371/1992

Given i Helsingfors den 30 april 1992

Måttenhetsförordning

På föredragning av handels- och industriministern stadgas med stöd av 4 § 2 mom. och 10 § lagen den 14 april 1965 om måttenheter och justering av mätningsredskap (219/65), sådana dessa lagrum lyder i lag av den 10 april 1992 (321/92):

1 kap.

Grundenheter

1 §
Definitioner

De grundenheter enligt det internationella måttenhetssystemet (SI) som nämns i 4 § lagen om måttenheter och justering av mätningsredskap definieras enligt följande:

1) grundenheten för längd, meter, är lika med den sträcka ljuset tillryggalägger i tomrum i tidsintervallet 1/299 792 458 sekunder,

2) enheten för massa, kilogram, är lika med massan av den internationella kilogramprototypen,

3) grundenheten för tid, sekund, är 9 192 631 770 gånger periodtiden av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomen cesium 133,

4) grundenheten för elektrisk ström, ampere, är storleken av den konstanta elektriska ström som, då den genomflyter två raka, parallella ledare med oändlig längd och försumbart cirkulärt tvärsnitt på en meters avstånd från varandra i tomrum, åstadkommer en kraft mellan ledarna lika med 2 · 10-7 newton för varje meter ledare,

5) grundenheten för termodynamisk temperatur, kelvin, är 1/273,16 av den termodynamiska temperaturen för vattnets trippelpunkt,

6) grundenheten för substansmängd, mol, är substansmängden i ett system som innehåller lika många sinsemellan likadana systemelement som det finns atomer i 0,012 kilogram 12C. Systemelementen kan vara atomer, molekyler, joner, elektroner, andra partiklar eller definierade partikelgrupper.

7) enheten för ljusstyrka, candela, är ljusstyrkan i en given riktning från en källa som utsänder monokromatisk strålning med frekvensen 540 · 1012 hertz och vars strålningsstyrka i denna riktning är 1/683 watt per steradian.

2 §
Beteckningar

Grundenheternas beteckningar är

Storhet Enhet Beteckning
längd meter m
massa kilogram kg
tid sekund s
elektrisk ström ampere A
termodynamisk temperatur kelvin K
substansmängd mol mol
ljusstyrka candela cd

2 kap.

Övriga SI-enheter

3 §
Kompletterande enheter

De kompletterande enheterna är dimensionslösa enheter. Följande kompletterande enheter är tillåtna:

Storhet Enhet Beteckning Förklaring
plan vinkel radian rad 1 rad = 1 m/m
rymdvinkel steradian sr 1 sr = 1 m2/m2

Enheten för plan vinkel, radian, är en plan vinkel som på periferin skär ut en båge med radiens längd.

Enheten för rymdvinkel, steradian, är vinkeln hos en kon, som har sin spets i centrum av en sfär och av sfärens yta skär ut ett stycke med en area lika med arean av en kvadrat vars sida har samma längd som sfärens radie.

4 §
Härledda enheter

De härledda enheterna definieras utgående från grundenheterna med hjälp av multiplikation och division på så sätt att multiplikatorn är 1.

5 §
Härledda enheter som har specialnamn

För de härledda enheterna får användas specialnamn och specialbeteckningar som följer:

Storhet Enhet Beteckning Förklaring
frekvens hertz Hz 1 Hz = 1 s-1
kraft newton N 1 N = 1 kgm/s2
tryck, mekanisk
spänning pascal Pa 1 Pa = 1 N/m2
energi, arbete joule J 1 J = 1 Nm
effekt watt W 1 W = 1 J/s
elektrisk laddning coulomb C 1 C = 1 As
elektrisk spänning volt V 1 V = 1 W/A
kapacitans farad F 1 F = 1 C/V
resistans ohm 1 Ω = 1 V/A
konduktans siemens S 1 S = 1 A/V
magnetisk flöde weber Wb 1 Wb = 1 Vs
magnetisk flödestäthet tesla T 1 T = 1 Wb/m2
induktans henry H 1 H = 1 Vs/A
celsiustemperatur grad Celsius °C 1 °C = 1 K
ljusflöde lumen lm 1 lm = 1 cd · sr
belysning, illuminans lux lx 1 lx = 1 lm/m2
aktivitet becquerel Bq 1 Bq = 1 s-1
absorberad dos gray Gy 1 Gy = 1 J/kg
ekvivalent dos sievert Sv 1 Sv = 1 J/kg

De enheter som härletts med hjälp av grundenheterna och de kompletterande enheterna kan också uttryckas så att de namn och beteckningar som nämns i 1 mom. används.

