförare och passagerare att använda skyddshjälm gäller inte

a) förare och passagerare i en trehjulig motorcykel med täckt förarhytt,

b) förare av invalidmotorcykel eller invalidmoped,

c) den som utför trafikövervakning eller något annat tjänsteuppdrag, om hjälmen är till förfång i utförandet av uppdraget,

d) snöskoterförare och passagerare vid skogs- eller renskötsel,

e) passagerare i en täckt släpvagn till en snöskoter, eller

f) förare och passagerare av museimotorcykel eller museimoped under ett särskilt arrangerat körevenemang.

7 §
Fördskrivarens diagramskivor

1. I en färdskrivare får samma diagramskiva användas av endast en förare.

2. Föraren skall uppbevara diagramskivor, som gäller honom och som avser de senaste sju dygnen, eller kopior av dem i den lastbil eller buss eller trafiktraktor som han för tillfället kör.

8 §
Användning av radio- och televisionsmottagare

1. Radio- eller televisionsmottagare samt annan ljudåtergivnings- eller kommunikationsapparat får inte under körning användas på ett sådant sätt att den kan störa förarens koncentration på körningen.

2. Användning av radio- och televisionsmottagare samt annan ljudåtergivningsapparat i en personbil (kategori M1) som används i tillståndspliktig personbeställningstrafik och i buss (kategori M2 och M3) som används för linjetrafik är förbjuden, om användningen av apparaten stör passagerarna.

9 §
Styranordning

Styranordningens delar skall underhållas och justeras så att onödigt glapp eller onödig friktion inte förekommer.

10 §
Bromsar

1. Bromsanordningarna skall justeras så att de är obelastade då pedalen eller något annat manöverorgan befinner sig i viloläge och så att manöverorganet har tillräckligt med slaglängdsreserv i belastningens riktning då bromsarna är belastade.

2. Bromsvätskan skall vara sådan att den inte stelnar vid en temperatur på -40°C och den skall även i övrigt vara lämplig för ändamålet. Bromsvätskans kokpunkt skall vara minst 200°C.

11 §
Användning av terrängfordon på väg

1. Terrängfordon får inte användas på väg. Det är dock tillåtet att med motorsläde korsa en väg eller överskrida en bro. Om det transportuppdrag som utförs med motorsläde eller terrängförhållandena gör det oskäligt svårt att röra sig i terrängen eller om det kan anses vara nödvändigt för att korsa vägen tryggt, får en motorsläde även annars tillfälligt köras på väg med iakttagande av nödvändig försiktighet och så att huvudsakligen den oplogade delen av vägen används. Om användning av snöskoter på snöskoterled stadgas i vägtrafikförordningen (182/82).

2. En släde som är kopplad till en traktor får användas på väg endast i undantagsfall och förutsatt att den inte orsakar fara eller olägenhet för den övriga trafiken. Släden får belastas så mycket som förhållanden och trafiksäkerheten det medger.

12 §
Användning av nödavbrytare på snöskoter

En snöskoters nödavbrytare skall fastsättas vid föraren innan motorn startas, om nödavbrytarens funktion förutsätter detta. En sådan nödavbrytare skall hållas fastsatt under körning.

13 §
Självstyrd axel

En självstyrd axel på bil och släpvagn vars totalmassa är större än 3,5 ton skall hållas låst när fordonet körs med en hastighet som är större än 60 km/h.

14 §
Bogsering av fordon

1. När ett fordon som inte får eller kan framföras med hjälp av egen motor bogseras med hjälp av lina eller stång, skall avståndet mellan fordonen vara minst tre och högst sex meter. Mitt på linan eller stången skall en klart synlig flagga fästas. Fordon med bromsarna ur funktion får bogseras endast med hjälp av stång, bom eller dolly och fordon med styrningen ur funktion får bogseras endast med hjälp av dolly eller upplyft med dragbom.

2. Det är förbjudet att bogsera två fordon samtidigt med samma dragfordon. Det fordon som bogseras får inte utan tvingande skäl vara tyngre än dragfordonet. Den som framför det bogserade fordonet skall inneha ett körkort som berättigar honom att köra fordonet i fråga.

3 kap.

Användning av däck och dubbar

15 §
Allmänt stadgande om däck

Ett fordon skall utrustas med sådana däck och fälgar som dess registrerade totalmassa och den massa som belastar axeln förutsätter. Däck på vilka kordväven är synlig eller vilka uppenbarligt riskerar att explodera får inte användas.

16 §
Däck på bil, släpvagn till bil och släpanordning

1. På framhjulen till en bil får inte användas däck vilkas obalans kan störa styrningen. Djupet av slitbanans huvudspår skall på däck för en bil, en bils släpvagn och en sådan släpanordning vars största tillåtna hastighet är större än 40 km/h, vara minst 1,6 mm. För en axel med parhjul tillämpas detta krav inte på dess båda hjul. Med huvudspår avses breda spår på slitbanans mitt på en bredd av ca tre fjärdedelar av slitbanan.

2. På person- och paketbilar (kategori M1 och N1) och specialbilar med en totalmassa som är högst 3,5 ton samt släpvagnar med en totalmassa som är större än 0,75 ton men högst 3,5 ton (kategori O2) skall under december, januari och februari användas vinterdäck där slitbanas huvudspår har ett djup på minst 3,0 mm. Vinterdäck behöver inte användas

a) under resa till utlandet eller från utlandet till Finland,

b) på en utomlands registrerad bil eller dess släpvagn då den används i Finland,

c) på båda hjulen av parhjul,

d) vid tillfällig förflyttning i anslutning till tillverkning, import, reparation eller besiktning av eller handel med bilar eller deras släpvagnar,

e) på museibilar, eller

f) på en sådan bil eller dess släpvagn till vilken vinterdäck inte finns att få.

