98/1990

Given i Helsingfors den 9 februari 1990

Lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen den 24 augusti 1984 om utkomstskydd för arbetslösa (602/84) 3 § 3 mom., den svenska språkdräkten i det inledande stycket i 5 § 1 mom., 5 § 1 mom. 7, 9 och 10 punkten, 7 § 1 mom., 8, 9 och 11 §§, 13 § 2 mom., 19 § 1 mom., 27 § 1 mom. 2, 5 och 6 punkten, 29 § 1 mom., rubriken för 43 § samt 43 § 3 och 5 mom.,

av nämnda lagrum 5 § 1 mom. 7 punkten sådan den lyder i lag av den 27 februari 1987 (226/87), 11 § sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 6 juni 1986 (426/86) och 19 § 1 mom. sådant det lyder i lag av den 20 januari 1989 (69/89), samt

fogas till 5 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat genom nämnda lag av den 27 februari 1987, en ny 11 punkt, till 29 § ett nytt 3 mom. och till 10 kap. nya 43 a-43 c §§ som följer:

3 §
Verkställande organ

Arbetskraftskommissionerna eller arbetskraftsbyråerna skall om de arbetskraftspolitiska förutsättningarna för utkomstskydd, om vilka stadgas i 4 §, 5 § 1 mom. 3, 8 och 10 punkten samt 2 mom., 7-11 §§ och 13 § 2 mom., avge ett utlåtande som är bindande för respektive socialförsäkringskommission och arbetslöshetskassa så som närmare stadgas genom förordning. Arbetskraftskommissionen eller arbetskraftsbyrån skall på begäran av arbetslöshetskassan eller socialförsäkringskommissionen utan dröjsmål komplettera sitt utlåtande.

5 §
Begränsningar i rätten till arbetslöshetsdagpenning

Berättigad till arbetslöshetsdagpenning är inte en person


7) som har rätt till moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen eller som har beviljats ledighet för havandeskap och barnsbörd eller för vård av barn eller som får specialvårdspenning;


9) för den tid som han får generationsväxlingspension enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (467/69);

10) som skall anses vara studerande på heltid; eller

11) för ledig tid på grund av en arbetstidsförkortning enligt lag eller kollektivavtal.


7 §
Skyldighet att ta emot arbete

Den som utan giltigt skäl vägrar att ta emot ett av arbetskraftsmyndigheten anvisat eller honom på något annat sätt individuellt erbjudet arbete som inte berörs av strejk, lockout eller blockad och som med beaktande av hans arbetsförmåga kan anses lämpligt för honom och för vilket lön betalas enligt kollektivavtal eller, om kollektivavtal inte finns, gängse lön för sådant arbete på arbetsorten, har under sex veckor från det han vägrade ta emot arbetet inte rätt till arbetslöshetsdagpenning. Om arbetet skulle ha varat högst fem dagar, börjar rätten till arbetslöshetsdagpenning på motsvarande sätt tre veckor senare.


8 §
Skyldighet att delta i utbildning

En person under 50 år som utan giltigt skäl vägrar att delta i sådan av arbetskraftsmyndigheten anvisad för honom lämplig utbildning, under vilken utkomsten för honom och dem han skall försörja skäligen tryggas, eller som efter att ha påbörjat en utbildning innan han fyllt 50 år utan giltigt skäl har avbrutit eller av eget förvållande har blivit avstängd från utbildningen, har under sex veckor, räknat från det han vägrade delta i utbildningen, avbröt utbildningen eller blev avstängd från den, inte rätt till arbetslöshetsdagpenning. Som sådan utbildning betraktas i fråga om 17-19-åringar en yrkesutbildning där eleven får de skäliga sociala förmåner som tillkommer dem som utbildas.

9 §
Rätt till arbetslöshetsdagpenning i vissa fall

En person som utan giltigt skäl har lämnat sitt arbete, genom sitt eget förfarande har varit orsak till att arbetsavtal inte har kommit till stånd eller själv har varit orsak till att arbetsförhållandet upphört, har under sex veckor inte rätt till arbetslöshetsdagpenning. Om arbetet skulle ha varat högst fem dagar, har han under tre veckor inte rätt till arbetslöshetsdagpenning. Tiden räknas från den dag då han genom sitt eget förfarande har varit orsak till att arbetsavtal inte har kommit till stånd eller från den dag då arbetsförhållandet upphörde.

