476/1983

Given i Helsingfors den 27 maj 1983

Grundskolelag

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Grundskolans uppgift och uppbyggnad

1 §

Grundskolan är en enhetsskola som ger medborgarna den allmänbildande grundutbildning som de behöver.

Grundskolan är i 80 § regeringsformen avsedd folkskola.

2 §

Grundskolan har som mål att fostra sina elever till harmoniska, sunda, ansvarskännande, självständiga och kreativa människor och samhällsmedlemmar med samarbetsförmåga och fredsvilja.

Grundskolan bör fostra sina elever till dygd och goda seder samt meddela dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver i livet.

Grundskolans undervisning och övriga verksamhet bör inriktas på att ge eleverna sådana kunskaper och färdigheter som erfordras för en allsidig personlighetsutveckling och som behövs i samhället, i arbetslivet, vid yrkesval, för fortsatta studier samt för skyddande av livsmiljön och naturen och som bidrar till att främja den nationella kulturen och de nationella värdena samt det internationella samarbetet och freden ävensom jämställdheten mellan könen.

3 §

Den fostran och undervisning som meddelas i grundskolan skall anordnas med beaktande av elevernas ålder och förutsättningar.

Grundskolan skall vid fullgörandet av sin uppgift försöka uppnå nära samförstånd och samarbete med hemmen genom att stöda dem i deras fostrande uppgifter.

4 §

Grundskolan är en enhetlig nioårig skola. Grundskolans sex lägsta årskurser bildar dess lågstadium och de tre högsta dess högstadium.

I grundskola kan med undervisningsministeriets tillstånd och på grunder som statsrådet bestämmer anordnas påbyggnadsundervisning under ett läsår för dem som har genomgått grundskolans lärokurs.

I grundskola kan likaså med undervisningsministeriets tillstånd och på grunder som statsrådet bestämmer under högst ett läsår anordnas förskoleundervisning för barn som ännu inte är läropliktiga.

5 §

Grundskolan kan omfatta specialklasser. Specialklasserna kan sammanföras till en skola.

Grundskolan kan ha ett högst tvåårigt förskolestadium för de elever vilkas läroplikt omfattar elva år.

2 kap.

Skyldighet att inrätta grundskola samt distriktsindelning

6 §

Kommun är skyldig att anordna grundskoleundervisning för barn i läropliktsåldern som är bosatta inom dess område eller att se till att de som är i läropliktsåldern har möjlighet att få undervisning som motsvarar grundskoleundervisningen. Denna uppgift kan kommunen handha även i samarbete med andra kommuner och genom att utnyttja även andra skolor än de kommunala.

Statsrådet kan ålägga två eller flera kommuner att samarbeta för anordnande av grundskoleundervisning.

I lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/77) stadgas om ordnande av undervisning för personer som på grund av utvecklingsstörning inte kan tillgodogöra sig i 1 mom. avsedd undervisning.

7 §

För grundskolans lågstadium och högstadium skall kommun indelas i skoldistrikt eller hela kommunen anses såsom ett distrikt eller också flera kommuner eller delar av dem sammanföras till ett gemensamt skoldistrikt. Enligt skolstyrelsens anvisningar kan samma område av särskild orsak höra till två eller flera distrikt för lågstadiet eller högstadiet.

Om det är ändamålsenligt, kan skoldistrikt även bildas så att till dess skola hör endast en del av lågstadiets årskurser.

8 §

Skoldistriktens gränser och skolornas placering fastställs genom distriktsindelning. Denna skall uppgöras så att skolvägen för eleverna på grundskolans lågstadium i allmänhet inte överstiger fem kilometer, om inte länsstyrelsen medger undantag.

Angående det elevantal som fordras för bildande av distrikt för grundskolans högstadium stadgas genom förordning.

Om det i kommun med både finsk- och svenskspråkiga invånare finns minst tretton elever på grundskolans lågstadium med minoritetens språk som modersmål, skall i kommunen bildas skilda lågstadiedistrikt för grundskoleundervisning på vartdera språket.

9 §

I varje skoldistrikt skall finnas en skola. Skola eller del därav kan placeras utanför det egna distriktet, om detta är ändamålsenligt.

10 §

Om anordnande av specialundervisning stadgas genom förordning. Närmare bestämmelser kan meddelas i instruktion.

För skola som bildas av specialklasser skall fastställas skoldistrikt endast om länsstyrelsen anser det ändamålsenligt. Vid behov kan statsrådet bestämma det område från vilket eleverna i här avsedd skola skall intagas.

11 §

Kommun där sjukhus är förlagt skall för patient i läropliktsåldern anordna grundskoleundervisning i den omfattning som är möjlig med hänsyn till patientens hälsa och andra omständigheter. Undervisningsministeriet meddelar anvisningar och bestämmelser om hur undervisningen skall ordnas.

3 kap.

Grundskolans förvaltning

12 §

Grundskola skall ha en direktion. I kommuns instruktion för skolväsendet kan bestämmas att två eller flera grundskolor skall ha en gemensam direktion. Direktionen har sju medlemmar. Av medlemmarna skall en väljas bland skolans lärare och en inom den övriga personalen. I skola med elever i årskurs som hör till grundskolans högstadium finns i direktionen likväl nio medlemmar, av vilka eleverna i årskurs som hör till högstadiet utser två bland sig för ett läsår i sänder. De medlemmar som utses bland eleverna har vid direktionens möten yttranderätt, men inte rösträtt.

Angående närvaro- och yttranderätt vid direktionens sammanträden stadgas genom förordning och bestäms i instruktion. Grundskolans föreståndare är direktionens sekreterare.

Till direktion för skola som inleder eller avslutar sin verksamhet kan, utan hinder av vad som stadgas i 1 mom., väljas endast fem medlemmar.

13 §

Andra medlemmar i direktionen än de som skall väljas bland lärarna, inom den övriga personalen och bland eleverna samt deras personliga suppleanter väljs på det sätt som i kommunallagen (953/76) är stadgat om direktion; på samma sätt utses bland dem ordförande och vice ordförande. Minst tre av de ovan nämnda medlemmarna och av deras suppleanter skall likväl utses bland elevernas vårdnadshavare. Skolnämnden kan kalla elevernas vårdnadshavare till ett möte för att bereda dem tillfälle att yttra sig om de i detta moment avsedda medlemmar och suppleanter för dem som skall väljas in i direktionen och som avses i detta moment, i enlighet med vad som stadgas genom förordning och närmare bestäms i instruktion. Då grundskola är gemensam för två eller flera kommuner, gäller om val av medlemmar och deras valbarhet vad som är stadgat i 104 § 1 mom. kommunallagen.

Den medlem som skall utses bland lärarna och dennes suppleant väljs bland de personer som lärarkåren inom sig har föreslagit, och den medlem som väljs inom den övriga personalen samt dennes suppleant utses bland de personer som denna personal inom sig har föreslagit. På grundval av vartdera av de ovan avsedda förslagen förrättas särskilt val av medlem och dennes personliga suppleant med iakttagande av samma förfarande som när direktionens ordförande och vice ordförande utses. Eleverna på högstadiet utser även personliga suppleanter för de medlemmar som de valt bland sig. Till ovan i detta moment avsedda medlemmar och suppleanter kan den kommuns fullmäktige som förvaltar grundskolan utse även personer som är bosatta i andra kommuner. Är direktionen gemensam för två eller flera grundskolor, uppgörs motsvarande förslag om de medlemmar och suppleanter som skall väljas bland lärarna och den övriga personalen av ett gemensamt möte för respektive grupp. Elevmedlemmarna och deras suppleanter utses vid ett gemensamt möte för eleverna på skolornas högstadier. Närmare stadganden utfärdas genom förordning.