3. På person- och paketbilar (kategori M1 och N1) och släpvagnar med en totalmassa på högst 3,5 ton (kategori O1 och O2) samt specialbilar skall däck som monteras på samma axel vara likadana i fråga om dimension, konstruktion och egenskaper. Används på en sådan bil eller släpvagn andra än radialdäck, skall sådana monteras på alla hjul. Inte heller på andra bilar eller släpvagnar får på samma axel användas till den grad olika däck, att detta kan medföra olägenhet eller fara.

4. Om ett reservdäck tillfälligt måste användas på en bil eller dess släpvagn på grund av en däckskada, tillämpas inte bestämmelserna i 2 och 3 mom. Fordonet skall dock därvid framföras med iakttagande av särskild försiktighet.

5. Lufttrycket i däck för en personbil (kategori M1) eller släpvagn med en totalmassa på högst 3,5 ton (kategori O1 eller O2) får inte utan särskilda skäl avvika nedåt med mer än 20 procent från det tryck som enligt fordons- eller däcktillverkarens rekommendation motsvarar fordonets belastning.

17 §
Användning av slirskydd på däck för bil och dess släpfordon

1. Däck för bilar och deras släpfordon får förses med dubbar, snökedjor eller motsvarande slirskydd som inte väsentligt skadar vägytan. Dubbdäck får användas från den 1 november till den 31 mars eller till den måndag som infaller närmast efter annandag påsk, beroende på vilket datum som infaller senare. Dubbdäck får även under annan tid användas på utryckningsfordon, på bilar och släpvagnar som är avsedda för terrängbruk och används av försvarsmakten, på bilar och släpvagnar som används vid väghållning samt på bogserbilar. Dubbdäck får användas under annan tid även vid tillfälliga förflyttningar som ansluter sig till handel med bilar eller släpfordon, reparation eller besiktning av bilar eller släpfordon och på alla bilar och släpfordon, när vädret eller föret förutsätter detta.

2. På släpvagar med en totalmassa som är större än 0,75 ton och högst 3,5 ton (kategori O2) skall användas dubbdäck, om dragbilen är försedd med sådana.

3. När dubbdäck används på en person- eller paketbil (kategori M1 och N1) eller på en släpvagn med en totalmassa som är högst 3,5 ton (kategori O1 och O2), eller på en specialbil, skall dubbdäck monteras på fordonets alla hjul, med undantag av det andra hjulet på parhjul. Antalet dubbar på de enskilda däcken får inte avvika mer än 25 % från antalet dubbar på det däck som har mest dubbar.

4. Om ett reservdäck tillfälligt måste användas på en bil eller ett därtill kopplat släpfordon på grund av en däckskada, tillämpas bestämmelserna i denna paragraf inte på detta. Fordonet skall dock därvid framföras med iakttagande av särskild försiktighet.

5. På ett begagnat dubbdäck får dubbens utstick inte vara större än 2,0 mm.

6. Fordonsförvaltningen kan i enskilda fall för ett fordon bevilja undantag från stadgandet i 1 mom. om den tillåtna användningstiden av dubbdäck.

18 §
Däck och slirskydd på fordon i kategori L och på dess släpvagn

1. På framhjulet till motorcyklar (kategori L3 och L4) och fordon i kategori L5 får inte användas däck vilkas obalans kan störa styrningen. Djupet på slitbanans huvudspår skall vara minst 1,0 mm.

2. På motorcyklar, mopeder och andra fordon i kategori L och deras släpvagnar skall under den tid som nämns i 16 § 2 mom. användas däck med grovt mönster som lämpar sig för vinterbruk. De undantag från skyldigheten att använda vinterdäck som stadgas i ovan nämnda moment gäller i tillämpliga delar även motorcyklar, mopeder och andra fordon i kategori L och deras släpvagnar.

3. Det är tillåtet att använda slirskydd på motorcyklar, mopeder och andra fordon i kategori L och deras släpvagnar under de förutsättningar som i 17 § stadgas för personbilar.

19 §
Slirskydd på traktorer, motorredskap, terrängfordon och deras släpvagnar

Däck och band på traktorer, motorredskap, terrängfordon och deras släpvagnar får förses med dubbar, snökedjor eller motsvarande slirskydd, som inte väsentligen skadar vägytan.

4 kap.

