439/1991

Utfärdat i Helsingfors den 22 februari 1991

Trafikministeriets beslut om ändring av trafikministeriets beslut om verkställighet av fordonsförordningen

Trafikministeriet har

ändrat i sitt beslut den 8 februari 1983 om verkställighet av fordonsförordningen (150/83) 14 § 4 mom., 25 § 1 mom., 48 § 1 mom., rubriken till 59 § samt 1 och 4 mom., 61 § 2 mom., 62 § 2 och 4 mom. samt 180 a §,

av dem 14 § 4 mom. sådant det lyder i beslut av den 24 januari 1991 (185/91), 25 § 1 mom. i beslut av den 17 augusti 1990 (707/90), 48 § 1 mom. sådant det lyder i beslut av 22 december 1988 (1142/88), 59 § 4 mom. sådant det lyder i beslut av den 29 september 1989 (875/89) samt 62 § 4 mom. och 180 a § sådana de lyder i beslut av den 12 juni 1987 (548/87), som följer:

3 kap.

Bil

14 §
Avgassystem och ljuddämpare

4. En bil försedd med förbränningsmotor skall ha sådana ljuddämpare, att insugnings- eller avloppsljudet inte i störande grad överröstar annat ljud som bilen i normal drift förorsakar. Styrkan på fordonets ljud får inte överstiga följande värden:

a) hos personbil 77 dB(A)
b) hos paketbil, specialbil eller buss, vars största tillåtna totalvikt är
- högst 2 000 kg 78 dB(A)
- över 2 000 kg men högst 3 500 kg 79 dB(A)
c) hos buss, vars största tillåtna totalvikt överstiger 3 500 kg och vars motoreffekt är
- mindre än 150 kW 80 dB(A)
- 150 kW eller större 83 dB(A)
d) hos last- eller specialbil, vars största tillåtna totalvikt överstiger 3 500 kg och vars motoreffekt är
- högst 75 kW 81 dB(A)
- större än 75 kW men mindre än 150 kW 83 dB(A)
- 150 kW eller större 84 dB(A)

Hos en bil försedd med direktinsprutad dieselmotor får motorljudets styrka överstiga värdena under punkterna a och b med 1 dB(A). Hos terrängbil, vars totalvikt överstiger 2 000 kg, får ljudets styrka överstiga värdena under punkterna a-d med 1 dB(A) om motoreffekten är mindre än 150 kW, och 2 dB(A) om motoreffekten är 150 kW eller större.


25 §
Igenkänningsljus

1. På en personbil, som får användas i tillståndspliktig personbeställningstrafik utan särskilda begränsningar beträffande transportens art, skall finnas en på taket monterad ljusskylt med en storlek av ca 300 x 115 x 60-80 mm, som visar gult ljus i alla riktningar samt fram- eller fram- och baktill upptar ordet "TAKSI" eller "TAXI" i svart text. Skylten får monteras på bilens vänstra halva på ett avstånd av minst 0,15 m från bilens sida. Bilens ordningsnummer, gruppnummerkod samt taxistation får anges med svart text på ljusskylten. Till ljusskylten får anslutas en anordning varmed ljuset kan fås att blinka i en nödsituation. Personbil, som används för skolskjuts, får förses med en på ljusskylten monterad kupa, som anger skolskjuts. Ljusskylten får även avlägsnas helt då bilen används för körning för en viss uppdragsgivare i enlighet med ett avtal, som ingåtts med honom. Härvid skall avtalet eller en kopia av det medföras under körningen. Om ljusskylten har avlägsnats från en taxi, får bilen inte använda bussfilen för annat än gruppering eller bilen parkeras på en taxistation eller en taxistations område, inte heller får bilen stannas på en plats som är avsedd för taxibilar. När ljusskylten har avlägsnats får taxin transportera endast uppdragsgivarens kunder.


