1379/1989

Utfärdat i Helsingfors den 29 december 1989

Statsrådets beslut innehållande allmänna anvisningar om skäliga hyror för bostadslägenheter på vissa orter

Statsrådet har vid föredragning från miljöministeriet med stöd av 26 § 1 mom. hyreslagen av den 10 juli 1987 (653/87) beslutat:

1 §
Allmänna anvisningar om hyresnivån och syftet med anvisningarna

Detta beslut innehåller i 26 § 1 mom. hyreslagen (653/87) avsedda allmänna anvisningar om de hyror för bostadslägenheter på olika orter som bör anses vara skäliga samt om de grunder som inverkar höjande eller sänkande på lägenhetens hyresvärde (allmänna anvisningar om hyresnivån).

De allmänna anvisningarna om hyresnivån är avsedda som hjälp för parterna i ett hyresavtal när de överenskommer om hyrans belopp eller för en domstol när den fattar beslut om hyrans belopp.

2 §
Tillämpning av anvisningarna i enskilda fall

Den hyra för en lägenhet som bör anses vara skälig kan på grund av omständigheter som nedan framgår av tillämpningsanvisningarna eller på grund av andra omständigheter som inverkar på lägenhetens hyresvärde vara högre eller lägre än tabellhyran.

Angående överenskommelse om hyran, skälig hyra och höjning eller sänkning av överenskommen hyra stadgas i hyreslagen.

3 §
Grunder som höjer en lägenhets hyresvärde

Grunder som höjer en lägenhets hyresvärde vid prövning av vad som är skälig hyra i det enskilda fallet är följande:

1) i hyran ingår utan särskild ersättning sådana speciella förmåner som inte normalt ingår i hyror (t.ex. möblering, hushållslinne, städning, hushållselektricitet eller rätt att använda kök, sällskapsutrymmen, bastu, tvättstuga, torkrum, mangel, konditionssal, skyddad eller uppvärmd bilplats, trädgård eller telefon),

2) lägenhetens eller fastighetens utrustningsnivå är högre än normalt för gemensam användning avsedda utrymmen eller deras utrustningsnivå överstiger den normala nivån eller i lägenheten finns en kabeltelevisionsanslutning,

3) lägenheten har blivit färdig under den senare hälften av tabellens granskningsperiod,

4) andelen av lägenhetens användbara nyttoareal är på grund av en effektiv planlösning större än vad totalytan hos en lägenhet av motsvarande storlek annars skulle förutsätta,

5) lägenhetens placering i byggnaden i förhållande till våning eller dagsljus är god eller placeringen har någon annan än en ovan nämnd fördel (t.ex. utsikt eller balkong) som väsentligt inverkar på dess användbarhet som bostad eller på dess trivsamhet eller som annars väsentligt inverkar på hyresvärdet.

Dessutom höjs lägenhetens hyresvärde betydligt av ett gott läge i förhållande till ortens centrum, skolor, butiks- eller annan service eller trafikförbindelser eller av att den är belägen inom ett område som är uppskattat på grund av omgivningens art eller andra omständigheter.

4 §
Grunder som sänker en lägenhets hyresvärde

Grunder som sänker en lägenhets hyresvärde vid prövning av vad som är skälig hyra i det enskilda fallet är följande:

1) lägenhetens utrustningsnivå är lägre än den genomsnittliga nivån (t.ex. dusch eller badrum saknas eller sanitetsutrymmena är annars bristfälliga),

2) lägenhetens läge på orten eller området där den är belägen är bedömt enligt de grunder som nämns i 3 § 2 mom. dåligt eller föga uppskattat,

3) användningen av lägenheten är förknippad med någon bestående olägenhet som sänker lägenhetens hyresvärde (t.ex. buller, damm, rök, sot, lukt eller någon annan därmed jämförbar orsak),

4) tidpunkten då lägenheten har blivit färdig infaller under den förra hälften av tabellens granskningsperiod,

5) andelen av lägenhetens användbara nyttoareal är på grund av en dålig planlösning mindre än vad totalytan hos en lägenhet av motsvarande storlek annars skulle förutsätta,

6) lägenhetens placering i byggnaden i förhållande till våning och dagsljus är dålig (t.ex. placering i tredje eller högre våning i en sådan byggnad där det inte finns hiss, lägenheten får direkt solljus i begränsad utsträckning, lägenheten är ständigt utsatt för solsken eller ventilationen i lägenheten är bristfällig).

5 §
Lägenhetens skick och det år då den blivit färdig eller reparerats grundligt

Lägenhetens ålder räknas från det år då den blev färdig, om inte annat följer av 3-5 mom.

Med lägenhetens skick avses kvaliteten och hållbarheten hos dess konstruktioner, ytor, anordningar och utrustning samt dessas användbarhet.

Om lägenheten har reparerats på hyresvärdens bekostnad så att den till sitt hyresvärde motsvarar en ny lägenhet, anses reparationsåret som det år då lägenheten blev färdig. Om i lägenheten på hyresvärdens bekostnad har utförts sådana underhållsarbeten eller förbättringar av utrustningsnivån som lett till att lägenhetens hyresvärde har förbättrats, men lägenheten inte har uppnått en nivå som motsvarar en ny lägenhet (t.ex. kökets inredning eller övriga utrustning eller sanitetsutrymmena har förnyats, el- eller andra anslutningar har utökats betydligt eller lägenheten annars endast delvis har satts i ett skick som motsvarar en ny lägenhet), räknas lägenhetens ålder enligt prövning beroende på reparationsarbetenas art och omfattning utgående från en senare tidpunkt än det år då lägenheten blev färdig.

