521/1992

Given i Helsingfors den 12 juni 1992

Förordning om tillsatsämnen för livsmedel

På föredragning av ministern för handläggning av ärenden som hör till handels- och industriministeriets verksamhetsområde stadgas med stöd av 11 § livsmedelslagen av den 3 juli 1941 (526/41):

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning gäller försäljning av sådana tillsatsämnen för livsmedel som ingår i grupperna i bilagan och användning av dessa ämnen vid tillverkningen av livsmedel.

Om aromer som används som tillsatsämnen för livsmedel stadgas i förordningen om aromer och deras tillverkningsämnen (522/92). Om processhjälpmedel stadgas särskilt.

Förordningen gäller inte vitaminer eller andra näringsämnen som tillsätts i näringssyfte eller bekämpningsmedel som används vid behandling av växter eller produkter ur växtriket.

Utöver vad som stadgas i denna förordning iakttas stadgandena i livsmedelsförordningen (408/52) och förordningen om påskrifter på livsmedelsförpackningar (794/91).

2 §
Definitioner

I denna förordning avses:

1) med tillsatsämne för livsmedel (livsmedelstillsats), nedan tillsatsämne, ett ämne som tillsatts i livsmedel och som har teknologisk funktion och som kan ha näringsvärde men som sedvanligen inte som sådant används som livsmedel eller som en specifik beståndsdel av ett sådant och som antingen i ursprunglig eller ändrad form ingår i ett färdigt livsmedel samt

2) med användning av tillsatsämne tillförning av ett tillsatsämne i livsmedel som sådant eller blandat med andra beståndsdelar i samband med tillverkning, förpackning, lagring, transport eller annan hantering av livsmedlet.

3 §
Beslut om tillsatsämne

Handels- och industriministeriet avgör vid behov när en beståndsdel i ett livsmedel anses som tillsatsämne.

4 §
Tillsatsämnets egenskaper

Ett tillsatsämne skall till sin renhet samt till sina kvalitativa och andra egenskaper vara lämpligt att användas som tillsatsämne.

Handels- och industriministeriet meddelar närmare föreskrifter om ett tillsatsämnes renhet samt om dess kvalitativa och andra egenskaper.

5 §
Försäljning och användning

I Finland får endast sådana tillsatsämnen säljas och användas som fyller de krav som stadgas i eller med stöd av denna förordning.

Handels- och industriministeriet meddelar närmare föreskrifter om användningen av tillsatsämnen i livsmedel.

6 §
Godkännande av användningen av tillsatsämne

Handels- och industriministeriet kan godkänna att ett tillsatsämne används vid tillverkningen av livsmedel på följande villkor:

1) det finns ett motiverat teknologiskt behov att använda tillsatsämnet som inte kan tillgodoses med någon annan funktionsduglig och lönsam metod,

2) användningen av tillsatsämnet enligt bestämmelserna medför ingen fara eller olägenhet för hälsan,

3) konsumenten vilseleds inte genom användningen av tillsatsämnet, samt

4) konsumenten har fördel av att tillsatsämnet används.

7 §
Begränsning av användningen

Handels- och industriministeriet kan begränsa eller förbjuda försäljning eller användning av tillsatsämne som är tillåten enligt 5 §, om det i nya undersökningar eller vid omvärdering av kunskapen om ämnet visar sig att tillsatsämnet kan vara farligt eller skadligt för hälsan.

