718/1984

Given i Helsingfors den 12 oktober 1984

Grundskoleförordning

På föredragning av undervisningsministern stadgas med stöd av grundskolelagen av den 27 maj 1983 (476/83):

1 kap.

Distriktsindelning

1 §

Distrikt för grundskolans högstadium får bildas, om varje årskurs på högstadiet kommer att omfatta minst 90 elever med samma språk.

När bosättningens struktur och läge eller orsaker som hänför sig till trafiken samt ett ändamålsenligt och ekonomiskt utnyttjande av förefintliga skolbyggnader det förutsätter, får distrikt för grundskolans högstadium även bildas om varje årskurs kommer att omfatta minst 40 elever med samma språk. I andra än ovan i denna paragraf avsedda fall kan distrikt för grundskolans högstadium bildas och upprätthållas med tillstånd av statsrådet och på de villkor statsrådet anser vara erforderliga. Statsrådets tillstånd kan beviljas även för viss tid, dock för högst 10 år i sänder.

Av särskild orsak som grundar sig på att en speciell undervisningsuppgift anförtrotts en skola skall distriktet för lig- eller högstadieskola inom grundskolan utvidgas så att det med avseende på denna uppgift utsträcks även till området för ett annat låg- eller högstadiedistrikt. Eleverna i ett sådant överlappande distrikt anses som elever i den skola där de går, såvida annorlunda inte stadgas i 82 § 6 mom.

2 §

En del av grundskolans låg- eller högstadieklasser kan vid behov förläggas även annorstädes än till skolans egentliga verksamhetsplats. Om det är ändamålsenligt, kan inom samma distrikt inrättas fler än en skola som omfattar årskurser på grundskolans lågstadium.

2 kap.

Förvaltning

3 §

Direktion skall

1) följa med grundskolans verksamhet;

2) sörja för att skolans ekonomi sköts enligt gällande stadganden och enligt de anvisningar och bestämmelser som skolnämnden och kommunens övriga myndigheter utfärdar samt årligen utarbeta förslag till budget om annorlunda inte bestäms i instruktion;

3) utveckla och stödja grundskolans fostrande verksamhet;

4) vid behov göra framställningar om läroplanen samt om undervisningsmaterials- och biblioteksanskaffningar;

5) besluta om arbetsplanen och, efter att ha hön lärarna i vederbörande ämne, om ibruktagande av godkända läroböcker och underställa besluten skolnämnden, besluta om skolans arbetsordning och om lärares i 116 § nämnda uppgifter;

6) upprätthålla och främja samarbetet och informationsverksamheten inom skolan och mellan skola och hem samt ordna för vårdnadshavarna avsedda informations- och rådplägningsmöten och inbjuda deltagare till dessa möten samt besluta om program och ordförande för dem;

7) sedan lärarkåren, den övriga personalen och för elevhems del även elevhemsföreståndaren hörts, utfärda ordningsregler för skolan och för elevhemmet samt informera skolnämnden, de personer som är anställda vid skolan samt eleverna och deras vårdnadshavare om dessa regler;

8) vid behov bland tre kandidater som uppställts av elevkåren utse en lärare till elevkårens handledare och en ställföreträdare för denne;

9) ge anvisningar om ordnandet av möten för undervisningsgrupper och andra motsvarande möten samt om de uppgifter som ankommer på basgrupp och dess elevombud;

10) övervaka och utveckla de fria aktiviteterna bland eleverna i grundskolan samt vid behov fastställa stadgar för elevkåren och klubbarna;

11) övervaka ordnadet av elevbespisningen, skolskjutsarna och den övriga elevvården samt elevhemmets verksamhet;

12) bevaka rättsskyddet för skolsamfundets medlemmar och vidta åtgärder då missförhållanden yppar sig;

13) besluta om disciplinära bestraffningar av eleverna och avge utlåtande om avstängning av elev för en bestämd tid;

14) befria elev i grundskolan från språkstudier och vid behov på grund av den fastställda arbetsplanen besluta om byte av det andra inhemska språket eller främmande språk som undervisas såsom gemensamt ämne samt om byte av tillvalsämne;

15) på begäran avge utlåtanden i ärenden som berör grundskolans verksamhet; samt

16) utföra de övriga uppgifter som enligt lag, förordning, instruktion eller sakens natur ankommer på direktionen.

Har direktion fått kännedom om sådant förfarande eller sådan försummelse från tjänsteinnehavares eller timlärares sida som kan föranleda anmärkning, disciplinärt förfarande eller åtal, skall den omedelbart skriftligen underrätta skolnämnden och länsstyrelsen om saken.

4 §

Är inte annorlunda stadgat i lag eller i denna förordning, gäller om direktion och dess medlem i tillämpliga delar vad som är stadgat i kommunallagen (953/76) om nämnd och dess medlem. Direktion står under skolnämndens tillsyn.

5 §

Direktion skall sammankallas utan dröjsmål, om skolnämnden, skoldirektören, skolans föreståndare eller minst en tredjedel av direktionens medlemmar kräver detta.

Vid direktions möten har företrädare för länsstyrelsen rätt att närvara och yttra sig. Angående rätt för andra att närvara och yttra sig bestäms i instruktion.

Är direktion gemensam för två eller flera skolor, bestämmer den, vilken skolas föreståndare som är direktionens sekreterare.

6 §

Då skolnämnd sammankallar i 13 § 1 mom. grundskolelagen (476/83), avsett möte, förordnar den ordförande för mötet. Skolans föreståndare är mötets sekreterare.

Vid möte för elevernas vårdnadshavare uppgörs förslag till kommunfullmäktige om de medlemmar som skall väljas till direktionen bland elevernas vårdnadshavare och om deras suppleanter. De föreslagna personerna, som inte placeras i företrädesordning, skall om möjligt uppgå till minst tio.

Om sättet för sammankallande av mötet och andra erforderliga omständigheter bestäms i instruktion.

7 §

Lärarkår skall

1) utveckla och samordna skolans fostran och undervisning;

2) framlägga förslag till läroplan och därtill hörande arbetsplan, till ibruktagande av godkända läroböcker samt till undervisningsmaterials- och biblioteksanskaffningar;

3) framlägga förslag i syfte att upprätthålla och främja skolans arbetsro;

4) för kommunfullmäktige framlägga förslag, omfattande om möjligt tre personer, till den lärare som skall väljas till medlem i skolans direktion och suppleant för denne;

5) framlägga förslag eller avge yttrande om skolans och elevhemmets ordningsregler samt på begäran även om andra frågor som berör skolans verksamhet; samt

6) utföra de övriga uppgifter som enligt lag, förordning, instruktion eller sakens natur ankommer på lärarkåren.

Lärarkårens möte vid vilket det förestående läsårets arbete planeras skall hållas senast en dag innan elevernas skolarbete börjar.

Då lärarkåren utför i 1 mom, nämnda uppgifter skall den vid behov rådgöra med de vid grundskolan anställda personer som handhar andra uppgifter än undervisning.

8 §

Ordförande för lärarkår är föreståndaren eller vid förfall för honom biträdande föreståndaren eller vice föreståndaren. Lärarkåren utser inom sig en sekreterare.

Lärarkårens möte sammankallas av ordföranden. Möte skall sammankallas utan dröjsmål, om minst en tredjedel av lärarkårens medlemmar kräver detta.

9 §

Lärarkårens möte är beslutfört, då mer än hälften av medlemmarna är närvarande. Beslut fattas med enkel röstmajoritet. Faller rösterna lika avgör ordförandens röst, vid personval dock lotten.

Om sättet för sammankallande av lärarkårens möte och om mötesproceduren bestäms i instruktion.

10 §

Elevkår skall

1) för kåren välja ordförande och sekreterare samt vid behov styrelse;

2) till skolans direktion välja två elevmedlemmar och personliga suppleanter för dem;

3) för direktionen framlägga förslag, omfattande tre personer, till den lärare som skall utses till elevkårens handledare och ställföreträdare för denne;

4) organisera samverkan mellan eleverna samt elevernas fria aktiviteter;

5) framlägga förslag eller avge yttrande om skolans ordningsregler samt även om andra frågor som berör skolans verksamhet; samt

6) utföra de övriga uppgifter som enligt lag, förordning, instruktion eller sakens natur ankommer på elevkåren.

I syfte att utveckla skolans undervisning och fostran kan elevkåren framlägga förslag och avge yttranden om läroplanen och den därtill hörande arbetsplanen samt om läroböckerna och material- och biblioteksanskaffningarna samt medverka i elevvården.

På elevkårens styrelse ankommer att förbereda de ärenden som skall behandlas vid elevkårens möte och att verkställa elevkårens beslut.

Direktionen kan i enlighet med skolstyrelsens anvisningar besluta att styrelse för elevkår inte skall väljas.

11 §

Elevkår sammanträder läsårsvis senast före utgången av september månad för att fatta beslut om de ärenden som nämns i 10 § 1 mom. 1 och 2 punkten.

Skolstyrelsen utfärdar närmare bestämmelser om elevkårens och dess styrelses möten, om proceduren vid dem, om fattande av beslut och om sammankallande av mötena samt om jäv för deltagarna, varvid de om föreningsmöten gällande stadgandena i tillämpliga delar iakttas.

12 §

Vid möte för den personal som i grundskola handhar andra uppgifter än undervisning fattas beslut om

1) till kommunfullmäktige för val av direktion riktat förslag, omfattande om möjligt tre personer, till den medlem som skall väljas inom nämnda personal och suppleant för denne;

2) den i 75 § nämnda företrädare för personalen som skall utses för samarbetet inom skolan och ställföreträdare för denne; samt

3) förslag eller utlåtande som berör skolans ordningsregler eller skolans verksamhet.

13 §

Då två eller flera grundskolor har en gemensam direktion, skall den föreståndare för grundskola som är direktionens sekreterare ombesörja att skolornas lärarkårer och den personal som handhar andra uppgifter än undervisning håller gemensamma möten, vid vilka uppgörs de i 7 § 1 mom. 4 punkten och 12 § 1 punkten avsedda förslagen till medlem och suppleant som skall väljas in i direktionen. Föreståndaren skall på motsvarande sätt ombesörja förrättandet av det val som avses i 10 § 1 mom. 2 punkten.

14 §

Grundskolas föreståndare har till uppgift

1) att leda, handleda och övervaka skolans fostran och undervisning och dess övriga verksamhet samt utförandet av kansligöromålen, övervaka kosthållet och elevhemmet, se till att samarbete och god ordning råder i skolan samt bistå skolans anställda vid upprätthållandet av arbetsro och ordning;

2) att inom en tid som bestäms av skolnämnden till direktionen överlämna ett i samråd med lärarna uppgjort förslag till arbetsplan;

3) att följa med lärarnas undervisning och ge dem handledning;

4) att handha skolans ekonomi i enlighet med vad som bestäms i instruktionen;

5) att delta i skolledarutbildningen;

6) att vid behov sammankalla lärarkårens möte och övervaka att mötets beslut blir protokollförda och verkställda;

7) att se till att direktionens beslut blir verkställda, såvida annorlunda inte är stadgat eller bestämt;

8) att underrätta dem som är anställda vid skolan om skrivelser och andra meddelanden som kommer från skolstyrelsen, länsstyrelsen och de kommunala myndigheterna rörande undervisningen, arbetarskyddet och övriga omständigheter i skolan och som bör bringas till deras kännedom;

9) att för den tid tjänsteinnehavare eller timlärare vid skolan fått oförutsett förhinder, dock högst för en tid av tre dagar, ordna handhavandet av åliggandena och genast underrätta den som beviljar tjänstledighet eller befrielse från utförandet av uppgift om saken;

10) att av godtagbart skäl bevilja elev tillstånd till frånvaro från skolan under högst en vecka;

11) att sammankalla i 75 § avsett skolsamarbetsmöte och i 12 § avsett möte;

12) att övervaka skolbyggnadernas, inventariernas och det övriga lösörets skick samt belysning, uppvärmning, vädring och städning samt skötseln av skolans tomt;

13) att ombesörja skötseln av skolans arkiv samt elev- och inventarieförteckningar och förandet av övriga kansliböcker;

14) att ombesörja skötseln och katalogiseringen av undervisnings- och åskådningsmaterial samt av förråden av läroböcker och skoltillbehör som skall utdelas till eleverna;

15) att utarbeta de årsberättelser, statistiska uppgifter och andra rapporter som skolstyrelsen, länsstyrelsen och kommunens myndigheter föreskriver samt att på fastställda tider tillställa dem vederbörande;

16) att hos skolnämden anmäla läropliktig elev som inte har infunnit sig i skolan samt intagning av elev från annat skoldistrikt och sådan elevs avgång; samt

17) att utföra de övriga uppgifter som enligt lag, förordning, instruktion eller sakens natur ankommer på honom.

Har person i skolans tjänst förfarit felaktigt eller på ett sätt som har varit skadligt för skolan eller för någon elev och kan rättelse ej annars vinnas, skall föreståndaren anmäla saken hos direktionen.

Då två eller flera grundskolor eller grundskola och gymnasium använder en gemensam fastighet eller gemensamma undervisningslokaliteter eller undervisningsmaterial och dessa skolor har olika föreståndare, förordnar skolnämnden en av föreståndarna att handha härav föranledda gemensamma uppgifter.

15 §

Då högstadieskola eller skola som består av specialklasser har minst 15 eller lågstadieskola minst 30 basgrupper, har skolan en biträdande föreståndare.

Om två eller flera grundskolor har en gemensam föreståndare, har skolorna en gemensam biträdande föreståndare, såvida de sammanlagt har minst 15 basgrupper på högstadiet eller sammanlagt minst 30 basgrupper.

Om gymnasiums rektor handhar även grundskoleföreståndares uppgifter, har grundskolan en biträdande föreståndare, såvida gymnasiet och grundskolan sammanlagt har minst 15 basgrupper.

Skolnämnden kan bestämma att de i 14 § 1 mom. 7―16 punkten angivna uppgifterna eller en del av dem ankommer på biträdande föreståndaren och att denne skall bistå föreståndaren vid uppgörandet av förslag till arbetsplan.

Vid förhinder eller jäv för skolans föreståndare handhar biträdande föreståndaren de på föreståndaren ankommande uppgifterna.

I skola med minst tre lärare där biträdande föreståndare saknas skall finnas en vice föreståndare, som vid förhinder eller jäv för föreståndaren handhar dennes uppgifter.

Biträdande föreståndare har biträdande rektors och, då skola har rektor, vice föreståndare prorektors titel.

16 §

Vid val av föreståndare, biträdande föreståndare och vice föreståndare skall, om inte särskild orsak kräver undantag, ordinarie tjänsteinnehavare ställas framom interimistisk handhavare av tjänst samt en för tjänsten behörig framom en icke behörig.

Skolnämnden skall bereda dem som hör till lärarkåren, envar särskilt för sig eller samtliga gemensamt, samt direktionen tillfälle att föreslå vem som borde utses till föreståndare, biträdande föreståndare eller vice föreståndare.

3 kap.

