705/1992

Given i Helsingfors den 3 augusti 1992

Lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på ansökningar om samt storleken, beviljande och utbetalning av statsandelar och statsunderstöd som kommuner eller kommunalförbund eller enskilda sammanslutningar eller stiftelser med stöd av någon av de lagar som nämns i 3 § kan få för driftskostnader eller anläggningsprojekt som gäller undervisnings- eller kulturverksamhet.

I denna lag stadgas också om den betalningsandel som elevens hemkommun skall betala till en annan kommun, till ett kommunalförbund eller till en privat sammanslutning eller stiftelse som är huvudman för en läroanstalt eller till staten.

2 §
Förhållandet till lagen om statsandelar till kommunerna

På statsandelar och statsunderstöd som avses i denna lag skall, till den del som stadgas i denna lag, lagen om statsandelar till kommunerna (688/92) tillämpas.

3 §
Lagarna om verksamhet som finansieras

Denna lag gäller sådana statsandelar och statsunderstöd samt hemkommunens betalningsandel som nämns i

1) grundskolelagen (476/83), gymnasielagen (477/83) och lagen om kvällsgymnasier (478/83),

2) lagen om yrkesläroanstalter (487/87),

3) lagen om medborgarinstitut (722/92),

4) lagen om musikläroanstalter (402/87),

5) lagen om grundundervisning i konst (424/92),

6) bibliotekslagen (235/86),

7) lagen om kommunernas kulturverksamhet (728/92),

8) lagen om ungdomsarbete (1068/85),

9) idrottslagen (984/79),

10) museilagen (729/92) samt

11) teater- och orkesterlagen (730/92).

4 §
Undervisningsverksamhet

Med undervisningsverksamhet avses i denna lag verksamhet enligt de lagar som nämns i 3 § 1-5 punkten.

5 §
Kulturverksamhet

Med kulturverksamhet avses i denna lag verksamhet enligt de lagar som nämns i 3 § 6-11 punkten.

2 kap.

Finansiering av driftskostnader för undervisningsverksamhet

6 §
Allmänt stadgande

Kommuner, kommunalförbund och privata läroanstalter får finansiering för driftskostnader för undervisningsverksamhet enligt vad som stadgas i detta kapitel. Med finansiering avses statsandel och, när så stadgas, betalningsandelar från elevernas hemkommuner.

Statsandelen och betalningsandelen bestäms enligt kalkylerade grunder, i fråga om grundskolor, gymnasier, kvällsgymnasier och yrkesläroanstalter per elev, i fråga om medborgarinstitut och musikläroanstalter per undervisningstimme samt i fråga om grundundervisning i konst per kommuninvånare.

I 48 § 2 och 3 mom. stadgas om statsunderstöd till privata skolor som är så organiserade att de motsvarar grundskolan samt om statsunderstöd för specialyrkesläroanstalters och särskilda yrkesläroanstalters driftskostnader.

7 §
Kalkylerad statsandelsgrund

Statsandelen för en kommuns undervisningsverksamhet bestäms på det belopp som erhålls genom sammanräkning av beloppen per läroanstaltsform som räknats ut så som avses i 2-7 mom.

Det belopp som ligger till grund för statsandelen till en grundskola räknas ut så att antalet elever i grundskolan och skolor som ersätter grundskolan i den kommun som är huvudman för skolorna multiplicerat med det enhetspris per elev som bestämts för den kommun som är huvudman för skolorna läggs till antalet elever i grundskolan och skolor som ersätter grundskolan som skall skjutsas och inkvarteras multiplicerat med det enhetspris för skolskjuts och inkvartering som har bestämts för den kommun som är huvudman, varefter beloppet divideras med det totala antalet elever i grundskolan och skolor som ersätter grundskolan i den kommun som är huvudman för skolorna. Det sålunda uträknade beloppet multipliceras med antalet elever i grundskolan och skolor som ersätter grundskolan som har hemort i den kommun som avses i 1 mom.

Det belopp som ligger till grund för statsandelen till ett gymnasium räknas ut så att antalet elever i gymnasiet i den kommun som är huvudman för gymnasiet multiplicerat med det enhetspris per elev som bestämts för den kommun som är huvudman för gymnasiet läggs till antalet elever som skall skjutsas och inkvarteras multiplicerat med det enhetspris för skolskjuts och inkvartering som bestämts för den kommun som är huvudman för gymnasiet, varefter beloppet divideras med det totala antalet elever i gymnasiet i kommunen. Det sålunda erhållna beloppet multipliceras med antalet elever som har hemort i den kommun som avses i 1 mom.

Det belopp som ligger till grund för statsandelen till kvällsgymnasier och gymnasiers kvällslinjer räknas ut så att det enhetspris per elev som bestämts för kvällsgymnasier och gymnasiers kvällslinjer i den kommun som är huvudman för dem multipliceras med antalet elever i kvällsgymnasier och gymnasiers kvällslinjer som har hemort i den kommun som avses i 1 mom.

Det belopp som ligger till grund för statsandelen till yrkesläroanstalter räknas ut så att antalet elever vid yrkesläroanstalter i den kommun eller det kommunalförbund som är huvudman för dem multiplicerat med det enhetspris per elev som bestämts för en yrkesläroanstalt i kommunen eller kommunalförbundet särskilt läggs till antalet elever som skall skjutsas och inkvarteras multiplicerat med de enhetspriser som särskilt bestämts för läroanstaltsformen för skolskjuts och inkvartering, varefter markbeloppet divideras med det totala antalet elever i de läroanstalter vars huvudman kommunen eller kommunalförbundet är. Det sålunda uträknade markbeloppet multipliceras med antalet elever som har hemort i den kommun som avses i 1 mom.

