1280/1989

Given i Helsingfors den 22 december 1989

Förordning om ändring av fordonsförordningen

På föredragning av trafikministern

upphävs i fordonsförordningen av den 26 mars 1982 (233/82) 35 a § 1 mom., sådant det lyder i förordning av den 29 september 1989 (874/89),

ändras 3 § 3 mom., 3 c § 4 mom., 18 § 2 a mom., 18 g § 2 mom., 24 § 1 a mom. och 39 § 5 mom.,

av dessa lagrum 3 c § 4 mom. sådant det lyder i nämnda förordning av den 29 september 1989, 18 § 2 a mom. i förordning av den 22 september 1989 (848/89), 18 g § 2 mom. i förordning av den 28 oktober 1988 (912/88) och 24 § 1 a mom. i nämnda förordning av den 22 september 1989, samt

fogas till 18 §, sådan den lyder ändrad genom förordningar av den 5 och den 12 juni 1987, den 27 november 1987 och den 31 mars 1988 (536/87, 547/87, 874/87 och 290/88) samt genom nämnda förordning av den 22 september 1989, ett nytt 1 a mom., till 18 e §, sådan den lyder i nämnda förordning av den 28 oktober 1988, ett nytt 5 mom. och till förordningen en ny 35 b § som följer:

Bil
3 §

3. En buss är en huvudsakligen för personbefordran avsedd bil med plats för flera än åtta personer utöver föraren. En minibuss är en buss med plats för högst 16 personer utöver föraren.


Specialbilar
3 c §

4. En husbil är en för turism konstruerad och utrustad bil som uppfyller trafikministeriets bestämmelser. En husbils inre höjd är minst 1,9 meter på ett område, vars bredd är minst 0,4 meter och längd minst 40 procent av bostadsdelens längd.


Bil
18 §

1 a. I en buss skall ytterligare finnas

a) sido- och gavelskydd för passagerarutrymmet samt i en minibuss en motsvarande stödkonstruktion,

b) minst i ena bussgaveln en för lyftning och bogsering av bussen lämplig tvärgående balk eller motsvarande konstruktion,

c) som utgångar tillräckligt med bruksdörrar samt dörrar, fönster och takluckor som passar som nödutgångar,

d) i annan än med ståplatser försedd buss ett säkerhetsbälte på förar- och guidesätet och på varje passagerarsäte, framför vilket det inte finns ett ryggstöd till ett lika riktat passagerarsäte,

e) ett bländningsskydd för chauffören,

f) en spegel eller annan anordning, som ger chauffören möjlighet att se passagerarutrymmet,

g) tillräcklig uppvärmning, ventilation, belysning och ljudisolering vid förarplatsen och i passagerarutrymmet, samt

h) brandsläckare, förstahjälpsförnödenheter och nödiga verktyg.


2 a. En bil skall utrustas med sådana däck och fälgar som dess registrerade totalvikt och axeltryck förutsätter. Däcken, dock inte regummerade däck, skall vara E-godkända i enlighet med regel nr 30, 54, eller 64 eller försedda med beteckningen DOT, enligt Förenta Staternas trafikministeriums krav. Däck på vilka kordväven är synlig eller vilka uppenbart riskerar att explodera får inte användas. Det är förbjudet att på framhjulen använda däck vilkas obalans kan störa styrningen. Slitbanan skall ha ett mönsterdjup om minst 1,6 mm på alla däck utom de yttre däcken vid dubbelmontering.


18 e §

5. På en bil som är importerad av annan än fordonstillverkarens representant, får texter och instruktioner som avses i 1 och 2 mom., i stället för på finska eller svenska vara skrivna på engelska, tyska eller franska.

18 g §

2. En i 1 mom. nämnd bil som har en otto- eller dieselmotor, med undantag av en i g punkten avsedd minst 25 år gammal bil, en paketbil och en specialbil vars totalvikt uppgår till högst 3500 kg, skall för avgasernas del uppfylla bestämmelserna enligt 18 a-d samt 18 f §§ eller vara E-godkänd i enlighet med regel nr 15/04 eller en motsvarande senare regel eller i enlighet med regel nr 83 eller vara e-godkänd i enlighet med reglementet nr 70/220/EEC, sådant det är senast ändrat genom reglementet nr 83/351/EEC eller ett motsvarande senare reglemente.


Släpvagn till bil
24 §

1 a. I fråga on släpvagnar till bilar gäller för däck, användning av vinterdäck och dubbdäck samt egenskaper hos dubbdäck i tillämpliga delar vad som stadgas i 18 § 2 a-2 e mom. och 18 h-18 j §§ om bildäck. En lätt släpvagn behöver dock inte förses med vinterdäck.


Specialtransporter
35 b §

1. Då ett olastat fordon eller en fordonskombination, ett odelbart föremål eller en färdigt lastad eller tom container som införs från utlandet eller utförs dit transporteras, får transportens maximimått överskrida de i 34 och 35 §§ bestämda gränserna som följer:

a) transportens högsta höjd mätt från marken är 4,4 m
b) transportens maximibredd vid annan än containertransport är 4,0 m
c) maximilängden för en kombination av lastbil och påhängsvagn eller släpanordning, vid annan än containertransport är 30,0 m

2. Flere odelbara föremål får framföras vid samma transport, om de odelbara föremålen som transporteras vart och ett för sig skulle medföra överskridande av antingen transportens längd, bredd eller höjd. Inga andra tillåtna mått får överskridas vid placering av transporterade föremål på, bredvid eller efter varandra. Såvida en transport kan utföras på alternativa sätt, vilka vart och ett för sig medför överskridande av olika gränsvärden, skall den föreskrift som gäller bredden iakttas i första hand och den som gäller höjden i andra hand.

3. På ovan i 1 mom. avsedda transporter tillämpas ej bestämmelserna i 35 a §.

4. Såvida transporten är bredare än 3,5 meter eller vägytan är smalare än 7,0 meter är den högsta tillåtna hastigheten för transporten 60 km/h.

5. Ministeriet utfärdar särskilda bestämmelser om specialtransportfordons konstruktion och utrustning.

6. Vid genomförande av transporter skall i övrigt de instruktioner som väg- och vattenbygnadsstyrelsen utfärdat om specialtransporter på allmänna vägar iakttas.

Fordonskombinationer
39 §

5. Ett motordrivet fordon och ett släpfordon som kopplas därtill skall i fråga om bredden, längden och andra kopplingsmått samt broms- och elektricitetssystemen ävensom övriga kopplingsanläggningar vara lämpliga att kopplas till varandra.


Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1990. Ändringen i förordningens 24 § 1 a mom. träder dock i kraft den 1 april 1990 och ändringen i 18 § 2 a mom. den 1 januari 1992. Bestämmelsen i 18 § 1 a mom. d punkten gäller buss som tas för första gången i bruk i Finland den 1 januari 1991 eller därefter.

Helsingfors den 22 december 1989

Republikens President
Mauno Koivisto

Trafikminister
Raimo Vistbacka

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.