423/1988

Given i Helsingfors den 13 maj 1988

Lag om statsbudgeten

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Statsbudgeten

1 §
Finansåret

Statsbudgeten, som utgör det i 66 § regeringsformen nämnda statsförslaget, görs upp för ett finansår i sänder. Finansåret är ett kalenderår.

2 §
Avlåtande av budgetpropositionen

Regeringens proposition med förslag till statsbudget skall avlåtas till riksdagen i tillräckligt god tid före finansårets början.

De regeringspropositioner som ansluter sig till budgetpropositionen skall om möjligt avlåtas till riksdagen i så god tid att de inte fördröjer behandlingen av budgetpropositionen.

3 §
Bruttobudgetering

Statens inkomster och utgifter skall tas in i statsbudgeten till bruttobelopp så att varken utgifterna dras av från inkomsterna eller inkomsterna från utgifterna.

I budgeten och bokföringen kan på det sätt som närmare stadgas genom förordning återbäring av inkomst som uppburits till staten till ett alltför högt belopp dock beaktas såsom avdrag från inkomsterna under det år då återbäringen betalas.

Inkomsterna av nya statslån och amorteringarna på statsskulden skall beaktas i budgeten till nettobelopp så att skillnaden mellan dem antecknas.

4 §
Budgetering för statens affärsdrivande ämbetsverk och inrättningar

Driftsinkomsterna och driftsutgifterna i fråga om de affärsdrivande statliga ämbetsverks och inrättningars affärsverksamhet, som finansministeriet bestämmer, kan tas in i budgeten till bruttobelopp utom kolumn. Om driftsinkomsterna är större än driftsutgifterna, skall i inkomststaten inom kolumn antecknas det mot skillnaden svarande finansieringsbidraget i driftshushållningen. Är driftsutgifterna större än driftsinkomsterna, skall den skillnad som svarar mot driftshushållningens behov av tilläggsfinansiering antecknas i utgiftsstaten inom kolumn.

Ett sådant affärsverks inkomster och utgifter som avses i lagen om statens affärsverk (627/87), nedan affärsverk, skall i enlighet med vad nämnda lag stadgar inte tas in i statsbudgeten.

5 §
Grupperingen av inkomsterna

Inkomsterna skall enligt sin natur grupperas i avdelningar, som dels enligt inkomsternas art och dels enligt organisationsstrukturen indelas i kapitel och moment.

Om grupperingen av inkomsterna stadgas närmare genom förordning.

6 §
Grupperingen av utgifterna

Utgifterna skall i utgiftsstaten grupperas i huvudtitlar enligt förvaltningsområde. Utgifter som är gemensamma för flera förvaltningsområden kan likväl antecknas separat under en eller flera huvudtitlar.

Huvudtitlarna indelas i kapitel och kapitlen i moment, dels enligt uppgifterna, dels enligt förvaltningens organisationsstruktur och dels enligt utgifternas art.

Om grupperingen av utgifterna stadgas närmare genom förordning.

7 §
Anslagstyperna

Anslagen är fasta anslag, förslagsanslag eller reservationsanslag. Ett anslags natur av förslagsanslag eller reservationsanslag skall anges under respektive moment i utgiftsstaten.

Ett förslagsanslag får överskridas på det sätt som närmare stadgas genom förordning.

Ett reservationsanslag kan helt eller delvis överföras till de tre finansår som följer efter det år då det togs in i budgeten, om det inte i budgeten har bestämts att anslaget kan överföras endast till det följande finansåret.

8 §
Motiveringen till statsbudgeten

Godkännandet av statsbudgeten omfattar också de motiveringar i budgetpropositionen som är avsedda att vara riksdagens ställningstaganden, om inte riksdagen beslutar annat därom.

9 §
Dispositionsplanerna

I de motiveringar som avses i 8 § kan ingå dispositionsplaner i vilka det bedöms hur anslaget under respektive moment skall fördelas mellan olika ändamål.

Om inte något annat följer av de motiveringar som nämns i 8 §, kan de belopp som anges i dispositionsplanerna överskridas inom ramen för de i dem angivna ändamålen och anslagen under momenten, på det sätt som närmare stadgas genom förordning.

10 §
Fullmaktsförfarande

I samband med behandlingen av statsbudgeten får beviljas en till beloppet och syftet begränsad fullmakt att ingå avtal och avge förbindelser så att anslagen för de utgifter som avtalen och förbindelserna medför helt och hållet eller till de delar som brister upptas i senare budgeter. Fullmakten får användas under det finansår vilket den budget som den ingår i avser.