Det belopp som ligger till grund för statsandelen till ett medborgarinstitut räknas ut så att enhetspriset per undervisningstimme multipliceras med det antal undervisningstimmar som fastställts som beräkningsgrund för statsandelen till ett medborgarinstitut vars huvudman kommunen är.

Det belopp som ligger till grund för statsandelen till en musikläroanstalt räknas ut så att enhetspriset per undervisningstimme multipliceras med det antal undervisningstimmar som fastställts som beräkningsgrund för statsandelen till den musikläroanstalt vars huvudman kommunen är.

Om en privat sammanslutning eller stiftelse är huvudman för en läroanstalt, bestäms huvudmannens statsandel enligt det belopp som fås när antalet elever i de läroanstalter som sammanslutningen eller stiftelsen är huvudman för multipliceras med det belopp per elev som räknats ut enligt 3 och 5 mom. i tillämpliga delar eller med enhetspriset enligt 4 mom., eller när det antal undervisningstimmar som fastställts för huvudmannen som beräkningsgrund för statsandelen multipliceras med enhetspriset per undervisningstimme enligt 6 och 7 mom. Statsandelen för musikläroanstalter som ett kommunalförbund är huvudman för bestäms på det sätt som stadgas i detta moment.

I fråga om grundundervisning i konst bestäms statsandelen med avvikelse från 1 mom. enligt det belopp som erhålls när kommunens invånarantal multipliceras med det enhetspris som har fastställts för grundundervisning i konst.

8 §
Skalan för statsandelar för undervisnings- verksamhet

Den statsandel som avses i detta kapitel bestäms enligt lagen om bärkraftsklassificering av kommunerna (649/85) som följer:

Bärkraftsklass Statsandel i procent
1 60
2 60
3 60
4 60
5 60
6 57
7 54
8 51
9 48
10 45

Statsandelen för grundskolor, skolor som ersätter grundskolan, gymnasier, kvällsgymnasier och yrkesläroanstalter bestäms enligt bärkraftsklasserna för elevernas hemkommuner. Detsamma gäller också musikläroanstalter till den del yrkesundervisning ordnas vid dem.

Statsandelen enligt bärkraftsklassen för medborgarinstitut som två eller flera kommuner svarar för bestäms i proportion till dessa kommuners invånarantal. Statsandelen för privata medborgarinstitut bestäms enligt bärkraftsklassen för den kommun där institutet finns.

Statsandelen för annan undervisning vid en musikläroanstalt än yrkesundervisning bestäms enligt bärkraftsklassen för den kommun där läroanstalten finns.

För ett belopp som räknats enligt 7 § 9 mom. får kommunen dock med avvikelse från 1 mom. statsandel enligt kommunens bärkraftsklass, enligt vad som stadgas i 22 § 2 mom.

9 §
Hemkommunernas betalningsandelar

När en elevs hemkommun enligt lag är skyldig att finansiera sin andel av driftskostnaderna för en elev, skall hemkommunens betalningsandel per elev om något annat inte stadgas senare i denna paragraf eller om hemkommunen och den som är huvudman för läroanstalten inte avtalar något annat

1) i fråga om grundskolor, skolor som ersätter grundskolan och gymnasier räknas ut per skolform så att från det markbelopp per elev som avses i 7 § 2 och 3 mom. samt 8 mom. dras av hemkommunens enligt bärkraftsklassen bestämda statsandel per elev,

2) i fråga om kvällsgymnasier och gymnasiers kvällslinjer räknas ut så att från det enhetspris som avses i 7 § 4 mom. samt 8 mom. dras av hemkommunens enligt bärkraftsklassen bestämda statsandel per elev och

3) i fråga om yrkesundervisning räknas ut så att från de sannolika kostnaderna per elev vilka beräknas på det sätt som stadgas genom förordning dras av hemkommunens enligt bärkraftsklassen beräknade statsandel per elev.

I fråga om en elev som får undervisning som avses i 11 § och 32 § 3 mom. grundskolelagen skall hemkommunens betalningsandel med avvikelse från 1 mom. 1 punkten bestämmas enligt 1 mom. 3 punkten.

Hemkommunens betalningsandel för driftskostnaderna för en elev i en yrkesläroanstalt som staten svarar för skall beräknas utgående från det belopp per elev som statsrådet årligen bestämmer på basis av de genomsnittliga, sannolika kostnaderna för statens yrkesläroanstalter. Beloppet skall bestämmas med beaktande av de statliga yrkesläroanstalternas årliga konsumtionsutgifter samt deras utgifter för maskin-, inventarie- och apparatanskaffningar. Hemkommunen skall betala skillnaden mellan det per elev fastställda beloppet och det därav enligt skalan i 8 § beräknade beloppet.

10 §
Fastställande av statsandelsgrunderna

Statsrådet skall enligt 3 och 19 §§ lagen om statsandelar till kommunerna årligen fastställa genomsnittliga belopp för de enhetspriser som läggs till grund för statsandelen. Enhetspriserna bestäms av undervisningsministeriet.