Om medlem eller suppleant som valts bland lärarna eller inom den övriga personalen inte längre är anställd vid skolan, eller om medlem eller suppleant som valts av eleverna inte längre är elev i skolan, skall i hans ställe väljas ny medlem eller suppleant. Har medlem eller suppleant som valts bland lärarna eller inom den övriga personalen på viss tid skilts eller avhållits från tjänsteutövning eller handhavande av uppgift, eller har medlem eller suppleant som valts bland eleverna på viss tid avstängts, är han under denna tid förhindrad att fungera som medlem av direktionen.

14 §

Grundskoledirektionen är behörig att handha uppgifter som gäller främjandet och övervakandet av skolans verksamhet, förvaltningen, utvecklandet av den fostran och undervisning som ges i skolan, samarbetet mellan skolan och hemmet och mellan skolan och det omgivande samhället samt upprätthållandet av arbetsron, i enlighet med vad som stadgas genom förordning och vid behov bestäms i instruktion.

En del av skolnämndens uppgifter kan genom instruktion överföras på direktionen i enlighet med vad som stadgas genom förordning.

15 §

Grundskolas lärarkår består av rektor, lärare och timlärare.

På lärarkåren ankommer att planera och främja skolarbetet samt deltaga i upprätthållandet av arbetsron i enlighet med vad som stadgas genom förordning och vid behov bestäms i instruktion.

16 §

På grundskolas högstadium och i sådan av specialklasser sammansatt skola som har elever på högstadiet finns en elevkår. Elevkåren består av högstadiets elever.

På elevkåren ankommer att planera och främja elevernas gemensamma aktiviteter och skolarbetet i enlighet med vad som stadgas genom förordning och vid behov bestäms i instruktion.

17 §

Medlemmarna av den personal i grundskola som handhar andra uppgifter än undervisning sammanträder för att uppgöra i 13 § avsett förslag samt fullgöra övriga gemensamma uppgifter som är stadgade för dem, på det sätt som stadgas genom förordning.

Skolnämnden beslutar vid behov i vilka möten en i 1 mom. avsedd person skall deltaga. En person kan deltaga i endast en grundskolas möten.

18 §

Grundskola skall ha en föreståndare. På högstadium och sådant lågstadium som varaktigt har minst tolv basgrupper förestås skolan av en rektor. Vid grundskola som bildas av specialklasser skall en rektorstjänst inrättas, om skolan varaktigt har minst tre basgrupper, varav åtminstone en grupp har elever på grundskolans högstadium.

Har grundskola ej rektor, skall skolnämnden, efter att ha hört lärarkårens medlemmar och direktionen, bland lärarna utse en föreståndare för skolan. Föreståndaren utses tills vidare, och hans förordnande kan återkallas då skäl föreligger därtill. Finns i skolan endast en lärartjänst, är dess innehavare skolans föreståndare.

I instruktion kan bestämmas att två eller flera grundskolor skall ha en gemensam föreståndare.

Arbetar grundskolas högstadium och kommunalt gymnasium i samma bvggnad eller byggnadsgrupp, kan det i instruktion bestämmas att gymnasiets rektor skall handha även de uppgifter som ankommer på föreståndaren för grundskolans högstadium. Med tillstånd av skolstyrelsen kan det på motsvarande sätt i instruktionen bestämmas att gymnasiets rektor skall handha de uppgifter som ankommer på föreståndaren för både grundskolans högstadium och dess lågstadium.

19 §

På föreståndare ankommer att leda, handleda och övervaka undervisningen och fostran i grundskolan samt att fullgöra de uppgifter inom förvaltning, ekonomi och undervisning som tilldelats honom. Närmare stadganden och bestämmelser om föreståndarens uppgifter utfärdas genom förordning och vid behov i instruktion.

20 §

Vid grundskola finns en biträdande föreståndare i enlighet med vad som stadgas genom förordning.

Om val av biträdande föreståndare och återkallande av hans förordnande gäller vad som i 18 § 2 mom. är stadgat om föreståndare.

Beslut om fördelningen av föreståndarens uppgifter mellan föreståndare och biträdande föreståndare fattas av skolnämnden, om inte annorlunda stadgas genom förordning.

21 §

Grundskola kan ha en vice föreståndare. Om val av vice föreståndare och återkallande av förordnande gäller vad som i 18 § 2 mom. är stadgat om föreståndare.

4 kap.

Grundskolans arbetstid och undervisning

22 §

Grundskolans läsår börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli.

23 §

Grundskolans läsår omfattar 190 arbetsdagar. Undantag från antalet arbetsdagar kan av särskild orsak göras, i enlighet med vad som stadgas genom förordning.

24 §

Elevernas arbetsmängd får inte vara större än att de, med beaktande av den tid som används för skolgången, skolvägen och hemuppgifterna, får tillräcklig tid för vila, rekreation och fritidsintressen.

25 §

Grundskolans undervisningsspråk är antingen finska eller svenska.

Vid undervisning i det andra inhemska språket och i främmande språk får respektive språk användas såsom undervisningsspråk. Vid undervisning i andra ämnen får annat språk än grundskolans undervisningsspråk tillfälligt användas såsom undervisningsspråk i enlighet med skolstyrelsens anvisningar.

Inom samernas hembygdsområde bosatta elever som talar samiska kan undervisas på detta språk. Angående undervisning på samiska stadgas närmare genom förordning.

Om en elev som bor inom samernas hembygdsområde förmår studera både på finska och på samiska, får elevens vårdnadshavare välja undervisningsspråket.

Vid undervisningen för hörselskadade kan i enlighet med vad som närmare stadgas genom förordning teckenspråk anlitas som stöd för undervisningsspråket.

26 §

På grundskolans lågstadium har undervisningen för alla elever i huvudsak samma innehåll. På högstadiet meddelas alla elever undervisning i gemensamma ämnen och i tillvalsämnen.

Till läroplanen hör även orientering i arbetslivet samt ämnesövergripande temastudier.

I grundskolan kan finnas elevklubbar. Grundskolans undervisning kan försiggå även utanför skolan.

Om befriande av elev från undervisningen i ämne som är gemensamt för alla elever stadgas genom förordning.

27 §

I grundskolans läroplan skall i enlighet med vad som stadgas genom förordning ingå modersmålet, det andra inhemska språket, främmande språk, omgivningslära, medborgarfärdighet, religion, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, gymnastik, musik, teckning, slöjd, teknisk slöjd, textilslöjd och huslig ekonomi. I läroplanen skall dessutom ingå elevhandledning.

På grundskolans lågstadium undervisas i antingen det andra inhemska språket eller ett främmande språk och på högstadiet i såväl det andra inhemska språket som ett främmande språk såsom gemensamma ämnen. Elev som bor inom samernas hembygdsområde kan i läroämnet modersmålet undervisas i samiska och finska, enligt vad som bestäms i läroplanen. Läroplanen kan omfatta även andra läroämnen som ingår i grundskolans uppgifter och om vilka stadgas genom förordning.