Arbetstid

17 §

Genom årsskiftet uppdelas grundskolans läsår i en höst- och en vårtermin.

Elevernas skolarbete begynner i augusti och avslutas senast den 6 juni. Avslutningen av läsårets skolarbete kan förläggas även till en lördag. Skolstyrelsen bestämmer begynnelse- och avslutningsdagen för skolarbetet.

Skolnämnden skall minst två veckor på förhand på lämpligt sätt underrätta elevernas vårdnadshavare om den tidpunkt då skolarbetet börjar. Har kommun bestämt att elev skall besöka skola inom annat än sitt eget distrikt, skall meddelande härom skriftligen tillställas elevens vårdnadshavare.

18 §

Då skolarbetet av tvingande skäl här varit avbrutet eller börjat senare än vid föreskriven tidpunkt och de i läroplanen definierade målen inte annars kan uppnås, skall de förlorade arbetsdagarna ersättas genom att antalet lovdagar i skälig omfattning inskränks och, om detta inte är nog, genom att den tid som under läsåret används för undervisning förlängs med högst sex arbetsdagar.

Inom skoldistrikt där elever har lång eller annars svårframkomlig väg till skolan eller där vattendragens tillfrysning eller islossningen i dem medför hinder för oavbruten skolgång eller där annan särskild orsak det påkallar får läsårets skolarbete avslutas senare i juni än vad som är stadgat i 17 §.

19 §

Såsom skolarbetsdag anses dag av bestämd längd i enlighet med arbetsordningen och terminernas avslutningsdagar. Om arbetsdag av tvingande skäl avbryts, skall de återstående timmarna hållas vid annan tidpunkt, dock så, att elevernas arbetsdagar inte därför förlängs utöver vad som är stadgat.

Elevernas verksamhet under lov räknas inte som arbetsdagar.

20 §

Utöver sommarlov hålls i grundskolan ett jullov, som omfattar minst tio dagar, ett påsklov, som omfattar minst fyra dagar, samt vid en av skolstyrelsen regionvis fastställd tidpunkt ett vinterlöv, som omfattar högst sex vardagar. Vinterlövet eller en del därav kan sammanslås med påsklovet.

Lördagarna är lovdagar, såvida inte lördag är avslutningsdag för terminens skolarbete eller skolstyrelsen av särskilt skäl bestämmer annorlunda. Andra lovdagar kan även förekomma under läsåret, och de skall för skolans samtliga klasser förläggas till samma dagar.

Utom villkor ges eleverna inte skoluppgifter för loven.

21 §

I grundskolans första och andra årskurs ges undervisning i läroämnena och elevhandledning under 19―21, i tredje och fjärde årskursen under 23―25, i femte och sjätte årskursen under 24―26 och i de högre årskurserna under 30 samt i specialklasser på högstadiet under 27―30 lektioner per femdagars arbetsvecka. Därutöver kan elever meddelas stödundervisning. På grundskolans förskolestadium ges undervisning och elevhandledning under 18―20 lektioner per femdagars arbetsvecka.

Meddelas i grundskolans femte och sjätte årskurs undervisning i engelska eller i det andra inhemska språket såsom frivilligt ämne, kan det antal veckotimmar per elev som används för denna undervisning vara högst två veckotimmar större än vad som är stadgat i 1 mom., stödundervisningen undantagen. Då elever som bor inom samernas hembygdsområde ges undervisning i frivillig samiska och finska, får antalet veckotimmar per elev ökas med högst två veckotimmar för denna undervisning.

Arbetsdagen för elev i första och andra årskursen på grundskolans lågstadium samt på förskolestadiet får omfatta högst fem, arbetsdagen för elev i annan årskurs på lågstadiet högst sex och arbetsdagen för elev på högstadiet högst sju lektioner.

Vid orientering i arbetslivet och annan undervisning som meddelas utanför skolan kan undantag från stadgandena i denna paragraf göras i enlighet med vad som bestäms i arbetsplanen.

22 §

Dagens arbete inleds med en kort morgonsamling, vid vilken behandlas för personlighetens utveckling betydelsefulla ämnen som ansluter sig till elevernas liv samt till skolan och samhället och vari därtill kan ingå psalmsång eller annan unison sång eller annan musik. Morgonsamlingarna skall på ett positivt sätt ansluta sig till den religiösa och etiska fostran som ges i skolan.

Elev som är befriad från i 28 § 1 mom. grundskolelagen avsedd religionsundervisning som meddelas i skolan är befriad även från deltagande i morgonsamlingen.

23 §

En lektion pågår 60 minuter, varav minst 45 minuter används till undervisning enligt arbetsordningen och minst tio minuter till rast. På det förskolestadium som avses i 5 § grundskolelagen samt även annars, då det med beaktande av elevernas ålder och utvecklingsnivå, undervisningsämnet eller det arbetssätt som tillämpas vid undervisningen eller av annat särskilt skäl är ändamålsenligt, kan den tid som skall användas för undervisning och rasterna i enlighet med skolstyrelsens anvisningar ordnas på annat sätt än vad som ovan är stadgat. Arbetsdagen kan dock förkortas endast då en dubbellektion placerats i slutet av dagen.

En måltidsrast som varar minst 30 minuter skall hållas utan att den tid som skall användas för undervisning förkortas.

4 kap.

Undervisning

24 §

Undervisningen i grundskolan är offentlig. Skolans föreståndare kan dock vid behov inskränka tillträdet till att åhöra undervisningen.

25 §

Finns i grundskola elever som är bosatta inom samernas hembygdsområde och som talar samiska skall de erhålla undervisning även på samiska, såvida länsstyrelsen inte av särskilt skäl medger undantag.

Undervisningen av svårt hörselskadade elever skall vid behov stödjas även genom teckenspråk.

26 §

Skolnämnden skall fastställa ibruktagandet av lärobok och därmed jämförbart läromedel.

De läroböcker och därmed jämförbara läromedel som används i undervisningen skall vara godkända av skolstyrelsen.

Skolstyrelsen skall ge kommunerna anvisningar om i vilken ordning en lärobok som är i bruk får utbytas mot en annan samt vilka vid undervisningen använda böcker som inte anses vara läroböcker.

Skolstyrelsen kan godkänna en lärobok och därmed jämförbara läromedel endast om de är av behovet påkallade och i jämförelse med dem som är i bruk innebär en väsentlig förbättring.

27 §

Skolstyrelsen utarbetar för grundskolan läroplanens grunder, vilka innehåller anvisningar om skolarbetets allmänna organisation, läroämnena, timantalet för dessa per vecka och det totala timantalet samt lärokurserna i de olika ämnena, det timantal som skall användas för undervisningen i dess helhet och vid behov för de olika läroämnena, bedömning, meddelande av stödundervisning, elevhandledning och undervisning utanför skolan.

28 §

Kommun utarbetar en läroplan för grundskolan. De lärokurser som ingår i läroplanen baserar sig läroämnesvis på den riksomfattande lärokurs varom skolstyrelsen har beslutat.

Till den riksomfattande lärokursen hör en allmän del, som ingår i läroplanen för alla kommuner. Till den riksomfattande lärokursen kan även höra delar som i en kommunal läroplan delvis eller helt kan ersättas med sådana delar av lärokursen som utarbetats av kommunen.

29 §

Förslag till läroplan, med undantag för den därtill hörande arbetsplanen, utarbetas av en av skolnämnden tillsatt kommission. Till kommissionen skall, jämte andra, som medlemmar höra åtminstone en lärare eller föreståndare från varje skolstadium och specialundervisningssektor som berörs av läroplanen. Läroplanen godkänns av skolnämnden sedan skolornas föreståndare vid ett möte, som nämnden sammankallat, har avgett sina yttranden därom. Läroplanen skall underställas länsstyrelsen för fastställelse. Anser länsstyrelsen att den inte kan fastställa läroplanen, skall den återsända planen jämte erforderliga direktiv för ny behandling. Fastställer länsstyrelsen inte heller den nya läroplanen, skall den underställa ärendet skolstyrelsens avgörande.

Vad som ovan är stadgat om utarbetande, godkännande och fastställelse av läroplan tillämpas även när läroplan ändras.

Anser skolstyrelsen i fall som avses i 1 mom. att läroplan bör ändras, är skolnämnden skyldig att inom fyra månader från den tidpunkt då nämnden har fått del av skolstyrelsens beslut underställa en ny läroplan länsstyrelsens fastställelse.

30 §

Till läroplan hör som en särskild del en för varje skola läsårsvis uppgjord arbetsplan med bestämmelser om hur skolans i 45 och 46 §§ avsedda timmar skall användas för undervisning i olika läroämnen och annan med skolans uppgift överensstämmande verksamhet, om lärarnas och timlärarnas arbetsmängd, skolans föreståndares undervisningstimmar, undervisning som ges utanför skolan samt arbetet i elev- och ungdomsklubbar.

31 §

Förslag till arbetsplan uppgörs av skolans föreståndare i samråd med lärarna. Arbetsplanen godkänns av direktionen och fastställs av skolnämnden. Skolnämnden kan efter att ha hört direktionen göra de ändringar i arbetsplanen som den anser erforderliga.

32 §

Fastställd arbetsplan skall utan dröjsmål tillställas länsstyrelsen för kännedom.

33 §

I läroplanen för grundskolans lågstadium skall ingå modersmålet, omgivningslära, medborgarfärdighet, religion, historia, matematik, biologi, geografi, musik, teckning, slöjd och gymnastik. Därtill ingår som gemensamt ämne i enlighet med vad som bestäms i kommunens språkprogram antingen engelska eller det andra inhemska språket eller för en del av eleverna det andra inhemska språket och för en annan del engelska. I läroplanen skall, i enlighet med skolstyrelsens anvisningar, ingå även lektioner som reserverats för elevhandledning.

I kommun som har minst 30 000 invånare med samma språk skall som gemensamt ämne erbjudas det andra inhemska språket och de språk som nämns i 27 § 3 mom. grundskolelagen.

I kommun som har färre än 30 000 invånare med samma språk kan som gemensamt ämne, i enlighet med vad som bestäms i kommunens språkprogram, utöver det andra inhemska språket och engelska erbjudas ett eller flera i 27 § 3 mom. grundskolelagen nämnda språk.

Då på grundskolans lågstadium i enlighet med 1―3 mom. undervisning erbjuds i två eller flera språk såsom gemensamt ämne, skall skolnämnden underrätta envar vårdnadshavare för elev som följande läsår inleder studier i nämnda språk härom. Meddelandet skall ges vårdnadshavaren inom januari månad före det aktuella läsåret, och vårdnadshavaren skall uppmanas att inom en månad meddela skolnämnden, vilket språk eleven enligt hans önskan skall läsa i första hand och vilket i andra hand.

Om elevs vårdnadshavare i enlighet med 4 mom. har valt ett annat språk än engelska och undervisning i intetdera av de språk som vårdnadshavaren valt kan ordnas med hänsyn till en ekonomisk eller ändamålsenlig organisering av arbetet, ändrar direktionen efter att ha hört vårdnadshavaren de av denne valda språken till engelska eller till det andra inhemska språket. I ovan i 2 mom. avsedd kommun får valet dock inte ändras, om antalet elever som valt språket i första hand uppgår till minst tolv.

34 §

På lågstadiet i svenskspråkig grundskola kan från och med femte årskursen undervisning ges, förutom i finska, som är gemensamt ämne vid undervisningen, i ett främmande språk såsom frivilligt ämne eller, förutom i engelska, som är gemensamt ämne vid undervisningen, undervisas i finska såsom frivilligt ämne.

Vad som är stadgat i 1 mom. gäller på motsvarande sätt om frivillig samiska och finska, vari elever som är bosatta inom samernas hembygdsområde kan undervisas vid sidan av finska och samiska, vilka undervisas såsom elevernas modersmål. Undervisning i här avsett frivilligt ämne kan meddelas i alla årskurser på grundskolans lågstadium.

Då undervisning i frivilligt ämne meddelas på lågstadiet i finskspråkig grundskola, gäller stadgandena i 1 mom. på motsvarande sätt i fråga om svenska och ett främmande språk.

35 §

I läroplanen för grundskolans högstadium skall såsom för alla elever gemensamma ämnen ingå modersmålet, det andra inhemska språket, ett främmande språk, religion, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, musik, teckning, huslig ekonomi, teknisk slöjd, textilslöjd och gymnastik. Musik och teckning kan i åttonde och nionde årskursen vara sinsemellan alternativa ämnen.

Det främmande språket är engelska eller det andra främmande språk i dess ställe undervisning har meddelats på lågstadiet. Läroplanen för högstadiet skall även omfatta timmar som är reserverade för elevhandledning i enlighet med de anvisningar som skolstyrelsen utfärdar. För undervisning i gemensamma ämnen samt för elevhandledning används i åttonde och nionde årskursen 24 lektioner i veckan, om inte skolstyrelsen av särskild orsak medger undantag härvidlag.

Utom i gemensamma ämnen erbjuds i åttonde och nionde årskursen undervisning i tillvalsämnen. Såsom tillvalsämnen skall i läroplanen ingå främmande språk, teknisk slöjd, textilslöjd, huslig ekonomi, lant- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel, handelsämnen, datateknik, musik, teckning och maskinskrivning. I skola med elever som är bosatta inom samernas hembygdsområde skall dessutom samiska utgöra tillvalsämne.

På grundskolans högstadium är de främmande språk som erbjuds som tillvalsämne franska, tyska och ryska. Då antalet basgrupper i åttonde årskursen är högst fyra, är de främmande språk som utgör tillvalsämne två av nämnda språk, samt då antalet är minst fem, alla de nämnda språken. Då ett annat främmande språk än engelska ingår som gemensamt ämne i läroplanen för högstadiet, skall till läroplanen dessutom höra engelska såsom tillvalsämne.

Om skolans placering, verksamhetsförhållanden och elevantal samt möjligheterna till fortsatta studier det medger, kan till läroplanen för grundskolans högstadium, med tillstånd av skolstyrelsen, såsom tillvalsämne höra latin. Undervisning i latin meddelas härvid i alla årskurser.

36 §

Utan hinder av vad som är stadgat i 33―35 §§ kan inom specialundervisningen språkundervisningen ordnas så, att undervisning meddelas endast i det andra inhemska språket eller i engelska såsom gemensamt ämne. För undervisning i högstadiets gemensamma ämnen och elevhandledning används då i sjunde årskursen 27 och i åttonde och nionde årskursen 23 lektioner i veckan, om skolstyrelsen inte av särskilt skäl medger undantag. Inom specialundervisningen kan då i grundskolans sjunde årskurs såsom tillvalsämne väljas det andra av de nämnda språken, teknisk slöjd, textilslöjd, huslig ekonomi, lant- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel, handelsämnen, datateknik, musik, teckning och maskinskrivning.

I undervisningsgrupp som har bildats av handikappade eller sent utvecklade elever och där specialundervisning meddelas på basen av sådan elvaårig läroplikt som avses i 32 § grundskolelagen, kan undervisningen, med avvikelse från stadgandet i 1 mom., ordnas så att undervisning inte meddelas vare sig i det andra inhemska språket eller ett främmande språk såsom gemensamt ämne. I stället meddelas undervisning i andra ämnen med gemensam undervisning. Läroämnena kan kombineras till ämneshelheter i enlighet med vad som bestäms i läroplanen. Skolstyrelsen utfärdar anvisningar om ordnandet av undervisningen.