11 §
Bibehållande av kostnadsfördelningen

För bibehållande av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna skall de i 10 § nämnda genomsnittliga beloppen för de enhetspriser som fastställts för det löpande året justeras vart fjärde år, med beaktande av de i 12-16 och 18 §§ angivna faktiska kostnaderna under föregående år samt förändringarna i den beräknade kostnadsnivån och verksamhetens art och omfattning under det löpande året.

För andra år än dem som avses i 1 mom. skall beloppen justeras enligt 4 och 5 §§ lagen om statsandelar till kommunerna.

De enhetspriser som avses i 7 § skall på motsvarande sätt justeras enligt vad som stadgas i 1 och 2 mom.

12 §
Beräkning av enhetspriset för grundskolor

Enhetspriset per elev i grundskolan och skolor som ersätter grundskolan skall för varje kommun beräknas vart fjärde år på basis av de totalkostnader som kommunerna under året före det då enhetspriset fastställs har haft för dessa skolor. När enhetspriserna för kommunerna räknas ut skall, enligt vad som närmare stadgas genom förordning, beaktas det beräknade antalet undervisningstimmar per elev, huruvida ett högstadium finns samt kommunens befolkningstäthet. Enhetspriserna skall bestämmas så att de belopp som erhålls när de kommunvis beräknade enhetspriserna multipliceras med elevantalen i kommunernas grundskolor och i de skolor i kommunen som ersätter grundskolan sammanlagt motsvarar totalkostnaderna. I svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner samt på samernas hembygdsområde skall enhetspriserna för kommunerna dessutom höjas med två procent i fråga om svenskspråkiga elever och elever som deltar i undervisning på samiska.

Under andra år än dem som nämns i 1 mom. skall det för varje kommun senast bestämda enhetspriset räknas om i enlighet med de förändringar som skett i det beräknade antalet undervisningstimmar per elev. När enhetspriserna bestäms för ett sådant år som avses i detta moment skall dessutom, enligt vad som stadgas i 1 mom., beaktas huruvida ett högstadium finns.

13 §
Beräkning av enhetspriset för gymnasier

Enhetspriset per elev i kommunala och privata gymnasier skall för varje huvudman beräknas vart fjärde år på basis av de totalkostnader som kommunerna och de privata gymnasierna i hela landet haft för gymnasierna under året före det då enhetspriset bestäms. När enhetspriserna räknas ut skall, enligt vad som närmare stadgas genom förordning, beaktas det beräknade antalet undervisningstimmar per elev och befolkningstätheten i den kommun där gymnasiet finns. Enhetspriserna skall bestämmas så att de belopp som erhålls när kommunernas och de privata gymnasiernas enhetspriser multipliceras med elevantalen sammanlagt motsvarar totalkostnaderna. När enhetspriserna beräknas skall av kvällslinjens elevantal beaktas 60 procent.

Under andra år än dem som nämns i 1 mom. skall det för varje huvudman senast bestämda enhetspriset räknas om i enlighet med de förändringar som skett i det kalkylerade antalet undervisningstimmar per elev.

Enhetspriset för ett kvällsgymnasium och gymnasiets kvällslinje utgör 60 procent av enhetspriset för gymnasiet i den kommun där kvällsgymnasiet och gymnasiets kvällslinje finns.

14 §
Beräkning av enhetspriset för yrkesläroanstalter

Enhetspriset per elev i yrkesläroanstalter skall för varje läroanstaltsform och huvudman beräknas vart fjärde år på basis av de totalkostnader som huvudmännen för dessa kommunala och privata läroanstalter i hela landet haft under året före det då enhetspriset bestäms. När enhetspriserna räknas ut skall, enligt vad som närmare stadgas genom förordning, beaktas det beräknade antalet undervisningstimmar per elev. Enhetspriserna skall bestämmas så att de belopp som erhålls när de kommunala och privata läroanstalternas enhetspriser multipliceras med elevantalen sammanlagt motsvarar de totalkostnader som nämns ovan.

Under andra år än dem som nämns i 1 mom. skall det för varje huvudman senast bestämda enhetspriset räknas om i enlighet med de förändringar som skett i det kalkylerade antalet undervisningstimmar per elev.

Vid beräkningen av enhetspriset för en sammanslagen läroanstalt beaktas antalet elever inom de olika läroanstaltsformerna och de därav förorsakade kostnadsskillnaderna.

15 §
Beräkning av enhetspriset för medborgarinstitut

Enhetspriset för medborgarinstitut skall beräknas vart fjärde år för kommuner med olika bosättningsstruktur så att de kostnader som kommunerna inom respektive kategori och övriga huvudmän för instituten i dessa kommuner har haft för instituten under året före bestämmandet av enhetspriset divideras med det sammanlagda antalet undervisningstimmar som hållits under det året.

Enhetspriset för medborgarinstitut som har två eller flera kommuner som huvudman beräknas utgående från bosättningsstrukturen där institutet finns.

16 §
Beräkning av enhetspriset för musikläroanstalter

Enhetspriset för musikläroanstalter skall beräknas vart fjärde år för hela landet så att kostnaderna för musikläroanstalterna under året före bestämmandet av enhetspriset divideras med det sammanlagda antalet undervisningstimmar som hållits under det året. Enhetspriserna beräknas särskilt för yrkesutbildning och för annan undervisning vid musikläroanstalterna.

17 §
Enhetspriset för grundundervisning i konst

Undervisningsministeriet fastställer årligen enhetspriset per kommuninvånare för grundundervisning i konst, inom ramen för statsbudgeten.