48 §
Taxameter

1. Erforderlig taxameter i personbil, som används i tillståndspliktig beställningstrafik, skall vara av modell som har godkänts av bilregistercentralen och plomberats av installations- och reparationsföretag som auktoriserats av bilregistercentralen eller av besiktningsställe. Plomberingen skall vara sådan, att mätartaxan inte kan ändras utan att plomberingen bryts.


59 §
Beteckningar på bil som används i tillståndspliktig trafik

1. På lastbil och paketbil, som används i tillståndspliktig trafik, skall på vardera sidan finnas en tydlig och varaktig beteckning med bilens innehavares namn och stationsort enligt trafiktillståndet. I beteckningen skall bokstäverna vara minst 60 mm höga.


4. På personbil, som används för personbefordran i tillståndspliktig beställningstrafik, får inte fästas eller hängas reklam. I nedre kanten på bilens bak- och baksidoruta får dock fästas en högst 0,10 m hög reklam, som inte hindrar sikten.

61 §
Karosseriets utrustning

2. I personbil skall för förarens sittplats och för framsätets ytterst till höger belägna sittplats finnas ett med sätets ryggstöd fast kombinerat eller separat, vid ryggstödet stadigt fästat huvudstöd. Huvudstöd krävs inte i personbilar som används i tillståndspliktig beställningstrafik, ej heller i polisbilar. Huvudstödet skall vara tillräckligt stoppat, och det får inte utsätta passagerare i baksätet för risk att skadas. Avståndet från huvudstödets högsta punkt till sätets yta skall, mätt i ryggstödets riktning och på ett avstånd av 0,05 m från detta, vara minst 0,70 m. Huvudstödets bredd skall vara minst 170 mm, mätt 65 mm under stödets högsta punkt. Dyndelen av huvudstöd, som kan regleras i höjdled, skall vara minst 100 mm hög. Huvudstödet anses utan särskild kontroll uppfylla dessa krav, om det är E-godkänt i enlighet med reglementet nr 25 eller e-godkänt i enlighet med direktivet nr 78/932/EEC eller uppfyller kraven i standarden FMVSS 202.


62 §
Personbefordran i last- och paketbils lastutrymme

2. Lastbil, som är försedd med i 57 § 2 mom. avsedda bänkar, får användas för ovan i 1 mom. avsädd befordran på följande villkor:

a) om linjetrafik idkas med bilen, får tillfällig befordran inte vara till men för denna trafik; och

b) bilens förare skall ha minst ett års körpraktik som lastbilsförare i tillståndspliktig trafik eller i annans tjänst, och om antalet befordrade personer överstiger åtta, skall föraren ha ett körkort, som berättigar honom att framföra fordon i klass D.


4. Lastbil får med tillstånd, som polisen på bilens hemort beviljat särskilt för varje sammankomst, på i tillståndet nämnda villkor tillfälligt användas för befordran av personer i anslutning till andaktsstunder, fester, föredrag, valförrättningar och andra liknande sammankomster, förutsatt att bilens förare har ett körkort, som berättigar honom att framföra fordon i klass C, och minst två års erfarenhet av att som anställd eller som idkare av tillståndspliktig trafik köra lastbil.


9 kap.

Släpvagnar till bilar

180 a §
Personbefordran

Påhängsvagn får med tillstånd, som polisen på påhängsvagnens hemort beviljat särskilt för varje sammankomst, på i tillståndet nämnda villkor tillfälligt användas för befordran av personer i anslutning till andaktsstunder, fester, föredrag, valförrättningar och andra liknande sammankomster förutsatt att dragbilens förare har ett körkort, som berättigar honom att framföra fordonskombination i klass CE och minst två års erfarenhet av att som anställd eller som idkare av tillståndspliktig trafik köra lastbil.


Detta beslut träder i kraft den 1 mars 1991. Ändringen i 14 § 4 mom. i beslutet träder dock i kraft den 1 oktober 1991 och gäller bilar som för första gång tas i bruk i Finland den dag då ändringen träder i kraft eller därefter.

Helsingfors den 22 februari 1991

Trafikminister
Ilkka Kanerva

Byråchef, överingenjör
Reino Lampinen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.