1174/1992

Given i Helsingfors den 27 november 1992

Förordning om ändring av grundskoleförordningen

På föredragning av undervisningsministern

upphävs i grundskoleförordningen av den 12 oktober 1984 (718/84) 2 och 3 §§, 30 § 2 mom., 33 § 4 och 5 mom., 41, 42, 46, 46 a, 52 och 54 §§, 97 § 3 mom., 123 och 147 §§,

av dessa lagrum 3 §, 30 § 2 mom., 41, 54 och 123 §§ sådana de lyder i förordning av den 25 januari 1991 (176/91), 42 § sådan den lyder delvis ändrad genom sistnämnda förordning , 46 § sådan den lyder delvis ändrad genom sistnämnda förordning och förordning av den 6 mars 1987 (242/87), 46 a § sådan den lyder i förordning av den 25 oktober 1991 (1269/91) och 147 § sådan den lyder delvis ändrad genom förordning av den 1 juli 1988 (631/88),

ändras rubriken för 1 kap., 1 § 2 och 3 mom., 15 och 21 a §§, 25 § 1 mom., 30 § 1 mom. 2 punkten, 33 § 2 mom., 35 § 2 mom., 38-40, 43 och 45 §§, 48 § 1 mom., 58 § 2 mom. 3 punkten, 60, 69, 81, 82 och 85 §§, 94 § 1 mom., 95 §, 96 § 2 mom., 99 § , 102 § 1-3 och 5 mom., 103 § 1-3 mom., 125 §, i 134 § 1 mom. det inledande stycket, 148 § 1 mom. samt 151 och 153 §§,

av dessa lagrum 1 § 3 mom., 30 § 1 mom. 2 punkten, 35 § 2 mom., 39 §, 48 § 1 mom., 58 § 2 mom. 3 punkten, 60, 95 och 99 §§, 103 § 2 mom. och det inledande stycket i 134 § 1 mom. sådana de lyder i nämnda förordning av den 25 januari 1991, 15 § sådan den lyder delvis ändrad genom sistnämnda förordning och förordning av den 3 maj 1985 (359/85), 21 a § sådan den lyder i sistnämnda förordning, 38, 40 och 153 §§ sådana de lyder delvis ändrade genom nämnda förordning av den 25 januari 1991, 43 och 82 §§ sådana de lyder delvis ändrade genom sistnämnda förordning och förordning av den 14 juni 1991 (933/91), 45 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda förordningar av den 1 juli 1988, den 25 januari 1991 och den 14 juni 1991, 81 § sådan den lyder i sistnämnda förordning, 85 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda förordning av den 1 juli 1988, 94 § 1 mom. sådant det lyder i förordning av den 28 april 1989 (387/89), 102 § 5 mom. sådant det lyder i nämnda förordning av den 1 juli 1988 och 125 § sådan den lyder ändrad genom förordning av den 3 maj 1985 och lag av den 3 februari 1989 (104/89), samt

fogas till 94 §, sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda förordning av den 28 april 1989, ett nytt 7 mom., till 97 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat genom nämda förordning av den 1 juli 1988, en ny 3 punkt, varvid den nuvarande 3 och 4 punkten blir punkt 4 och 5, samt till förordningen en ny 135 §, i stället för den 135 § som upphävts genom nämnda förordning av den 25 januari 1991, och en ny 156 a § som följer:

1 kap.

Bildande av distrikt för grundskolans högstadium

1 §

När bosättningens läge eller orsaker som hänför sig till trafiken det förutsätter, får ett distrikt för grundskolans högstadium även bildas om varje årskurs kommer att omfatta minst 40 elever med samma språk. I andra än ovan i denna paragraf avsedda fall kan ett distrikt för grundskolans högstadium bildas och upprätthållas med tillstånd av statsrådet och på de villkor statsrådet anser vara nödvändiga. Tillståndet kan beviljas även för viss tid, dock för högst 10 år i sänder.

Utan hinder av vad som stadgas i denna paragraf kan dock varje kommun ha en högstadieskola med samma språk.

15 §

En grundskola skall ha en biträdande föreståndare eller en vice föreståndare.