18 §
Beräkning av enhetspriser för skolskjuts och inkvartering

Enhetspriset för grundskolornas skolskjutsar och inkvartering skall för kommuner med olika bosättningsstruktur vart fjärde år beräknas så att de kostnader som kommunerna inom respektive kategori har haft för skolskjutsar och inkvartering under året innan enhetspriset bestäms divideras med det sammanlagda antalet elever som fått skolskjuts och inkvartering. Enhetspriset för skolskjuts och inkvartering i gymnasiet skall på motsvarande sätt räknas ut med beaktande också av kostnaderna för de privata gymnasier som finns i kommunen.

I fråga om yrkesläroanstalter skall enhetspriset för skolskjutsar vart fjärde år för hela landet beräknas per läroanstaltsform så att de kostnader som kommunerna och andra huvudmän för läroanstalterna har haft för elevernas skolresor divideras med det sammanlagda antalet elever som fått skolskjuts. Detsamma gäller på motsvarande sätt uträkning av enhetspriset för inkvartering.

19 §
Kostnader som inte beaktas vid beräkning av enhetspriser

Som kostnader för grundskolor, gymnasier och kvällsgymnasier samt för yrkesläroanstalter, musikläroanstalter och medborgarinstitut anses inte

1) kostnader för anläggningsprojekt som avses i denna lag och kostnader för förvärv av markområden,

2) kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar,

3) kostnader för vilka statlig finansiering beviljas enligt någon annan lag,

4) avgifter och ersättningar till den som ordnar verksamhet som avses i 3 §, om kostnaderna för verksamheten beaktas när enhetspriserna bestäms,

5) kostnader för personalutbildning ochandra avgiftsbelagda tjänster eller

6) förvaltningskostnader som hänför sig till annat än läroanstaltens interna förvaltning.

20 §
Beräkning av elevantal

Om beräkning av de elevantal som läggs till grund för finansiering som avses i detta kapitel stadgas genom förordning.

3 kap.

Finansiering av driftskostnader för kultur- verksamhet

21 §
Kalkylerad statsandelsgrund

Den mot bärkraftsklassificeringen svarande statsandelen för en kommuns biblioteksväsen beräknas på det belopp som erhålls genom att kommunens invånarantal multipliceras med det för biblioteket bestämda enhetspriset.

Den mot bärkraftsklassificeringen svarande statsandelen för kommunens övriga kulturverksamhet beräknas på det belopp som erhålls genom sammanräkning av

1) kommunens invånarantal multiplicerat med det för kulturverksamheten fastställda enhetspriset,

2) kommunens invånarantal multiplicerat med det för idrottsverksamheten fastställda enhetspriset,

3) kommunens invånartal multiplicerat med det för ungdomsarbetet fastställda enhetspriset,

4) det såsom beräkningsgrund för museets statsandel fastställda antalet årsverken multiplicerat med det för museiverksamhet fastställda enhetspriset,

5) det såsom beräkningsgrund för teaterns statsandel fastställda antalet årsverken multiplicerat med det för teatrar fastställda enhetspriset samt

6) det såsom beräkningsgrund för orkesterns statsandel fastställda antalet årsverken multiplicerat med det för orkestrar fastställda enhetspriset.

22 §
Skalan för statsandelar för kulturverksamhet

Kommunen får enligt sin bärkraftsklass statsandel för det enligt 21 § 1 mom. beräknade beloppet, på det sätt som stadgas i 8 § 1 mom. Den enligt bärkraftsklassen bestämda statsandelen för två eller flera kommuners gemensamma bibliotek skall beräknas i förhållande till kommunernas invånarantal.

För det belopp som beräknats enligt 21 § 2 mom. får kommunen enligt sin bärkraftsklass statsandel som följer:

Bärkraftsklass Statsandel i procent
1 40
2 40
3 40
4 40
5 40
6 37
7 34
8 31
9 28
10 25

Statsandelen för privata museer, teatrar och orkestrar bestäms enligt bärkraftsklassen för den kommun där de finns.

23 §
Enhetspriset för bibliotek

I fråga om bestämmandet och justeringen av enhetspriset för bibliotek gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 10 och 11 §§.

Enhetsprisen för bibliotek skall vart fjärde år för kommuner med olika bosättningsstruktur beräknas så att de kostnader som kommunerna inom respektive kategori har haft för biblioteken under året innan enhetspriset bestäms divideras med dessa kommuners invånarantal. Vid beräkningen av enhetspriset skall de kostnader som avses i 19 § inte beaktas.

24 §
Enhetspriserna för kulturverksamhet, idrottsverksamhet och ungdomsarbete

Undervisningsministeriet skall årligen inom ramen för statsbudgeten fastställa enhetspriset per kommuninvånare för kulturverksamheten, idrottsverksamheten och ungdomsarbetet.

25 §
Enhetspriserna för museer, teatrar och orkestrar

Undervisningsministeriet skall såsom enhetspriser för museer, teatrar och orkestrar fastställa det för föregående år för museernas, teatrarnas och orkestrarnas kalkylerade årsverken fastställda beloppet, justerat enligt de beräknade förändringarna i kostnadsnivån och de förändringar som statens åtgärder föranleder.

4 kap.

Statsandel och statsunderstöd för anläggningsprojekt

26 §
Anläggningsprojekt

Med anläggningsprojekt avses byggande, förvärv, grundlig reparation eller motsvarande åtgärder i fråga om lokaler som utgör en funktionell helhet samt anskaffning av lösegendom i samband med sådana åtgärder, om åtgärdens beräknade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet fastställt.