Massor och huvudmått på fordon och fordonskombination

20 §
Massa på axel och boggi
1. När en bil eller släpvagn framförs på väg, får massa som belastar axel inte överskrida följande värden:
a) annan än i b punkten nämnd axel separat eller i boggi 10 t
b) drivande axel med parhjul 11,5 t
2. När en bil framförs på väg, får den massa som belastar en boggi inte överskrida följande värden:
a) tvåaxlad boggi, om axelavståndet är mindre än 1,0 meter 11,5 t
b) tvåaxlad boggi, om axelavståndet är minst 1,0 meter men mindre än 1,3 meter 16 t
c) tvåaxlad boggi, om axelavståndet är minst 1,3 meter men mindre än 1,8 meter 18 t
d) tvåaxlad boggi, om axelavståndet är minst 1,3 meter men mindre än 1,8 meter och den drivande axeln är försedd med parhjul och den är luftfjädrad eller försedd med motsvarande fjädring 19 t
e) treaxlad boggi, om det mindre avståndet mellan boggiaxlarna är mindre än 1,3 meter 21 t
f) treaxlad boggi, om det mindre avståndet mellan boggiaxlarna är minst 1,3 meter 24 t
3. När en släpvagn framförs på väg, får den massa som belastar en boggi inte överskrida följande värden:
a) tvåaxlad boggi, om axelavståndet är mindre än 1,0 meter 11 t
b) tvåaxlad boggi, om axelavståndet är minst 1,0 meter men mindre än 1,3 meter 16 t
c) tvåaxlad boggi, om axelavståndet är minst 1,3 meter, men mindre än 1,8 meter 18 t
d) tvåaxlad boggi, om axelavståndet är minst 1,8 meter 20 t
e) treaxlad boggi, om det mindre avståndet mellan boggiaxlarna är mindre än 1,3 meter 21 t
f) treaxlad boggi, om det mindre avståndet mellan boggiaxlarna är minst 1,3 meter 24 t
g) fyr- eller fleraxlad boggi 24 t
21 §
Bilars totalmassa

1. När en bil framförs på väg, får dess totalmassa inte överskrida följande värden:

a) tvåaxlad bil 18 t
b) treaxlad bil 25 t
c) treaxlad bil, om dess drivande axel är försedd med parhjul och är luftfjädrad eller försedd med motsvarande fjädring 26 t
d) treaxlad ledbuss 28 t
e) fyraxlad bil 31 t
f) fyraxlad bil om dess drivande axel är försedd med parhjul och är luftfjädrad eller försedd med motsvarande fjädring 32 t
g) femaxlad bil 38 t

2. För en fyr- eller femaxlad bil får totalmassan i ton inte överskrida det värde som fås när avståndet i meter mellan de yttersta axlarna multipliceras med talet 5.

3. Av ett fordons massa skall minst 20 procent belasta den styrande axeln eller axlarna. Av en personbils massa, när bilens belastning motsvarar hela totalmassan och hela massan på bakaxeln, skall dock 30 procent belasta framaxeln.

22 §
Fjädring som motsvarar luftfjädring

Som fjädring som motsvarar luftfjädring och som nämns i 20 § 2 mom. d-punkten samt 21 § 1 mom. c- och f-punkten godkänns en fjädring som uppfyller kraven i EG-rådets direktiv 92/7/EEG om ändring av EG-rådets direktiv 85/3/EEG. Som fjädring som motsvarar luftfjädring betraktas även en fjädring där massan som belastar någondera axeln på en boggi inte överskrider 9,5 ton.

23 §
Totalmassan på kombination av bil och släpvagn

1. Totalmassan för en fordonskombination bestående av en bil och en släpvagn får inte, när den framförs på väg, överskrida följande värden, varvid en axel där den massa som belastar axeln är mindre än fem ton inte beaktas när antalet räknas:

a) kombination av bil och påhängsvagn 44 t
b) kombination av bil och egentlig släpvagn fyraxlad 36 t
femaxlad 44 t
sexaxlad 48 t
minst sjuaxlad 56 t

2. Vägverket kan på de allmänna vägar som det bestämmer och med väghållarens samtycke också på andra vägar tillåta användning av en kombination av bil och egentlig släpvagn med en totalmassa på högst 60 ton i stället för de 56 ton, som tillåtits för en sju- eller fleraxlad kombination, när jorden är frusen.

3. Totalmassan för en fordonskombination som består av en bil och därtill kopplad släpvagn som har en totalmassa som överstiger 44 ton får dock inte överskrida det värde som fås när till 20 ton läggs 270 kg för varje påbörjad 10 centimeter med vilken avståndet mellan fordonets eller fordonkombinationens yttersta axlar överstiger 1,80 meter. På en fordonskombination vars totalmassa överstiger 40 ton skall avståndet mellan bilens bakre axel och framaxeln av en släpvagn med en totalmassa som överstiger 10 ton skall vara minst 3,0 meter.

24 §
Längden hos bilar, släpvagnar och kombinationer bestående av dessa

1. En bils längd får inte överskrida följande värden:

a) buss (kategori M2 och M3) 14,5 m
med ledkonstruktion dock 18 m
b) annan bil 12 m

2. En släpvagns längd utan kopplingsanordningar får inte överskrida följande värden:

a) påhängsvagn
från kopplingstappens vertikalaxel till ändan av släpvagnen (draglängd) 12 m
från kopplingstappens vertikalaxel horisontalt till vilken punkt som helst framför den 2,04 m
b) egentlig släpvagn och släpfordon som två- eller fleraxlad 12,5 m

3. Fordonskombinations längd får inte överstiga följande värden:

a) kombination av lastbil (kategori N2 eller N3) och påhängsvagn samt annan än i b- eller c- punkten avsedd fordonskombination 16,5 m
b) kombination av bil och medelaxelsläpvagn 18,35 m
varav summan av lastutrymmens yttre mått 15,65 m
och avståndet från främre delen av dragbilens lastutrymme 16 m
c) kombination av lastbil (kategori N2 eller N3) och två- eller fleraxlad egentlig släpvagn 22 m
25 §
Andra huvudmått

1. Den största tillåtna höjden på en bil och på en släpvagn är 4,0 meter och högsta tillåtna bredden är 2,6 meter.

2. Bredden på en släpvagn med en totalmassa som är högst 3,5 ton (kategori O1 och O2) får överskrida dragbilens bredd. Om släpvagnen är bredare än 2,3 meter, får dess bredd dock vara högst 0,6 meter större än dragbilens i registret antecknade bredd.