21 a §

Det timantal som används för undervisning av elever i första årskursen på grundskolans lågstadium kan med elevens vårdnadshavares samtycke under de fem första veckorna av höstterminen minskas med högst fem timmar i veckan från vad som stadgas i 21 § 1 mom.

25 §

Finns det i en grundskola elever som är bosatta inom samernas hembygdsområde och som talar samiska, skall de få undervisning även på samiska.


30 §

Arbetsplanen skall innehålla föreskrifter om


2) det timantal som skall användas för undervisning och för annan verksamhet som överensstämmer med skolans uppgift,


33 §

I en kommun som har minst 30 000 invånare med samma språk skall som gemensamt ämne erbjudas det andra inhemska språket och de språk som nämns i 27 § 3 mom. grundskolelagen. Undervisning skall ordnas, om antalet elever som valt språket i första hand uppgår till minst 12.


35 §

Det främmande språket är engelska eller det andra främmande språk i vilket i dess ställe har meddelats undervisning på lågstadiet. Läroplanen för högstadiet skall även omfatta timmar som reserverats för elevhandledning. För undervisning i gemensamma ämnen samt för elevhandledning används i åttonde och nionde årskursen 24 lektioner i veckan. Förutom lektioner ges eleverna också annan handledning inom ramen för elevhandledningen.


38 §

En elev kan befrias från att läsa ett språk, om eleven uppenbart saknar förutsättningar att läsa språket i fråga eller om det finns andra synnerligen vägande skäl. I stället skall undervisning i ett annat ämne ordnas för eleven.

Har elevens vårdnadshavare inte gjort framställning om befrielse från språkundervisning, skall vårdnadshavaren innan beslutet fattas beredas tillfälle att uttala sin åsikt i saken.

Om det för en elev som flyttar över till en skola inte utan oskälig olägenhet kan ordnas undervisning i ett språk som han har börjat läsa i en annan skola, kan skolans föreståndare byta ut språket mot ett annat språk. Elevens vårdnadshavare skall beredas tillfälle att uttala sin åsikt i saken.

En elev kan befrias från undervisning i något ämne, om deltagande i studierna på grund av sjukdom eller handikapp medför oskäliga svårigheter för eleven. Tillfällig befrielse från undervisningen kan av något giltigt skäl medges av läraren i ämnet.

39 §

Vårdnadshavare som önskar att religionsundervisning skall ordnas enligt 28 § 3 mom. grundskolelagen skall på begäran lämna upplysning om trosbekännelsens innehåll.

40 §

Inom specialundervisning skall undervisningen och vid behov lärokurserna anpassas efter elevernas inlärningsförutsättningar. Vid fostran skall uppmärksamhet ägnas åt att väcka och stödja elevernas initiativförmåga och självförtroende.

För en elev som har lindriga inlärnings- och anpassningssvårigheter kan undervisningen ordnas så, att endast en del av undervisningen ges i form av specialundervisning.

I en specialklass, där undervisning meddelas handikappade elever som avses i 32 § 3 mom. grundskolelagen, får det finnas högst åtta elever i en undervisningsgrupp. Då det med hänsyn till undervisningen är ändamålsenligt, får elever i en specialklass sammanföras med en annan undervisningsgrupp i grundskolan, om elevantalet i gruppen inte blir större än 20.

43 §

Antalet basgrupper beräknas så, att det i en skola finns en basgrupp för varje påbörjat antal om 25 elever i första och andra årskursen och för varje påbörjat antal om 32 elever i en annan årskurs.

Vid undervisning i en specialklass finns en basgrupp för varje påbörjat antal om 10 elever. Då antalet basgrupper beräknas, sammanräknas eleverna i alla årskurser.

Elever i lågstadiet som i en sådan särskild undervisningsgrupp som nämns i 25 § 2 mom. grundskolelagen deltar i undervisning på ett annat språk än grundskolans undervisningsspråk inräknas inte i de elevantal för basgrupperna som nämns i 1 mom. Om en basgrupp som bildas av sådana elever gäller i övrigt vad som stadgas i 1 mom.