Förvärv av ett markområde skall inte betraktas som ett anläggningsprojekt, om inte annat anges i en lag som nämns i 3 §.

Som ett anläggningsprojekt betraktas under de förutsättningar som anges i 1 mom. också anskaffning av annan lösegendom än sådan som avses i momentet, om så stadgas i en lag som nämns i 3 §.

Som ett anläggningsprojekt kan också betraktas en åtgärd som nämns i 1-3 mom., om de beräknade kostnaderna för den underskrider det belopp som statsrådet fastställt och om finansieringen av projektet med hänsyn till invånarantalet och den ekonomiska ställningen i kommunen eller i kommunalförbundets medlemskommuner skulle bli synnerligen betungande för kommunen eller kommunalförbundet. Detsamma gäller i tillämpliga delar privata läro- eller andra anstalters statsandelar.

27 §
Den kalkylerade statsandelsgrunden för anläggningsprojekt

När lokaler byggs eller förvärvas skall såsom statsandelsgrund användas den för projektet i enlighet med 31 § fastställda storleken multiplicerad med det fastställda enhetspriset för respektive lokal.

I samband med projekt som avser grundlig reparation av lokaler eller motsvarande åtgärder skall såsom statsandelsgrund användas det belopp som statsbidragsmyndigheten har fastställt för projektet på basis av de beräknade kostnaderna för det. Har för projektet i något annat fall inte fastställts något enhetspris, skall statsbidragsmyndigheten på motsvarande sätt fastställa det belopp som läggs till grund för statsandelen.

De belopp som avses i 1 och 2 mom. skall justeras i överensstämmelse med prisnivån vid den tidpunkt då projektet inleds.

28 §
Skalan för statsandelar för anläggningsprojekt

Statsandelen för anläggningprojekt skall enligt kommunernas bärkraftsklassificering beräknas på det belopp som avses i 27 § som följer:

Bärkraftsklass det år då projektet inleds Statsandel i procent
1 70
2 65
3 60
4 55
5 50
6 45
7 40
8 35
9 30
10 25

Om två eller flera kommuner har en gemensam läroanstalt eller någon annan i denna lag nämnd inrättning som berättigar till statsandel eller om ett kommunalförbund är huvudman, beviljas statsandel för anläggningsprojekt för varje kommuns andel i enlighet med dess bärkraftsklass.

Om en privat läroanstalt beviljas statsandel för anläggningsprojekt, skall andelen bestämmas enligt den kommun där läroanstalten finns.

Statsandelen för anläggningsprojekt för specialyrkesläroanstalter utgör 70 procent av det belopp som avses i 27 §.

29 §
Fastställande av enhetspriser

Statsrådet fastställer varje år enhetspriserna för anläggningsprojekt. Enhetspriset fastställs i mark per kvadratmeter eller någon annan måttenhet.

Enhetspriserna skall inkludera kostnaderna för alla de åtgärder som behövs för att lokalerna skall kunna tas i bruk, så som planering av byggandet, iståndsättning av området, kommunaltekniska och andra motsvarande arbeten samt ändamålsenlig utrustning av lokalerna. I enhetspriserna skall dock inte inkluderas kostnaderna för markförvärv.

Enhetspriset skall basera sig på de genomsnittliga kostnaderna för förverkligade byggnadsprojekt. Om det finns väsentliga regionala skillnader i byggnadskostnaderna, kan enhetspriserna fastställas enligt kostnadsnivån på respektive område. När enhetspriserna fastställs skall det uppges vilken tidpunkts kostnadsnivå de motsvarar.

30 §
Projektplan

Över anläggningsprojekt skall uppgöras en projektplan som tillställs statsbidragsmyndigheten. Projektplanen skall innehålla en allmän beskrivning av projektet, en utredning om behovet att genomföra projektet och om när det kan förverkligas samt en kostnadskalkyl. Planen skall specificera de lokaler som projektet omfattar (rumsprogram).

31 §
Fastställande av anläggningsprojekts omfattning

Om statsbidragsmyndigheten anser att ett anläggningsprojekt behövs och att det finns statsekonomiska förutsättningar att finansiera det, skall statsbidragsmyndigheten på basis av den projektplan som nämns i 30 § fastställa i vilken omfattning anläggningsprojektet berättigar till statsandel.

32 §
Förverkligande av anläggningsprojekt

Anläggningsprojekt skall påbörjas det år då det statsandelsbeslut som avses i 39 § har fattats eller året därpå.

Statsbidragsmyndigheten kan av särskilda skäl på ansökan besluta att ett anläggningsprojekt får påbörjas innan statsandelsbeslutet har fattats.

33 §
Projektredovisning

Den som har fått statsandel skall inom sex månader efter att projektet har genomförts tillställa statsbidragsmyndigheten en redovisning över omfattningen och kostnaderna.

Statsandelstagaren skall dessutom månaden efter den då byggnadsarbetena inleddes tillställa statsbidragsmyndigheten en på entreprenadavtalen baserad redovisning över kostnaderna för byggandet, den grundliga reparationen eller motsvarande åtgärder. Vad detta moment stadgar skall dock inte tillämpas på sådana byggnadsarbeten som statsandelstagaren huvudsakligen utfört såsom eget arbete.

34 §
Statsunderstöd för anläggningsprojekt

När statsunderstöd enligt lag kan beviljas för ett anläggningsprojekt gäller i fråga om projektet i tillämpliga delar vad som stadgas i 26, 30, 33, 35, 36, 39 och 44 §§. I stället för att fastställa omfattningen av anläggningsprojektet bestämmer statsbidragsmyndigheten till vilket belopp statsunderstöd högst beviljas.