Främmande språk som är gemensamma ämnen är engelska, franska, tyska och ryska. Genom förordning stadgas om de grunder enligt vilka kommunens läroplan bör inbegripa ett eller flera av nämnda främmande språk och det andra inhemska språket såsom gemensamma ämnen så att de är sinsemellan alternativa när det språk väljs i vilket eleven skall få undervisning på grundskolans lågstadium.

I läroplanen för svenskspråkig grundskolas lågstadium och för lågstadiet i grundskola som är belägen inom samernas hembygdsområde kan även ingå ett frivilligt ämne. I läroplanen för finskspråkig grundskolas lågstadium kan av särskild orsak med länsstyrelsens tillstånd ingå ett frivilligt ämne.

Beträffande specialklasser kan undantag göras från stadgandena i 1―4 mom. i enlighet med vad som stadgas genom förordning.

28 §

I grundskolan meddelas religionsundervisning i enlighet med trosbekännelsen i det religionssamfund till vilket flertalet av eleverna hör.

Om minst tre elever som hör till evangelisk-lutherska kyrkan eller minst tre elever som hör till ortodoxa kyrkosamfundet med stöd av religionsfrihetslagen (267/22) befriats från skolans allmänna religionsundervisning, skall för dem ordnas undervisning enligt deras egen trosbekännelse. Länsstyrelsen kan bevilja undantag i fråga om elevantalet.

När minst tre till samma religionssamfund hörande elever, som inte får i 2 mom. avsedd undervisning, i enlighet med religionsfrihetslagen har befriats från skolans allmänna religionsundervisning, skall för dem anordnas religionsundervisning i enlighet med deras trosbekännelse, om deras vårdnadshavare kräver det. Länsstyrelsen kan bevilja undantag i fråga om elevantalet.

Om minst tre elever som inte hör till ett religionssamfund i enlighet med religionsfrihetslagen har befriats från skolans allmänna religionsundervisning, undervisas de i livsåskådningskunskap. Länsstyrelsen kan bevilja undantag i fråga om elevantalet.

29 §

Vårdnadshavaren beslutar om valet av de ämnen i vilka elev i grundskolan inom ramen för tillbudsstående möjligheter skall deltaga. Skolan kan efter att ha hört vårdnadshavaren byta ut ett av de valda ämnena mot ett annat, om detta med hänsyn till ett ändamålsenligt ordnande av undervisningen bör anses nödvändigt.

30 §

Statsrådet beslutar, efter att ha hört skolstyrelsen, om timfördelningen mellan läroämnena och om de allmänna grunderna för denna samt om det timantal som skall användas för undervisningen, i enlighet med vad som stadgas genom förordning. Skolstyrelsen meddelar allmänna anvisningar om uppgörande av kommunal läroplan och om undervisningen i de ämnen i vilka undervisas i grundskolan, samt beslutar om de lärokurser som gäller för hela riket.

Kommunerna uppgör läroplan för grundskolan i enlighet med vad som stadgas genom förordning. För finskspråkiga och svenskspråkiga grundskolor utarbetas skilda läroplaner. Läroplanen skall med undantag för den arbetsplan som utgör en årlig del av den underställas länsstyrelsen för fastställelse i enlighet med vad som stadgas genom förordning.

31 §

Om bildande av undervisningsgrupper i grundskolan stadgas genom förordning. Har annat ej stadgats i förordningen, beslutar statsrådet vid behov om grunderna för bildande av undervisningsgrupper.

5 kap.

Läroplikt och rätt till skolgång

32 §

Finsk medborgare är läropliktig.

Fullgörandet av läroplikten inleds i början av höstterminen det år då barnet fyller sju år och fortgår, såvida läroplikten inte därförinnan har fullgjorts, i tio år.

Kan handikappat barn på grund av sitt handikapp inte få undervisning i nioårig grundskola, börjar barnets läroplikt ett år tidigare än den i 2 mom. nämnda tidpunkten och fortgår i elva år.

33 §

Läropliktig skall genomgå grundskola eller erhålla motsvarande undervisning i annan läroanstalt eller hemma, såvida inte hans utveckling och psykiska funktioner, i enlighet med vad som därom särskilt stadgats, har konstaterats vara i sådan utsträckning hämmade eller störda att han ej kan tillägna sig de kunskaper och färdigheter grundskolan förutsätter.

34 §

Läroplikten är fullgjord då den läropliktige har genomgått grundskolan eller på annat sätt inhämtat motsvarande lärokurs.

Det ankommer på skolstyrelsen att besluta i vilken utsträckning genomgång av lärokurserna i någon läroanstalt motsvarar genomgång av grundskolans lärokurser, såvida särskilda stadganden om hur lärokurserna motsvarar varandra inte har utfärdats.

35 §

Läropliktigt barn har rätt att gå i grundskola eller på annat sätt erhålla undervisning som motsvarar undervisningen i grundskolan, enligt vad som stadgas i detta kapitel, om det inte har rätt till sådan undervisning som avses i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda.

I 1 mom. avsedd rätt har även i Finland bosatt barn i läropliktsåldern som ej är finsk medborgare, samt på de villkor undervisningsministeriet bestämmer även utomlands bosatt barn.

Rätten till skolgång fortgår tills eleven har genomgått grundskolans lärokurs eller till utgången av juli det år då eleven fyller aderton år, om inte länsstyrelsen i enstaka fall beviljar förlängning.

Angående rätt att i särskild examen avlägga prov över grundskolans lärokurs eller del därav stadgas genom förordning. Finner länsstyrelsen att någon utan orsak har hindrats att undergå examen, kan den bestämma att han har rätt härtill.

36 §

Av särskilt skäl kan skolnämnden i enskilda fall bevilja tillstånd att inleda skolgången ett år tidigare eller senare än vad som stadgats, i enlighet med vad som stadgas genom förordning.

37 §

Elev hör till det grundskoledistrikt inom vilket han är bosatt.

Elev hör till finsk- eller svenskspråkigt distrikt beroende på vilket språk han uteslutande eller bättre behärskar då han uppnår läropliktsåldern. Om eleven förmår studera både på finska och på svenska, får hans vårdnadshavare välja distrikt.

38 §

Elev har rätt att gå i grundskola i det distrikt till vilket han hör, om inte annat är stadgat i denna lag. Finns i elevens eget distrikt ingen grundskola med undervisning på hans eget språk, har han rätt att bli intagen i sådan grundskola i ett annat distrikt eller i grundskola med undervisning på det andra inhemska språket inom sitt eget distrikt.

Elev har rätt att av särskild orsak bli intagen i annan skola med undervisning på hans eget språk än sådan som finns i hans eget distrikt, om inte detta medför någon ändring i antalet basgrupper i elevens eget distrikt eller det andra distriktet.

Till skoldistrikt inflyttad elev som, med hänsyn till undervisningen i det främmande språk han studerar eller i det andra inhemska språket, inte på ett ändamålsenligt sätt kan fortsätta sin skolgång i det egna distriktets grundskola, har rätt att bli intagen i sådan grundskola inom ett annat distrikt i samma kommun eller med länsstyrelsens tillstånd i annan kommun där han har möjlighet att fortsätta studierna.