45 §

Då sådan undervisning som avses i 31 c § grundskolelagen ordnas ökas grundskolans kalkylmässiga timantal

1) i fråga om påbyggnadsundervisning med 40 timmar per vecka för varje kalkylmässig basgrupp inom den nämnda undervisningen,

2) i fråga om förskoleundervisning med 23 timmar per vecka för varje klasslärartjänst för förskoleundervisning som beräknats på det sätt som anges i 82 §,

3) i fråga om de språk som utgör gemensamma ämnen med två timmar per vecka för vart och ett av språken i varje årskurs där undervisning i språket i fråga meddelas, ett språk undantaget,

4) i fråga om undervisning på främmande språk med fem timmar per vecka för varje sådan årskurs i högstadiet där undervisning på det främmande språket i fråga meddelas i en särskild undervisningsgrupp,

5) i fråga om ett frivilligt ämne två timmar per vecka för varje sådan undervisningsgrupp om minst fem elever där undervisning i ämnet i fråga meddelas,

6) i fråga om undervisning av tvåspråkiga elever med en timme per vecka för varje sådan undervisningsgrupp där minst fem elever får undervisning i modersmålet eller i det andra inhemska språket enligt en lärokurs som godkänts för tvåspråkiga elever, samt

7) i fråga om undervisning i samiska som valbart ämne med två timmar per vecka för varje sådan årskurs på högstadiet där undervisning i samiska ges.

48 §

En elev, som i alla bedömda ämnen har fått ett vitsord som anger åtminstone försvarliga kunskaper och färdigheter eller den verbala bedömningen att han har genomgått årskursens lärokurs på ett godtagbart sätt, uppflyttas till följande årskurs. En elev, som i ett läroämne har fått svagt vitsord eller den verbala bedömningen att hans prestationer har underkänts, får villkor och kan uppflyttas till följande årskurs sedan han har blivit godkänd vid förhör i detta ämne. Utbildningsstyrelsen bestämmer när ett svagt vitsord eller motsvarande verbala bedömning i något ämne inte skall medföra kvarstannande i årskursen eller utgöra hinder för avgångsbetyg.


58 §

För att tillrättavisa en elev får


3) föreståndaren tilldela eleven en skriftlig varning.


60 §

Innan en elev avstängs för viss tid enligt 42 § grundskolelagen eller en åtgärd bestäms enligt 58 § 2 mom. 2 och 3 punkten ovan, skall eleven höras samt den handling eller försummelse som straffet grundar sig på preciseras och behövlig utredning skaffas. I fråga om avstängning av en elev för viss tid skall även elevens vårdnadshavare höras, och i andra i denna paragraf nämnda fall skall vårdnadshavaren informeras om tillrättavisning av eleven. En åtgärd enligt 58 § om vilken något skriftligt beslut inte ges skall registreras.

69 §

I elevhem handleds eleverna i utförande av skolans hemuppgifter och i fritidssysselsättning.

81 §

Lärartjänsterna vid en grundskola skall ordnas så, att undervisningen på lågstadiet i huvudsak sköts av klasslärare och på högstadiet i huvudsak av lektorer samt specialundervisning i huvudsak av specialklasslärare och speciallärare.

82 §

De kalkylmässiga tjänster på grundskolans lågstadium som avses i 31 a § 1 mom. grundskolelagen är enligt antalet elever som skall intas i skolan följande:

Minimiantalet elever Antalet kalkylmässiga tjänster
13 1
20 2
40 3
80 4
105 5
130 6
155 7
180 8
205 9
230 10

Om antalet barn som skall intas i en skola överstiger 250, finns vid skolan en kalkylmässig tjänst för varje påbörjat antal om 25 elever i första och andra årskursen samt för varje påbörjat antal om 32 elever i övriga årskurser. Vid skolan skall dock finnas minst elva kalkylmässiga tjänster.

Om elevantalet i en skola som enligt 1 mom. har högst fyra tjänster sjunker under det elevantal som anges i 1 mom. anses det dock att skolan har en kalkylmässig tjänst om elevantalet är minst 6, två tjänster om elevantalet är minst 14, tre tjänster om elevantalet är minst 36 och fyra tjänster om elevantalet är minst 78. För att en tjänst som avses i detta moment skall beaktas förutsätts dock att alla tjänster som inrättats vid eller förlagts till skolan i fråga har en ordinarie innehavare eller tillfällig handhavare.