Statsbidragsmyndigheten beslutar om utbetalningen av statsunderstödet.

Om beviljande, användning, utbetalning och tillsyn över användningen av statsunderstöd enligt prövning gäller dessutom vad som stadgas eller bestäms särskilt.

35 §
Finansieringsplan för anläggningsprojekt

Undervisningsministeriet uppgör varje år i samband med beredningen av statsbudgeten för de följande fyra åren en riksomfattande finansieringsplan för anläggningsprojekt som gäller undervisnings- och kulturverksamhet. Finansieringsplanen utgör en del av förvaltningsområdets verksamhets- och ekonomiplan. Planen inkluderar de anläggningsprojekt som skall förverkligas under planeringsperioden, i ordningsföljd kalenderårsvis, en beräkning av de projektkostnader som berättigar till statsandel och av den statsandel som skall betalas för dem. I fråga om projekt som faller inom länsstyrelsens behörighetsområde innehåller planen en uppskattning av anslagen för de projekt som årligen får inledas samt av den statsandel som skall betalas för projekten.

För finansieringsplanen för anläggningsprojekten skall länsstyrelsen på basis av förslag som inkommit från kommunerna och kommunalförbunden samt övriga huvudmän för läroanstalter och andra institutioner göra upp en förteckning över de anläggningsprojekt som det är meningen att förverkliga inom länet. Projekten antecknas i förteckningen i skyndsam- hetsordning enligt länsstyrelsens prövning. Uppgifterna för förteckningen skall årligen tillställas länsstyrelsen senast vid den tidpunkt som undervisningsministeriet bestämt.

36 §
Gemensamma anläggningsprojekt

Om avsikten är att förverkliga ett för flera förvaltningsområden gemensamt anläggningsprojekt, skall de behöriga statsbidragsmyndigheterna vidta åtgärder för att projektet i sin helhet skall kunna börja förverkligas samma år.

5 kap.

Särskilda understöd

37 §
Extra understöd

Huvudmannen för en privat läroanstalt eller någon annan privat inrättning som avses i denna lag kan beviljas extra understöd för anläggningsprojekt och driftskostnader inom ramen för anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten.

38 §
Statsunderstöd för försöksverksamhet, specialuppgifter, inledande av verksamhet samt för lärarutbildning

För försök som syftar till att utveckla verksamhet enligt de lagar som nämns i 3 §, för specialuppgifter i samband med verksamheten och för inledande av verksamheten kan statsunderstöd beviljas inom ramen för anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten.

Till huvudmannen för en yrkesläroanstalt skall i fråga om lärarutbildningsavdelningen vid läroanstalten, och till huvudmannen för en yrkesläroanstalt som är verksam som övningsskola i fråga om verksamheten som övningsskola, de verkliga driftskostnader som föranleds enbart av den nämnda utbildningen samt de kostnader för anskaffning av utrustning som kan hänföras till anläggningskostnaderna i sin helhet betalas med statsunderstöd.

6 kap.

Särskilda stadganden

39 §
Beviljande av statsandel

Statsandel för driftskostnader beviljas utan ansökan

1) hemkommunerna för elever i grundskolor och skolor som ersätter grundskolan samt gymnasier, kvällsgymnasier och yrkesutbildningsanstalter som en kommun eller ett kommunalförbund är huvudman för,

2) huvudmannen för medborgarinstitut och musikläroanstalter samt för privata gymnasier, kvällsgymnasier och yrkesläroanstalter,

3) inrättningens huvudman, om det är fråga om en inrättning som en kommun eller en enskild är huvudman för och som inte är en läroanstalt, samt

4) medlemskommunerna, om det är fråga om en inrättning som ett kommunalförbund är huvudman för och som inte är en läroanstalt.

Om beviljande av den statsandel som avses i 1 mom. gäller dessutom 20 § 3 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

Statsbidragsmyndigheten skall, om något annat inte stadgas särskilt, på ansökan bevilja anstaltens huvudman statsandel för anläggningsprojekt som avses i denna lag.

40 §
Utbetalning

Den statsandel för driftskostnader som har beviljats enligt 39 § 1 mom. utbetalas på det sätt som anges i 21 § 1 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

Elevens hemkommun skall två gånger om året, den första gången i februari och den andra gången i oktober om inte hemkommunen och huvudmannen avtalar något annat, till läroanstaltens huvudman betala ett belopp som i de fall som avses i 39 § 1 mom. 1 punkten motsvarar statsandelen och hemkommunens betalningsandel och i de fall som avses i 39 § 1 mom. 2 punkten motsvarar hemkommunens betalningsandel.

Statsandelen för ett anläggningsprojekt skall, om något annat inte stadgas särskilt, betalas till kommunen eller någon annan huvudman för en inrättning som avses i någon av de lagar som nämns i 3 § i lika stora månatliga rater under den tid projektet beräknas pågå. Den första raten skall betalas ut månaden efter den då meddelandet om att projektet inletts har inkommit. Om projektet i ett fall som avses i 32 § 2 mom. har inletts innan beslut om statsandel har fattats, skall den första raten betalas ut under den månad som följer efter att statsandel beviljades.