Ingår i motiveringarna till budgeten storlekskalkyl och kostnadsförslag för ett statligt husbyggnadsprojekt, får under finansåret ingås sådana avtal om byggandet att de nödvändiga anslagen för utgifterna för dem antingen helt och hållet eller till bristande delar upptas i senare budgeter. Ingår storlekskalkyl och kostnadsförslag för ett husbyggnadsprojekt i motiveringen till ett reservationsanslag, är rätten att ingå avtal i kraft så länge som anslaget får användas. Förbindelser som avser projekt som går utöver storlekskalkylen eller kostnadsförslaget får ingås endast såvida en sådan justering av omfattningen eller kostnadsförslaget i fråga om projektet som beror på precisering av planeringsuppgifterna, förändrade förhållanden eller andra sådana omständigheter förutsätter en överskridning och kostnaderna är skäliga.

11 §
Tilläggsbudgetpropositioner

Då till riksdagen avlåts en proposition om tillägg och ändringar i statsbudgeten, skall i samma proposition också anvisas medel för täckande av den utgiftsökning och den inkomstminskning som föreslås i propositionen. I denna skall även tas in beräknade väsentliga förändringar i de inkomstbelopp som antecknats i statsbudgeten. Dessutom kan i propositionen föreslås minskningar i de anslag som beviljats i statsbudgeten.

12 §
Verksamhets- och ekonomiplanering

Ämbetsverken och inrättningarna skall planera sin verksamhet och ekonomi på flera års sikt. Om planeringen kan närmare stadgas genom förordning.

2 kap.

Statens betalningsrörelse, bokföring och bokslut

13 §
Betalningsrörelsen

Om skötseln av statens betalningsrörelse stadgas genom förordning.

14 §
Bokföringen

I statens bokföring skall god bokföringssed iakttas.

15 §
Bokföringens noggrannhet

Bokföringskontona skall ordnas så att iakttagandet av budgeten kan kontrolleras med minst ett moments noggrannhet.

Sådana ämbetsverk och inrättningar som avses i 4 § 1 mom. skall dessutom ha affärsbokföring över sin verksamhet, varav skall framgå lönsamheten av affärsverksamheten samt förändringar i tillgångarna och skulderna.

Om affärsverkens bokföring stadgas särskilt.

16 §
Redovisningsväsendet i övrigt

Ämbetsverken och inrättningarna skall på det sätt som stadgas genom förordning ha ett sådant redovisningsväsen som behövs för ledningen och kontrollen av verksamheten.

17 §
Tidpunkten för uppgörande av bokslutet

Statsbokslutet skall för varje finansår göras upp före utgången av april året efter finansåret.

18 §
Bokslutsaktens innehåll

I statsbokslutsakten, som även skall publiceras i tryckt form, skall tas in

1) budgetens inkomst- och utgiftskonton jämte jämförelser med budgeten, specificerade enligt avdelningar, huvudtitlar, kapitel och moment,

2) administrativa balanskontot, som för varje räkenskapsverk innehåller saldona för andra konton i den administrativa bokföringen än för budgetkontona,

3) uppgifter om anslag som överförts till det följande året,

4) redovisning för inkomst- och utgiftsrester,

5) resultat- och balansräkningar för statliga fonder utanför budgeten,

6) resultat- och balansräkningar för sådana ämbetsverks och inrättningars affärsverksamhet som avses i 4 § 1 mom. samt affärsverkens resultat- och balansräkningar,

7) redovisning för lån som staten givit,

8) uppgifter om statsskulden,

9) redogörelse för statens borgens- och övriga ansvarsförbindelser som var i kraft vid finansårets utgång, samt

10) övriga uppgifter enligt vad finansministeriet bestämmer.

Finansministeriet kan av särskilda skäl förordna att till statsbokslutet inte behöver fogas redovisning för sådana med stöd av någon lag uppkomna borgensförbindelser, i fråga om vilka risken för betalningsskyldighet med beaktande av säkerheten är mycket liten, vilkas storlek var för sig inte är betydande och vilkas sammanlagda belopp inte kan klarläggas exakt utan oskäliga svårigheter. De typer av borgensförbindelser om vilka uppgifter inte behöver lämnas skall anges i bokslutsakten.

En statlig skuld i utländsk valuta omräknas i finsk valuta enligt Finlands Banks sista kurs för finansåret.

19 §
Inkomst- och utgiftsrester samt tidsbestämning av vissa utgifter

Till finansåret hörande inkomster som inte har kunnat uppbäras till staten under finansåret övergår som inkomstrester till följande år. Om en utgift, vars storlek har varit noga känd, inte före utgången av finansåret kunnat betalas ur det fasta anslag eller förslagsanslag som för ändamålet har upptagits i budgeten för finansåret, får det belopp som behövs för betalning av utgiften vid bokslutet överföras som utgiftsrest till det följande året. En utgiftsrest som inte har blivit betald under året efter finansåret skall strykas, om inte respektive ministerium förordnar annat. Vad som här sägs om ministerium gäller även statsrådets kansli.