Inom specialundervisningen kan svårt hörselskadade elever och andra elever med behov därav ges undervisning i teckenspråk. Härvid är det på högstadiet möjligt att med det antal timmar som används för undervisning i teckenspråk, dock högst med en timme per vecka, avvika från det antal timmar som bör användas för undervisning i gemensamma ämnen.

Om innehållet i förskoleundervisning som meddelas inom specialundervisningen bestäms i läroplanen.

37 §

För val av tillvalsämnen skall föreståndare för grundskolas högstadium före utgången av februari månad tillställa vårdnadshavaren för varje elev i sjunde årskursen och inom specialundervisningen vid behov vårdnadshavaren för varje elev i sjätte årskursen en redogörelse för de tillvalsämnen som kan väljas på skolans högstadium. Vårdnadshavaren skall meddela sitt val före utgången av mars månad. Väljer vårdnadshavaren inte ämnena inom utsatt tid eller kan den undervisning som han har valt inte anordnas, beslutar direktionen om i vilket ämne undervisning meddelas, sedan den berett vårdnadshavaren tillfälle att framföra sin åsikt.

Då elev i grundskola har flyttat till annan ort, skall valet av tillvalsämnen ske då eleven anmäls till en annan skola, om skolans föreståndare inte medger en kort betänketid för valet. Om direktionens rätt att besluta om i vilket ämne undervisning skall meddelas gäller på motsvarande sätt vad som är stadgat i 1 mom. Elev på högstadiet som redan har påbörjat studierna i ett visst tillvalsämne skall såvitt möjligt beredas tillfälle att studera samma ämne.

38 §

Direktion kan på vårdnadshavarens begäran befria elev på grundskolans högstadium från att läsa antingen det främmande språk eller det andra inhemska språk vari alla elever ges undervisning gemensamt, om eleven uppenbart saknar förutsättningar för att läsa ifrågavarande språk.

På framställning av skolans föreståndare kan direktionen befria elev i grundskolan från att läsa språk, om det finns särskilt vägande skäl härför. Elevens vårdnadshavare skall beredas tillfälle att uttala sin åsikt i saken. För eleven skall i stället ordnas undervisning i annat ämne.

Om för elev som överflyttat till en skola inte utan oskälig olägenhet kan ordnas undervisning i språk som han har inlett i annan skola, kan direktionen på framställning av skolans föreståndare byta ut språket mot ett annat språk. Elevens vårdnadshavare skall beredas tillfälle att uttala sin åsikt i saken.

Skolans föreståndare kan med stöd av läkarintyg befria elev från undervisning i något ämne, om deltagande däri bereder eleven oskäliga svårigheter på grund av sjukdom eller skada. Tillfällig befrielse från undervisning kan av giltigt skäl medges av läraren i ämnet.

39 §

Då elevs vårdnadshavare som önskar att eleven med stöd av 8 § religionsfrihetslagen (267/22) skall befrias från den allmänna religionsundervisningen i skolan enligt 6 § förordningen angående verkställighet av religionsfrihetslagen (334/22) har anmält detta hos skolans föreståndare, skall denne befria eleven från nämnda undervisning och underrätta skolnämnden om saken.

Meddelas i skolan i 28 § 2―4 mom. grundskolelagen avsedd undervisning, skall denna undervisning meddelas under lika många veckotimmar som religionsundervisning meddelas.

Vårdnadshavare som önskar att religionsundervisning i enlighet med 28 § 3 mom. grundskolelagen skall anordnas skall skriftligen framföra sitt krav till skolnämnden. Vårdnadshavarna skall på begäran av skolnämden förete en utredning om trosbekännelsens innehåll.

40 §

Specialundervisning meddelas elev som är så handikappad eller sent utvecklad, att han inte gör framsteg inom den övriga undervisningen i grundskolan, eller som på grund av störning i känslolivet eller av annan orsak inte anpassar sig till grundskolans övriga undervisning.

Undervisning kan i specialklass meddelas så, att den antingen baseras på en tioårig eller, om grunden för specialundervisningen är att eleven på i 32 § 3 mom. grundskolelagen avsett sätt är handikappad eller sent utvecklad, på en elvaårig läroplikt.

Inom specialundervisningen skall undervisningen och vid behov lärokurserna anpassas efter elevernas inlärningsförutsättningar. Vid fostran skall uppmärksamhet ägnas åt att väcka och stödja elevernas initiativförmåga och självförtroende.

I instruktion ges närmare bestämmelser om ordnandet av specialundervisning och om specialklasser. Då specialundervisning inte meddelas i specialklass, skall i instruktionen bestämmas, hur undervisningen av de elever som behöver specialundervisning skall ordnas.

41 §

För grundskoleelever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter kan ordnas specialundervisning som i första hand skall meddelas av speciallärare. Anvisningar om ordnandet av undervisningen utfärdas av skolstyrelsen, och beslut i saken fattas av skolnämnden. Undervisning kan ges även åt en enda elev. Innan undervisningen inleds skall vårdnadshavaren beredas tillfälle att uttala sin åsikt i saken.

42 §

Stödundervisning kan meddelas grundskoleelev som tillfälligt har blivit efter i sina studier eller som på grund av svårt handikapp, anpassningssvårigheter eller av annan orsak behöver sådan undervisning.

Skolstyrelsen utfärdar anvisningar om hur stödundervisningen skall ordnas. Undervisning kan ges även åt en enda elev.

43 §

Basgrupp på grundskolans lågstadium kan, om till gruppen hör elever från första eller andra årskursen, omfatta högst 25 elever och i andra fall högst 32 elever. I ett distrikt finns dock högst lika många basgrupper som rektors- och klasslärartjänster.

På grundskolans högstadium finns en basgrupp för varje påbörjat antal om 32 elever per årskurs.

Vid undervisning i specialklass kan en basgrupp omfatta högst 10 elever. I basgrupp kan ingå och i undervisningsgrupp kan tillsammans undervisas elever från alla årskurser. Undervisningsministeriet kan bestämma att basgruppen inom något område av specialundervisningen eller då elever från flera årskurser undervisas tillsammans skall vara mindre än 10.

Då det med hänsyn till undervisningen är ändamålsenligt, får elever i specialklass sammanföras med annan undervisningsgrupp i grundskolan, om elevantalet i gruppen inte blir större än 20.

Med länsstyrelsens tillstånd får basgrupp även vara större än vad som är stadgat ovan i denna paragraf.

44 §

I gymnastik skall flickor och pojkar från och med tredje årskursen undervisas skilt för sig, när det finns orsak därtill. På grundskolans högstadium skall flickor och pojkar i allmänhet undervisas skilt för sig i gymnastik.

45 §

Av det timantal på lågstadiet som avses i 31 § 1 mom. grundskolelagen får för undervisning i de läroämnen som fastställts i läroplanen och för elevhandledning i klass per rektors- och klasslärartjänst inom grundskoledistriktet användas 23 timmar i veckan. Då det på grundskolans lågstadium inom distriktet finns minst sju ovan avsedda tjänster, får timantalet för varje tjänst ökas med två timmar i veckan. För varje rektors- och klasslärartjänst skall för stödundervisning reserveras två timmar per vecka. Skolnämnden beslutar om hur det timantal om högst 3,5 timmar som kan användas per ovannämnd tjänst i veckan skall fördelas på lågstadieskolorna och specialundervisningen. Då skolnämnden fattar sitt beslut, skall den särskilt beakta ordnandet av språkundervisningen och eventuell särskild inriktning av läroplanen i olika skolor.

Det timantal på grundskolans högstadium som avses i 31 § 2 mom. grundskolelagen, minskat med två timmar per basgrupp och vecka, skall användas för undervisning i de läroämnen som fastställts i läroplanen, för elevhandledning i klass och för stödundervisning. Minst 0,5 timmar per basgrupp skall reserveras för stödundervisning. Skolnämnden beslutar om hur två timmar per vecka och basgrupp skall användas i kommunens högstadieskolor och specialundervisning. Då skolnämnden fattar sitt beslut, skall den särskilt beakta ordnandet av språkundervisningen och eventuell särskild inriktning av läroplanen i olika skolor.

Då på grundskolans lågstadium undervisningen i det språk som utgör gemensamt ämne har ordnats i enlighet med 31 § 4 mom. grundskolelagen, får i kommunens grundskolor timantalet för undervisning i läroämnena för van och ett av de här avsedda språken ökas med högst två timmar per vecka och språk i varje årskurs, där undervisning i ifrågavarande språk meddelas, ett språk undantaget. I tvåspråkig kommun skall ovannämnda timantal beräknas särskilt för vardera språkgruppen. Om fördelningen av timantalet mellan skolorna beslutar skolnämnden.

I grundskola, där i 4 § 2 mom. grundskolelagen avsedd påbyggnadsundervisning meddelas, får det timantal som står till förfogande för undervisning i ämnen vilka fastställts i läroplanen, elevhandledning i klass och stödundervisning ökas med högst 40 timmar per vecka för varje basgrupp inom den nämnda undervisningen. För sådan basgrupp inom påbyggnadsundervisningen som omfattar minst 25 elever får dock det timantal som kan användas i skolan ökas med 42 timmar per vecka.

I grundskola där i 4 § 3 mom. grundskolelagen avsedd förskoleundervisning meddelas i fristående basgrupp får för basgruppens i läroplanen fastställda verksamhet användas högst 23 timmar per vecka och klasslärartjänst.

Statsrådet beslutar, efter att ha hört skolstyrelsen, vid behov om det i 30 § 1 mom. grundskolelagen avsedda timantal som skall användas för undervisning i olika läroämnen.

46 §

För undervisning i de läroämnen som fastställts i läroplanen, för elevhandledning i klass och för stödundervisning i specialklass samt för specialundervisning i enlighet med 41 § får användas 10 timmar per vecka och kommun samt 0,1 timmar i veckan per grundskoleelev som är bosatt inom kommunen. I tvåspråkig kommun beräknas de ovannämnda timantalen särskilt för vardera språkgruppen.

Skolstyrelsen kan på ansökan av kommun öka det i 1 mom. nämnda timantalet per elev i enlighet med undervisningsministeriets anvisningar.

Då kommuner gemensamt anordnar specialundervisning, skall en del av de timmar som nämns i denna paragraf överföras för användning i annan kommun i enlighet med vad kommunerna sinsemellan kommer överens om eller, om kommunerna i enlighet med 6 § 2 mom. grundskolelagen har ålagts att samarbeta, i enlighet med vad kommunerna på likalydande sätt bestämmer i instruktion.

Om fördelningen på olika skolor av de timmar som enligt 1―3 mom. kan användas för specialundervisning bestämmer skolnämnden. Av timmarna skall minst hälften användas för specialundervisning i enlighet med 41 §, om inte länsstyrelsen medger undantag. De timmar som kan användas för specialundervisning får inte brukas för annan grundskoleundervisning.

47 §

Då skolarbetet för en termin avslutas, skall elevs under terminen ådagalagda uppförande, flit och uppmärksamhet samt kunskaper och färdigheter i de olika ämnena bedömas. Vitsorden antecknas i skolans elevförteckning och i betygen, för vilka skolstyrelsen fastställer formulären, med siffrorna 4―10, varvid vitsordet 4 anger svaga, vitsorden 5 och 6 försvarliga, 7 och 8 nöjaktiga samt 9 och 10 berömliga kunskaper och färdigheter. Vitsord ges inte i ämne från vilket elev är helt befriad. Vitsord i uppförande samt i flit och uppmärksamhet antecknas inte i avgångs- eller skiljebetyg.

Vid utgången av höst- och vårterminen i första och andra årskursen samt vid utgången av höstterminen i tredje årskursen och enligt skolstyrelsens anvisningar på lågstadiet även annars kan man avstå från bedömning, varvid ett omdöme om elevens skolarbete och framsteg ges.

Om bedömningen av elev beslutar läraren i ifrågavarande ämne. Elevs uppförande samt hans flit och uppmärksamhet bedöms av vederbörande klasslärare eller, om eleven har flera lärare, av dessa tillsammans.

Till elev som har inhämtat grundskolans hela lärokurs ges ett avgångsbetyg. Till elev som avgår från skolan innan han har inhämtat hela dess lärokurs ges ett skiljebetyg. Avgångs- och skiljebetyg undertecknas av skolans föreståndare. Av skolans föreståndare till riktigheten styrkt kopia skall förvaras i skolans arkiv. Terminsbetyg undertecknas av klassföreståndaren eller klassläraren.

Anvisningar om elevbedömningen på grundskolans förskolestadium utfärdas av skolstyrelsen. Skolstyrelsen utfärdar likaså anvisningar om bedömningen av handikappade eller sent utvecklade elever som erhåller i 32 § grundskolelagen avsedd, på elvaårig läroplikt baserad undervisning.

48 §

Elev som i alla bedömda ämnen har erhållit åtminstone försvarligt vitsord uppflyttas då läsårets skolarbete avslutas till följande årskurs. Elev som i ett ämne har erhållit svagt vitsord erhåller villkor och kan uppflyttas till följande årskurs sedan han har blivit godkänd vid förhör i detta ämne. Skolstyrelsen bestämmer, när svagt vitsord i något ämne inte skall föranleda kvarstannande i årskurs eller utgöra hinder för erhållande av avgångsbetyg. Likaså bestämmer skolstyrelsen vilka ämnen som skall bedömas med gemensamt vitsord, i vilka ämnen flera vitsord skall ges och vilka ämnen som skall anses som ett ämne vid uppflyttning från årskurs, samt ger övriga erforderliga anvisningar om bedömningen av eleverna och om vitsorden.

På begäran av vårdnadshavare innan läsårets skolarbete avslutats får elev kvarstanna i årskurs, om det bör anses vara ändamålsenligt med tanke på elevens allmänna framgång i skolan. I nionde årskursen ges eleven då ett terminsbetyg.

Eleverna i grundskola skall beredas tillfälle att undergå villkorsförhör den sista vardagen i juni månad, dock inte en lördag. Av vägande skäl kan skolföreståndare i enskilda fall, på begäran av vårdnadshavare, ge möjlighet att undergå villkorsförhör även vid annan tidpunkt. Om godkännande av villkorsförhör beslutar skolföreståndaren tillsammans med vederbörande lärare.

Om uppflyttning av elev i grundskola till högre årskurs och om givande av avgångsbetyg beslutar skolans föreståndare och elevens lärare gemensamt.

49 §

Är beslut om bedömning eller uppflyttning av elev uppenbart oriktigt, kan länsstyrelsen ålägga läraren eller lärarna att företa ny bedömning eller förordna vilket vitsord eleven skall erhålla eller bestämma om elevens uppflyttning från årskursen.

5 kap.