3. Andra än i 2 mom. avsedda egentliga släpvagnar får vara högst 0,15 meter bredare än dragbilen. Bredden hos en påhängsvagn får överskrida dragbilens bredd, mätt vid framaxeln, med högst 0,35 meter.

4. När en bils och en släpvagns bredd fastställs beaktas inte backspegel, körriktningsvisare eller sidopositionslyktor och inte heller tillfälligt monterade anordningar på fordon som används vid väghållning.

26 §
Vändningsförmågan hos fordon och fordonskombinationer

1. En kombination av en bil och en egentlig släpvagn skall kunna vända så, att när dess yttersta främre hörn rör sig längs en cirkelbåge med 12,5 meters radie, rör sig dess inre sida längs en cirkelbåge med minst 5,0 meters radie.

2. En kombination av en bil och en påhängsvagn skall kunna vända så, att när dess yttersta främre hörn rör sig längs en cirkelbåge med 12,5 meters radie, rör sig dess inre sida längs en cirkelbåge med minst 5,3 meters radie.

3. En buss (kategori M2 och M3) som är mer än 13 meter lång, skall kunna vända så, att när dess yttersta främre hörn rör sig längs en cirkelbåge med 15 meters radie, rör sig dess inre sida längs en cirkelbåge med minst 6,0 meters radie. Dessutom skall bussens karosseri vara dimensionerat så att när bussen sätts i rörelse och ratten är i en position som motsvarar en vändcirkel med 12,0 meters radie eller, om vändcirkeln är större, i en position som motsvarar den minsta vändcirkeln, får karosseriets längst bort belägna bakre hörn förskjuta sig högst 0,8 meter, mätt från ett lodrätt plan, som bestäms av bussens sida i dess längdriktning. För en ledbuss får den nämnda förskjutningen i sidled dock högst uppgå till 1,2 meter.

27 §
Tillämpning av bestämmelser om massor och mått på andra fordon

1. På andra än i 20-25 §§ nämnda fordons och fordonskombinationers massa och huvudmått tillämpas vad som stadgas i 20-25 §§ med undantag för vad som stadgas i 28-30 §§.

2. Totalmassa för ett fordon med metallband får vara högst 20 ton.

28 §
Bredd på cykel och moped

Med avikelse från 25 § 1 mom. är den största tillåtna bredden på en tvåhjulig cykel och moped (kategori L1) 0,8 meter. För en flerhjulig cykel och fordon i kategori L2 är den största tillåtna bredden 1,25 meter.

29 §
Bredden på traktorer och motorredskap och tillkopplade släpfordon

1. Traktorer och motorredskap med en bredd över 2,6 meter men högst 3,0 meter får köras på väg vid flyttning av traktorn eller motorredskapet från en arbetsplats till en annan, eller i servicesyfte.

2. Vid uppmätning av en traktors största bredd beaktas inte tillkopplat arbetsredskap och inte heller utbredningshjul.

3. Till en traktor får kopplas ett släpfordon vars bredd är högst 2,6 meter, oavsett om dess bredd överstiger traktorns bredd. Till en traktor vars bredd är större än 2,6 meter får dock kopplas en släpanordning med högst samma bredd som traktorn, förutsatt att släpanordningen inte framförs på väg annat än vid flyttning från en arbetsplats till en annan eller i servicesyfte.

30 §
Fordon och anordningar som används vid väghållning och i lantbruk

1. På arbetsmaskiner, arbetsredskap och släpanordningar som används i lantbruk eller vid väghållning tillämpas inte bestämmelserna i 24 och 25 §§ rörande huvudmått. Arbetsmaskinen eller anordningen får dock inte uppenbart äventyra den övriga trafikens säkerhet och alla skäliga åtgärder för eliminerande av överbredd skall vidtas.

2. För markering av överbreda arbetsmaskiner, arbetsredskap och anordningar skall på fordonet framtill och baktill eller, om arbetsredskapet eller anordningen dras, på dragfordonet framtill och arbetsredskapet baktill fästas en med växelvis målade röda och gula tvärränder försedd skylt som till sin längd och placering motsvarar fordonets och arbetsredskapets största bredd och i vars ändor det på den främre skylten finns vita reflektorer och på den bakre skylten röda. Motsvarande beteckningar kan finnas på fordonet eller anordningen.

3. Om en släpanordning som avses i 1 mom. hindrar bak- och bromslyktor samt körriktningsvisare eller reflektorer på ett dragfordon eller därtill kopplad släpvagn att synas bakåt, skall anordningen förses med motsvarande lyktor eller reflektorer eller så skall de fästas på skylten som nämns i 2 mom. eller ett släpfordon förses med en separat anordning som är försedd med dessa.

5 kap.

Koppling av motordrivna fordon och släpfordon

31 §
Allmänna krav för koppling av släpfordon

1. Till ett motordrivet fordon får kopplas bara ett släpfordon i gången om inte annat föranleds av 35 § 4 mom.

2. Fördelningen av en fordonskombinations massa skall vara sådan, att släpfordonets kopplingsmassa inte överstiger det maximivärde som kopplingsbestämmelserna nedan tillåter.

3. Kopplingsanordningarna mellan det dragande fordonet och släpfordonet i en fordonskombination skall vara ändamålsenliga och pålitliga.