När samma område i enlighet med 7 § 1 mom. hör till två eller flera lågstadie- eller högstadiedistrikt, beslutar skolnämnden till vilket distrikts skola eleven har rätt att komma.

39 §

Kommun kan av giltigt skäl bestämma att elev temporärt under ett eller flera läsår skall gå i någon annan av kommunens skolor med undervisning på samma språk än den skola till vars distrikt eleven hör.

Om det är ändamålsenligt, kan kommunen ordna undervisningen i det andra inhemska språket och i främmande språk samt av särskild orsak även i annat ämne i skola som finns i annat distrikt än elevens eget.

40 §

Elev i grundskola kan av särskild orsak befrias från skolgång. För längre tid än en månad kan befrielse dock beviljas endast om oöverstigligt hinder föreligger.

41 §

Elev i grundskola skall fullgöra sina uppgifter samvetsgrant, uppträda korrekt, följa skolans ordningsregler och hantera skolans egendom med omsorg.

42 §

Elev som inte låter sig rätta av andra disciplinära åtgärder i grundskolan kan av skolnämnden avstängas för minst en månad och högst tre månader åt gången. Beslut om avstängning skall underställas länsstyrelsen för fastställelse. Grundskoleundervisning skall genom kommunens försorg anordnas för den som avstängts.

I grundskolan är kroppsaga förbjuden.

43 §

Studerar läropliktig i hemmet eller i sådan läroanstalt för vilken det inte har stadgats eller bestämts att studierna skall motsvara skolgång i grundskola, skall hans framsteg prövas, såvitt möjligt i slutet av varje termin. Skolnämnden förordnar examinator.

6 kap.

Elevvård i grundskolan

44 §

Undervisningen samt för undervisningen erforderliga läroböcker, andra skoltillbehör och nödvändigt arbetsmaterial är i grundskola avgiftsfria för eleverna.

45 §

Under varje arbetsdag skall elev i grundskola avgiftsfritt erhålla en tillräcklig skolmåltid.

46 §

Om skolgången förutsätter detta, skall kommunen förse mindre bemedlade vårdnadshavares barn med glasögon.

Grundskolas direktion skall vid behov meddela socialnämnden att elev i grundskolan behöver hörapparat eller annan hjälp.

47 §

Om elev i grundskola har mer än fem kilometers väg till skolan eller om vägen till skolan med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig för honom, skall kommunen för eleven anordna fri skjutsning eller i tillräcklig utsträckning understöda skjutsning eller ledsagande av eleven.

Om elev med stöd av 38 § 2 mom. går i annan grundskola än det egna distriktets, tillämpas ej stadgandet i 1 mom., utom då skolgången i annan grundskola än det egna distriktets beror på det val elevens vårdnadshavare har gjort beträffande elevens deltagande i studierna i det andra inhemska språket eller ett främmande språk i närmaste för ändamålet lämpliga skola.

Vad som är stadgat i 1 mom. gäller även då en elev, i vars eget distrikt grundskola med undervisning på hans eget språk saknas, går i sådan grundskola med undervisning på hans eget språk som med avseende på trafikförbindelserna ligger bäst till, eller då eleven deltar i

Med interimistisk handhavare av tjänst avses den som handhar vakant tjänst samt vikarie. I grundskola kan finnas timlärare i tjänsteförhållande.

53 §

Två eller flera grundskolor i samma kommun kan ha gemensamma tjänster.

Om det är ändamålsenligt kan lärartjänsterna vid grundskola inrättas såsom tjänster vid kommunens skolväsen.

Vid grundskola kan i enlighet med undervisningsministeriets anvisningar inrättas lärartjänst vars innehavare är skyldig att fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet i gymnasium i samma kommun.

Då ett ändamålsenligt ordnande av undervisningen kräver det, kan i grundskola i enlighet med undervisningsministeriets anvisningar inrättas lärartjänst vars innehavare är skyldig att fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet i en eller flera grundskolor eller ett eller flera gymnasier som hör till annan avtalskommuns eller andra avtalskommuners skolväsen.

54 §

Till lärartjänst eller timläraruppgift vid grundskola kan, i enlighet med vad kommunerna sinsemellan avtalar, fogas skyldighet att ge handledning vid undervisningen eller övervaka och leda kosthållsverksamheten i en eller flera grundskolor som hör till annan avtalskommuns eller andra avtalskommuners skolväsen.

55 §

Beslut om inrättande och indragning av tjänster i grundskola samt omorganisation av dem fattas av kommunfullmäktige. Fullmäktige kan även för högst tre år i sänder förordna att tjänst inte skall besättas såsom ordinarie, om det är sannolikt att tjänsten ej kommer att behövas varaktigt.

Lärartjänsterna skall vara så många som antalet undervisningstimmar varaktigt förutsätter. De timmar för vilka det inte är ändamålsenligt att inrätta en lärartjänst får anförtros timlärare.

Tjänst vid grundskola kan indragas, om för avlöning av tjänsteinnehavaren, i enlighet med vad som stadgas genom förordning, inte beviljats statsandel eller tjänsten anses obehövlig. Indrages skola eller elevhem, upphör samtidigt tjänsterna, om de inte överförs till annan skola eller annat elevhem.

56 §

Ordinarie lärare vars tjänst indragits skall förflyttas till annan för honom lämplig lärartjänst vid grundskola eller uppföras på indragningsstat. Är ingen lärartjänst vakant i samma kommun, förflyttas han till lämplig tjänst på annat håll. Med eget samtycke och i enlighet med vad som stadgas genom förordning kan lärare förflyttas också till lärartjänst vid grundskola i annan kommun, även om en för honom lämplig lärartjänst är vakant i den egna kommunen. Lärare förflyttas till lärartjänst i den egna kommunen av kommunstyrelsen och till lärartjänst i annan kommun av skolstyrelsen. Lärare uppförs på indragningsstat av kommunfullmäktige med skolstyrelsens medgivande.

Ombildas lärartjänst vid ändring av distriktsindelningen eller den kommunala indelningen till tjänst vid annan skola eller i annan kommun, förflyttas den ordinarie läraren till den ombildade tjänsten.

Vägrar lärare i de i 1 och 2 mom. nämnda fallen att samtycka till förflyttningen eller vägrar den som uppförts på indragningsstat att mottaga tjänst till vilken han enligt lag kan förflyttas, ges honom avsked utan ansökan.

Har på indragningsstat uppförd lärare inte kunnat förflyttas till en för honom lämplig lärartjänst, kan skolstyrelsen med hans samtycke förordna honom att såsom interimistisk handhavare av tjänst handha tjänst vid grundskola, trots att han inte uppfyller behörighetsvillkoren för tjänsten.

Vad som ovan i denna paragraf är stadgat om ordinarie lärare gäller i tillämpliga delar ordinarie rektor och elevhemsföreståndare vars tjänst har indragits. Ordinarie rektor förflyttas till rektorstjänst eller lärartjänst, varvid han samtidigt, i mån av möjlighet, med sitt samtycke och utan hinder av stadgandet i 18 § 2 mom. förordnas till skolans föreståndare. Likaså förflyttas sådan ordinarie innehavare av lärartjänst som är skolföreståndare med sitt samtycke till rektorstjänst som inrättas vid samma skola.

Ordinarie lärare kan byta tjänst sinsemellan, om vederbörande skolnämnder samtycker därtill. Detsamma gäller beträffande ordinarie elevhemsföreståndare.