Om det på grundskolans lågstadium ges undervisning enligt 25 § 2 mom. grundskolelagen i en särskild undervisningsgrupp på ett annat språk än grundskolans undervisningsspråk, beräknas antalet lärartjänster särskilt i fråga om de elever som får sådan undervisning.

Vid en skola där det finns elever som bor inom samernas hembygdsområde och deltar i undervisning på eller i samiska finns en kalkylmässig klasslärartjänst mera än vad som anges i 1 och 2 mom.

Om en skola har en specialklass eller meddelar i 4 § 3 mom. grundskolelagen avsedd undervisning i en fristående undervisningsgrupp, beaktas dess elever inte vid beräkningen av det antal elever som skall intas i skolan och som avses i denna paragraf.

85 §

Vid ett elevhem skall det finnas en elevhemföreståndartjänst.

94 §

Av innehavaren av en rektors- eller lärartjänst och av en timlärare, med undantag av undervisning på främmande språk, krävs att han på skolans undervisningsspråk har fullgjort de till utbildningen hörande undervisningsövningarna eller det skriftliga mognadsprov som ingår i högskoleexamen eller att han har visat att han fullständigt behärskar skolans undervisningsspråk genom betyg från en lärarutbildningsenhet eller anstalt för lärarutbildning eller genom att avlägga en språkexamen som gäller fullständigt behärskande av språket enligt vad som stadgas särskilt. Den som har fått lärarutbildning i Sverige och som har fullgjort de till utbildningen hörande undervisningsövningarna enbart på svenska anses fullständigt behärska undervisningsspråket i en svenskspråkig grundskola.


Vid undervisning på främmande språk krävs av innehavaren av en lärartjänst och av en timlärare att han behärskar undervisningsspråket.

95 §

Av den ordinarie innehavaren av en rektorstjänst krävs att han har avlagt examen i undervisningsförvaltning. En innehavare av en rektorstjänst som vid sin utnämning var behörig för tjänsten är fortfarande behörig för den även om han inte har avlagt en sådan examen.

Grunderna för examen i undervisningsförvaltning bestäms av utbildningsstyrelsen. Om den avgift som skall betalas för examen stadgas särskilt.

96 §

Behörig för en gemensam rektorstjänst vid två eller flera skolor är den som har behörighet för lärartjänst i någon av skolorna.

97 §

Behörig för klasslärartjänst är den som har avlagt


3) utöver behörighet för lektorstjänst minst 35 studieveckors studier inom ramen för grundstudier i undervisningsämnen som hör till utbildningen av klasslärare i grundskolan,


99 §

Behörig för en lektorstjänst i elevhandledning är den som

1) har slutfört separata studier för elevhandledare eller avlagt examen för elevhandledare vid grundskolan,

2) har slutfört studier som godkänts av undervisningsministeriet eller

3) har avlagt pedagogie kandidatexamen enligt utbildningsprogrammet för elevhandledare.

Om en lektorstjänst har kombinerats med elevhandledaruppgifter, är behörighetsvillkor i fråga om elevhandledningen de studier eller examina som nämns i 1 mom.

102 §

Behörig för en lektorstjänst är den som har avlagt högre högskoleexamen och i examen eller fristående slutfört de pedagogiska studierna för ämneslärare samt de till utbildningsprogrammet eller inriktningsalternativet för ämneslärare hörande studierna i undervisningsämnet om minst 35 studieveckor eller motsvarande studier i ämnen som hör till tjänsten, dock högst i två ämnen. Motsvarigheten skall påvisas genom ett intyg som har utfärdats av högskolan.

Slutförda pedagogiska studier för ämneslärare krävs inte av den som fullgjort åtminstone 35 studieveckors pedagogiska studier inom lärarutbildning, och inte heller av den som är behörig som klasslärare i grundskolan.

Behörig för en lektorstjänst i handelsämnen, huslig ekonomi, jord- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel, teknisk slöjd och textilslöjd är även den som har den behörighet som krävs av en lärare i motsvarande ämnen i en yrkesläroanstalt, en folkhögskola eller ett medborgarinstitut.