4. Ett motordrivet fordon och ett släpfordon som kopplas till det skall i fråga om bredd, längd och andra kopplingsmått samt broms- och elsystem och övriga kopplingsanordningar vara lämpliga att kopplas till varandra.

32 §
Koppling av släpfordon till bil

1. Till en person- och paketbil (kategori M1 och N1) samt till en specialbil får kopplas en medelaxelsläpvagn i kategori O1 eller O2 och motsvarande släpanordning. Till en buss (kategori M2 och M3) får kopplas en medelaxelsläpvagn eller en tvåaxlad egentlig släpvagn. Släpfordonets kopplingsmassa får vara

a) om släpfordonet saknar bromsar, högst 0,75 ton eller högst hälften av dragbilens egenmassa varvid det mindre värdet är avgörande; kopplingsmassan får dock inte överskrida det värde som biltillverkaren har meddelat,

b) om släpfordonet är försett med bromsar, högst så stor som biltillverkaren har meddelat eller så stor som dragbilens totalmassa, varvid det mindre värdet är avgörande; om tillverkaren inte har meddelat någon tillåten massa för släpvagnen, får den vara högst lika stor som dragbilens egenmassa, eller

c) när släpfordonet kopplas till en terrängpersonbil (kategori M1G), högst så stor som biltillverkaren har meddelat eller 1,5 gånger så stor som dragbilens totalmassa varvid det mindre värdet är avgörande.

2. Till en lastbil (kategori N2 och N3) får kopplas

a) en bromslös släpvagn med en kopplingsmassa på högst 0,75 ton (kategori O1) och ett bromslöst släpfordon, vars kopplingsmassa är högst hälften av dragfordonets totalmassa,

b) en bromsförsedd påhängsvagn med en axel eller boggikonstruktion, eller en motsvarande släpanordning, vars kopplingsmassa är högst 1,5 gånger så stor som dragbilens totalmassa,

c) en bromsförsedd medelaxelsläpvagn eller motsvarande släpanordning, vars kopplingsmassa är högst lika stor som dragbilens totalmassa, eller

d) en bromsförsedd egentlig släpvagn eller motsvarande släpanordning, vars kopplingsmassa är högst 1,4 gånger så stor som dragbilens totalmassa eller, när alla dragbilens axlar är drivande, högst två gånger så stor som dragbilens totalmassa.

33 §
Koppling av bil och släpvagn

En bil som är avsedd för dragning av släpvagn skall ha en backspegel på vardera sidan av karosseriet. När en släpvagn kopplas till en dragbil, skall det säkerställas att

a) bilens bakre del och släpvagnens konstruktioner inte tar i varandra vid normala körförhållanden,

b) bilens backspeglar är så justerade eller bilen har försetts med sådana tilläggsspeglar att föraren kan se längs bilens och släpvagnens sidor och ge akt på andra trafikanter som befinner sig bakom fordonet,

c) bromsar och lyktor på släpvagnen fungerar enligt bestämmelserna, och

d) bilens och släpvagnens tryckluftsbromsar är anpassade enligt bestämmelserna.

34 §
Koppling av släpvagn till två- eller treaxlade fordon

1. Till en motorcykel (kategori L3 och L4) och fordon i kategori L2 och L5 får kopplas en enaxlad släpvagn med en totalmassa på högst 0,75 ton (kategori O1) vars kopplingsmassa dock får vara högst hälften av dragfordonets egenmassa och största bredd högst 1,25 meter.

2. Till en moped (kategori L1) och cykel får kopplas en enaxlad släpvagn, vars bredd är högst 1,25 meter och kopplingsmassa högst 50 kg.

35 §
Koppling av släpfordon till traktor

1. Till en traktor får kopplas ett släpfordon, vars kopplingsmassa är

a) högst två gånger så stor som traktorns egenmassa, om inte kraven i b- eller c-punkten uppfylls,

b) högst 2,6 gånger så stor som traktorns egenmassa, om till dragkroken överförs en vertikal kraft som är minst 15 procent av släpfordonets kopplingsmassa, eller om traktorn är försedd med ett bromssystem med vilket traktorn utan släpvagn och belastad med de största tilläggsvikter som nämns i 3 mom. når en retardation på minst 3,5 m/s2, eller

c) högst tre gånger så stor som traktorns egenmassa, om släpvagnen är försedd med bromsar som regleras med traktorns bromspedal.

2. Kopplingsmassan på ett släpfordon som kopplas till ett annat fordon än en trafiktraktor får inom de gränser som anges i 1 mom. vara högst 10 ton. Denna begränsning tillämpas dock inte på transporter som avses i 17 a § lagen om skatt på motorfordon.

3. Vid bestämmandet av totalmassan hos traktorns släpvagn får, då traktorns egenmassa beräknas, beaktas de tilläggsvikter och till-läggskonstruktioner som är monterade i enlighet med tillverkarens rekommendationer, dock högst en tredjedel av traktorns i registret antecknade egenmassa.

4. En släpanordning som används i lantbruk får tillfälligt kopplas till en släpvagn som är kopplad till en traktor.

5. Till en traktor som är avsedd att styras av en gående person får en släpvagn kopplas under förutsättning att traktorn eller dess släpvagn är utrustad med bromsar som är avsedda att användas av föraren. I fråga om lastning av släpvagnen tillämpas bestämmelserna om totalmassan för en släpvagn till traktor.