41 §
Statsbidragsmyndighet

Statsbidragsmyndighet i ärenden som avses i denna lag är undervisningsministeriet eller länsstyrelsen, enligt vad statsrådet beslutar om kompetensfördelningen. Genom förordning kan det stadgas att också någon annan myndighet skall vara statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller statsunderstöd.

42 §
Skyldighet att lämna upplysningar

Kommunerna och kommunalförbunden skall enligt vad undervisningsministeriet bestämmer tillställa statsbidragsmyndigheten de upplysningar om kommunplanen, budgeten, bokslutet och kommunalberättelsen samt övriga upplysningar som behövs för att bestämma statsandelar enligt denna lag. Privata läro- och andra anstalter skall tillställa statsbidragsmyndigheten motsvarande uppgifter.

43 §
Förhandlingsförfarande

Angående förhandlingarna om justering av de genomsnittliga enhetspriserna samt kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna gäller vad som stadgas i 7 § 2 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

Innan undervisningsministeriet lägger fram sitt förslag till de anslag för statsandelar för driftskostnader som skall tas in följande finansårs statsbudget skall ministeriet förhandla om enhetspriserna med kommunernas centralorganisationer. Undervisningsministeriet skall också förhandla med kommunernas centralorganisationer om vilka upplysningar som skall anses vara behövliga för att bestämma, fastställa och justera enhetspriserna samt för att bestämma statsandelarna samt om hur dessa upplysningar skall tillställas statsbidragsmyndigheten.

44 §
Återbetalning av statsandelar för anläggningsprojekt

Det kan bestämmas att den del av det gängse värdet av anskaffad egendom som svarar mot den statsandel som har erhållits för ett anläggningsprojekt helt eller delvis skall återbetalas till staten, om egendomen överlåts till någon annan, om verksamheten avslutas eller om egendomens användning varaktigt ändras så att egendomen inte kommer att användas för någon annan verksamhet som berättigar till statsandel.

Om egendom för vilken statsandel har erhållits förstörs eller skadas, kan det bestämmas att en mot statsandelen svarande del av försäkringsersättning eller någon annan ersättning helt eller delvis skall betalas till staten eller dras av från statsandelen för ett nytt anläggningsprojekt.

Om återbetalningsskyldigheten och avdrag för ersättningar beslutar undervisningsministeriet. Den som får statsandel skall inom sex månader underrätta undervisningsministeriet om sådana förändringar som avses i 1 och 2 mom. Om det senare framgår att något meddelande inte gjorts inom utsatt tid, skall en mot statsandelen svarande del av egendomens gängse värde betalas till staten med en årlig ränta som motsvarar Finlands Banks grundränta, om inte undervisningsministeriet av särskilda skäl beslutar något annat.

45 §
Tillämpning av vissa stadganden i lagen om statsandelar till kommunerna

På statsandelar och statsunderstöd som avses i denna lag skall dessutom tillämpas följande stadganden i lagen om statsandelar till kommunerna (nedan: statsandelslagen):

1) 22 § om betalning av utebliven förmån,

2) 23 § om återbetalning av grundlös förmån,

3) 24 § om när betalningsskyldigheten förfaller samt

4) 27 § om vite.

Om rätten att söka ändring i beslut som avses i 31 § och 39 § 3 mom. gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 25 § och 26 § 1 mom. statsandelslagen. Om rätten att söka ändring i beslut som avses i 44 § gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 26 § 1 mom. statsandelslagen. Om rätten att söka ändring i andra beslut, som har givits med stöd av denna lag eller med stöd av ett stadgande i statsandelslagen till vilket det hänvisas i denna lag, gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 26 § statsandelslagen.

Vad som i de lagrum som nämns i 1 och 2 mom. stadgas om kommuner och kommunalförbund gäller i tillämpliga delar privata läroanstalter eller andra inrättningar som får statsandel eller statsunderstöd.

46 §
Närmare stadganden

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

7 kap.

Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

47 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

48 §
Stadganden som upphävs

Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar:

1) lagen den 28 december 1978 om statsandelar och statsunderstöd till grundskolor, gymnasier och allmänna bibliotek (1112/78),

2) lagen den 3 juni 1983 om tilläggsunderstöd till kommunerna för allmänbildande utbildning och yrkesutbildning (497/83) samt

3) lagen den 3 juni 1983 om finansiering av yrkesläroanstalter (494/83).

Stadgandena i den i 1 mom. 1 punkten nämnda lagens 19 a § om statsbidrag till privata skolor som organiserats så att de motsvarar grundskolan skall tillämpas till utgången av år 1995.

Den i 1 mom. 3 punkten nämnda lagens stadganden om statsandel för specialyrkesläroanstalters och särskilda yrkesläroanstalters driftskostnader skall tillämpas till utgången av år 1995.

49 §
Driftskostnader

På finansieringen av kostnader som uppkommit innan denna lag träder i kraft tillämpas de stadganden som gällde vid ikraftträdandet, om inte något annat stadgas i denna paragraf.

Statsandelar som inte betalats ut när denna lag träder i kraft skall betalas ut i lika stora årliga poster inom fem år från det år denna lag trädde i kraft. En statsandel som utfaller till betalning skall räknas ut så att 5 procent dras av från skillnaden mellan den enligt de på förhand fastställda statsandelsgrunderna ansökta statsandelen och förskotten samt delbetalningarna. En statsandel som understiger 10 000 mark betalas inte ut.

Statsandelen till kommunerna i bärkraftsklasserna 4-10 och till huvudmännen för privata gymnasier och kvällsgymnasier som är belägna i dem för grundskolors, gymnasiers och biblioteks driftskostnader skall under 1993 betalas ut sänkta med en procentenhet, jämfört med det belopp som anges i 8 §.