57 §

Till ordinarie tjänst vid grundskola kan utnämnas endast finsk medborgare. Till ordinarie innehavare av lärartjänst i främmande språk vid grundskolan kan likväl utnämnas även annan än finsk medborgare.

Angående behörighetsvillkoren för tjänsteinnehavare och timlärare vid grundskola stadgas genom förordning. Undervisningsministeriet kan av särskild orsak bevilja dispens från dessa krav.

58 §

Vakant tjänst skall, om ej laga hinder föreligger eller tjänsten anses överflödig, ledigförklaras för att besättas såsom ordinarie. Sedan ansökningstiden utgått skall skolnämnden bland de sökande som uppfyller de stadgade behörighetsvillkoren till tjänsten välja den skickligaste och lämpligaste. Nämnden kan dessutom för varje vakant tjänst uppställa högst två sökande på reservplats. Tjänsten kan likväl, om skolans fördel anses kräva det, ånyo förklaras ledig att sökas. Innan rektorstjänst besätts skall skolnämnden höra skolans direktion samt dem som hör till lärarkåren.

Skolnämnden skall delge sökanden sitt beslut på anslagstavla i enlighet med 7 § 1 mom. 2 punkten lagen om delgivning i förvaltningsärenden (232/66). Om någon av sökandena inom 14 dagar från det han fick kännedom om beslutet skriftligen kräver det, skall skolnämnden underställa sitt beslut länsstyrelsen för fastställelse. Anser sig länsstyrelsen inte kunna fastställa valet, skall den återförvisa ärendet till skolnämnden för ny behandling. Nytt eller reviderat beslut skall underställas länsstyrelsen på motsvarande sätt. Länsstyrelsen skall fastställa nytt eller reviderat beslut såvida inte den uppenbart skickligaste och lämpligaste sökanden har förbigåtts vid valet eller förfarandet i övrigt varit felaktigt. Om länsstyrelsen inte heller nu fastställer valet, skall den underställa skolstyrelsen ärendet för avgörande. Om vägande skäl föreligger, kan skolstyrelsen bestämma vilken av sökandena som skall antagas till tjänsten.

Vid antagande av handhavare av vakant tjänst skall i tillämpliga delar iakttagas vad som stadgas i denna paragraf om besättande av tjänst såsom ordinarie. Om sökande inte före den 1 augusti blivit utnämnd till vakant tjänst, kan länsstyrelsen likväl förordna handhavare av den vakanta tjänsten för det begynnande läsåret.

Skolnämnden skall antaga vikarie och timlärare. Vikarie och timlärare kan antagas till tjänst eller uppgift utan att denna förklaras ledig.

59 §

Tjänsteinnehavare och timlärare skall fullgöra sina uppgifter sakligt och omsorgsfullt, följa utvecklingen på sitt område och uppträda på det sätt hans ställning förutsätter.

Angående de uppgifter som ankommer på tjänsteinnehavare och på timlärare stadgas genom förordning.

Har tjänsteinnehavare eller timlärare till uppgift att i skola eller elevhem övervaka måltid och själv deltaga i den, är måltiden för honom avgiftsfri.

60 §

Kommunstyrelsen beslutar om utbetalning av avlöning till tjänsteinnehavare och timlärare, såvida inte annorlunda bestämts i instruktion.

Undervisningsministeriet kan av särskild orsak berättiga tjänsteinnehavare att för tjänstetillägg räkna sig till godo även annan än i tjänstekollektivavtal överenskommen anställningstid, dock högst åtta år.

61 §

Avlöning eller annan av tjänsteförhållande härledd ekonomisk förmån som betalts utan grund kan återindrivas så att den i samband med den eller de följande löneutbetalningarna avdrages från lönen till tjänsteinnehavaren eller timläraren, om han fortfarande är anställd vid samma skola eller hos samma kommun.

Av den avlöning som varje särskild gång utbetalas får inte med stöd av 1 mom. indrivas mera än vad som enligt lag får utmätas av lön.

Då återindrivning inleds skall orsaken därtill och det belopp som skall återindrivas meddelas tjänsteinnehavaren eller timläraren.

Återindrivning av avlöning eller annan av tjänsteförhållande härledd ekonomisk förmån som betalts utan grund skall inledas på det sätt som stadgas i denna paragraf eller i annan ordning anhängiggöras inom tre år efter utgången av det kalenderår under vilket den obehöriga avlöningen eller förmånen har utgivits. Om så inte sker, har rätten till återindrivning gått förlorad.

62 §

Tjänsteinnehavare beviljas tjänstledighet av skolnämnden.

Tjänsteinnehavare som på grund av sjukdom inte förmår sköta tjänsten skall anhålla om tjänstledighet. Underlåter han detta, skall skolnämnden befria honom från tjänstgöring för den tid sjukdomen varar. Om beslutet skall länsstyrelsen omedelbart underrättas. Beslutet kan genast verkställas, såvida länsstyrelsen inte förbjuder detta.

Vad som i 1 och 2 mom. är stadgat gäller i tillämpliga delar även timlärare.

63 §

Har tjänsteinnehavare eller timlärare gjort sig skyldig till försummelse eller förseelse i sin tjänst eller uppgift eller uppträtt olämpligt, kan han i disciplinär väg bestraffas genom varning eller genom skiljande från tjänsteutövning eller handhavande av uppgift under högst tre månader. För denna tid går han miste om sin lön och sitt arvode.

Har ordinarie tjänsteinnehavare genom sin verksamhet eller sitt uppträdande inom eller utom tjänsten eller genom försummelse av sina tjänsteåligganden visat att han inte förtjänar det förtroende och den aktning som hans ställning förutsätter, kan han avsättas i disciplinär väg.

64 §

Av länsstyrelsen förordnad tjänsteinnehavare verkställer i disciplinärt ärende undersökning och framlägger dess resultat samt eventuellt straffyrkande för skolnämnden, som efter att ha hört vederbörande avgör ärendet.

Har straffyrkande inte framställts inom fyra månader efter det den omständighet som kunde ha gett anledning till disciplinärt förfarande kommit till länsstyrelsens kännedom, anses saken ha förfallit.

65 §

Under den tid åtal mot tjänsteinnehavare eller timlärare är anhängigt vid allmän domstol får disciplinärt förfarande inte inledas eller fortsättas mot honom av samma orsak.

Har domstol befriat tjänsteinnehavare eller timlärare från åtal, får disciplinärt förfarande inte inledas eller fortsättas av samma orsak i annat fall än då det är fråga om omständighet som ej bör betraktas såsom brott, men som kan föranleda disciplinärt straff.

Har straffyrkande vid disciplinärt förfarande inte framställts inom tre månader efter det domstolens utslag vunnit laga kraft, anses saken ha förfallit.

66 §

Medan tjänsteinnehavare eller timlärare är ställd under åtal eller föremål för disciplinärt förfarande eller undersökning för brott eller disciplinär förseelse, kan skolnämnden avhålla honom från tjänsteutövning eller handhavande av uppgift. Om sitt beslut skall nämnden omedelbart underrätta länsstyrelsen. Beslutet kan genast verkställas, såvida länsstyrelsen inte förbjuder detta.