6. Till en lastbärande traktor som är försedd med ledramsstyrning får inte kopplas släpfordon.

36 §
Koppling av släpfordon till motorredskap och terrängfordon

1. Till ett motorredskap får kopplas endast ett sådant släpfordon eller sådan husvagn eller motsvarande släpanordning som används för transport av redskapets eget bränsle och smörjmedel samt utrustning som hänför sig till arbetet. Släpfordonets kopplingsmassa får vara högst en tredjedel av motorredskapets egenmassa.

2. Till ett motorredskap som används som dragtruck får, när det inom ett hamn- eller terminalområde används för flyttning av tomma och lastade släpvagnar eller containar, kopplas ett släpfordon, vars totalmassa är högst 1,5 gånger så stor som dragtruckens totalmassa. Dragtruckens totalmassa beräknas enligt truckens egenmassa kompletterad med den andel av släpvagnens massa som belastar trucken.

3. Till ett terrängfordon får kopplas en släpvagn vars kopplingsmassa är högst 1,5 gånger så stor som det dragande terrängfordonets egenmassa.

6 kap.

Last på fordon

37 §
Allmänna bestämmelser rörande lastning av fordon

Gods och personer skall placeras i ett fordon så att de inte hindrar förarens sikt eller stör manövreringen av fordonet och så att en för fordonet föreskriven lykta, reflektor eller skylt inte täcks.

38 §
Personbefordran med bil

1. I en bil får förutom föraren finnas högst det i registret antecknade antalet passagerare.

2. I en personbil (kategori M1) och en buss som används i linjetrafik (kategori M2 och M3) får dock det i registret antecknade passagerarantalet, föraren inberäknad, tillfälligt överskridas med 30 procent. I en personbil och en buss får dock på sätena bredvid föraren placeras högst det i registret antecknade antalet personer.

3. Vid beräkning av passagerarantalet beaktas inte ett barn som fyllt högst 12 år, men två sådana barn anses motsvara en passagerare. Det sammanlagda antalet barn och andra personer, föraren inberäknad, får dock inte ens tillfälligt överskrida det i bilens register antecknade personantalet med mer än 50 procent.

4. Ministeriet kan bestämma på vilket sätt och på vilka villkor avvikelse kan ske från stadgandena i 1-3 mom. vid transport av skol- och dagvårdsbarn.

39 §
Persontransport med motorcykel, moped och trehjuliga fordon

1. Med motorcykel som inte är försedd med sidvagn (kategori L3) får förutom föraren transporteras högst en person under förutsättning att det för denna person finns en lämplig sits och fotstöd. I sidvagnen till en motorcykel (kategori L4) får högst två personer färdas.

2. Med moped får transporteras ett högst tio år gammalt barn, om mopeden har en lämplig sits och behövliga fotskydd för barnet.

3. Med fordon i kategori L2 och L5 får transporteras högst det i registret antecknade passagerarantalet.

40 §
Persontransport med traktor och motorredskap

Med traktor får förutom föraren transporteras högst två personer, om det åt dem har ordnats fasta, säkra sitsar enligt EG-rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om passagerarsäten för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (76/763/EEG). Personerna får inte störa sikten och inte heller på annat sätt störa framförandet av fordonet.

41 §
Persontransport med terrängfordon

1. För persontransport med snöskoter gäller i tillämpliga delar vad som i 39 § stadgas om persontransport med motorcykel.

2. På persontransport med annat terrängfordon än snöskoter tillämpas stadgandena angående persontransport med bil som är konstruerad för motsvarande bruksändamål.

42 §
Persontransport med cykel

1. Med cykel får inte transporteras flera personer än vad cykeln är konstruerad för.

2. Med tvåhjulig cykel får den som har fyllt femton år transportera ett högst tio år gammalt barn och den som har fyllt aderton år två högst sexåriga barn. Transport av barn är dock tillåten endast om cykeln har en för barnet lämpad sits och ändamålsenliga fotskydd. Vid transport av två barn skall cykeln ha två separata bromsanordningar.

43 §
Persontransport i last- och paketbils lastutrymme

1. I en last- eller paketbils (kategorier N) lastutrymme eller på dess lastflak får till bestämmelseorten och tillbaka transporteras medhjälpare som behövs för lastningen och lossningen samt arbetare på uppdrag av arbetsgivaren, om bilen är försedd med säten eller bänkar som har godkänts vid besiktningen. Om bilen har säten som avses i 63 § 1 mom. förordningen om fordons konstruktion och utrustning får i det täckta lastutrymmet transporteras även andra personer.

2. En lastbil (kategori N2 och N3) vars lastflak saknar säten eller bänkar får tillfälligt användas för persontransporter vid körning i samband med firandet av abiturienternas sista skoldag och i anslutning till andra motsvarande tillfällen, förutsatt att bilens förare har minst två års körerfarenhet av lastbil i någon annans tjänst eller som företagare i tillståndspliktig trafik.

3. I en last- och paketbils (kategorier N) lastutrymme där det inte finns sitsar eller bänkar, får till bestämmelseorten och tillbaka transporteras medhjälpare som behövs för lastning och lossning.

4. Last- och paketbilar får inte, om annat inte föranleds av 57 § vägtrafiklagen, användas för annan än i denna paragraf avsedd persontransport. Föraren av en sådan bil har dock rätt att i ömmande fall ge personer vid vägkanten skjuts under förutsättning att transporten kan ske tryggt.