Om i den fastighet där lägenheten är belägen har vidtagits åtgärder som förbättrat lägenheternas hyresvärde, t.ex. byggts hiss, bastu, tvättstuga eller fritidsutrymmen eller lagts till ljudisolering, beaktas detta likaså enligt prövning så att lägenhetens ålder räknas från en senare tidpunkt än det år då lägenheten blev färdig.

Sedvanliga reparationsarbeten för underhåll av lägenhetens eller byggnadens skick inverkar inte på fastställandet av det år då lägenheten eller byggnaden blev färdig. På detta inverkar inte heller reparationsarbeten som bekostas av hyresgästen.

6 §
Bestämning av tabellhyrorna på basis av statistiskt material

Hyrorna i tabellerna har fastställts utgående från statistiskt material om de hyror som har uppburits för fritt finansierade höghus och radhuslägenheter. På basis av detta material har uppgjorts tabeller, som i medeltal avspeglar den genomsnittliga rådande hyresnivån på olika orter. De olika åldersgruppernas tabellhyror anger den månatliga hyran i mark per kvadratmeter lägenhetsyta för lägenheter som har blivit färdiga under det mellersta året i grupperna. I tabellhyrorna ingår de höjningar som avses i statsrådets beslut med allmänna anvisningar om höjningar av hyrorna för bostadslägenheter (1378/89).

7 §
Tabellägenheterna

Tabellhyrorna avser sådana hyror som skall betalas för bostäder i sådant hyresförhållande som gäller hela lägenheten och där hyresvärden svarar för värmekostnaderna.

I tabellhyrorna har inte beaktats sådana omständigheter som i enskilda fall leder till att den hyra som uppbärs är lägre än den skäliga hyra som i regel betalas på orten för lägenheter som är likvärdiga till sitt hyresvärde, såsom den omständigheten att hyresvärden och hyresgästen står i släktskapsförhållande till varandra eller att lägenheten används som tjänstebostad. Då tabellhyrorna har räknats ut har heller inte beaktats de hyror som uppbärs för bostadslägenheter i hyres- och bostadsandelslagshus med statslån.

8 §
Lägenheternas storlek

I de lägenhetstyper som ingår i tabellerna har köket räknats som ett rum under förutsättning att dess yta är minst 7 kvadratmeter och att det har dörr och fönster (t.ex. 2 rum betyder antingen två rum och kokvrå eller ett rum och kök).

I tabellerna avses med kvadratmeter lägenhetsyta den golvyta som uteslutande nyttjas av hyresgästen och begränsas av innersidorna av de väggar som omger lägenheten. Till golvytan hänförs dock inte det utrymme som upptas av rökkanalgrupper, rörkanaler, pelare, bärande väggar, kalla farstukvistar, vindfång, trappor i den våning där trapporna börjar, inte heller källar- och vindsutrymmen, för två eller flera bostäder gemensam tambur, korridor, WC, tvätt- eller badrum, kök eller med dessa jämförbara andra utrymmen som är avsedda för gemensam användning och som ansluter sig till boendet. Vid beräkning av lägenhetsytan har inte beaktats den del av golvytan där höjden från golvet till innertaket understiger 160 cm. Vid bestämning av lägenhetsytan i de enskilda fallen kan även i andra avseenden än de ovan nämnda användas BI-registrets eller fastighetsskötselregistrets anvisningskort "Arealberäkning för byggnader" (standarden SFS 5139).

9 §
Lägenheternas utrustningsnivå

De lägenheter som avses i tabellerna representerar grundtypen så att utrustningsnivån motsvarar den genomsnittliga nivån i höghuslägenheter i ifrågavarande åldersgrupp.

Vid bedömningen av lägenhetens skick enligt värdeskalan gott - medelmåttigt - dåligt skall den grundtyp som ingår i tabellerna anses representera medelmåttigt skick.

10 §
Tabellhyrorna
Ort och lägenhetstyp År då lägenheten blev färdig eller undergick grundlig reparation
1966 1976
-1965 -1975 -1988 1989
Helsingfors
1 rum 37 39 42 45
2 rum 31 33 36 42
3 rum 28 30 33 40
4 rum eller flera 27 28 32 38
Esbo, Grankulla, Vanda
1 rum 34 36 39 43
2 rum 30 32 35 40
3 rum 27 29 32 38
4 rum eller flera 26 28 31 36
Björneborg, Hyvinge, Joensuu, Jyväskylä, Kervo, Kouvola, Kuopio, Kyrkslätt, Lahtis, Nurmijärvi, Riihimäki, Rovaniemi, Seinäjoki, Sibbo, Tammerfors, Träskända, Tusby, Uleåborg, Vasa, Vichtis, Åbo
1 rum 27 29 32 38
2 rum 25 27 29 36
3 rum 23 25 28 34
4 rum eller flera 22 24 27 32

Tabellhyrorna anger mark per kvadratmeter och månad.

11 §
Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den 1 april 1990. Genom detta beslut upphävs statsrådets beslut av den 1 december 1988 innehållande allmän anvisning om skäliga hyror för bostäder med centralvärme på vissa orter (1016/88).

Helsingfors den 29 december 1989

Miljöminister
Kaj Bärlund

Äldre regeringssekreterare
Seija Heiskanen-Frösen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.