359/1992

Given i Helsingfors den 24 april 1992

Polisförvaltningsförordning

På föredragning av inrikesministern stadgas med stöd av 3, 15 och 16 §§ polisförvaltningslagen av den 14 februari 1992 (110/92):

Polisens högsta ledning
1 §

Om uppgifterna för polisens högsta ledning stadgas i polisförvaltningslagen (110/92), förordningen om inrikesministeriet (206/91) och förordningen om polisutbildning.

Polisens länsledning
2 §

Polisens länsledning har utöver vad som stadgas i 5 § polisförvaltningslagen till uppgift att i synnerhet

1) inrikta den lokala polisens resurser,

2) ordna ansvaret för ledningen av den lokala polisens verksamhet samt

3) leda och övervaka verksamheten.

Polisinspektören är chef för den polisavdelning eller den polisbyrå som verkar som polisens länsledning.

3 §

Om länsåklagarens uppgifter stadgas i förordningen om polisinspektör i egenskap av länsåklagare (736/85) och om uppgifterna för föredragandena vid länsstyrelsen i länsstyrelseförordningen (202/88).

Den lokala polisen
4 §

Polisinrättningarna och länsmansdistrikten utgör polisdistrikt.

Chef för ett polisdistrikt är vid en polisinrättning polismästaren och i ett länsmansdistrikt länsmannen.

Länsstyrelsen beslutar efter att ha hört de berörda kommunerna i vilken kommun ett polisdistrikt skall ha sitt verksamhetsställe.

5 §

Chefen för ett polisdistrikt skall, om inte något annat bestäms i fråga om uppgifter som skall skötas i samarbete,

1) planera, utveckla och leda polisdistriktets verksamhet,

2) ansvara för att uppgifterna sköts ekonomiskt och effektivt samt

3) sköta samarbetet med andra myndigheter och samfund.

6 §

Chefen för ett samarbetsområde som avses i 8 § polisförvaltningslagen har till uppgift att

1) planera, utveckla och leda samarbetet inom samarbetsområdet,

2) ansvara för att de uppgifter som skall skötas i samarbete sköts ekonomiskt och effektivt samt

3) utföra övriga uppgifter som länsstyrelsen ålagt honom i beslutet om bildande av samarbetsområdet.

7 §

Polisinrättningen i Helsingfors sköter direkt underställd inrikesministeriet uppgifter som gäller

1) polisinrättningens resultatplan och budget,

2) riksomfattande specialuppgifter samt

3) polisinrättningens personal, personalens utbildning och polismusikkåren.

8 §

I det beslut genom vilket ett samarbetsområde enligt 1 § 2 mom. polisförvaltningslagen bildas skall bestämmas

1) de polisdistrikt som samarbetsområdet består av,

2) de uppgifter som skall skötas i samarbete,

3) den polisdistriktschef som leder den polisverksamhet som skall skötas i samarbete,

4) samarbetsområdets ledningsgrupp och dess uppgifter samt

5) övriga ledningsförhållanden inom samarbetsområdet.

Riksomfattande enheter
9 §

Centralkriminalpolisen skall utöver de uppgifter som stadgas i polisförvaltningslagen

1) följa brottsligheten,

2) utföra eller låta utföra kriminaltekniska undersökningar som begärs av en förundersöknings-, tillsyns- eller åklagarmyndighet eller en judiciell myndighet,

3) ansvara för de uppgifter i fråga om polisens datasystem och register som enligt stadganden eller bestämmelser ankommer på den,

4) verka som nationell central för deninternationella kriminalpolisorganisationen (I.C.P.O.-Interpol) samt

5) hålla kontakt med myndigheter i utlandet.

Inrikesministeriet fastställer orterna för centralkriminalpolisens regionala enheter.

10 §

Skyddspolisen skall utöver de uppgifter som stadgas i polisförvaltningslagen

1) i enlighet med de allmänna grunder som fastställts av inrikesministeriet ge myndigheter och samfund sådana anvisningar, råd och upplysningar som behövs för upprätthållande av statens säkerhet eller för att förhindra att den kränks och

2) hålla kontakt med myndigheter i utlandet.

Inrikesministeriet fastställer orterna för skyddspolisens regionala enheter.

11 §

Inrikesministeriet fastställer orterna för rörliga polisens regionala enheter.