Har ordinarie tjänsteinnehavare genom domstols eller myndighets beslut dömts till avsättning, skall skolnämnden omedelbart avhålla honom från tjänsteutövning, även om beslutet inte vunnit laga kraft.

67 §

Skolnämnden kan entlediga interimistisk handhavare av tjänst och timlärare från handhavandet av tjänst eller uppgift, då skäl därtill prövas föreligga.

Förordnande för interimistisk handhavare av tjänst och timlärare kan även återkallas i den ordning i vilken det utfärdats.

68 §

Har tjänsteinnehavare tagit annan anställning som hindrar honom att sköta tjänsten, skall skolnämnden konstatera att hans tidigare tjänsteförhållande har upphört, såvida han inte blivit beviljad avsked eller tjänstledighet eller annat ej särskilt är stadgat i saken.

69 §

Tjänsteinnehavare eller timlärare är skyldig att avgå från sin tjänst eller uppgift den 31 juli det år då han fyller 67 år. Länsstyrelsen kan dock på framställning av skolnämnden låta honom kvarstå i tjänsten eller uppgiften under hela läsår i högst tre år därefter, om han ännu förmår sköta sin tjänst eller uppgift.

Genom förordning kan stadgas att avgångsåldern i vissa rektors- och lärartjänster vilkas art kräver detta är lägre, dock inte under 55 år.

Utan hinder av vad som är stadgat i 1 och 2 mom. kan den som har uppnått avgångsåldern antagas som interimistisk handhavare av tjänst eller timlärare, om ett ändamålsenligt ordnande av undervisningen kräver det.

Har tjänsteinnehavare eller timlärare på grund av sitt fysiska eller psykiska tillstånd varaktigt förlorat sin arbetsförmåga, är han skyldig att avgå även tidigare än vad som ovan är stadgat. Om han inte själv anhåller om avsked, entledigar skolstyrelsen honom från tjänsten eller uppgiften.

70 §

Länsstyrelsen kan förordna att tjänsteinnehavare skall genomgå kontroller och undersökningar för konstaterande av hans hälsotillstånd, om detta är nödvändigt för att utreda hans förutsättningar att sköta tjänsten. Under samma förutsättningar är tjänsteinnehavare skyldig att lämna länsstyrelsen uppgifter om sitt hälsotillstånd.

De nödvändiga kostnaderna för ovan i 1 mom. avsedda av länsstyrelsen föreskrivna kontroller och undersökningar betalas av statens medel.

71 §

Tjänsteinnehavare och timlärare har med nedan stadgade undantag rätt till ålders-, invalid- och arbetslöshetspension av statens medel i tillämpliga delar enligt samma stadganden som person i tjänste- eller arbetsförhållande till staten. Den pensionsgrundande lönen bestäms utgående från den avlöning som tillkommer vederbörande med stöd av kommunalt tjänstekollektivavtal, vilket godkänts såsom grund för statsandel, och med stöd av denna lag.

Tjänsteinnehavare och timlärare får invalidpension utom i de i lagen om statens pensioner (280/66) stadgade fallen även om han i enlighet med 69 § 4 mom. entledigas från tjänst eller uppgift.

72 §

Pensionsåldern för tjänsteinnehavare och timlärare är 60 år.

Genom förordning kan stadgas att pensionsåldern i vissa rektors- och lärartjänster vilkas art kräver detta är lägre, dock ej under 55 år.

Pensionsåldern är 65 år, om tjänstgöringen har upphört före den ovan avsedda allmänna eller särskilda pensionsåldern.

73 §

Då tjänsteinnehavare eller timlärare avlidit, betalas efter honom familjepension av statens medel i tillämpliga delar enligt samma stadganden som de vilka gäller den som stått i tjänste- eller arbetsförhållande till staten.

8 kap.

Grundskolans fastighet och lösöre

74 §

Grundskola skall ha för ändamålet godkänd skolbyggnad eller -lokal. Skola eller del av skola kan, då lokalen anses ändamålsenlig, med länsstyrelsens tillstånd inrymmas i hyreslägenhet eller av kommunen ägd annan lägenhet än skollokal.

75 §

På grundskolas tomt eller i dess närhet skall finnas ett område som lämpar sig för elevernas raster och idrottsövningar.

Till grundskola skall anskaffas behövliga inventarier, läromedel och bibliotek samt annan för skolans verksamhet erforderlig utrustning.

76 §

Kommun kan med skolstyrelsens tillstånd och på de villkor skolstyrelsen bestämmer överföra grundskolas fastighet eller lösöre eller del därav såsom fastighet och lösöre för gymnasium eller allmänt bibliotek i samma kommun.

Genom förordning stadgas om rätten att använda grundskolefastighet eller -lokal eller grundskolas lösöre till annat ändamål än för kommunens grundskolor. Angående ersättningsgrunderna i fråga om användningen beslutar vid behov kommunfullmäktige, om inte annorlunda bestämms i instruktion.

9 kap.

Skolor som ersätter grundskolan

77 §

Med skola som ersätter grundskolan avses privat skola som finsk medborgare eller registrerat finskt samfund eller registrerad finsk stiftelse upprätthåller och som på basen av avtal mellan kommunen och skolans upprätthållare ersätter kommunens grundskola och där undervisning meddelas enligt grundskolans läroplan.

Sedan denna lag trätt i kraft, kan i 1 mom. avsett avtal beträffande klasser som motsvarar årskurser på grundskolans lågstadium ingås endast då klasserna arbetar i anslutning till sådana klasser i den ersättande skolan som motsvarar högstadiets årskurser och då avtalet är nödvändigt för att trygga utbildningsmöjligheterna för en språklig minoritet eller av annan särskild orsak.

Genomgång av lärokursen för varje årskurs i skola som ersätter grundskolan motsvarar genomgång av lärokursen för motsvarande årskurs i grundskolan.

78 §

Upprätthållare av skola som ersätter grundskolan skall för skolans förvaltning tillsätta en direktion, om vilken i tillämpliga delar gäller vad som är stadgat i 12 §.

Vad som i 1―3, 7, 8, 15―17, 19, 22―31, 37―42, 44―51, 74, 75, 85―88, 92, 94, 99 och 108 §§ är stadgat gäller på motsvarande sätt skola som ersätter grundskolan samt dess elever. Undervisningen för elev i skola som ersätter grundskolan är avgiftsfri, och de sociala förmånerna för skolans elever skall ordnas av kommunen, om inte kommunen och skolans Upprätthållare har ingått annan överenskommelse.

Angående rektors- och lärarbefattningar samt befattningshavare och timlärare i skola som ersätter grundskolan gäller i tillämpliga delar vad som i 55 § 2 och 3 mom., 58 §, 59 § 1 och 2 mom., 62―67 §§, 69 § 1, 3 och 4 mom. och 70 § är stadgat om tjänster, tjänsteinnehavare och timlärare i grundskola. De uppgifter som enligt stadgandena ankommer på skolnämnden handhas likväl av direktionen för den skola som ersätter grundskolan.

Vad som i 18 § 1 och 2 mom. samt 20 och 21 §§ är stadgat gäller på motsvarande sätt skola som ersätter grundskolan. De uppgifter som enligt stadgandena ankommer på skolnämnden handhas likväl av direktionen för den skola som ersätter grundskolan.