Om en arbetstagare, på vars arbetsförhållande lagen om förfarandet vid uppsägning av arbetsavtal (124/84) tillämpas, har lämnat ett meddelande enligt 10 § i den nämnda lagen och meddelandet inte kan anses vara uppenbart grundlöst, kan det innan ett slutligt avgörande i ärendet har fattats inte anses att han själv, på det sätt som avses i 1 mom., varit orsak till att arbetsförhållandet har upphört. Om arbetsförhållandet efter en lagakraftvunnen dom eller något annat avgörande som enligt lagen om förfarandet vid uppsägning av arbetsavtal skall betraktas som slutligt, måste anses ha upphört av en orsak som beror av arbetstagaren, skall i fråga om den tid som avses i 1 mom. tillämpas stadgandena i 31 § om återkrav av arbetslöshetsdagpenning som har utbetalts utan grund.

Om en arbetstagare, på vars arbete tillämpas sjömanslagen (423/78), inom sex månader väckt talan på grund av uppsägning av hans arbetsavtal och talan inte skall anses uppenbart grundlös, kan det innan ett slutligt avgörande i målet har fattats inte anses att han själv, på det sätt som avses i 1 mom., har varit orsak till att arbetsförhållandet har upphört. Om arbetsförhållandet efter ett sådant avgörande som skall betraktas som slutligt skall anses ha upphört av en orsak som beror på arbetstagaren, skall i fråga om den tid som avses i 1 mom. tillämpas stadgandena i 31 § om återkrav av arbetslöshetsdagpenning som har utbetalts utan grund. Om arbetstagaren inom sex månader från det hans arbetsavtal hävdes i ett käromål har påstått att arbetsgivaren inte ens hade haft grund att säga upp arbetsavtalet, tillämpas vad som stadgas i detta moment.

Den som har varit borta från arbetsmarknaden över tre månader och inte kan ange något godtagbart skäl har under sex veckor räknat från den dag han anmälde sig vid arbetskraftsbyrån inte rätt till arbetslöshetsdagpenning.

11 §
Upprepad vägran att ta emot arbete eller att delta i utbildning

Om en person upprepade gånger utan giltig orsak vägrar att ta emot arbete som avses i 7 § eller ta del i utbildning som avses i 8 §, eller om av hans förfarande annars kan dras den slutsatsen att han inte vill ta emot arbete eller ta del i utbildning som kan anses lämpa sig för honom, har han inte rätt till arbetslöshetsdagpenning förrän han i åtta veckor har varit i arbete eller tagit del i utbildning som avses i 8 §.

13 §
Rätt till grunddagpenning

Den som första gången kommer ut på arbetsmarknaden har under sex veckor räknat från den dag då han anmälde sig vid arbetskraftsbyrån inte rätt till grunddagpenning. Denna begränsning tillämpas dock inte på den som blivit arbetssökande efter fullbordad yrkesutbildning vid en läroanstalt eller på den som tidigare har varit företagare och som med beaktande av den yrkesskicklighet som han besitter och det arbete som han utfört kan anses ha varit på arbetsmarknaden och som har avbrutit eller lagt ned sin företagsverksamhet.

19 §
Mottagande av deltidsarbete

Då en arbetslös tar emot deltidsarbete eller då en arbetstagares arbetsförhållande i enlighet med 39 a § lagen om arbetsavtal har ombildats till ett arbetsförhållande på deltid, har han rätt till en sålunda jämkad arbetslöshetsdagpenning att denna och 75 procent av den del av lönen för deltidsarbetet, som överstiger 650 mark, under en månad sammanlagt kan uppgå till det belopp som annars hade kunnat betalas som dagpenning.


27 §
Sociala förmåners inverkan på arbetslöshetsdagpenningen

Om en person erhåller annan än i 5 § nämnd lagstadgad förmån eller folkpension med stöd av 22 § 2 mom. folkpensionslagen, minskas beloppet av hans fulla grunddagpenning eller den enligt förtjänsten avvägda dagpenning som utbetalas till honom med förmånens belopp. Härvid beaktas dock inte följande pensioner eller sociala förmåner:


2) vårdbidrag enligt folkpensionslagen;


5) handikappbidrag enligt lagen om handikappbidrag (124/88);

6) avgångsbidrag enligt lagen om avgångsbidrag (947/78) eller statstjänstemannalagen (755/86);


29 §
Rätt att erhålla vissa uppgifter

Arbetsgivarna samt statens, kommunernas eller andra offentligrättsliga samfunds myndigheter, försäkrings- och pensionsanstalterna, pensionsstiftelserna samt arbetslöshetskassorna är skyldiga att på begäran avgiftsfritt lämna arbetskraftsbyråerna, arbetskraftskommissionerna, socialförsäkringskommissionerna, arbetslöshetskassorna och utkomstskyddsombuden samt i denna lag nämnda besvärsinstanser sådana uppgifter som behövs vid prövningen av om den som ansöker om arbetslöshetsdagpenning har rätt till sådan, samt att avgiftsfritt lämna sökanden sådana uppgifter som gäller honom själv, om inte något annat följer av lagen om allmänna handlingars offentlighet (83/51).