12 §

Cheferna för centralkriminalpolisen, skyddspolisen och rörliga polisen, föreståndarna för polisinstitutet, polisskolan och polishundsinrättningen samt chefen för polisdepån skall inom sina enheter sköta de uppgifter som motsvarar de i 5 § nämnda uppgifterna.

Delegationer
13 §

För behandling av frågor som gäller upprätthållande av allmän ordning och säkerhet samt utvecklande av polisförvaltningen är vid inrikesministeriet en delegation för polisärenden.

För samordning av polisverksamheten och funktioner som har samband därmed är vid den lokala polisen i varje polisdistrikt en delegation för polisdistriktet. Länsstyrelsen kan besluta att ett samarbetsområde som bildats av polisdistrikt har en gemensam delegation. I det fall som avses i 8 § 2 mom. polisförvaltningslagen fattas beslutet om en delegation för samarbetsområdet av inrikesministeriet.

14 §

Delegationen för polisärenden, delegationen för ett polisdistrikt och delegationen för ett samarbetsområde har till uppgift att

1) följa hur allmän ordning och säkerhet upprätthålls samt polisens verksamhet,

2) göra framställningar om utvecklande av polisverksamheten,

3) avge utlåtanden i ärenden som gäller polisen samt

4) behandla övriga ärenden som inrikesministeriet, länsstyrelsen, polisdistriktet eller kommunen ombetror delegationen.

15 §

Till delegationen för polisärenden hör en ordförande, en vice ordförande samt minst 11 och högst 19 andra medlemmar. Varje medlem har sin personliga suppleant.

Statsrådet kallar medlemmarna och suppleanterna bland personer som representerar olika medborgarkretsar och de viktigaste områdena inom polisverksamheten för tre år i sänder.

16 §

Till delegationen för ett polisdistrikt hör minst fem och högst tio medlemmar samt personliga suppleanter för varje medlem. Länsstyrelsen fastställer antalet medlemmar. Fullmäktige i den eller de kommuner som hör till polisdistriktet väljer delegationens medlemmar för sin mandattid. Dessutom hör chefen för polisdistriktet till delegationen. Om polisdistriktet omfattar flera kommuner, bestämmer länsstyrelsen hur många medlemmar och suppleanter i delegationen som utses av respektive kommunfullmäktige.

I fråga om delegationen för ett samarbetsområde gäller vad som i 1 mom. stadgas om delegationen för ett polisdistrikt. Till representanter för polisdistrikten förordnar länsstyrelsen chefen för ett polisdistrikt inom samarbetsområdet. De övriga polisdistriktscheferna inom samarbetsområdet har rätt att närvara och yttra sig vid delegationens möten.

Delegationen väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande. Någon som hör till polisens personal kan dock inte vara ordförande eller vice ordförande.

17 §

Omfattande av beslut och förrättande av val i delegationerna för samarbetsområden och polisdistrikt gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 27 § samt 28 § 1 och 4 mom. kommunallagen (953/76).

Angående delegationerna gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som bestäms i statsrådets beslut om kommittéer (218/88) och med stöd av det.

Behörighetsvillkor
18 §

Om behörighetsvillkoren för tjänsterna inom polisens högsta ledning stadgas i förordningen om inrikesministeriet.

Om behörighetsvillkor för tjänsterna inom polisens länsledning stadgas i länsstyrelseförordningen.

Om behörighetsvillkoren för tjänster inom utsökningsväsendet stadgas i förordningen om utsökningsväsendet (158/85).

19 §

Allmänt behörighetsvillkor för andra tjänster vid polisen än de som avses i 18 § är sådan skicklighet och förmåga som krävs för att tjänsten skall kunna skötas med framgång.

Dessutom fordras

1) av länsman, polismästare, med undantag av polismästare vid de polisinrättningar som nämns i 8 punkten, chefen och biträdande chef för centralkriminalpolisen, biträdande polismästare vid polisinrättningen i Helsingfors, med undantag av chefen för ordningspolisens verksamhet, samt chefen för administrativa avdelningen vid polisinrättningen i Helsingfors, Tammerfors och Åbo juris kandidatexamen och förtrogenhet med uppgiftsområdet,

2) av chefen för skyddspolisen juris kandidatexamen och förtrogenhet med administrativa uppgifter,

3) av biträdande länsman och lärare i juridiska ämnen juris kandidatexamen,

4) av kriminalöverinspektör och kriminalinspektör högre högskoleexamen eller ekonomexamen samt förtrogenhet med uppgiftsområdet,