Har skola som ersätter grundskolan och privat gymnasium samma Upprätthållare, kan denne bestämma att det privata gymnasiets rektor skall handha de uppgifter som ankommer på föreståndaren för den skola som ersätter grundskolan eller att föreståndaren för den skola som ersätter grundskolan skall handha de uppgifter som ankommer på det privata gymnasiets rektor.

I skola som ersätter grundskolan kan anordnas påbyggnadsundervisning i enlighet med 4 § 2 mom. och förskoleundervisning i enlighet med 4 § 3 mom. Tillstånd kan beviljas endast i det fall att kommunen och skolan har avtalat om att skolan skall ersättas för kostnaderna för de i detta moment avsedda funktionerna.

79 §

Utöver vad som är stadgat i 78 § kan genom förordning stadgas om skola som ersätter grundskolan och om dess befattningshavare, timlärare och elever samt om annat som gäller ordnandet av skolans verksamhet.

80 §

Undervisningen och den övriga verksamheten i skola som ersätter grundskolan övervakas av kommunens skolnämnd.

Beslut om intagning av elever i skola som ersätter grundskolan fattas av skolnämnden.

81 §

Kommunen ansvarar för betalningen av kostnaderna för skola som ersätter grundskolan enligt vad som överenskommits mellan kommunen och skolans upprätthållare.

82 §

Till den som varit anställd vid skola som ersätter grundskolan och som uppfyller i förordning stadgade villkor betalas av statsmedel pension och efter honom familjepension, begravningshjälp och ersättning för begravningskostnader i enlighet med vad som stadgas genom förordningen.

10 kap.

Vissa läroanstalter som meddelar undervisning som motsvarar grundskoleundervisning

83 §

Privat skola som organiserats så att den motsvarar grundskolan och som är verksam då denna lag träder i kraft beviljas statsunderstöd för driftskostnaderna enligt vad som är särskilt stadgat.

Privata skolor som motsvarar grundskolan är skyldiga att lämna skolnämnden och skoldirektören de uppgifter om skolans verksamhet som dessa anhåller om och att behandla nämndens till dem riktade förslag beträffande skolan.

Till den som varit anställd vid skola som avses i 1 mom. betalas av statsmedel pension och till hans förmånstagare familjepension i enlighet med vad som i 82 § och med stöd av den genom förordning är stadgat om den som tjänstgjort vid skola som ersätter grundskolan. Om någon har rätt även till annan pension än pension av statsmedel eller om hans förmånstagare på motsvarande sätt har rätt till familjepension, skall från den pension som betalas av statsmedel avdragas annan pension eller familjepension till den del den grundar sig på samma tjänstgöringstid.

84 §

Om annan än i 77 och 83 §§ nämnd läroanstalt som meddelar undervisning som motsvarar grundskoleundervisning samt om grundande och upprätthållande av sådan läroanstalt gäller vad som är särskilt stadgat därom.

11 kap.

Särskilda stadganden

85 §

För de ungdomar som har avslutat sin skolgång i grundskolan kan genom grundskolans försorg anordnas sådan verksamhet som främjar deras studie- och bildningsintressen och överenstämmer med grundskolans mål och för vars anordnande skolan har tillräckliga förutsättningar, såvida ett genom förordning stadgat antal personer som avslutat sin skolgång i grundskolan deltar i denna verksamhet.

Det åligger grundskolan att ägna särskild omsorg åt dem av sina tidigare elever som fått specialundervisning och att stöda deras placering i fortsatta studier, i arbetslivet och i samhället.

86 §

De som är anställda hos staten eller kommun samt medlemmarna av grundskolans förvaltningsorgan får inte för utomstående yppa vad de har fått veta i sina i denna lag förutsatta uppgifter, om saken på grund av sin natur skall hållas hemlig.

87 §

Grundskola som är gemensam för två eller flera kommuner förvaltas av den kommun inom vilken skolan vid distriktsindelningen placerats.

Om skola som hör till ett för två eller flera kommuner gemensamt distrikt är belägen inom annan kommun än den som deltar i samarbetet, bestäms i instruktion vilken kommun som skall förvalta skolan.

88 §

I anläggningskostnaderna för grundskola som är gemensam för två eller flera kommuner deltar kommunerna i förhållande till det antal elever från varje kommun som finns i skoldistriktet, såvida kommunerna inte har överenskommit om annan grund för fördelning av kostnaderna.

För elevs skolgång i grundskola, som är gemensam för två eller flera kommuner eller som hör till annan än den kommun där han enligt lagen om befolkningsböcker (141/69) har sin hemort i början av terminen, är elevens hemkommun skyldig att till den andra kommunen betala sin av eleven föranledda andel av de till statsandel berättigande driftskostnaderna, såvida kommunerna inte har överenskommit om annan grund för fördelning av kostnaderna.

89 §

Vårdnadshavare för läropliktigt barn skall se till att barnet fullgör sin läroplikt.

Om läropliktig inte på vederbörligt sätt fullgör sin läroplikt, skall skolnämnden vid behov kalla hans vårdnadshavare att höras i saken.

Underlåter vårdnadshavare att sörja för att läropliktigt barn fullgör sin läroplikt, skall han för försummad tillsyn över läropliktig dömas till böter.

Hindrar vårdnadshavare eller arbetsgivare läropliktig att fullgöra sin läroplikt, skall han för hindrande av läropliktsfullgörande dömas till böter.

90 §

Ledig lärarbostad i grundskolas egen byggnad skall i första hand upplåtas till rektor eller lärare som innehar tjänst inom vederbörande kommun.

Har till rektors eller lärares förfogande på grund av tjänsteförhållande ställts bostad i grundskolas egen byggnad, skall för bostaden uppbäras hyra enligt samma grunder som för statlig tjänstemannabostad vilken har upplåtits till statstjänsteman som hyresbostad.

91 §

Förflyttar skolstyrelsen ordinarie tjänsteinnehavare till tjänst i annan kommuns grundskola, ersätts tjänsteinnehavarens flyttningskostnader av statens medel.

92 §

Vid försöksverksamhet kan undantag göras från stadgandena i denna lag i enlighet med vad som stadgas genom förordning och vid behov bestäms av undervisningsministeriet.

Undervisningsministeriet beslutar om totalbeloppet av de ersättningar för sådana av försöksverksamhet föranledda extra uppgifter som berättigar till statsandel.

93 §

Uppgift som enligt denna lag ankommer på skolnämnden kan genom förordning eller i instruktion som utfärdats med stöd av förordning påföras annan kommunal myndighet eller tjänsteinnehavare.

94 §

Ändring i beslut som länsstyrelsen och skolnämnden fattat enligt denna lag och med stöd av den given förordning söks genom besvär hos skolstyrelsen. Genom förordning kan det likväl stadgas att det besvärsförfarande som avses i kommunallagen skall tillämpas.

Ändring i beslut av tjänsteinnehavare vid grundskolan och av dess direktion söks genom besvär hos skolnämnden. Besvärstiden är fjorton dagar. Om beslutanderätten i ärenden som ankommer på skolnämnden har överförts på tjänsteinnehavare som lyder under nämnden eller på direktionen, iakttages stadgandena om besvär över skolnämndens beslut.

Får elevs vårdnadshavare söka ändring i direktionens beslut eller i annan myndighets beslut som gäller eleven, har på grundskolans högstadium även eleven rätt att söka ändring.