Läroplikt och rått till skolgång

50 §

Vårdnadshavare som med stöd av 36 § grundskolelagen önskar undantag beträffande påbörjandet av sitt barns skolgång skall i god rid innan läsårets skolarbete börjar tillställa skolnämnden ansökan härom.

Gäller ansökan påbörjande av skolgången tidigare än vad som är stadgat, skall vårdnadshavaren förete utredning om att eleven har undersökts psykologiskt och vid behov även medicinskt, om detta kan ske utan oskälig svårighet.

51 §

I 32 § grundskolelagen avsedd elvaårig läroplikt fullgörs inom grundskolans specialundervisning såsom är stadgat i 40 §.

Rörelsehindrade och hjärnskadade barn kan erhålla grundskoleundervisning såsom särskilt är stadgat.

Om skolor för hörselskadade och synskadade vilka upprätthålls av staten stadgas särskilt.

Skolnämnd skall i enlighet med skolstyrelsens anvisningar till denna anmäla barn för vilka ordnandet av skolgång kräver åtgärder från de statliga skolmyndigheternas sida.

52 §

Förefaller utvecklingen eller de psykiska funktionerna hos ett barn i läropliktsåldern att vara i sådan utsträckning hämmade eller störda, att barnet inte kan tillägna sig de kunskaper och färdigheter som grundskolan förutsätter, skall skolnämnden underrätta kommunalförbund för specialomsorgsdistrikt och socialnämnden härom.

Har i 30 § lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/77) avsedd anmälan angående barn i läropliktsåldern som har erhållit i nämnda lag avsedd erforderlig undervisning gjorts till den kommun där barnet bor, skall denna kommun underrätta hemkommunen, då barnet har intagits som elev i grundskola.

53 §

Den som söker inträde i grundskolans andra årskurs eller i en högre årskurs skall inneha betyg över att den föregående årskursens lärokurs har inhämtats. Saknas sådant betyg, anordnar föreståndaren vid behov förhör.

54 §

Om elevs rätt att vinna inträde i skola som hör till annat distrikt än hans eget beslutar skolnämnden i den kommun som upprätthåller skolan efter att ha införskaffat erforderlig utredning av elevens vårdsnadshavare, vid behov utlåtande av elevens hemkommun och länsstyrelsens tillstånd som avses i 38 § 3 mom. grundskolelagen.

55 §

Till specialklass kan intas eller överföras elev som på grund av handikapp eller försenad utveckling inte reder sig i annan klass i grundskolan eller som på grund av störning i känslolivet eller av annan orsak inte anpassar sig i annan klass i grundskolan.

Om intagning i eller överföring till specialklass beslutar skolnämnden som underrättar länsstyrelsen härom. Intagning och överföring får inte ske utan överläggning med elevens vårdnadshavare och inte heller utan att eleven har undersökts psykologiskt och vid behov även medicinskt, då detta kan ske utan oskäliga svårigheter. Har elev intagits i eller överförts till specialklass i strid med vårdnadshavarens åsikt, skall ärendet underställas länsstyrelsens avgörande.

Elev i specialklass kan av skolnämnden, sedan nämnden hört elevens vårdnadshavare, överföras till annan grundskoleklass som motsvarar hans utveckling.

56 §

Anmälan till påbyggnadsundervisning i grundskola skall göras inom en månad sedan grundskolans lärokurs inhämtats. Skolnämnden kan dock till påbyggnadsundervisning anta en senare anmäld elev som har inhämtat grundskolans lärokurs samma kalenderår.

Om påbyggnadsundervisning gäller i tillämpliga delar vad som är stadgat och bestämt om grundskolas högstadium, såvida inte i denna förordning annorlunda stadgas eller statsrådet med stöd av 4 § grundskolelagen annorlunda beslutar.

Om förskoleundervisning i grundskola gäller i tillämpliga delar vad som är stadgat och bestämt om första och andra årskursen på grundskolas lågstadium, såvida inte i denna förordning annorlunda stadgas eller statsrådet med stöd av 4 § grundskolelagen annorlunda beslutar.

57 §

Då elev uteblir från skolan, är elevens vårdnadshavare skyldig att så snart som möjligt hos klassföreståndaren eller, om klassföreståndare saknas, hos någon annan av elevens lärare anmäla orsaken till frånvaron. Har anmälan inte gjorts inom tre dagar, skall klassföreståndaren, lärare eller annan person, som direktionen därtill förordnar, inhämta upplysning om orsaken till frånvaron och, om giltigt skäl inte föreligger, påpeka för vårdnadshavaren hans plikt att se till att eleven regelbundet besöker skolan.

Fortgår eller upprepas obefogad frånvaro och är eleven läropliktig, skall skolnämnden uppmana vårdnadshavaren att fullgöra sin skyldighet. Anteckning om nämndens åtgärd skall göras i protokollet.

Vid fortsatt frånvaro skall skolnämnden anmäla saken hos socialnämnden och vid behov hos allmän åklagare för vidtagande av åtgärder eller, om eleven inte är läropliktig, stryka honom ur skolans elevförteckning. Bor eleven i annan kommun, skall skolnämnden anmäla sin åtgärd hos skolnämnden i den kommun där eleven är bosatt.

Arbetsgivare får inte hålla läropliktig elev i arbete under skoltid, däri inberäknat den tid som skolfärden kräver, och får inte ålägga elev en så stor arbetsbörda, att han inte har tillräcklig fritid samt tid för vila och hemuppgifter.

58 §

Iakttar elev inte ordningen i skolan eller uppför han sig annars olämpligt eller är vårdslös i sina uppgifter, gör han sig skyldig till förseelse. Lärare skall genom samtal försöka vägleda elev som gjort sig skyldig till förseelse. För au härutöver tillrättavisa elev

1) kan lärare förmana eleven;

2) kan lärare utvisa eleven ur klassen för högst den återstående delen av lektionen;

3) kan föreståndaren förmana eleven;

4) kan lärare bestämma om kvarsittning under högst två timmar;

5) kan föreståndaren tilldela eleven en skriftlig varning;

6) kan direktionen tilldela eleven en skriftlig varning; eller

7) kan skolnämnden avstänga eleven för minst en och högst tre månader.

De i 1 mom. 4―7 punkten avsedda åtgärderna är disciplinära straff. Elev får utvisas ur klassen endast om han stör undervisningen. Elev som har försummat sina hemuppgifter kan av lärare kvarhållas i skolan för en tid av högst en timme åt gången för att utföra dessa uppgifter. Härvid skall lärare närvara.

Som övervakare av kvarsittning fungerar lärare och timlärare. Kvarsittning skall såvitt möjligt ordnas samma dag som den bestäms.

Då skolnämnd behandlar avstängning från skolan av läropliktigt barn, skall företrädare för socialnämnden beredas tillfälle att närvara vid mötet och att därvid yttra sig.

59 §

Lärare skall bringa förseelse som elev har begått till föreståndarens kännedom, om han anser att de metoder att tillrättavisa eleven som står honom till buds är otillräckliga. På motsvarande sätt skall föreståndaren bringa saken till direktionens kännedom och direktionen saken jämte eget yttrande till skolnämndens kännedom.

60 §

Innan disciplinärt straff bestäms skall eleven höras samt förseelsen i detalj preciseras och nödig utredning inhämtas. I fråga om avstängning av elev för en viss tid skall skolnämnden höra även elevens vårdsnadshavare. Disciplinärt straff och dess orsak skall antecknas i en straffbok, som skall föras enligt ett av skolstyrelsen fastställt formulär. Om straff som tilldelats elev skall vårdnadshavaren underrättas.

Då elev har avstängts från skolan för en viss tid, har han rätt att under sagda tid delta i skriftliga prov.

61 §

Då elevs uppförande upprepade gånger medför störningar i arbetsron, skall grundskolans föreståndare eller den som han förordnat därtill genom att samtala med eleven, hans vårdnadshavare, lärarna samt vid behov med andra elever försöka utreda vilken orsaken till bristen på disciplin är och vilka åtgärder som borde vidtas för ätt avhjälpa saken.

6 kap.

Elevvård

62 §

Till envar elev skall under hans skoltid ges ett exemplar av varje lärobok.

63 §

Skolmåltid skall såvitt möjligt serveras vid den tid då måltid i allmänhet intas.

Skolmåltid anses tillräcklig, om den i medeltal tillgodoser en tredjedel av elevens dagliga näringsbehov.

64 §

Skjutsning av elev är inte ändamålsenligt ordnad, om den dagliga skolfärden, väntetider inberäknade, för elev på lågstadiet tar mer än två och en halv timme och för elev på högstadiet mer än tre timmar i anspråk. Med länsstyrelsens tillstånd får den dagliga skolfärden, väntetider inberäknade, för elev i specialklass som motsvarar årskurserna på lågstadiet ta tre timmar i anspråk.

Skolstyrelsen ger vid behov kommunerna anvisningar om vad som skall beaktas vid ordnandet av skjutsning, ledsagande och inkvartering av elever.

65 §

Önskar elevs vårdnadshavare understöd av kommunen för kostnaderna för skjutsning eller ledsagande av elev eller annat understöd, skall han framlägga saken för skolnämnden i den kommun som den skola lyder under i vilken eleven går. Ansökan skall tillställas skolans föreståndare. Understöd skall sökas senast under den termin som ansökan gäller.

66 §

Till helinackorderingen i elevhem och annan av kommunen ordnad inkvartering hör gratis kost, inkvartering och renhållning.

Elevs vårdnadshavare som önskar erhålla plats för eleven i elevhem eller i annan av kommunen ordnad inkvartering skall framföra sin begäran till skolans föreståndare.

67 §

Kan alla ull elevhem anmälda elever inte mottas där, skall företräde ges dem som har de längsta och besvärligaste skolfärderna, samt de yngsta och de svaga. Härvid skall särskilt beaktas elev vars vårdnadshavare inte förmår dra försorg om elevens skolgång.

Elev från annat skoldistrikt kan mottas i elevhem, om han även på grund av de förhållanden som råder i hans eget distrikt kunde mottas i elevhem eller om särskild orsak det kräver.

68 §

Elever skall inte bo i elevhem under jul- och sommarloven, ej heller utan tvingande skäl under annat lov eller under avbrott i skolarbetet som omfattar minst två dagar. Vad som i detta moment är stadgat om elevhem kan även tillämpas på annan inkvartering som ordnas av kommunen.

Elevs besök i hemmet under lovdagar får inte förhindras, ej heller får elevs vårdnadshavare förbjudas att besöka elevhemmet eller annan inkvartering, såvida tillräckliga skäl därtill inte föreligger. För besök av vårdnadshavare kan vid behov anslås bestämda tider, om vilka vårdnadshavarna skall underrättas.

69 §

I elevhem handleds eleverna i utförande av skolans hemuppgifter och i fritidssysselsättning, för vilket ändamål i elevhemmet vid behov kan finnas handledare.

70 §

Elev är skyldig att iaktta ordningen i elevhemmet, åtlyda elevhemsföreståndarens och den övriga personalens anvisningar samt uppföra sig korrekt.

Iakttar elev inte ordningen i elevhemmet eller uppför han sig annars olämpligt, kan elevhemsföreståndaren tillrättavisa honom eller, efter att ha hört eleven, bestraffa honom med enskild kvarsittning under högst en timme. Straff och orsaken till det skall antecknas i elevhemmets dagbok.

Anser elevhemsföreståndare inte de åtgärder som står honom till buds tillräckliga eller bryter en elev fortgående mot ordningen i elevhemmet, skall föreståndaren anmäla saken hos skolans föreståndare. Föreståndaren kan tilldela eleven i 58 § avsedd varning eller anmäla saken för direktionen, som kan tilldela i 58 § avsedd varning. Direktionen kan även anmäla saken hos skolnämnden som, efter att ha hört eleven och hans vårdnadshavare, kan avstänga eleven från elevhemmet för viss tid eller för alltid.

71 §

Kommun kan inrätta sommarkoloni för att ge elever i grundskola och skola som ersätter grundskolan rekreation.

Önskar annan än kommun med stöd av statsbidrag inrätta sommarkoloni, skall den till länsstyrelsen inlämna anmälan om antalet elever som skall antas till kolonin samt en redogörelse för kolonins personal och dess kompetens.

72 §

Vid val av elever till sommarkoloni skall företrade ges åt dem som av hälsoskäl eller sociala skäl behöver ferierekreation.

Föreståndaren för och lärare vid grundskola samt läkare vid hälsocentral skall lämna uppgifter och göra förslag rörande antagande av elever till sommarkoloni.

Sommarkoloni skall stå under läkares uppsikt.

73 §

Sommarkoloni skall ha föreståndare och tillräcklig övrig personal samt, om där har placerats flera än trettio elever, även en biträdande föreståndare.

Föreståndare eller biträdande föreståndare för sommarkoloni skall äga behörighet för lärartjänst vid grundskola.

Föreståndare för sommarkoloni skall leda och övervaka kolonins verksamhet och utföra de åligganden som enligt instruktion, skolnämndens förordnande eller sakens natur ankommer på honom.

74 §

Iakttar elev inte ordningen i sommarkoloni eller uppför han sig annars olämpligt, kan kolonins föreståndare förmana honom eller, efter att ha hört eleven, bestraffa honom med enskild kvarsittning under högst en timme. Följer inte bättring härav, kan kolonins föreståndare, sedan han hört eleven och dennes vårdnadshavare, återsända eleven till dennes hem. Om straff och dess orsak samt om återsändande skall anteckning göras i sommarkolonins dagbok.

7 kap.

Samarbete i skolan

75 §

Ordföranden i direktionen för högstadieskola, dess föreståndare, den lärare som är elevkårens handledare, elevkårens ordförande och sekreterare samt en företrädare för den personal som handhar andra uppgifter än undervisning skall minst en gång per termin sammanträda till skolsamarbetsmöte för att behandla samarbetet inom skolan samt mellan skola och hem, främjandet av skolans uppgift i fråga om fostran och undervisning samt ordnandet och utvecklandet av skolans arbete. De skall också sammanträda under den senare hälften av vårterminen för att behandla grunderna för uppgörande av arbetsplanen för följande läsår.

Ordförande för skolsamarbetsmöte är direktionens ordförande. Möte skall sammankallas inom en månad, om någon av de i 1 mom. nämnda personerna kräver detta av föreståndaren för behandling av angivet ärende.

76 §

På grundskolans lågstadium kan förekomma elevkårsverksamhet, om vars ordnande skolstyrelsen ger allmänna anvisningar,

77 §

Varje basgrupp på grundskolans högstadium har en klassföreståndare, som förordnas av direktionen och om vars uppgifter skolstyrelsen utfärdar föreskrifter. Till klassföreståndare skall i första hand utses en lärare som i betydande omfattning undervisar elever i ifrågavarande basgrupp.

Även en timlärare kan utses till klassföreståndare, om ett ändamålsenligt handhavande av uppgiften förutsätter detta.

78 §

Eleverna i varje basgrupp i grundskolan kan på lågstadiet och skall på högstadiet välja elevombud för gruppen och ställföreträdare för denne.

Med tillstånd av direktionen är det möjligt att på högstadiet avstå från val av elevombud för basgrupp. Skolstyrelsen kan utfärda anvisningar om när elevombud inte skall väljas.