5) av avdelningschef vid centralkriminalpolisen, biträdande chef och avdelningschef vid skyddspolisen, föreståndare och biträdande föreståndare vid polisinstitutet och polisskolan, laboratorieföreståndare och biträdande laboratorieföreståndare vid centralkriminalpolisen samt chef för ekonomi- och planeringsavdelning högre högskoleexamen och förtrogenhet med uppgiftsområdet,

6) av kriminalkemist, kriminalingenjör och undersökare vid centralkriminalpolisen högre högskoleexamen,

7) av depåchef diplomingenjörsexamen eller ingenjörsexamen och förtrogenhet med de uppgifter som hör till verksamhetsområdet,

8) av polismästare vid polisinrättningen i Fredrikshamn, Hangö, Nådendal, Jakobstad, Borgå, Brahestad och Nystad och biträdande polismästare, med undantag av de biträdande polismästare som nämns i 1 punkten, byråföreståndare, byråchef vid centralkriminalpolisen, överinspektör och inspektör vid skyddspolisen samt av andra än ovan nämnda polismän som hör till polisbefälet tjänsteexamen för polisbefäl eller högskoleexamen och förtrogenhet med uppgiftsområdet,

9) av polismän som hör till polisunderbefälet tjänsteexamen för polisunderbefäl eller högskoleexamen och förtrogenhet med uppgiftsområdet,

10) av yngre konstapel basperiod 1 av grundexamen för polis eller polisaspirantkurs samt

11) av annan som hör till polismanskapet grundexamen för polis eller tjänsteexamen för polismanskap.

Besättande av tjänster och beviljande av tjänstledighet
20 §

Chefen för centralkriminalpolisen samt chefen och biträdande cheferna för skyddspolisen utnämns av republikens president på framställning av statsrådet utan att tjänsten har varit ledigförklarad.

Statsrådet utnämner på framställning av länsstyrelsen polismästaren vid polisinrättningen i Helsingfors, på framställning av centralkriminalpolisen biträdande cheferna för centralkriminalpolisen samt på framställning av skyddspolisen avdelningscheferna vid skyddspolisen.

Inrikesministeriet utnämner föreståndarna och biträdande föreståndarna för polisinstitutet och polisskolan, föreståndaren för polishundsinrättningen och cheferna för polisdepåerna sedan enheten avgett utlåtande i saken samt på framställning av länsstyrelsen biträdande polismästarna vid polisinrättningen i Helsingfors.

21 §

Länsstyrelsen utnämner länsmän, andra än i 20 § 2 mom. nämnda polismästare, biträdande länsmän och andra än i 20 § 3 mom. angivna biträdande polismästare.

22 §

En polisinrättning, ett länsmansdistrikt, centralkriminalpolisen, skyddspolisen, polisinstitutet, polisskolan, polishundsinrättningen och en polisdepå utnämner andra än i 20 och 21 §§ nämnda tjänstemän som är underställda dem samt anställer personal i arbetsavtalsförhållande.

Chefen för rörliga polisen utnämner överkommissarier och kommissarier vid rörliga polisen samt rörliga polisens avdelning andra tjänstemän som är underställda den. Rörliga polisens avdelning anställer även sin personal i arbetsavtalsförhållande.

23 §

En tjänst som äldre kriminalkonstapel, äldre konstapel eller yngre konstapel kan besättas utan att den ledigförklaras.

24 §

Tjänstledighet beviljas av den utnämnande myndigheten med de undantag som stadgas i 2-4 mom.

En tjänsteman som nämns i 20 § 1 mom. beviljas tjänstledighet av statsrådet och en tjänsteman som nämns i 20 § 2 mom. av inrikesministeriet.

En tjänsteman som utnämnts av republikens president beviljas dock tjänstledighet av inrikesministeriet när det är fråga om tjänstledighet som han har rätt till med stöd av lag eller tjänstekollektivavtal eller när det är fråga om annan tjänstledighet för en tid av högst ett år.

Länsstyrelsen, polisinstitutet och polisskolan beviljar tjänstledighet även för en av inrikesministeriet och rörliga polisens avdelning även för en av chefen för rörliga polisen samt polisinrättningen och länsmansdistriktet även för en av länsstyrelsen utnämnd tjänsteman som är underställd nämnda myndighet när det är fråga om tjänstledighet som tjänstemannen har rätt till med stöd av lag eller tjänstekollektivavtal eller när det är fråga om annan tjänstledighet för en tid av högst ett år.

25 §

Vikarie anställs av den myndighet som har beviljat tjänstledigheten.