Behörig för en lektorstjänst i musik är även den som vid Jyväskylä universitet har slutfört studier som motsvarar musiklärarexamen samt i samband med studierna eller fristående slutfört minst 15 studieveckors studier i musikvetenskap och pedagogiska studier för ämneslärare eller minst 35 studieveckors pedagogiska studier inom lärarutbildning. Slutförda pedagogiska studier inom lärarutbildning krävs dock inte av den som är behörig som klasslärare i grundskolan.

103 §

Behörig för en specialklasslärartjänst som motsvarar en klasslärartjänst är den som

1) har avlagt pedagogie kandidatexamen enligt utbildningsprogrammet för klasslärare eller examen för klasslärare vid grundskola eller folkskollärarexamen samt slutfört fristående studier för speciallärare eller avlagt speciallärarexamen,

2) har avlagt pedagogie kandidatexamen enligt utbildningsprogrammet för specialpedagogik eller enligt inriktningsalternativet för speciallärare inom utbildningsprogrammet för specialpedagogik samt minst 35 studieveckors studier inom ramen för grundstudier i undervisningsämnen som hör till utbildningen av klasslärare i grundskolan, eller

3) har avlagt kandidatexamen i humanistiska vetenskaper eller någon annan högskoleexamen och på basis därav slutfört fristående studier för speciallärare eller avlagt speciallärarexamen samt slutfört minst 35 studieveckors studier inom ramen för grundstudier i undervisningsämnen som hör till utbildningen av klasslärare i grundskolan.

Behörig för en specialklasslärartjänst som motsvarar en lektorstjänst är den som har behörighet för motsvarande lärartjänst vid grundskolan och som i samband med examen eller separat har slutfört specialiseringsstudier för specialundervisning eller specialiseringskurs i specialpedagogik eller en studiehelhet om minst 15 studieveckor i specialpedagogik.

Behörig för en speciallärartjänst är den som

1) har avlagt pedagogie kandidatexamen enligt utbildningsprogrammet för specialpedagogik eller enligt inriktningsalternativet för speciallärare inom utbildningsprogrammet för specialpedagogik,

2) har avlagt kandidatexamen i humanistiska vetenskaper eller någon annan högskoleexamen samt dessutom slutfört fristående studier för speciallärare eller avlagt speciallärarexamen,

3) har avlagt pedagogie kandidatexamen enligt utbildningsprogrammet för klasslärare eller examen för klasslärare vid grundskola eller folkskollärarexamen samt slutfört fristående studier för speciallärare eller avlagt speciallärarexamen, eller

4) har avlagt pedagogie kandidatexamen enligt utbildningsprogrammet för klasslärare eller examen för klasslärare vid grundskola eller folkskollärarexamen och slutfört till klasslärarutbildningen hörande specialiseringsstudier för specialundervisning samt minst 20 studieveckors fristående studier för speciallärare.


125 §

Den som innehar en specialklasslärartjänst eller rektorstjänst vid en specialskola och har rätt till pension efter fyllda 55 år enligt de stadganden som gällde före den 1 juli 1989 är skyldig att avgå från sin tjänst den 31 juli det kalenderår då han fyller 60 år, om inte kommunen beviljar honom rätt att ytterligare kvarstå i tjänsten.

134 §

Ärenden som gäller en elev och som nämns i 74 § 2 mom. grundskolelagen är


135 §

Ändring får inte sökas genom besvär, om beslutet gäller

1) byte av det ämne som valts som tillvalsämne till ett annat ämne,

2) byte av det språk som börjats läsa i en annan skola till ett annat språk,

3) elevbedömning och uppflyttning från årskurs,

4) beviljande av tillstånd för en elevs frånvaro,

5) disciplinär tillrättavisning av en elev, med undantag av avstängning för viss tid.

148 §

Önskar någon som inte är elev i en grundskola i en särskild examen avlägga prov över grundskolans lärokurs eller en del av den och med stöd härav få betyg, skall han anmäla sig hos föreståndaren för en högstadieskola i det distrikt där han är bosatt. Förhöret förrättas av de lärare som föreståndaren förordnat. Om den förhördes kunskaper och färdigheter motsvarar grundskolans lärokurser, utfärdar föreståndaren åt honom ett betyg över detta eller ett avgångsbetyg. Den som förhörs skall för att få betyg över att ha inhämtat grundskolans lärokurs visa att han har förvärvat de kunskaper som på grundskolans högstadium krävs i modersmålet, ett främmande språk, det andra inhemska språket, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi och geografi.