8 §
Förpackningspåskrifter

Ett tillsatsämne som inte är avsett att säljas till konsumenter får endast säljas i förpackningar eller kärl som har följande påskrifter som är lätta att upptäcka och läsa och som har gjorts med bestående skrift:

1) tillsatsämnets namn och nummerkod eller namnen och nummerkoderna på de tillsatsämnen som ingår i blandningen enligt vikt i fallande ordning,

2) efter tillsatsämnena övriga beståndsdelar i blandningen enligt vikt i fallande ordning,

3) orden för livsmedelsbruk eller för begränsat livsmedelsbruk eller något annat noggrannare uttryck för tillsatsämnets användningsändamål,

4) vid behov särskilda förvaringsanvisningar,

5) bruksanvisning om den är nödvändig för att tillsatsämnet skall användas på rätt sätt,

6) tillsatsämnespartiets kod,

7) tillverkarens, förpackarens eller den i Finland verksamma försäljarens namn, firma eller bifirma och adress,

8) tillsatsämnets mängd i blandningen i viktprocent om för användningen av tillsatsämnet har stadgats eller bestämts kvantitativa begränsningar; om den kvantitativa begränsningen gäller en sådan grupp tillsatsämnen som kan användas för sig eller tillsammans, kan totalmängden av dessa tillsatsämnens procentandelar meddelas på förpackningen, samt

9) innehållsmängden.

Uppgifterna i 2 och 5-8 punkten kan ges i ett särskilt dokument i anslutning till varan. Härvid skall dock på förpackningen eller kärlet klart antecknas att tillsatsämnet är avsett för livsmedelstillverkare och inte för minutförsäljning.

9 §
Tillsatsämne som säljs till konsument

På förpackningen eller kärlet för ett tillsatsämne som säljs till konsument skall utöver de påskrifter som krävs i 8 § meddelas minsta hållbarhetstid eller sista förbrukningsdatum på det sätt som stadgas i förordningen om påskrifter på livsmedelsförpackningar.

Säljs tillsatsämnet som blandning till konsument behöver tillsatsämnesmängderna inte meddelas på förpackningen i enlighet med 8 § 1 mom. 8 punkten. Innehåller blandningen koksalt skall dess mängd i viktprocent dock alltid meddelas.

10 §
Språket i förpackningspåskrifterna

Påskrifterna enligt 8 och 9 §§ skall göras på finska och svenska. I stället för svenska kan norska eller danska påskrifter användas.

I fråga om ett tillsatsämne som säljs till någon annan än konsument kan de påskrifter som krävs enligt 8 § göras på finska eller svenska eller på något språk som allmänt används i internationell handel.

11 §
Närmare föreskrifter och undantag

Närmare föreskrifter om verkställigheten av denna förordning meddelas av handels- och industriministeriet.

Livsmedelsverket kan i enskilda fall av särskilda skäl på ansökan bevilja undantag från stadgandena i 5 och 8-10 §§.

12 §
Särskilda stadganden

Om påföljderna vid brott mot denna förordning och föreskrifter som meddelats med stöd av den stadgas i livsmedelslagen (526/41).

13 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1992.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 13 december 1985 om tillsatsämnen för livsmedel (973/85) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

14 §
Övergångsstadgande

Föreskrifter som meddelats med stöd av den förordning som upphävs förblir i kraft tills något annat bestäms om dem med stöd av denna förordning.

Tillverkaren, den som låter tillverka, förpackaren eller importören får till handeln överlåta tillsatsämne som avses i denna förordning till utgången av december 1993, fastän förpackningspåskrifterna inte uppfyller stadgandena i denna förordning om de stämmer överens med de stadganden som gällde då denna förordning trädde i kraft.

Helsingfors den 12 juni 1992

Vid förfall för Republikens President, Statsminister
Esko Aho

Minister
Pertti Salolainen

Tillsatsämnesgrupper

Antioxidationsmedel
Drivgas
Emulgeringsmedel
Enzymer
Fuktighetsbevarande medel
Fyllnadsämnen
Färgämnen
Förtjockningsmedel
Geléringsmedel
Jäsningsämnen
Klumpförebyggande medel
Konserveringsmedel
Konsistensmedel
Mjölbehandlingsmedel
Skumdämpningsmedel
Smakförstärkare
Smältsalter
Stabiliseringsmedel
Surhetsreglerande medel
Syror
Sötningsmedel
Ytbehandlingsmedel 

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.