79 §

Den lärare som är elevkårens handledare skall stödja och främja elevkårens verksamhet och elevernas övriga fria aktiviteter.

80 §

Då samarbetet mellan hem och skola ordnas, skall man sörja för att elevernas vårdnadshavare minst en gång per läsår ges tillfälle att med skolans föreståndare och elevens lärare samtala om skolans undervisning och fostran.

8 kap.

Inrättande och indragning av tjänster

81 §

Lärartjänsterna vid grundskola skall i samband med att de inrättas eller ombildas ordnas så, att undervisningsarbetet i de två lägsta årskurserna på lågstadiet handhas av klasslärare, i övriga årskurser på lågstadiet av klasslärare och ämneslärare samt på högstadiet av ämneslärare och lektorer, såvida inte länsstyrelsen, i enlighet med skolstyrelsens anvisningar, medger undantag. Lärartjänsterna vid grundskolas lågstadium skall ordnas så, att minst hälften av lektionerna för elever i tredje årskursen och högre årskurser handhas av samma lärare, såvida länsstyrelsen inte i enskilda fall med tanke på ett ändamålsenligt ordnande av skolarbetet medger undantag.

Undervisningsministeriet kan utfärda bestämmelser om de allmänna förutsättningarna för inrättande av speciallärares och specialklasslärares tjänster.

82 §

I skoldistrikt för grundskolas lågstadium skall, för att en klasslärartjänst skall anses erforderlig, finnas per skola minst följande antal barn som skall intas i skolan:

1) för avlöning av lärare vid skola med en lärare 13;

2) för avlöning av den andra läraren vid skola med två lärare 20;

3) för avlöning av den tredje läraren vid skola med tre lärare 40;

4) för avlöning av den fjärde läraren vid skola med fyra lärare 80;

5) för avlöning av den femte läraren vid skola med fem lärare 105;

6) för avlöning av den sjätte läraren vid skola med sex lärare 130;

7) för avlöning av den sjunde läraren vid skola med sju lärare 155;

8) för avlöning av den åttonde läraren vid skola med åtta lärare 180;

9) för avlöning av den nionde läraren vid skola med nio lärare 205; samt

10) för avlöning av den tionde läraren vid skola med tio lärare 230.

I sådant lågstadiedistrikt där antalet barn som skall intas i skola överstiger 250 får klasslärar- eller rektorstjänst som bör anses erforderlig inrättas för varje påbörjat antal om 25 elever i första och andra årskursen samt för varje påbörjat antal om 32 elever i tredje, fjärde, femte och sjätte årskursen. I sådant distrikt skall dock finnas minst elva tjänster som anses erforderliga.

Har för avlöning av i 1 mom. 1―4 punkten avsedd lärare vid grundskolas lågstadium tidigare beviljats statsandel, behöver tjänsten inte indras, om det elevantal som avses i 1 punkten är minst 6, det elevantal som avses i 2 punkten minst 12, det elevantal som avses i 3 punkten minst 27 eller det elevantal som avses i 4 punkten minst 65.

Har statsandel redan tidigare beviljats för avlönande av lärare vid grundskolas lågstadium, indras statsandelen inte, såvida inte elevantalet under tre på varandra följande läsår har underskridit de antal som nämns i 1 mom. 5―10 punkten eller i 2 eller 3 mom.

Undervisningsministeriet kan av särskild orsak medge undantag från ovan i denna paragraf stadgade elevantal. Undervisningsministeriet kan medge undantag från stadgade elevantal även för ordnande av undervisning på samiska inom samernas hembygdsområde.

Då skola har en specialklass eller i 4 § 3 mom. grundskolelagen avsedd undervisning i fristående basgrupp, beaktas dess elever inte vid beräkningen av det antal elever som skall intas i skolan.

83 §

På grundskolas lågstadium kan finnas tjänster för ämneslärare i teknisk slöjd och textilslöjd, om antalet timmar i dessa ämnen i tredje årskursen och högre årskurser på lågstadiet är tillräckligt för inrättande av ifrågavarande tjänster.

På grundskolas lågstadium kan finnas tjänster för ämneslärare i det andra inhemska språket och i främmande språk och, om på lågstadiet finns minst sju klasslärartjänster, även andra ämneslärartjänster.

84 §

På grundskolas högstadium kan inrättas lektors och ämneslärares samt studiehandledares tjänster i den mån timantalen i läroämnena förutsätter detta. Vid inrättande av lektors- eller ämneslärartjänst i något läroämne kan för elevhandledning avsedda timmar beaktas.

Skolstyrelsen kan utfärda anvisningar om kombinationer av ämnen som hör till en tjänst.

Lärare som har behörighet för tjänst som lektor vid statens läroverk och som från lektorstjänst vid statens läroverk eller vid till folkskolan hörande mellanskola eller från motsvarande befattning vid privat läroverk har förflyttats till ämneslärartjänst vid grundskola har rätt att använda lektors titel.

85 §

Vid elevhem skall finnas elevhemsföreståndares tjänst. I elevhem kan finnas

1) två elevhemsföreståndartjänster, om antalet i elevhemmet placerade grundskoleelever är minst 40;

2) tre elevhemsföreståndartjänster, om antalet i elevhemmet placerade elever är minst 120; samt

3) fyra elevhemsföreståndartjänster, om antalet i elevhemmet placerade elever är minst 180.

I elevhem där det finns minst fem elever som gir i specialklass eller är handikappade kan finnas en elevhemsföreståndartjänst utöver vad som är stadgat i 1 mom.

86 §

Av lärartjänsterna vid grundskola skall i första hand sådan tjänst indras vars indragande orsakar minst förfång för ett ändamålsenligt ordnande av skolarbetet.

Finns vid grundskola två eller flera lärartjänster, av vilka en kan indras, skall följande ordning iakttas:

1) i första hand indras vakant eller interimistiskt besatt tjänst;

2) i andra hand indras tjänst vars ordinarie innehavare förklarar sig samtycka därtill;

3) i tredje hand indras tjänsten för den lärare med ordinarie utnämning som sist har tillträtt sådan tjänst som skall indras;

4) i fjärde hand indras den lärares tjänst som har det minsta antalet tjänsteår i läroanstalter som är verksamma på ifrågavarande kommuns område:

5) i femte hand indras den lärares tjänst som har det minsta antalet tjänsteår; samt

6) i sjätte hand indras den till åldern yngsta lärarens tjänst.

Meddelar sig flera lärare i enlighet med 2 mom. 2 punkten önska att deras egen tjänst skall indras, iakttas i tillämpliga delar stadgandena i 2 mom. 3―6 punkten, dock så, att i första hand indras den lärares tjänst som är till tjänsteåren eller åldern den äldste eller den som har varit anställd den längsta tiden. Vid fastställande med stöd av 2 mom. 3 punkten av den tidpunkt då en lärare har tillträtt sin tjänst beaktas även den tid läraren har varit anställd i ifrågavarande kommun, om han har förflyttats till den tjänst som borde indras.

Skulle vid förfarande som överensstämmer med vad som ovan i denna paragraf är stadgat endast lärare av samma kön kvarstå i skolan, skall närmast följande tjänst indras.

Med länsstyrelsens tillstånd får avvikelse från i denna paragraf stadgad indragningsordning göras.

Vad som är stadgat ovan i denna paragraf gäller i tillämpliga delar tjänster vid grundskola vilka har inrättats som tjänster inom kommunens skolväsen.

87 §

Innan kommunfullmäktige beslutar indra rektors, lärares eller elevhemsföreståndares tjänst, skall fullmäktige bereda skolnämnden tillfälle att avge yttrande i saken, såvida inte nämnden har gjort framställning om indragningen.

Beslut om indragning av med ordinarie innehavare besatt tjänst vilket har vunnit laga kraft skall meddelas skolstyrelsen till kännedom.

Beslut om indragning av tjänst träder i kraft den 1 augusti efter det att beslutet har vunnit laga kraft.

88 §

Gör stadgande i lag eller förordning, ändring i distriktsindelningen, ökning eller minskning av elevantalet eller annan orsak ombildning av tjänst erforderlig, beslutar kommunfullmäktige härom, sedan skolnämnden, såvida denna inte har gjort framställningen i saken, avgett sitt yttrande rörande ombildningen.

89 §

Ordinarie tjänsteinnehavare vars tjänst har indragits förflyttas av kommunstyrelsen till annan tjänst i samma kommun. Kan tjänsteinnehavare vid samma skola vilka är gifta med varandra och vilkas tjänster har indragits inte förflyttas till skolor i samma kommun, skall kommunstyrelsen anmäla dessa tjänsteinnehavare hos skolstyrelsen för förflyttning till annan ort, såvida de önskar detta. Av synnerligen vägande orsak kan skolstyrelsen förflytta även annan tjänsteinnehavare vars tjänst har indragits till tjänst i annan kommun, ehuru vakant tjänst finns i den egna kommunen. Företar skolstyrelsen inte förflyttningen, skall den underrätta kommunstyrelsen härom.

Tjänsteinnehavare får inte förflyttas till tjänst för vilken han inte uppfyller behörighetsvillkoren, såvida inte annorlunda är stadgat.

90 §

Önskar flera behöriga tjänsteinnehavare vid ombildning av tjänster erhålla samma tjänst, avgör kommunstyrelsen, med beaktande av vad skolans fördel och billigheten kräver, vem som skall erhålla tjänsten. Då vid ombildning av tjänster lärare bör förflyttas till annan skola eller till lärartjänst vid annan skola, skall i tillämpliga delar iakttas vad som är stadgat i 86 § 1―5 mom.

91 §

Då hos skolstyrelsen har gjorts anmälan om ordinarie tjänsteinnehavare som skall förflyttas till tjänst i annan kommun, skall skolstyrelsen förordna om att någon eller några vakanta tjänster inte skall besättas innan det har utretts, huruvida vederbörande kan förflyttas till någon av dessa. Skolstyrelsen kan även förordna att tjänster av visst slag vid grundskola i någon kommun eller inom något annat område inte får besättas under pågående läsår.

Skolstyrelsen skall föra förteckning över dem som är uppförda på indragningsstat, varvid deras ålder, examina och tidigare tjänsteverksamhet skall framgå av förteckningen.

92 §

Den som är uppförd på indragningsstat och som inleder sådan tjänstgöring som medför att lönen på indragningsstat skall innehållas helt eller delvis, är skyldig att därom skriftligen underrätta skolstyrelsen, som skall sända meddelande om saken till den kommunstyrelse som betalar lönen på indragningsstat.

9 kap.

Behörighetsvillkor för tjänsteinnehavare och timlärare

93 §

Tjänsteinnehavare och timlärare skall ha fyllt 18 år.

Tjänsteinnehavare och timlärare får inte vara behäftad med sådant handikapp eller sådan sjukdom som gör honom olämplig för tjänsten eller uppgiften.

94 §

Av innehavare av rektors- och lärartjänst och av timlärare krävs att han på skolans undervisningsspråk har fullgjort de till utbildningen hörande undervisningsövningarna eller au han genom betyg som erhållits vid lärarutbildningsenhet eller anstalt för lärarutbildning har ådagalagt att han fullständigt behärskar skolans undervisningsspråk. Den som i Sverige har avlagt klasslärarexamen och som enbart på svenska har fullgjort de till utbildningen hörande undervisningsövningarna anses fullständigt behärska undervisningsspråket i svenskspråkig grundskola.

Verkar innehavare av rektors- eller lärartjänst eller timlärare vid såväl finsk- som svenskspråkiga skolor, skall han uppfylla i 1 mom. stadgade krav i fråga om vartdera undervisningsspråket.

Utan hinder av vad som är stadgat i 1 och 2 mom. får i svenskspråkig grundskola som interimistisk handhavare av klasslärartjänst samt på lågstadiet som timlärare för högst två år anställas person som har avlagt klasslärarexamen i Norge eller Danmark, förutsatt att han inte meddelar undervisning i modersmålet.

Av innehavare av elevhemsföreståndartjänst krävs att han har erhållit för tjänsten erforderlig utbildning på skolans undervisningsspråk under minst ett läsår eller att han på skolans undervisningsspråk har inhämtat grundskolans, mellanskolans eller folkskolans lärokurs eller att han har avlagt sådan språkexamen som på motsvarande sätt krävs av statstjänsteman eller att han har erhållit i 1 mom. avsett betyg. Verkar innehavare av dylik tjänst såväl i finsk- som svenskspråkiga skolor, krävs av honom utöver vad som ovan angetts tillräcklig kunskap i minoritetens språk enligt den utnämnande myndighetens prövning. Majoritetens och minoritetens språk inom ämbetsdistrikt som är mindre än en kommun bestäms härvid enligt elevantalen i grundskolorna inom distrikten.

Meddelas i grundskola undervisning i samiska eller är undervisningsspråket samiska, skall tillräckligt många tjänsteinnehavare och timlärare vid skolan, utöver ovan stadgade kunskaper i finska, ha med hänsyn till handhavandet av undervisningen tillräckliga kunskaper i samiska.

Tjänsteinnehavare och timlärare som undervisar i specialklass för svårt hörselskadade elever skall såvitt möjligt ha tillräcklig färdighet i teckenspråk.

95 §

Av ordinarie innehavare av rektors- och lärartjänst krävs att han har avlagt examen i skolförvaltning. Denna examen krävs dock inte av innehavare av lärartjänst som har avlagt pedagogie kandidatexamen enligt utbildningsprogrammet för klasslärare eller som har slutfört pedagogiska studier för ämneslärare eller tidigare har avlagt examen i folkskolförvaltning eller läroverkslagstiftning, inte heller av innehavare av lärartjänst av vilken nämnda examina inte har fordrats för tillträde till lärartjänst eller -befattning vid folkskola eller läroverk.

Vid examen i skolförvaltning, för vilken fordringarna fastställs av skolstyrelsen, kan avläggas lägsta, mellersta och högsta vitsord. Examinatorerna förordnas av skolstyrelsen. Om den avgift som skäll erläggas för examen stadgas särskilt.

96 §

Behörig för rektorstjänst är den som har behörighet för lärartjänst i ifrågavarande skola.

Behörig för gemensam rektorstjänst vid två eller flera skolor är den som har behörighet för lärartjänst i någon av de ovannämnda skolor i vilken en särskild rektorstjänst enligt 18 § grundskolelagen kunde inrättas.

97 §

Behörig för klasslärartjänst är den som har avlagt pedagogie kandidatexamen enligt utbildningsprogrammet för klasslärare eller examen för klasslärare vid grundskola eller folkskollärarexamen eller som har behörighet för lärartjänst vid lägre folkskola.

Behörig för klasslärartjänst är även den som i Danmark, Island, Norge eller Sverige har avlagt en på ett minst treårigt utbildningsprogram baserad examen för klasslärare vid grundskola. Då en i något ovannämnt land avlagd klasslärarexamen bygger på kortare studier, är vederbörande behörig att undervisa i grundskolans årskurser 1―4 eller, efter att ha slutfört av undervisningsministeriet föreskrivna tilläggsstudier, behörig på samma sätt som den som har avlagt en på treåriga studier baserad examen.