151 §

Såsom undervisningspraktikant vid en grundskola kan antas en person som utbildar sig till lärare vid grundskola eller gymnasium. Praktikanten skall ha en övervakande lärare.

153 §

Undervisningsministeriet beviljar tillstånd för ett sådant försök som är nödvändigt för det allmänna utvecklandet av grundskolan och som förutsätter avvikelse från stadgandena i grundskolelagen och i denna förordning och de föreskrifter som utfärdats med stöd av dem. Tillstånd för ett försök som förutsätter avvikelse från grunderna för läroplanen beviljas av utbildningsstyrelsen. I försöket skall ett av utbildningsstyrelsen godkänt försöksprogram följas.

156 a §

Den vars behörighet för en lektorstjänst vid en grundskola bestäms enligt 156 § 1 eller 2 mom. kan i stället för den examen i skolans undervisningsspråk som utgör behörighetsvillkor visa att han behärskar skolans undervisningsspråk på det sätt som anges i 94 § 1 mom. Inom undervisningen på främmande språk iakttas vad som stadgas i 94 § 1 och 7 mom.

Den vars behörighet för en lektorstjänst vid en grundskola bestäms enligt 102 § 4 mom. eller 156 § 1 eller 2 mom. har behörighet för en lektorstjänst vid en grundskola i fråga om studier i de ämnen som hör till tjänsten även då han har avlagt vitsordet cum laude approbatur i de ämnen som hör till tjänsten, dock högst i två ämnen, enligt vad förordningen om lediganslående och sökande av lärartjänster och -befattningar vid statens läroverk samt om lärarnas kompetensvillkor stadgar om de ämnen som hör till tjänsten.

Av den vars behörighet för en lektorstjänst vid en grundskola bestäms enligt 156 § 1 eller 2 mom. krävs inte en eller två terminers undervisningsövningar vid ett normallyceum eller vitsordet approbatur i pedagogik eller i pedagogik och didaktik eller pedagogisk ämbetsexamen, om han har slutfört minst 35 studieveckors pedagogiska studier inom lärarutbildning eller om han är behörig som klasslärare vid grundskola.

Den vars behörighet för en lektorstjänst vid en grundskola bestäms enligt 156 § 1 eller 2 mom. har behörighet för en lektorstjänst vid en grundskola även om han inte har avlagt examen i skolförvaltning, om han uppfyller de övriga behörighetsvillkoren för tjänsten.


Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993.

Utan hinder av 1 § 3 mom. skall de bestämmelser som statsrådet med stöd av lagen om grunderna för skolsystemet utfärdat om samarbete mellan kommuner i fråga om ordnandet av undervisningen på grundskolans högstadium iakttas till dess att statsrådet på ansökan ändrar bestämmelserna. Om kommunerna är eniga om att de samarbetsbestämmelser som gäller dem skall upphävas, räcker det dock att kommunerna meddelar undervisningsministeriet detta.

Av den som fått det högsta eller mellersta vitsordet i den examen i skolförvaltning som avses i 95 §, sådan den lyder då denna förordning träder i kraft, krävs inte examen i undervisningsförvaltning. Dessutom iakttas vad som stadgas i 4 mom. i ikraftträdelsestadgandet i förordningen om ändring av grundskoleförordningen (176/91).

Ovannämnda 3 mom. samt förordningens 95 §, 96 § 2 mom., 97 § 1 mom. 3 punkten, 102 § 1-3 och 5 mom., 103 § 1-3 mom. och 156 a § tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1995. Till dess tillämpas i stället för dem de stadganden som gällde innan denna förordning trädde i kraft. Dessutom tillämpas 97 § 3 mom., som upphävts genom denna förordning, till utgången av år 1994. Den examen i undervisningsförvaltning som nämns i 95 § kan dock på det sätt som anges i stadgandet ordnas och godkännas som en prestation som ersätter examen i skolförvaltning redan från ingången av år 1993.

Helsingfors den 27 november 1992

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Undervisningsminister
Riitta Uosukainen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.