Till att sköta en tjänst interimistiskt antas en person av den utnämnande myndigheten. Statsrådet antar dock en person att sköta en sådan tjänst interimistiskt vars innehavare utnämns av republikens president. Till att sköta en sådan tjänst interimistiskt vars innehavare utnämns av statsrådet antas en person av inrikesministeriet.

Avgångsålder
26 §

Tjänstemän som hör till underbefälet och manskapet är skyldiga att avgå från sin tjänst när de fyller 60 år.

Tjänstemän som hör till polisbefälet vid centralkriminalpolisen, skyddspolisen, rörliga polisen, polisinstitutet, polisskolan eller polishundsinrättningen eller vid den lokala polisen, med undantag av länsmän och biträdande länsmän, är skyldiga att avgå från sin tjänst när de fyller 63 år.

Särskilda stadganden
27 §

Semester för chefen för ett polisdistrikt fastställs av länsstyrelsen. Om fastställande av semester för den övriga personalen vid polisen gäller vad som bestäms i enhetens reglemente.

28 §

Om uppsägning av en tjänsteman som utnämnts av polisdistriktet på en grund som anges i 47 § statstjänstemannalagen (755/86) beslutar länsstyrelsen och om uppsägning av en tjänsteman som utnämnts av en avdelning vid rörliga polisen beslutar chefen för rörliga polisen. Den utnämnande myndigheten beslutar om uppsägning på andra grunder och av andra tjänstemän.

29 §

Centralkriminalpolisen, skyddspolisen, rörliga polisen, polisinstitutet, polisskolan, polishundsinrättningen, polisdepån och polisdistrikten skall ha ett reglemente som enheten fastställer.

Ett samarbetsområde skall ha ett reglemente som fastställs av länsstyrelsen. I det fall som avses i 8 § 2 mom. polisförvaltningslagen fastställs reglementet dock av inrikesministeriet.

I reglementet kan bestämmas om enhetens uppdelning på avdelningar och byråer samt andra enheter, om tjänstemännens uppgifter och ordnandet av arbetsfördelningen. I reglementet kan även ärenden som enligt förordning skall avgöras av enhetens chef anförtros en annan tjänsteman vid enheten för avgörande.

30 §

Läkarundersökning av rörliga polisens underbefäl och manskap görs en gång om året på statens bekostnad.

31 §

Inrikesministeriet beslutar om polisdistriktens namn.

32 §

Polismästaren vid polisinrättningen i Helsingfors har titeln poliskommendör, cheferna för centralkriminalpolisen och skyddspolisen samt föreståndaren för polisinstitutet titeln polisråd och polisinspektörerna titeln länspolisråd.

33 §

Tjänstemän vid polisen vilka utnämnts av republikens president och statsrådet åtalas för tjänstebrott i hovrätten.

34 §

För sådana på polisen ankommande uppgifter som kräver särskild yrkesskicklighet kan inrikesministeriet och länsstyrelsen enligt anvisningar som meddelats av inrikesministeriet bilda specialgrupper av polispersonal.

Ikraftträdande
35 §

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1992.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 16 augusti 1973 om delegationer inom polisförvaltningen (675/73) jämte senare gjorda ändringar och i polisförordningen av den 23 augusti 1985 (737/85) 4 och 6 §§, 4 kap., 14-18 §§, mellanrubriken före 14 och 16 §§, 19 § 1 mom., 21-26 §§, mellanrubriken före 23 §, 44 §, 7-10 kap. och 69 §, av dessa 6 § sådan den lyder delvis ändrad genom förordning av den 17 januari 1986 (47/86), 4 kap., 16 och 26 §§ samt 8-10 kap. sådana de lyder delvis ändrade genom förordning av den 23 december 1987 (1162/87), 17, 18 och 22 § sådana de lyder i sistnämnda förordning samt 7 kap. sådant det lyder ändrat genom sistnämnda förordning och förordningar av den 22 augusti 1986, den 29 december 1988, den 9 mars 1990 och den 17 augusti 1990 (635/86, 1336/88, 249/90 och 688/90).

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Övergångsstadganden
36 §

Ett reglemente och en arbetsordning som utfärdats med stöd av upphävda polisförordningen (737/85) gäller, till den del den inte strider mot denna förordning, till den 31 december 1992.

Helsingfors den 24 april 1992

Republikens President
Mauno Koivisto

Inrikesminister
Mauri Pekkarinen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.