Har med klasslärartjänst förenats särskild skyldighet att undervisa i teknisk slöjd, textilslöjd eller något annat läroämne eller att meddela undervisning på något undervisningsområde, är den behörig för tjänsten som har slutfört specialiseringsstudier hörande till utbildningsprogrammet för klasslärare eller som vid anstalt för lärarutbildning eller lärarutbildningsenhet har avlagt godkänt vitsord eller slutfört specialiseringsstudier i detta ämne eller på detta undervisningsområde.

98 §

Behörig för ämneslärartjänst är den som har avlagt högre högskoleexamen och i examen eller fristående har slutfört de pedagogiska studierna för ämneslärare samt de till utbildningsprogrammet eller inriktningsalternativet för ämneslärare hörande studierna i undervisningsämnet eller motsvarande studier i ämne som hör till tjänsten.

Motsvarigheten skall påvisas genom intyg som utfärdas av högskolan.

Hör till ämneslärares tjänst tre eller flera ämnen, krävs i 1 mom. avsedd behörighet i minst två till tjänsten hörande ämnen och i de övriga ämnena studier på mot ämnet svarande vetenskapsområde eller -områden eller studieområde, omfattande minst 15 studieveckor, eller vitsordet approbatur eller sådana specialiseringsstudier i ämnet som hör till utbildningsprogrammet för klasslärare. Skolstyrelsen utfärdar vid behov bestämmelser om vilket vetenskapsområde, vilka vetenskapsområden eller vilket studieområde som skall anses motsvara till tjänsten hörande ämne.

Har en person avlagt högskoleexamen enligt utbildningsprogrammet för klasslärare eller examen för klasslärare vid grundskola eller folkskollärarexamen är behörighetsvillkoret, i stället för pedagogiska studier för ämneslärare, undervisningsövningar omfattande minst 9 studieveckor och därtill anslutna studier i didaktik.

Behörig för ämneslärartjänst i handelsämnen är även den som har avlagt en ekonomexamen omfattande minst 160 studieveckor samt slutfört pedagogiska studier för ämneslärare. Behörig för tjänst som lärare i lant- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel är även den som har avlagt agronomie- och forstkandidatexamen enligt utbildningsprogrammet för lantbruk samt slutfört pedagogiska studier för ämneslärare.

Behörig för ämneslärartjänst är även den som i ifrågavarande ämne har avlagt examen för ämneslärare vid grundskola eller som då denna förordning träder i kraft har behörighet för motsvarande lärartjänst vid statens läroverk.

99 §

Behörig för studiehandledartjänst är den som har slutfört fristående studier för studiehandledare eller avlagt examen för studiehandledare vid grundskola eller slutfört av undervisningsministeriet godkända studier.

Har studiehandledares uppgifter anslutits till ämneslärar- eller lektorstjänst, krävs som behörighetsvillkor i 1 mom. nämnda studier eller där nämnd examen.

100 §

Behörig för ämneslärartjänst i huslig ekonomi, lant- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel, handelsämnen och allmänna ämnen är även den som har behörighet för motsvarande lärarjänst vid medborgarskola.

Behörig för ämneslärartjänst i teknisk slöjd är även den som har behörighet för lärare i träslöjd, metallslöjd eller maskin- och elektricitetslära vid medborgarskola eller behörighet som lärare i slöjd för pojkar vid läroverk. Behörig för ämneslärartjänst i teknisk slöjd på grundskolans lågstadium är även den som vid Rauman seminaari har avlagt handarbetslärarexamen eller som avlagt grundskolans eller mellanskolans lärokurs och erhållit avgångsbetyg från avdelningen för träarbete vid statens lärarinstitut för hemslöjd.

Behörig för ämneslärartjänst som omfattar såväl lant- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel som teknisk slöjd är även den som har behörighet för lärare i lägenhetsekonomi samt maskin- och elektricitetslära vid medborgarskola samt den som har behörighet för lärare i lägenhetsekonomi vid medborgarskola och har slutfört av undervisningsministeriet godkända tilläggsstudier.

Behörig för ämneslärartjänst i textilslöjd är även den som har behörighet som handarbetslärare för flickor vid läroverk eller medborgarskola. Behörig för ämneslärartjänst i textilslöjd på grundskolans lågstadium är även den som har avlagt handarbetslärarexamen vid av undervisningsministeriet godkänd läroanstalt.

Behörig för ämneslärartjänst i gymnastik är även den som har avlagt kandidatexamen i fysisk fostran och därvid eller särskilt för sig minst vitsordet cum laude approbatur i kroppsövningarnas pedagogik samt minst vitsordet approbatur i kroppsövningarnas fysiologi och hygien eller som har avlagt gymnastiklärarexamen.

Behörig för ämneslärartjänst i teckning vid grundskola är även den som har avlagt teckningslärarexamen vid konstindustrien läroanstalt eller motsvarande slutexamen vid konstindustriella högskolan.

Behörig för ämneslärartjänst i musik vid grundskola är även den som har avlagt musiklärarexamen vid Sibelius-Akademin.

Är i 5―7 mom. avsedd person inte klasslärare vid grundskola eller folkskollärare, krävs utöver ovan stadgade behörighetsvillkor pedagogiska studier för ämneslärare eller vid sidan av två terminers undervisningsövningar pedagogisk ämbetsexamen eller vitsord i pedagogik eller pedagogik och didaktik eller studier i pedagogik omfattande minst 15 studieveckor. Undervisningsövningarna kan ha fullgjorts vid anstalt för utbildning av grund- eller folkskollärare eller på sätt som är stadgat angående auskultering för läroverkslärare.

101 §

Behörig för ämneslärartjänst i det andra inhemska språket eller i främmande språk är även den som har avlagt kandidatexamen i de humanistiska vetenskaperna och i examen eller fristående vitsordet cum laude approbatur i det språk vari undervisning meddelas samt som har fullgjort två terminers undervisningsövningar i det andra inhemska språket eller i något främmande språk vid anstalt för utbildning av grund- eller folkskollärare eller på sätt som är stadgat angående auskultering för läroverkslärare.

Behörig för ovan i 1 mom. avsedd tjänst är även folkskollärare som har avlagt vitsordet cum laude approbatur i det språk vari undervisning meddelas eller motsvarande examen som har anordnats för tjänsten och godkänts av undervisningsministeriet samt som i vartdera fallet har fullgjort en termins undervisningsövningar i det andra inhemska språket eller i något främmande språk på i 1 mom. avsett sätt eller fullgjort särskilt för denna tjänst anordnade och av skolstyrelsen godkända undervisningsövningar.

102 §

Behörig för lektorstjänst är den som har avlagt högre högskoleexamen och i examen eller fristående har slutfört de pedagogiska studierna för ämneslärare samt de till utbildningsprogrammet eller inriktningsalternativet för ämneslärare hörande studierna i undervisningsämnet eller motsvarande studier i ämne som hör till tjänsten. Motsvarigheten skall påvisas genom intyg som utfärdas av högskolan.

Hör till lektorstjänst tre eller flera ämnen, krävs i 1 mom. avsedd behörighet i minst två till tjänsten hörande ämnen och i de övriga ämnena studier på mot ämnet svarande vetenskapsområde eller -områden eller studieområde, omfattande minst 15 studieveckor, eller vitsordet approbatur eller sådana specialiseringsstudier i ämnet som hör till utbildningsprogrammet för klasslärare. Skolstyrelsen utfärdar vid behov bestämmelser om vilket vetenskapsområde, vilka vetenskapsområden eller vilket studieområde som anses motsvara till tjänsten hörande ämne.

Har en person avlagt högskoleexamen enligt utbildningsprogrammet för klasslärare eller examen för klasslärare vid grundskola eller folkskollärarexamen, är behörighetsvillkoret, i stället för pedagogiska studier för ämneslärare, undervisningsövningar omfattande minst 9 studieveckor och därtill anslutna studier i didaktik.

Behörig för lektorstjänst är även den som då denna förordning träder i kraft har behörighet för tjänst som yngre lektor vid statens läroverk. Auskultering vid normallyceum krävs inte av sökande som vid anstalt för utbildning av grundskollärare eller folkskollärare har fullgjort två terminers undervisningsövningar i något främmande språk eller i det andra inhemska språket eller som har avlagt examen för klasslärare vid grundskola eller folkskollärarexamen och dessutom vid anstalt för utbildning av grundskollärare eller folkskollärare har fullgjort en termins undervisningsövningar i något främmande språk eller i det andra inhemska språket.

103 §

Behörig för speciaiklasslärartjänst som motsvarar klasslärartjänst vid grundskola är den som

1) har avlagt pedagogie kandidatexamen enligt utbildningsprogrammet för klasslärare eller examen för klasslärare vid grundskola eller folkskollärarexamen; samt

2) har slutfört för tjänsten lämpliga fristående studier för speciallärare eller avlagt för tjänsten lämplig speciallärarexamen.

Behörig för specialklasslärartjänst som motsvarar tjänst såsom ämneslärare eller lektor är den som har behörighet för motsvarande lärartjänst vid grundskola och som i samband med examen eller fristående har slutfört för tjänsten lämpliga specialiseringsstudier för specialundervisning eller specialiseringskurs i specialpedagogik.

Behörig för speciallärartjänst är den som

1) har avlagt pedagogie kandidatexamen enligt utbildningsprogrammet för specialpedagogik eller enligt inriktningsalternativet för speciallärare inom utbildningsprogrammet för specialpedagogik;

2) har avlagt kandidatexamen i humanistiska vetenskaper eller motsvarande högskoleexamen samt dessutom slutfört fristående studier för speciallärare, inriktade på ett delområde inom specialundervisningen som motsvarar tjänsten, eller som avlagt speciallärarexamen inom en studieriktning som motsvarar tjänsten; eller

3) har avlagt examen för klasslärare vid grundskola eller folkskollärarexamen samt antingen har slutfört fristående för tjänsten lämpliga studier för speciallärare eller avlagt för tjänsten lämplig speciallärarexamen.

Behörig för specialklasslärartjänst i träningsundervisning som motsvarar klasslärartjänst vid grundskola är även den som har avlagt barnträdgårdslärarexamen eller kandidatexamen i humanistiska vetenskaper samt dessutom fristående studier för speciallärare med inriktning på delområdet för specialundervisning för utvecklingsstörda eller i träningsskola.

Behörig för tjänst som specialklasslärare på förskolestadiet är den som har behörighet för lämplig tjänst som specialklasslärare eller har avlagt barnträdgårdslärarexamen och slutfört fristående speciallärarstudier med inriktning på ett delområde inom specialundervisningen vilket motsvarar tjänsten eller som inom studieriktning som motsvarar tjänsten har avlagt speciallärarexamen.

104 §

Den som har erhållit dispens eller med stöd av förordning behörighet för lärartjänst vid läroverk, folkskola, grundskola eller träningsskola är behörig för lärar- och rektorstjänst vid grundskola för vilken krävs motsvarande behörighet.

105 §

Behörig för tjänst som elevhemsföreståndare är den som har behörighet för ämneslärartjänst i huslig ekonomi vid grundskola eller som av anstalt för lärarutbildning har fått behörighetsintyg för tjänst som elevhemsföreståndare.

106 §

Behörig som timlärare är den som har behörighet som ämneslärare eller lektor i ifrågavarande ämne eller som studiehandledare.

Behörighet för timlärares uppgift ger även intyg som utfärdats av anstalt eller person som godkänts av skolstyrelsen och som utvisar att vederbörande har erforderliga kunskaper och färdigheter samt förmåga att meddela undervisning.

107 §

Såsom interimistisk handhavare av tjänst och timlärare kan för högst ett läsår i sänder anställas den som, även om han inte uppfyller de behörighetsvillkor som är stadgade ovan i detta kapitel, dock har tillräcklig skicklighet och förmåga att sköta tjänsten eller uppgiften.

10 kap.

Utnämning av tjänsteinnehavare

108 §

Tjänst som har blivit vakant besätts med ordinarie innehavare räknat från och med den 1 augusti.

Den som är på indragningsstat är skyldig att motta tjänst som har erbjudits honom den första dagen i månaden efter den under vilken det beslut som ålägger honom att motta tjänsten har delgetts honom.

109 §

Tjänst som skall besättas med ordinarie innehavare skall av skolnämnden förklaras ledig i den officiella tidningen samt i någon annan på skolans undervisningsspråk utkommande, bland ifrågavarande tjänsteinnehavare allmänt spridd tidning. Ansökningstiden är minst 20 och högst 30 dagar. Kungörelsen skall ingå i vardera tidningen minst 15 dagar före ansökningstidens utgång, dagen för tidningens utkommande medräknad. Skall tjänsteinnehavare verka i såväl finsk- som svenskspråkiga skolor, skall kungörelsen ingå i den officiella tidningen på båda språken samt i såväl finsk- som svenskspråkig ovan avsedd annan tidning.

Vakant tjänst som skall besättas interimistiskt kan förklaras ledig även på annat ändamålsenligt sätt.

110 §

Sökande skall till sin ansökan foga betyg som utvisar hans behörighet och matrikelutdrag eller, om matrikel inte har förts över sökanden, ämbetsbetyg och meritförteckning i enlighet med av skolstyrelsen fastställt formulär. Sökande skall dessutom till sin ansökan foga i kraft varande, på undersökning baserat läkarintyg över att han inte lider av smittfarlig tuberkulos. På yrkande av skolnämnden skall sökande även förete en fullständigare utredning om sitt hälsotillstånd.

Föreligger bilagorna till ansökan inte i original skall deras riktighet vara styrkt av notarius publicus eller av två ojäviga personer. Då skolnämnden, länsstyrelsen eller skolstyrelsen så fordrar, är sökande skyldig att förete originalbetyg till påseende. Ämbetsbetyg eller matrikelutdrag får inte vara utfärdat och meritförteckning inte uppgjord tidigare än sex månader före ansökningstidens utgång.

Ansökan skall tillställas skolnämnden. Ansökan kan insändas per post, såsom därom är stadgat särskilt.

111 §

Över sökandena skall i enlighet med skolstyrelsens anvisningar uppgöras en förteckning, vilken i god tid före valförrättningen skall sändas till medlemmarna i skolnämnden.

Efter ansökningstidens utgång skall skolnämnden ofördröjligen förrätta val. I brist på sökande som har behörighet för tjänsten samt om skolans fördel det kräver, skall tjänsten på nytt förklaras ledig. För den händelse att den sökande som blivit vald inte tar emot tjänsten kan skolnämnden i reserv välja en eller två sökande för varje vakant tjänst.

Sökande som önskar att valbeslut skall underställas länsstyrelsen skall inom stadgad tid anmäla detta hos skolnämnden. Gör ingen av sökandena nämnda anmälan, kallar skolnämnden den som utnämnts att handha tjänsten och utfärdar, om han tar emot tjänsten, till honom ett utnämningsbrev samt underrättar länsstyrelsen om beslutet och, om den valde är i annan kommuns tjänst, skolnämnden i denna kommun.