Arbetskraftsbyråerna och arbetskraftskommissionerna är skyldiga att på begäran delge utkomstskyddsombudet sina arbetskraftspolitiska utlåtanden, i den omfattning som denne anser behövas.

43 §
Undanröjande av beslut

Anser social- och hälsovårdsministeriet att en arbetslöshetskassas eller arbetslöshetsnämndens, eller folkpensionsanstalten att en socialförsäkringskommissions eller arbetslöshetsnämndens beslut som vunnit laga kraft är felaktigt på det sätt som avses i 1 mom., har ministeriet respektive folkpensionsanstalten rätt att föra ärendet till försäkringsdomstolen. Denna kan efter att ha hört den som saken gäller rätta det tidigare beslutet eller undanröja det och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt.


Då det är fråga om beviljande av en förvägrad förmån eller ökande av en beviljad förmån, kan socialförsäkringskommissionen, arbetslöshetskassan eller arbetslöshetsnämnden utan hinder av tidigare beslut handlägga ärendet på nytt.


43 a §
Rättande av fel

Grundar sig ett beslut av en socialförsäkringskommission eller en arbetslöshetskassa på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag (sakfel), får kommissionen eller kassan undanröja det felaktiga beslutet och avgöra ärendet på nytt. Ett sakfel får dock inte rättas utan sakägarens samtycke.

Innehåller ett beslut ett uppenbart skriv- eller räknefel (skrivfel), skall socialförsäkringskommissionen eller arbetslöshetskassan rätta felet. Ett fel får dock inte rättas, om rättelsen leder till ett för sakägaren oskäligt resultat.

43 b §
Rättelseförfarande

Har ändring sökts i ett beslut som avses i 43 a §, skall besvärsinstansen underrättas om att rättelseärendet har upptagits till behandling och tillställas det beslut som har fattats i saken.

När socialförsäkringskommissionen eller arbetslöshetskassan handlägger ett ärende som gäller rättelse av sak- eller skrivfel kan den temporärt avbryta utbetalningen av förmånen helt eller delvis.

Angående rättelse skall en anteckning göras i beslutets liggarexemplar. Ett rättat eller nytt beslut skall utges till sakägaren.

Ändring i ett beslut genom vilket ett yrkande på rättelse av fel inte har godkänts får inte sökas genom besvär.

43 c §
Utkomstskyddsombud

I varje arbetskraftsdistrikt finns ett av arbetsministeriet förordnat utkomstskyddsombud som övervakar att de utlåtanden som avses i 3 § 3 mom. är lagenliga och enhetliga. Utkomstskyddsombudet har rätt att hos försäkringsdomstolen anhålla om undanröjande av lagakraftvunna beslut eller utslag i enlighet med 43 § i ärenden som gäller de arbetskraftspolitiska förutsättningarna för arbetslöshetsdagpenning.

Utkomstskyddsombudet har rätt att vara närvarande och yttra sig vid arbetskraftskommissionens möten.

Ombudet kan bestämma att socialförsäkringskommissionen, arbetslöshetskassan eller arbetslöshetsnämnden skall delge honom beslut som gäller namngivna personer.

Närmare stadganden om utkomstskyddsombuden utfärdas genom förordning.


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990, dock så att 5 § 1 mom. 7 punkten träder i kraft den 1 oktober 1990. Stadgandet i 19 § 1 mom. tillämpas också på personer vilkas arbetsförhållande i enlighet med 39 a § lagen om arbetsavtal har ombildats till arbetsförhållande på deltid före ikraftträdandet.

Stadgandena i 7 § 1 mom. tillämpas, om arbetsvägran har skett efter ikraftträdandet, och 8 § om vägran att delta i utbildning eller avbrott i eller avstängning från utbildning har skett efter ikraftträdandet. Stadgandena i 9 § 1-3 mom. tillämpas, om det förfarande som har medfört att arbetsavtal inte har uppkommit har inträffat efter ikraftträdandet, eller om arbetsförhållandet har upphört efter ikraftträdandet. Stadgandena i 9 § 4 mom. och 13 § 2 mom. tillämpas, om anmälan till arbetskraftsbyrån har gjorts efter ikraftträdandet.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Regeringens proposition 192/89
Socialutsk. bet. 33/89
Stora utsk. bet. 193/89

Helsingfors den 9 februari 1990

Republikens President
Mauno Koivisto

Social- och hälsovårdsminister
Mauri Miettinen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.