6 §
Måttenheternas multipler

Multipler av måttenheter enligt decimalsystemet får bildas av de grundenheter som avses i 4 § lagen om måttenheter och justering av mätningsredskap och av måttenheter som nämns i 3-5 §§ i denna förordning med hjälp av följande prefix:

Namn Märke Faktor, med vilken måttenheter multipliceras
yotta Y 1 000 000 000 000 000 000 000 000 = 1024
zetta Z 1 000 000 000 000 000 000 000 = 1021
exa E 1 000 000 000 000 000 000 = 1018
peta P 1 000 000 000 000 000 = 1015
tera T 1 000 000 000 000 = 1012
giga G 1 000 000 000 = 109
mega M 1 000 000 = 106
kilo k 1 000 = 103
hekto h 100 = 102
deka da 10 = 101
deci d 0,1 = 10-1
centi c 0,01 = 10-2
milli m 0,001 = 10-3
mikro æ 0,000 001 = 10-6
nano n 0,000 000 001 = 10-9
piko p 0,000 000 000 001 = 10-12
femto f 0,000 000 000 000 001 = 10-15
atto a 0,000 000 000 000 000 001 = 10-18
zepto z 0,000 000 000 000 000 000 001 = 10-21
yokto y 0,000 000 000 000 000 000 000 001 = 10-24

Om något av ovan nämnda prefix ingår i måttenhetens namn, bildas multiplerna av måttenheten genom att detta prefix byts ut mot ett annat. Om beteckningen för en måttenhet angetts som ett uttryck som innefattar beteckningar för en eller flera måttenheter, bildas multiplerna av måttenheten på motsvarande sätt av dessa måttenheters multipler.

7 §
De av SI-enheternas multipler som har specialnamn

Följande av SI-enheternas multipler har specialnamn och specialbeteckning:

Storhet Enhet Beteckning Förklaring
volym liter l eller L 1 l = 1 dm3
massa ton t 1 t = 1000 kg
tryck bar bar 1 bar = 105Pa

Med de enheter som nämns ovan kan prefix enligt 6 § användas.

3 kap.

Övriga tillåtna enheter

8 §
Tilläggsenheter som definierats på basis av SI-enheterna

Följande tilläggsenheter, som definierats på basis av SI-enheterna, är tillåtna, fastän de inte är multipler enligt SI-enheternas decimalsystem:

Storhet Enhet Beteckning Förklaring
tid minut min 1 min = 60 s
timme h 1 h = 60 min
dygn d 1 d = 24 h
plan vinkel varv 1 varv = 2π rad
grad ° 1 ° = (π/180) rad
minut ' 1 ' = (1/60) °
sekund " 1 " = (1/60) '
gon gon 1 gon = (π/200) rad

Av de enheter som nämns ovan kan endast med gon användas prefix enligt 6 §.

9 §
Enheter som definierats med hjälp av provresultat

Följande enheter som definierats med prover är tillåtna:

Storhet Enhet Beteckning Förklaring
massa enhet för atommassa u 1 u &ap: 1,660 540 2 · 10-27 kg
energi elektronvolt eV 1 eV ≈ 1,602 177 33 · 10-19 J

Enheten för atommassa är en 1/12 av den atoms massa som har kärnan 12C.

En elektronvolt är den kinetiska energi som en elektron uppnår då den i vakuum genomtränger en potentialdifferens av en volt.

Med de enheter som nämns ovan kan prefix enligt 6 § användas.

10 §
Inom specialområden tillåtna enheter

Inom nedan nämnda specialområden får även följande enheter användas:

Storhet och det specialområde inom vilket användning är tillåten Enhet Beteckning Förklaring
längd inom sjöfarten sjömil sjömil 1 sjömil = 1852 m
hastighet inom sjöfarten knop kn 1 kn = 1852 m/h
ädelstenars och äkta pärlors massa karat 1 karat = 0,2 g
trådens linearmassa inom textilindustrin tex tex 1 tex = 10-6 kg/m
area inom jord- och skogbruk ar a 1 a = 100 m2
hektar ha 1 ha = 10 000 m2
tryck vid mätning av blodtryck och av tryck i andra kroppsvästskor kvicksilvermillimeter mmHg 1 mmHg = (101325/760) Pa
optiska systemets styrka dioptri 1 dioptri = 1 m-1
den effektiva tvärytan i kärntekniken barn b 1 b = 10-28 m2

Med karat, tex, dioptri och barn som nämns ovan får de prefix som nämns i 6 § användas.

4 kap.

Kompletterande stadganden

11 §
Kombinationsenheter

Av de enheter som nämns i denna förordning får nya enheter bildas genom multiplikation och division.

12 §
Temperatur- och tidsskalor

För definiering av den termodynamiska temperaturen används en internationell temperaturskala (ITS90) som baserar sig på ett beslut av den adertonde allmänna konferensen för mått och vikt år 1987. Celsiustemperaturen t definieras som skillnaden mellan två termodynamiska temperaturer T och T0 (t= T-T0), där T0 = 273,15 K.

Normaltiden i Finland är två timmar före den koordinerade världstiden (UTC). Den koordinerade världstiden är en tidsskala som fastställts av femtonde allmänna konferensen för mått och vikt år 1975. Tidsskalan upprätthålls av internationella byrån för mått och vikt, genom vars beslut den koordinerade världstiden med hjälp av skottsekunder bestäms att motsvara nollmeridianens medelsoltid.

13 §
Undantag

Om en enhet som avviker från grundenheterna eller de enheter som avses i denna förordning behövs för något särskilt ändamål vid lagstadgad mätning, skall den definieras den förordning eller i det beslut som ligger till grund för användningen av enheten.

14 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1992.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 12 mars 1920 om införande av gemensam medeltid i Finland (61/20).

Helsingfors den 30 april 1992

Republikens President
Mauno Koivisto

Handels- och industriminister
Kauko Juhantalo

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.