Önskar sökande återta sin ansökan, skall han anmäla detta till skolnämnden. Återtagen ansökan får inte beaktas vid besättandet av tjänst.

112 §

Då beslut som fattats vid val skall underställas länsstyrelsen för fastställelse, skall därtill fogas utdrag ur protokollet från skolnämndens möte. Ytterligare fogas till underställandet kungörelsen om ledigförklarandet med anteckning om den dag då den har offentliggjorts och i vilka tidningar eller hur tjänsten annars har ledigförklarats samt i 111 § 1 mom. nämnd förteckning och samtliga ansökningar jämte bilagor. Beslut som fattats vid val skall utan dröjsmål underställas, dock inte förrän 14 dagar förflutit sedan beslutet tillkännagavs.

113 §

Länsstyrelsen skall avgöra valärenden utan dröjsmål. Sedan länsstyrelsen fastställt valet underrättar den valförrättaren om sitt beslut. Har i valförfarandet skett sådant fel att valet inte kan fastställas eller har den skickligaste och lämpligaste bland sökandena förbigåtts vid valet, skall länsstyrelsen upphäva valet till den del det är felaktigt och återförvisa ärendet för att handläggas på nytt, helt eller till någon del, och, allt efter sakens natur, föreslå antingen att nytt val förrättas, att tjänsten på nytt förklaras ledig, att besättandet av tjänsten skall förfalla eller att annan, för felets rättande nödig åtgärd vidtas.

Avviker skolnämndens nya beslut från länsstyrelsens förslag, skall det i detalj motiveras. Kan länsstyrelsen inte heller nu omfatta skolnämndens nya eller förnyade beslut, skall den underställa saken skolstyrelsens avgörande. Länsstyrelsen skall motivera sitt negativa beslut.

Då valbeslut har vunnit laga kraft, kallar skolnämnden den som valts att handha tjänsten och utfärdar, om han tar emot tjänsten, till honom ett utnämningsbrev samt underrättar länsstyrelsen om saken och, om den valde är i annan kommuns tjänst, skolnämnden i denna kommun.

114 §

Då den som blivit vald inom 14 dagar sedan han fått kännedom om beslut om utnämningen vilket vunnit laga kraft meddelar att han inte tar emot tjänsten, kallar skolnämnden den som av skolnämnden valts eller av länsstyrelsen fastställts såsom vald på första reservplats att handha tjänsten. Då inte heller den som blivit vald på första reservplats i enlighet med ovan angivna förfarande tar emot tjänsten, kallar skolnämnden i stället den som valts på andra reservplats att handha tjänsten och, om inte heller denne tar emot tjänsten, i stället dem som valts på följande reservplatser. Om den som valts på reservplats tar emot tjänsten, skall skolnämnden göra i 111 eller 113 § nämnd anmälan.

11 kap.

Tjänsteinnehavares och timlärares uppgifter och rättsliga ställning

115 §

Grundskollärare skall

1) bemöda sig om att i samarbete med eleverna och deras hem uppnå de för grundskolan uppställda målen;

2) följa den fastställda läroplanen och behandla de fastställda lärokurserna;

3) omsorgsfullt förbereda sig för sina lektioner och samvetsgrant fullgöra sina undervisningsuppgifter;

4) använda och utveckla undervisningsformer och arbetssätt som lämpar sig för olika undervisningssituationer, förbereda, leda och granska elevernas uppgifter samt utföra bedömningar av eleverna och utarbeta betygen;

5) bemöta eleverna vänligt, opartiskt och rättvist, stödja deras självkänsla samt uppmuntra dem i deras arbete;

6) i förtroende och taktfullt behandla omständigheter rörande elevs härkomst, familj, religion, hälsa och andra motsvarande omständigheter;

7) av godtagbart skäl ge elever i sin klass tillstånd till frånvaro från skolan under högst två dagar;

8) ge anvisningar om och övervaka elevernas uppförande vid skolmåltiderna, under rasterna samt på skolans område och i dess omedelbara närhet;

9) sörja för att elev vid olycksfall får första hjälp och vid behov anskaffa hjälp av hälsovårdare eller läkare;

10) i angelägenheter som gäller elevs uppfostran rådgöra med elevens vårdnadshavare, om denne ber därom eller om det annars finns orsak därtill;

11) enligt skolstyrelsens bestämmelser föra dagbok och förteckning över elevernas frånvaro;

12) ge erforderliga förteckningar och uppgifter om eleverna i den klass som han har tillsyn över till föreståndaren samt följa dennes anvisningar;

13) såvitt möjligt sköta även annan lärares vid skolan uppgifter, när denne till följd av oförutsett hinder inte kan meddela undervisning och annan vikarie inte kan erhållas, dock högst under tre arbetsdagar i sänder;

14) omsorgsfullt sköta skolans egendom;

15) delta i möten, sammankallade av skolans föreståndare, direktionen, skolnämnden och länsstyrelsen; samt

16) utföra även de övriga uppgifter som enligt stadganden och bestämmelser eller på grund av sakens natur ankommer på honom.

För att kunna utföra ovannämnda uppgifter är lärare även skyldig att delta i rådplägningar och möten som gäller utvecklande och planering av skolarbetet samt i samarbetet mellan hem och skola.

Skolnämnden befriar efter anmälan lärare som inte hör till religionssamfund som avses i 28 § 1 mom. grundskolelagen från deltagande i morgonsamlingar och religiösa sammankomster. Befriad lärare är dock vid behov skyldig att hålla en del av morgonsamlingarna.

Vad som är stadgat ovan i denna paragraf om lärares uppgifter gäller i tillämpliga delar även uppgifter som ankommer på timlärare och annan person som meddelar undervisning.

Lärare får inte motta avlönad bisyssla, om han inte har erhållit tillstånd därtill.

Lärare är skyldig att undervisa även vid annan skola med samma språk vilken hör till kommunens skolväsen, om ett timantal som motsvarar hans undervisningsskyldighet inte finns vid hans egen skola.

116 §

Lärare eller timlärare vid grundskola skall i enlighet med skolstyrelsens anvisningar utföra de uppgifter i fråga om handledning av undervisningen, skötsel av skolbibliotek, samlingar och undervisningsmaterial, ordnandet av skolans gemensamma musikframträdanden samt ledning och övervakning av kosthållsverksamheten som har ilagts honom.

117 §

Föreståndare för elevhem vid grundskola har till uppgift

1) att förestå elevhemmet och väl vårda sig om de där boende eleverna;

2) att utarbeta förslag till verksamhetsplan för elevhemmet samt tillställa direktionen förslaget för godkännande, varvid direktionen vidarebefordrar det till skolnämnden för fastställelse;

3) att med iakttagande av verksamhetsplanen sköta elevhemmets ekonomi och redovisa för medlen;

4) att ordna arbetena i elevhemmet och sörja för att de utförs med hjälp av personalen och eleverna;

5) att se till att eleverna utför sina hemuppgifter och i mån av möjlighet handleda dem i dessa, ävensom att handleda dem i andra uppgifter som ordnas i elevhemmet och i fria sysselsättningar;

6) att leda och övervaka elevernas måltider och själv delta i dem;

7) att vårda insjuknad elev och vid behov anskaffa hjälp av hälsovårdare eller läkare;

8) att sörja för att ordningen i elevhemmet upprätthålls;

9) att föra dagbok i enlighet med skolstyrelsens anvisningar;

10) att sörja för skötseln och förvaringen av elevhemmets egendom; samt

11) att utföra även de övriga åligganden som enligt stadganden och bestämmelser eller på grund av sakens natur ankommer på elevhemsföreståndaren.

Finns vid ett elevhem två eller flera elevhemsföreståndare, kan uppgifterna vid behov fördelas mellan dem, i enlighet med vad skolnämnden bestämmer.

118 §

Om beviljande av tjänstetillägg åt tjänsteinnehavare och timlärare vid grundskola gäller vad som är bestämt i kommunens tjänstestadga.

Vad som är stadgat i 1 mom. gäller i tillämpliga delar om beviljande av tidsbestämd höjning.

119 §

Tjänsteinnehavare vid grundskola skall på grund av havandeskap och barnsbörd skriftligen ansöka om tjänstledighet senast 70 dagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten. Till ansökningen skall för ansökan om sådan moderskapspenning som enligt 28 § sjukförsäkringslagen skall utbetalas till arbetsgivaren fogas av kommunal rådgivningsbyrå för mödravård eller av läkare utfärdat intyg angående tiden för havandeskapet.

Tjänsteinnehavare som har beviljats tjänstledighet på grund av havandeskap och barnsbörd skall även, omedelbart efter att ha undergått sådan efterundersökning som förutsätts i 30 § sjukförsäkringslagen, tillställa myndighet som har beviljat tjänstledigheten intyg över att hon har blivit undersökt.

Vad som är stadgat i 1 och 2 mom. gäller i tillämpliga delar även timlärare.

120 §

Tjänsteinnehavare vid grundskolan som anhåller om tjänstledighet på grund av sjukdom skall styrka sin sjukdom, såvida inte annorlunda är bestämt i vederbörande kommuns tjänstestadga beträffande sjukdom som räcker högst fem dygn, med läkarintyg, utfärdat i enlighet med formulär som har fastställts för ansökan om dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, eller med intyg, utfärdat av hälsovårdare. Har sjukdomen likväl pågått längre tid än fem dygn, skall den styrkas med läkarintyg enligt vad som ovan är stadgat. Undervisningsministeriet har rätt att av särskilt skäl förordna om undantag från det ovan sagda för viss tid eller visst område eller för på annat sätt begränsade fall.

Förfogar myndighet inte över erforderliga uppgifter och utredningar för ansökan om dag- eller moderskapspenning som enligt 28 § sjukförsäkringslagen skall utbetalas till arbetsgivaren, skall tjänsteinnehavaren tillställa myndigheten dessa.

Vad som är stadgat i 1 och 2 mom. gäller i tillämpliga delar även timlärare.

121 §

Skolnämnd ger på begäran tjänsteinnehavare och timlärare betyg över hans handhavande av tjänsten eller uppgiften och hans uppförande.

122 §

Har tjänsteinnehavare eller timlärare gjort sig skyldig till fel eller försummelse som inte påkallar disciplinära åtgärder, kan skolnämnden efter att ha hört vederbörande tilldela honom skriftlig anmärkning, varom anteckning skall göras i skolnämndens protokoll.

123 §

Över undersökning som har verkställts i disciplinärt ärende skall uppgöras protokoll. Förhör skall förrättas i närvaro av ojävig person.

Straffyrkande skall föreläggas skolnämnden skriftligen.

Skolnämnd skall, innan den fattar beslut, bereda vederbörande tillfälle att avge skriftlig förklaring samt, om skäl därtill föreligger, höra honom även muntligt.

Skolnämnds beslut skall bevisligen genom protokollsutdrag delges vederbörande och den tjänsteinnehavare som har utfört undersökningen. Nämnden skal även underrätta vederbörande länsstyrelse och direktion om sitt beslut.

124 §

Tjänsteinnehavare och timlärare som önskar avgå från tjänst eller uppgift skall skriftligen anhålla om avsked. Avsked beviljas i allmänhet räknat från och med den 1 augusti. Av vägande skäl skall avsked dock beviljas även från annan tidpunkt.

Tjänsteinnehavare och timlärare beviljas avsked och tilldelas avskedsbrev av skolnämnden.

I avskedsbrevet antecknas tjänstgöringstiden, tjänstledigheter och orsakerna till dem. Vad som i detta mom. är stadgat gäller i tillämpliga delar även timlärare.

125 §

Pensionsåldern för innehavare av specialklasslärartjänst som har verkat såsom i 25 § förordningen om tjänsteinnehavares vid grundskolan avlöning och pension samt om familjepension efter dem (165/72) avsedd lärare i hjälpskola eller i observationsklass eller såsom i denna förordning avsedd lärare i motsvarande specialklass är 55 år, förutsatt att han har minst 30 pensionsår och att han har verkat minst 15 år såsom lärare i nämnda specialklasser.

Innehavare av specialklasslärartjänst är skyldig att avgå från sin tjänst den 31 juli det kalenderår då han fyller 60 år, såvida inte länsstyrelsen beviljar honom rätt att ytterligare kvarstå i tjänsten.

Vad som är stadgat i 1 mom. gäller på motsvarande sätt innehavare av rektorstjänst vid specialskola.

126 §

Pension och familjepension beviljas av statskontoret. Ansökan skall göras på blankett som fastställts av statskontoret och till densamma skall fogas av statskontoret föreskriven utredning.

127 §

Över tjänsteinnehavare och timlärare skall uppgöras matrikel enligt fastställt formulär.

Skolstyrelsen fastställer formuläret för i 110 § avsedd meritförteckning och iakttar därvid i tillämpliga delar vad som är stadgat och bestämt om matrikel.

12 kap.

Fastighet och lösöre

128 §

Till förläggningsplats för grundskola skall utses ett område som med tanke på elevernas skolresor är så fördelaktigt som möjligt och tillräckligt stort, där byggnader kan placeras ändamålsenligt med hänsyn till byggnadsplats, vattentillgång och dränering och som är hälsosamt och lugnt. Även trafiksäkerheten och ekonomiska synpunkter skall beaktas.

Grundskolas lokaliteter skall såvitt möjligt förläggas så nära annan läroanstalt med samma språk, att den ena skolans lärare och lokaliteter om så erfordras kan utnyttjas för den andra skolans behov.

129 §

Grundskolas byggnader och tomt skall hållas i ett med hänsyn till skolans verksamhet samt trygghet och trevnad ändamålsenligt skick.

130 §

Ändamålet för användningen av grundskolas egna lokaliteter och tomt eller del därav får inte förändras varaktigt utan skolstyrelsens tillstånd.

Grundskolas fastighet, undervisningslokaliteter, inventarier, bibliotek och undervisningsmaterial får utan ersättning användas för annan kommunal läroanstalts och allmänt biblioteks behov, om detta inte medför nämnvärd olägenhet för grundskolans verksamhet. Härom beslutar skolnämnden.

131 §

I skolbyggnad vilken med stöd av 18 § 2 mom. lagen om statsandelar och -understöd samt lån åt grundskolor, gymnasier och allmänna bibliotek (1112/78) har överlåtits för annan användning får kommun på egen bekostnad utföra sådana ändrings- och grundförbättringsarbeten som är erforderliga för byggnadens användning för ändamål som nämns i sagda lagrum, under förutsättning att kommunen på egen bekostnad försätter byggnaden i ett skick som är ändamålsenligt för skolverksamhet i händelse den på nytt behövs för skolbruk.

132 §

Tillstånd att använda grundskolefastighet eller -lokalitet för annat ändamål än vad som ovan är stadgat i 130 § 2 mom. eller i 18 § 2 mom. lagen om statsandelar och -understöd samt lån åt grundskolor, gymnasier och allmänna bibliotek skall i god tid sökas hos direktionen, såvida beviljandet av tillstånd inte på grund av bestämmelse i instruktionen ankommer på skolnämnden eller skoldirektören. Meddelande om ansökan skall lämnas till grundskolans föreståndare samt meddelande om beslutet till sökanden och skolans föreståndare.