Skatter och inkomster av skattenatur samt amorteringar och räntor på lån som staten givit är inkomst för det år under vilket de har influtit till staten. Ränta på en statlig skuld är utgift för det år under vilket den har betalts, och nedsättning av emissionspriset på ett lån som staten upptagit är utgift för det år under vilket avtal om lånet har ingåtts.

Får ett reservationsanslag som helt eller delvis blivit oanvänt inte längre överföras i bokslutet, skall det oanvända beloppet strykas. Reservationsanslag och utgiftsrester som stryks skall antecknas som inkomst.

20 §
Betalning av utgifter som hänför sig till tidigare år ur det löpande årets anslag

Skall en utgift betalas, som hänför sig till ett tidigare år än finansåret, men för vars betalning nödvändiga medel inte kunnat överföras som utgiftsrest, får utgiften med tillstånd av finansministeriet betalas ur det anslag som under det löpande finansåret står till förfogande för motsvarande ändamål. Genom beslut av finansministeriet kan likväl bestämmas att räkenskapsverket under de förutsättningar som närmare anges i beslutet kan besluta om betalningen av utgiften utan tillstånd av finansministeriet.

21 §
Årsresultatet av ämbetsverks och inrättningars affärsverksamhet samt fastställande av deras bokslut

Årsresultatet av sådana ämbetsverks och inrättningars affärsverksamhet som avses i 4 § 1 mom. fastställs så att från finansårets inkomster dras av utgifterna för deras förvärvande, på det sätt som närmare stadgas genom förordning.

3 kap.

Särskilda stadganden

22 §
Förrådens storlek

Med anslag som anvisats i statsbudgeten får för ämbetsverkens och inrättningarnas verksamhet inte anskaffas mer förnödenheter i lager än vad deras störningsfria verksamhet förutsätter.

23 §
Bindande av kassamedel i materialförråd

Finansministeriet utser de statliga ämbetsverk och inrättningar som får binda statens kassamedel i materialförråd så att anslaget i utgiftsstaten debiteras först då material tas i bruk. Ministeriet bestämmer även hur stora belopp som ämbetsverken och inrättningarna får ha bundna i materialförråden.

24 §
Överlåtelse, förvaltning och förteckning av värdepapper

Staten tillhöriga aktier, andelsbevis och andra värdepapper som förvärvats med stöd av riksdagens uttryckliga beslut får inte överlåtas utan riksdagens samtycke. Samtycke behövs dock inte, om överlåtelsen enligt vad som närmare stadgas genom förordning skall anses vara av ringa betydelse.

Finansministeriet får meddela föreskrifter om förvaltning och förteckning av staten tillhöriga aktier, andelsbevis och andra värdepapper. Om meddelande av föreskrifter för affärsverken stadgas i lagen om statens affärsverk.

25 §
Tillämpning av lagen på riksdagens ekonomi

Stadgandena i denna lag skall i tillämpliga delar också iakttas när det gäller riksdagens ekonomi. Om överskridning av förslagsanslag i fråga om riksdagens anslag beslutar dock riksdagens kanslikommission, som också beviljar tillstånd som avses i 19 § 1 mom. och 20 §.

Närmare bestämmelser om riksdagens ekonomi och bokföring utfärdas i riksdagens räkenskapsstadga som riksdagen fastställer på förslag av talmanskonferensen.

26 §
Rätt att utfärda förordning

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Genom förordning kan stadgas om frågor som gäller statsbudgeten, bokföringen, bokslutet samt ämbetsverkens och inrättningarnas interna kontroll, om det inte med stöd av något uttryckligt stadgande skall stadgas genom lag om dessa frågor.

I frågor som anges genom förordning kan föreskrifter och anvisningar också meddelas genom beslut av finansministeriet samt i ämbetsverkens och inrättningarnas reglementen.

27 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1988. Genom den upphävs lagen den 24 april 1931 om grunderna för statsförslaget och statsbokslutet (136/31) och lagen den 12 juli 1940 om anlitande av postgiro i statens kassarörelse (363/40), den förstnämnda jämte senare ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtas innan lagen träder i kraft.

28 §
Övergångsstadganden

Stadgandena i 7 § tillämpas första gången på reservationsanslag i statsbudgeten för 1989. Till dess tillämpas 6 § och 9 § 2 mom. lagen om grunderna för statsförslaget och statsbokslutet.

På bokslut tillämpas denna lag första gången då bokslutet för 1988 görs upp. Till dess tillämpas den i 1 mom. nämnda lagen.

Driftsinkomsterna och driftsutgifterna i fråga om de statliga ämbetsverkens och inrättningarnas affärsverksamhet skall tas in i statsbudgeten för 1988 på det sätt som stadgas i 2 § 3 mom. i den i 1 mom. nämnda lagen.

Regeringens proposition 108/87
Statsutsk. bet. 9/88
Stora utsk. bet. 23/88

Helsingfors den 13 maj 1988

Republikens President
Mauno Koivisto

Finansminister
Erkki Liikanen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.