44 §
Persontransport i släpvagns lastutrymme

1. En påhängsvagn får användas för persontransport med iakttagande i tillämpliga delar av stadgandena i 43 § 2 mom.

2. Med traktorsläpvagn får till arbetsplatsen eller bestämmelseorten och tillbaka transporteras egna arbetare och medhjälpare som används för lastning eller lossning, under förutsättning att transporten kan ske tryggt.

3. Med släpvagn till snöskoter får transporteras personer på snöskoterled. Med sådan släpvagn får dock inte transporteras personer när snöskotern framförs på någon annan väg än en snöskoterled eller när en sådan annan väg korsas.

4. En släpvagn får inte användas för annan persontransport än sådan som avses i denna paragraf.

45 §
Godstransport

1. Fordon får inte lastas så, att lasten i sidled skjuter ut över fordonets karosseri eller lastutrymme eller så, att fordonets tillåtna höjd på väg överskrids. Lasten får inte överskrida fordonets bredd med mer än 0,35 meter, när denna mäts vid fordonets framaxel. Begränsningarna i detta moment tillämpas dock inte vid transport av båtar.

2. Lasten får, inom ramen för fordonets eller fordonskombinationens tillåtna längd på väg, skjuta över fordonets framdel högst en meter och dess bakdel högst två meter.

3. Massan av gods som transporteras på en personbils (kategori M1) tak får, inom ramen för den tillåtna totalmassan för bilen, uppgå till högst 10 procent av bilens egenmassa.

4. Med moped (kategori L1) och tvåhjulig cykel får transporteras högst 50 kg gods samt med fordon i kategori L2 och med minst trehjulig cykel högst 100 kg gods.

5. Motorredskap får inte, med undantag för transporter med släpvagn som avses i 36 § 1 mom., användas för andra transporter än sådana som skall utföras på själva arbetsplatsen och föranleds av motorredskapets egentliga bruksändamål.

46 §
Placering av last

1. Lasten skall bilda en så låg och enhetlig helhet som möjligt. Lastens tyngdpunkt skall befinna sig så lågt som möjligt och så nära fordonets längsgående mittlinje som möjligt.

2. Lasten skall om möjligt stödas mot lastutrymmets framvägg. Vassa delar av föremål i lasten skall vara riktade bakåt.

3. En medelaxelsläpvagn skall lastas så att högst 10 procent av dess kopplingsmassa belastar dragbilen. Den vertikala belastningen på dragbilen får dock inte överskrida det av tillverkaren tillåtna värdet.

47 §
Säkring av lasten

1. Lasten får inte förskjuta sig i lastutrymmet så att det kan störa en säker användning av fordonet i trafik. Lasten får inte väsentligt röra sig i förhållande till lastutrymmet, när lasten påverkas framåt av en kraft motsvarande en acceleration av 10 m/s2 eller åt sidan eller bakåt av en kraft motsvarande en acceleration av 5 m/s2.

2. Lasten skall säkras genom att den stöds, genom surrning, låsning eller övertäckning. Vid bestämning av lastsäkringens hållfasthet får friktionens återhållande förmåga beaktas.

3. Lasten skall övertäckas med presenning, om det finns risk för att lasten dammar eller faller ut över vägen på grund av luftdraget.

48 §
Surrning av last

1. Den surrningsanordning som hindrar att lasten förskjuts framåt skall vara så vågrät som möjligt och får inte utan särskild orsak bilda en större vinkel än 60° i förhållande till horisontalplanet. Surrningsanordningen får inte ligga an mot någon skarp kant på fordonet eller lasten.

2. Surrningsanordningarna skall vara omsorgsfullt spända och spänningen i dem skall vid behov kontrolleras under transporten. Skulle en enstaka bindning eller fästpunkt lossna, skadas eller ge vika, får surrningen av lasten i övrigt inte härigenom försvagas. Surrningsspännare skall placeras så, att de inte ökar fordonets bredd.

3. Trävaror eller annat motsvarande långt gods som transporteras skall surras vid fordonets chassi eller karosseri med minst en bindning. Om godset har en nominell längd på mera än tre meter, skall minst två bindningar användas. Om föremålet eller godsbunten stöds mot sidostöttor, skall det eller den stödas mot minst två stöttor på samma sida.

4. En container som inte kan låsas med containerlås skall surras med minst fyra bindningar som fastgörs vid topp- eller underhörnbeslagen, och den skall vid behov stödas mot lastkarosseriet.

5. Summan av nominalhållfastheten av de bindningar som hindrar att lasten förskjuts framåt, när dessa räknas samman från båda sidor av lastutrymmet, skall vara minst lika stor som lastens vikt samt åt sidan eller bakåt minst hälften av lastens vikt, om inte det sätt på vilket lasten stöds eller friktionen mellan lasten och lastutrymmets botten eller lastens art tillåter en mindre hållfasthet för bindningen.

49 §
Markering av last

1. Om lasten framtill skjuter ut över fordonets gränslinje eller baktill skjuter ut mer än en meter över dess gränslinje, skall lastens yttersta del tydligt markeras. För markering skall användas en röd eller rödgul markeringsflagga vars storlek är minst 300 mm x 300 mm.

2. Under mörker eller vid skymning eller om väderleksförhållandena eller motsvarande omständigheter det annars kräver skall för markering av lastens överskjutande del framtill användas en lykta, som visar vitt ljus framåt, och en vit reflektor, samt baktill en lykta, som visar rött ljus bakåt, och en röd reflektor.

7 kap.

Användning av vissa lyktor

50 §
Taxiljus

1. Identifieringslyktan på en personbil som används för tillståndspliktig personbeställningstrafik (kategori M1) får på en bil som används för transport av skolelever förses med en kupa som markerar skolskjuts och som läggs på lyktan.