Tillstånd får inte beviljas för tillställningar som skulle medföra avsevärd olägenhet för grundskolan eller för någon som bor i lägenhet i anslutning till grundskolebyggnaden.

133 §

Grundskolas inventarier, bibliotek och undervisningsmaterial skall kompletteras så, att de alltid motsvarar de krav som skolväsendet ställer.

Skolbiblioteket skall utgöra ett handbibliotek, som stöder fostran och undervisning.

Skolstyrelsen ger vid behov kommunerna anvisningar om anskaffning, vård och användning av inventarier, undervisningsmaterial och skolbibliotek.

13 kap.

Sökande av ändring

134 §

I beslut av tjänsteinnehavare och timlärare vid grundskola samt av annat förvaltningsorgan vid skola än direktionen får ändring inte sökas genom besvär, utom i det fall att en uppgift som ankommer på skolnämnden har överförts på tjänsteinnehavaren och ändring i skolnämndens beslut får sökas genom besvär. I beslut av föreståndare för grundskola som gäller i 14 § 1 mom. 10 punkten eller i 38 § nämnt ärende får ändring dock sökas genom skriftliga besvär hos skolnämnden inom 14 dagar efter delfående av beslutet.

Besvär får inte anföras över skolnämnds beslut, genom vilket besvär över föreståndares beslut har avgjorts.

135 §

I direktions beslut söks ändring genom skriftliga besvär hos skolnämnden inom 14 dagar räknat från den dag då beslutet offentliggjorts på skolans anslagstavla eller, om beslutet skall delges vederbörande, sedan denne fått del av beslutet.

I direktions beslut som gäller godkännande av arbetsplan, arbetsordning, ibruktagande av ny lärobok eller skriftlig varning som tilldelas elev får ändring inte sökas genom besvär.

Besvär får inte anföras över skolnämnds beslut genom vilket besvär över direktions beslut har avgjorts utom då beslutet gäller befriande av elev från språkstudier.

136 §

Stadgas inte annorlunda nedan, söks ändring i beslut av skolnämnd och länsstyrelse genom besvär hos skolstyrelsen, i enlighet med vad som är stadgat i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50). Då beslut skall fastställas av länsstyrelsen, börjar besvärstiden den dag då beslutet har blivit fastställt.

I ärende rörande läroplan har även skolnämnd besvärsrätt i fråga om länsstyrelsens beslut.

Tjänsteinnehavare som har utfört undersökning i disciplinärt ärende tillkommer besvärsrätt i fråga om beslut i disciplinärt ärende som berör tjänsteinnehavare eller timlärare.

137 §

Ändring i skolnämnds beslut får inte sökas genom besvär, om beslutet gäller

1) val av ordinarie tjänsteinnehavare eller handhavare av vakant tjänst;

2) anställning av vikarie eller timlärare;

3) val av föreståndare, vice föreståndare eller biträdande föreståndare;

4) tilldelande av anmärkning som avses i 122 §;

5) fastställande av arbetsplan; eller

6) fastställande av ibruktagande av lärobok.

138 §

Ändring i länsstyrelses beslut får inte sökas genom besvär, om beslutet gäller fastställande av val av handhavare av vakant tjänst eller beslut varmed länsstyrelsen har förordnat handhavare av vakant tjänst. Besvär får inte heller anföras över länsstyrelsens beslut som gäller elevbedömning, uppflyttning från årskurs eller rätt till särskild examen.

139 §

Ändring i skolstyrelsens beslut söks i den ordning som är stadgad i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden.

I skolstyrelsens beslut om förflyttning av tjänsteinnehavare vid grundskola till annan tjänst får ändring inte sökas genom besvär.

I beslut av skolstyrelsen genom vilket avgörande har träffats angående besvär över beslut som har fattats av länsstyrelse får ändring inte sökas genom besvär, om beslutet gäller avstängning av elev från skolan för viss tid, intagning eller överföring av elev till specialklass, läroplan eller utnämning av tjänsteinnehavare.

I beslut av skolstyrelsen genom vilket avgörande har träffats i ärende som av länsstyrelse har underställts skolstyrelsens avgörande får ändring inte sökas genom besvär.

I beslut av skolstyrelsen genom vilket avgörande har träffats angående besvär över beslut som fattats av skolnämnd får ändring inte sökas genom besvär, utom om beslutet gäller disciplinärt ärende som berör tjänsteinnehavare eller timlärare vid grundskola och tjänsteinnehavaren eller timläraren däri har tilldelats strängare straff än varning.

140 §

Oaktat besvär anförts kan annat beslut än sådant som gäller disciplinär bestraffning av tjänsteinnehavare, timlärare eller elev gå i verkställighet, såvida inte sökande av ändring blir onödigt till följd av att beslutet verkställts eller såvida inte besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten. Om beslut skall underställas statlig myndighets fastställelse, får det inte verkställas förrän det har blivit fastställt, såvida inte annorlunda är stadgat.

141 §

I beslut av skolnämnd söks ändring hos kommunstyrelsen genom kommunala besvär, om beslutet gäller

1) elevs skolgång i annan skola än det egna distriktets;

2) inkvartering, skjutsning eller understöd för skjutsning och ledsagande;

3) antagning till sommarkoloni;

4) bestämmande av tjänsteinnehavares tjänstgöringsplatser;

5) ovan i 132 § avsett ärende, om beviljandet av tillstånd med stöd av instruktionen ankommer på skolnämnden; eller

6) ärende, som kan överföras till kommunstyrelsen för handläggning.

Ankommer beviljandet av tillstånd i ärende som nämns i 1 mom. 5 punkten med stöd av instruktionen på skoldirektören, söks ändring i skoldirektörens beslut hos kommunstyrelsen genom kommunala besvär.

142 §

Vad som i detta kapitel är stadgat om skolnämnd äger motsvarande tillämpning på avdelning av tvåspråkig kommuns skolnämnd.

143 §

I beslut av länsrätt genom vilket avgörande har träffats angående besvär över kommunfullmäktiges beslut som gäller indragning eller omreglering av tjänst får ändring inte sökas genom besvär.

144 §

Den som anser att kommunal myndighet inte har gett honom av hans tjänsteförhållande härflytande ekonomisk förmån på det sätt som denna förmån borde ha getts honom får, såvida annorlunda ej stadgas i lag eller förordning, skriftligen av vederbörande myndighet kräva rättelse häri. Myndigheten skall meddela beslut i saken. Rättelseyrkande får inte framställas i sak som hör till arbetsdomstolens befogenhet, såvida arbetsdomstolen inte med stöd av 1 § 2 mom. lagen om densamma har beslutat att inte avgöra saken.

Har rättelseyrkande inte framställts inom tre år efter utgången av det kalenderår under vilket förmånen borde ha getts har rätten därtill gått förlorad.

I kommunal myndighets beslut rörande rättelseyrkande kan ändring sökas genom kommunala besvär.

14 kap.

Särskilda stadganden

145 §

Då höstterminens skolarbete slutar hålls en julfest, och då vårterminens skolarbete slutar hålls läsårets avslutning. Under vårterminen skall utställningar av elevarbeten och presentationer av klubbverksamheten såvitt möjligt anordnas.

146 §

För grundskolas elever vilkas dagliga arbetstid har avslutats eller vilka inte har någon i arbetsordningen angiven sysselsättning kan på grunder som undervisningsministeriet bestämmer inrättas frivilliga klubbar som främjar skolans arbete och i vilka även elever vid annan än ifrågavarande grundskola samt gymnasieelever kan delta.

147 §

Ungdomsarbete som avses i 85 § grundskolelagen kan anordnas, såvida till verksamheten anmäler sig minst åtta ungdomar som har avslutat sin skolgång i grundskola eller minst fem ungdomar som har gått i specialklass och avslutat sin skolgång i grundskola. En arbetsordning, i vilken för verksamheten förordnas en eller flera handledare och, om det är erforderligt, en gemensam ledare, uppgörs och fastställs såsom i 30―32 §§ är stadgat. Inledd verksamhet får fortsättas så länge minst fyra ungdomar som har avslutat sin skolgång i grundskola regelbundet deltar i den.

Deltagare skall på begäran tilldelas betyg över sina prestationer och färdigheter under den tid han har deltagit i verksamheten.

148 §

Önskar någon som inte är elev i grundskola i särskild examen avlägga prov över grundskolans lärokurs eller del därav och med stöd härav erhålla betyg, skall han anmäla sig hos föreståndaren för högstadieskola i det distrikt där han är bosatt. Förhöret förrättas av de lärare som föreståndaren förordnat härtill. Om den förhördes kunskaper och färdigheter motsvarar grundskolans lärokurser, utfärdar föreståndaren åt honom ett betyg häröver eller ett avgångsbetyg enligt formulär som fastställts av skolstyrelsen. Den som förhörs skall för att erhålla betyg över att ha inhämtat grundskolans lärokurs ådagalägga att han har förvärvat de kunskaper som på grundskolans högstadium krävs i modersmålet, ett främmade språk, det andra inhemska språket, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi och geografi.

Föreståndare för skola kan av giltigt skäl tillåta att elev i grundskola i särskild examen avlägger prov i lärokurs i ämne som ingår i skolans läroplan, men som han inte har fått undervisning i. Om sådan examen gäller i tillämpliga delar vad som är stadgat i 1 mom.

149 §

Om bedömning av ovan i 148 § nämnd examen gäller i tillämpliga delar vad som i denna förordning är stadgat om bedömning.

Ovan i 148 § nämnda examina är avgiftsfria.

Om folkhögskolas samt medborgar- och arbetarinstituts rätt att utfärda betyg över inhämtande av grundskolans lärokurs eller del därav stadgas särskilt.

150 §

Genomgång av grundskolans lärokurs medför samma behörighet för tjänst eller befattning eller för inträde vid läroanstalt som genomgång av folkskolans eller mellanskolans lärokurs, om inte särskilda krav för att bli antagen vid vederbörande läroanstalt har stadgats eller föreskrivits i fråga om lärokurser och vitsord i grundskolans ämnen.

151 §

Skolnämnd kan såsom undervisningspraktikant vid grundskola anta person som utbildar sig till lärare vid grundskola eller gymnasium. Undervisningspraktikant får inte utan särskilt orsak undervisa annat än i lärares närvaro. Dock kan för honom inrättas grupp som under lärares överinseende undervisas skilt.

152 §

Ledig bostad som avses i 90 § grundskolelagen skall i första rummet tilldelas vederbörande skolas föreståndare, i andra rummet lärare vid skolan som har familj, i tredje rummet annan lärare vid skolan och därefter i samma företrädesordning föreståndare eller lärare som tjänstgör i annan skola, i ettvart fall i enlighet med tjänstetider.

153 §

Kommun kan med tillstånd av undervisningsministeriet anordna sådan försöksverksamhet som erfordras för det allmänna utvecklandet av grundskolan. Vid försöksverksamheten kan avvikelser från grundskolelagens och denna förordnings stadganden göras. Villkor för beviljande av tillstånd är ett av skolstyrelsen godkänt försöksprogram. Tillstånd beviljas för den tid försöksverksamheten pågår eller för ett läsår i sänder.

Försöksverksamheten skall ordnas enligt försöksprogrammet och skolstyrelsens anvisningar.

Kommun kan med statsrådets tillstånd grunda en försöksskola.

15 kap.

Ikraftträdelsestadganden

154 §

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1985.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan förordningen träder i kraft.

155 §

Efter det att denna förordning trätt i kraft skall till lärare vid grundskola som fullgör sin provtjänstgöring utfärdas utnämningsbrev sedan de avlagt examen i skolförvaltning, såvida ej annat följer av stadgandet i 95 §.

156 §

Har någon med stöd av förordningen om gymnastik- och idrottsvetenskapliga examina (299/78), förordningen om teologiska examina (527/78), förordningen om pedagogiska examina och studier (530/78), förordningen om konstindustriella högskoleexamina (948/78), förordningen om humanistiska examina (1080/78), förordningen om naturvetenskapliga examina (1081/78), förordningen om högskoleexamina på musikområdet (563/80) eller förordningen om temporärt anordnande av studier för musiklärarexamen vid Sibelius-Akademin (314/83) rätt att studera i enlighet med tidigare gällande stadganden, innehar han efter avlagd examen behörighet för ifrågavarande tjänst som ämneslärare och lektor vid grundskola såsom i förordningen om lediganslående och sökande av lärartjänster och -befattningar vid statens läroverk samt om lärarnas kompetensvillkor (620/48) är stadgat.

Den som innan i 1 mom. nämnd examensförordning trätt i kraft har avlagt högskoleexamen på ifrågavarande område eller som har avlagt teckningslärarexamen, examen för lärare i huslig ekonomi, examen för lärare i huslig ekonomi och textilhandarbete eller musiklärarexamen innehar på motsvarande sätt behörighet i enlighet med 1 mom.

Då denna förordning träder i kraft, kan vid fristående förskoleklass i grundskola där försöksverksamhet bedrivs i enlighet med 87 § grundskolförordningen av den 26 juni 1970 fortfarande finnas en klasslärartjänst. Den som har avlagt barnträdgårdslärarexamen och som då denna förordning träder i kraft är lärare vid en fristående förskoleklass innehar behörighet för klasslärartjänst med vilken har förenats särskild skyldighet att undervisa i förskoleklass.

157 §

Under läsåret 1985―86 tillämpas i grundskolans åttonde och nionde årskurs och under läsåret 1986―87 i dess nionde årskurs de i grundskolförordningen av den 26 juni 1970 ingående stadgandena om undervisningsgrupper, såvida skolan inte under läsåret 1984―85 har haft tillstånd att på grund av försöksuppgift avvika från stadgandena om undervisningsgrupper.

Utan hinder av vad som är stadgat i 33 och 35 §§ meddelas grundskolans elever språkundervisning i enlighet med de stadganden och bestämmelser som är gällande då denna förordning träder i kraft, till dess kommunens språkprogram har fastställts.

Med hänsyn till undervisningen i livsåskådningskunskap samt den religionsundervisning som avses i 28 § 2 och 3 mom. grundskolelagen beslutar skolnämnden om frågor som hör till läroplanen, till dess den läroplan som uppgjorts med stöd av 30 § grundskolelagen har fastställts.

158 §

Denna förordnings 46 § tillämpas från och med den 1 augusti 1987. Kommun kan under läsåren 1985―86 och 1986―87 upprätthålla de specialklasslärartjänster och speciallärartjänster som den har haft under läsåret 1984―85 och meddela specialundervisning i samma omfattning som under läsåret 1984―83. Därutöver kan kommun under läsåren 1985―86 och 1986―87 inrätta de specialklassläranjänster som ordnandet av den specialundervisning som ges utvecklingsstörda inom grundskolan förutsätter samt med skolstyrelsens tillstånd även andra speciallärar- och specialklassläranjänster,

Helsingfors den 12 oktober 1984

Republikens President
Mauno Koivisto

Undervisningsminister
Kaarina Suonio

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.