50 §
Anläggningskostnader

De stadganden om anläggningskostnader som gällde när denna lag trädde i kraft skall tillämpas, om statsandel har beviljats, realiseringsplan har godkänts, byggnadslov har beviljats eller något annat beslut om fastställande av statsandelsgrunderna har fattats före ikraftträdandet. Vad som i 44 § stadgas om återbetalning av statsandel som betalats för anläggningsprojekt skall likväl tillämpas, om en i 44 § nämnd åtgärd har vidtagits eller skada inträffat efter ikraftträdandet.

Anser statsbidragsmyndigheten att det av de handlingar som innan lagen trädde i kraft har tillställts den för beviljande av statsandel för anläggningskostnader, eventuellt kompletterade med tilläggsutredningar, tillräckligt klart framgår de omständigheter som avses i 30 §, krävs inte en sådan projektplan som avses i paragrafen.

För grundskolors och gymnasiers anläggningskostnader beviljas 1993 statsandel enligt vad som stadgas i ikraftträdelsestadgandets 3 mom. i lagen om ändring och temporär ändring av lagen om statsandelar och statsunderstöd till grundskolor, gymnasier och allmänna bibliotek (1147/88).

Utan hinder av 17 § 3 mom. lagen om statsandelar och -understöd åt kommuner och kommunalförbund (35/73) skall återstoden av den slutrat som avses i lagrummet betalas senast den 30 juni 1993. Utredningen behöver inte kontrolleras, om det inte finns särskilda skäl att göra det.

51 §
Hyra och hyresvärde

Om en läroanstalt huvudsakligen är verksam i hyrda lokaler och huvudmannen har fått särskild statsandel för dessa hyror på grundval av ett hyresavtal som gällde när denna lag trädde i kraft, skall statsandel i enlighet med de stadganden som gällde vid ikraftträdandet betalas för dessa hyror under högst 10 år efter ikraftträdandet eller, om avtalet inom den tiden inte hade kunnat sägas upp, till utgången av avtalsperioden. Hyresutgifter, för vilka enligt denna paragraf beviljas statsandel, skall lämnas obeaktade när enhetspriserna beräknas enligt denna lag.

Skall till huvudmannen för en läroanstalt som avses i denna lag med stöd av ett beslut som har fattats innan lagen trädde i kraft betalas statsandel på hyresvärdet, betalas statsandelen på hyresvärdets kapitalersättning enligt de stadganden som gällde vid ikraftträdandet under de tio år som följer efter förvärvet eller den grundliga reparationen.

52 §
Enhetspriserna för undervisningsverksamhet 1993

Enhetspriserna för undervisningsverksamhet för 1993 skall i enlighet med 12-16 samt 18 och 19 §§ beräknas på de genomsnittliga kostnaderna per elev eller undervisningstimme 1990. Enhetspriset per elev i en yrkesläroanstalt skall emellertid med avvikelse från 14 § beräknas per läroanstaltsform så att de kostnader som huvudmännen för kommunala och privata läroanstalter har för läroanstalterna divideras med det sammanlagda elevantalet i läroanstalterna. Enhetspriserna för yrkesläroanstalterna inom ett visst område kan beräknas genom att det belopp som beräknats på det ovan nämnda sättet graderas på basis av respektive läroan- stalts storlek så att de sammanlagda enhetspriserna multiplicerade med elevantalen motsvarar de kostnader som nämns ovan.

När enhetspriserna för 1993 bestäms skall dessutom beaktas den kvalitativa och kvantitativa förändring som statsandelsuppgifterna undergått 1991 och 1992 samt den förändring som kostnadsnivån undergått de sistnämnda åren och motsvarande beräknade förändringar 1993, enligt vad som stadgas i 5 § lagen om statsandelar till kommunerna.

53 §
Biblioteksväsendets enhetspriser 1993

Biblioteksväsendets enhetspriser för 1993 skall beräknas i enlighet med 23 §, utgående från de faktiska kostnaderna 1990. I fråga om bestämmandet av enhetspriserna gäller dessutom vad som stadgas i 52 § 2 mom.

54 §
Enhetspriserna för museer, teatrar och orkestrar 1993

De belopp som avses i 25 § skall för 1993 fastställas med beaktande av de genomsnittliga kostnaderna för museer, teatrar och orkestrar 1990 per årsverke samt den kalkylerade förändringen i kostnadsnivån. Till kostnaderna hänförs härvid inte kostnaderna för vård och underhåll av fastigheter.

55 §
Användningen av vinstmedel från tippning och penninglotterier 1993

Till betalningen av statsandelar och statsunderstöd för undervisnings- och kulturverksamhet får 1993 användas högst den andel av vinstmedlen från tippning och penninglotterier, med vilken uppgifter, inrättningar och projekt som hör till denna lags tillämpningsområde har finansierats med dessa medel enligt 1992 års statsbudget.

56 §
Beviljande och betalning av vissa statsandelar 1993

År 1993 beviljas och betalas statsandel enligt 39 § 1 mom. 1 punkten till huvudmannen för en läroanstalt för de elever som har hemort i landskapet Åland. Statsandelen betalas ut så som stadgas i 40 § 2 mom.

RP 215/91
FvUB 6/92
StoUB 3/92

Helsingfors den 3 augusti 1992

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Undervisningsminister
Riitta Uosukainen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.