2. Identifieringslyktan skall avlägsnas eller täckas, när bilen inte används för transport som nämns i 1 mom.

3. Identifieringslyktan får avlägsnas när bilen används vid körning för en uppdragsgivare i enlighet med en överenskommelse som träffats med denne. Överenskommelsen eller en kopia av denna skall hållas med när fordonet körs. Då identifieringslyktan är avlägsnad från bilen, anses inte denna som taxibil vid tillämpning av stadgandena i vägtrafikförordningen. När identifieringslyktan är avlägsnad, får inte andra än uppdragsgivarens kunder transporteras.

51 §
Användning av vissa andra lyktor

1. En varningslykta på ett utryckningsfordon får användas endast när ett brådskande uppdrag utförs med fordonet eller om det annars är nödvändig för att varna andra trafikanter.

2. En varningslykta på en bogserbil skall användas även under ljus tid, när bogserbilen används för att lyfta ett fordon på vägen eller dra det över vägen så att det kan utgöra fara för den övriga trafiken. När bilen körs till en olycksplats och när ett fordon bogseras därifrån får lyktan inte användas, om det inte av särskilda skäl är nödvändigt för att varna den övriga trafiken.

3. Om det på någon annan bil än en bogserbil eller specialtransportbil eller dess varningsbil har monterats en varningslykta som avger roterande eller blinkande orangegult ljus, får lyktan användas endast om fordonet framförs eller parkeras på ett sätt som avviker från allmänna trafikregler eller fordonets bredd eller längd kan orsaka fara för den övriga trafiken.

4. Arbets- och hjälplyktor monterade på en bil i katerogi N får inte vara tända, när bilen körs på väg. Detta förbud gäller inte arbete som utförs på väg.

5. På en lastbil som godkänts att dra släpvagn får den tillåtna identifieringslyktan för släpvagnen användas endast då släpvagnen är kopplad till lastbilen.

6. Lyktor som nämns i denna paragraf får inte användas, om det inte finns något sådant behov som avses i denna paragraf.

8 kap.

Särskilda stadganden

52 §
Godkännande av fordon och fordonskombination för anteckning i registret med avvikelse från denna förordning

1. Bilregistercentralens enhet för fordonsförvaltningen kan av särskilda skäl bevilja tillstånd att i registret anteckna en fordonskombination som avviker från stadgandet i 26 § 1 mom. gällande vändförmåga, om dragbilen i kombinationen har minst fyra axlar och endast en ringa avvikelse är nödvändig.

2. Enheten fordonsförvaltningen kan bevilja tillstånd att i registret anteckna sådana traktorer, motorredskap och terrängfordon som är av sådan modell att den avviker från stadgandena i 20 § om den massa som belastar axel och boggi, i 21 § om totalmassa, i 24 § 1 mom. om längd, i 25 § 1 mom. om höjd och bredd samt i 29 § 1 mom. om bredd på traktor och motorredskap.

3. Ministeriet kan bevilja undantag från stadgandena i 20-26 §§ till den del detta inte med stöd av 1 eller 2 mom. ankommer på enheten för fordonsförvaltningen.

53 §
Andra undantag

Bilregisercentralens enhet för fordonsförvaltningen kan av särskilda skäl bevilja undantag från stadgandena i 16 § 2 mom., 17 § 1 mom. och 18 § 2 mom. om användningstiden för vinter- och dubbdäck.

54 §
Ändringssökande

1. I fråga om sökande av ändring i ett beslut som en förvaltningsmyndighet har meddelat med stöd av denna förordning gäller, med de undantag som stadgas i denna paragraf, vad som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

2. Ett beslut eller en föreskrift som har meddelats med stöd av denna förordning skall iakttas även om beslutet eller föreskriften inte vunnit laga kraft, om inte besvärsmyndigheten bestämmer annorlunda.

55 §
Straff

Den som bryter mot denna förordning skall dömas till straff enligt vägtrafiklagen.

9 kap.

Ikraftträdelsestadganden

56 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993.

57 §
Övergångsstadganden

1. Tomgångsförbudet enligt 5 § tillämpas på utryckningsfordon och motorfordon i tillståndspliktig trafik från och med den 1 oktober 1993.

2. Den begränsning av totalmassan på en fyraxlad bil som anges i 21 § 1 mom. e-punkten och den begränsing av en fyraxlad bils totalmassa som beror på axelavståndet och som anges i 2 mom. gäller en bil som tas i bruk för första gången den 1 januari 1994 eller senare. En bil som tas i bruk före ovan nämnda datum skall beträffande totalmassa som beror på avståndet mellan de yttersta axlarna få fordonet uppfylla de bestämmelser som gällde när denna förordning trädde i kraft.

3. Fordon som godkänts för trafik innan denna förordning har trätt i kraft eller, om ett separat godkännande inte krävs, fordon som har använts i trafik får fortfarande användas i trafik enligt förutsättningarna i fordonsförordningen (233/82), om fordonet uppfyller de stadganden och bestämmelser som gällde när denna förordning trädde i kraft. Om ett sådant fordons konstruktion ändras så att fordonet kan användas enligt villkor som uppställs i denna förordning och som är lindrigare än stadgandena i fordonsförordningen, skall det uppfylla kraven i denna förordning och i förordningen om fordons konstruktion och utrustning.

Helsingfors den 4 december 1992

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Trafikminister
Ole Norrback

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.