95 §

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

12 kap.

Ikraftträdelsestadganden

96 §

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1984.

Genom denna lag upphävs följande lagar jämte i dem senare företagna ändringar:

1) folkskollagen av den 1 juli 1957 (247 / 57);

2) lagen den 26 juli 1968 om grunderna för skolsystemet (467/68);

3) lagen den 1 juli 1957 om tjänsteinnehavarnas inom folkskoleväsendet avlöning och pensioner (248/57);

4) lagen den 13 juni 1967 om justering av tjänsteinnehavarnas inom folkskoleväsendet avlöning och pensioner (278/67);

5) lagen den 14 januari 1972 om avvikelser från stadgandena om pensions- och avgångsålder för folkskol- och läroverkslärare (17/ 72);

6) lagen den 19 december 1958 om lön i vissa fall åt värnpliktig tjänsteinnehavare inom folkskoleväsendet (503/58);

7) lagen den 31 december 1968 om familjepensioner inom folkskoleväsendet (783/68);

8) lagen den 11 mars 1966 om familjepension och begravningshjälp för tjänsteinnehavare inom folkskoleväsendet (148/66);

9) lagen den 19 december 1958 om reglering av vissa av statsmedel utgående pensioner och livstidsunderstöd åt tjänsteinnehavare inom folkskoleväsendet (502/58);

10) lagen den 14 januari 1972 om tjänsteinnehavarnas vid grundskolan avlöning och pension samt om familjepension efter dem (9/72);

11) lagen den 22 juni 1972 om kommunala skolor för hörselskadade (476/72); och

12) lagen den 14 januari 1972 om besättande av vissa lärartjänster och -befattningar utan att de lediganslås (15/72).

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtagas innan lagen träder i kraft.

97 §

Utan hinder av vad som är stadgat ovan betalas pensioner och familjepensioner som beviljats med stöd av lagar som nämnts i 96 § 2 mom. fortfarande, och de i lagarna avsedda anställningsförhållandena berättigar till pension och familjepension i enlighet med vederbörande lag.

98 §

Statsrådet kan bevilja kommun uppskov med att anordna grundskoleundervisning eller motsvarande undervisning för viss elevgrupp som behöver specialundervisning eller årskurs av denna elevgrupp, om kommunen inte tidigare har varit skyldig att ombesörja att undervisning för denna elevgrupp anordnas.

De tidigare stadgandena om befrielse från läroplikt kan tillämpas så länge i 1 mom. avsett uppskov är i kraft.

99 §

Meddelas i skola undervisning i lärokurser av olika omfattning i enlighet med 5 § 3 mom. lagen om grunderna för skolsystemet, skall undervisning i dessa under läsåret 1984―85 fortfarande ske i den åttonde och nionde årskursen och under läsåret 1985―86 i den nionde årskursen. Har elev inlett sina studier enligt en sådan ovan nämnd lärokurs som inte motsvaras av någon lärokurs enligt denna lag, skall hans undervisning ordnas i enlighet med den lärokurs som han påbörjat. Skolstyrelsen beslutar vid behov om vilka lärokurser som bör anses vara motsvarande lärokurser i denna paragrafs mening.

100 §

Beträffande av staten upprätthållna skolor vilka meddelar undervisning som motsvarar grundskoleundervisningen gäller i tillämpliga delar vad som är stadgat om grundskolan, såvida annat inte är stadgat i lag eller förordning.

101 §

Överförs rätten att upprätthålla i 77 eller 83 § avsedd skola eller privat folkskola med skolstyrelsens tillstånd på den kommun där skolan är belägen eller indrages statlig läroanstalt, förflyttar kommunstyrelsen i mån av möjlighet vid skolan anställd person med hans samtycke till sådan tjänst eller uppgift vid grundskola, kommunalt gymnasium eller kommunalt kvällsgymnasium som närmast motsvarar hans tidigare befattning eller uppgift, utan att tjänsten eller uppgiften förklaras ledig.

Om kommunstyrelsen inte kan förflytta i 1 mom. avsedd person, skall skolstyrelsen underrättas därom. Skolstyrelsen kan under de förutsättningar som stadgas i 1 mom. förflytta honom till tjänst eller uppgift vid annan kommuns grundskola, gymnasium eller kvällsgymnasium.

Indrages lärartjänst eller -befattning vid träningsskola som tillhör staten, kommunalförbund eller kommun eller vid privat träningsskola, kan skolstyrelsen förflytta ordinarie innehavare av tjänsten eller befattningen eller handhavare av vakant tjänst eller befattning med hans samtycke till sådan lärartjänst i specialklass vid grundskola som närmast motsvarar hans tidigare tjänst eller befattning.

Indrages ordinarie eller extraordinarie lärar- eller rektorsbefattning vid skola som ersätter grundskolan på grund av att de klasser som ersätter grundskolan stegvis upphör, förfars det i enlighet med 1 och 2 mom.

I 1―4 mom. avsedd förflyttning kan företagas även om vederbörande inte uppfyller behörighetsvillkoren för den nya tjänsten eller uppgiften, såvida han anses ha förmåga att handha denna.

102 §

I 101 § avsedd person får vid anställning i grundskola, kommunalt gymnasium eller kommunalt kvällsgymnasium såsom personligt tillägg skillnaden mellan den enligt tidigare stadganden och bestämmelser utgående avlöningen och den avlöning eller lön han erhåller i grundskolans, det kommunala gymnasiets eller det kommunala kvällsgymnasiets tjänst. Med avlöning avses i denna lag grundlön jämte ålders-, tjänste-, dyrorts- och fjärrortstillägg samt på stadganden och bestämmelser grundat personligt tillägg.

På person som varit anställd vid skola som ersätter grundskolan och handhaft andra uppgifter än undervisning och som med stöd av 101 § har förflyttats till anställning vid grundskola tillämpas stadgandena i lagen om reglering av pensioner och familjepensioner för vissa funktionärer och till tjänstepersonalen hörande personer vid privat läroverk, som ombildats till kommunal grundskola (13/72).

Förflyttas person som varit anställd vid indragen statlig läroanstalt med stöd av 101 § till anställning vid grundskola, iakttages beträffande honom i tillämpliga delar stadgandena i 3, 4 och 6 §§ lagen om reglering i vissa fall av personalens ställning vid indraget statsläroverk (10/72).

Har med stöd av 101 § förflyttad lärare som varit anställd vid privat folkskola eller träningsskola varit berättigad till pension i enlighet med lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare (202/64), betraktas den tid i nämnda anställningsförhållande som omedelbart föregått förflyttningen såsom tid som i enlighet med 71 och 73 §§ berättigar till pension och familjepension av statens medel. Från pension och familjepension som betalas av statens medel avdrages pension och familjepension enligt lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare till den del den grundar sig på samma anställningstid.

103 §

Utan hinder av vad som är stadgat i 71 och 72 §§ tillämpas tidigare gällande pensionsstadganden på person som har gjort i 4 § lagen angående införande av lagen om statens pensioner (281/66) eller i ikraftträdelsestadgandet i förordningen den 9 december 1966 angående ändring av förordningen om privata läroverk (617/66) avsedd anmälan.

Utan hinder av vad som är stadgat i 73 § tillämpas tidigare gällande stadganden i fall som avses i 4 § lagen angående införande av lagen om statens familjepensioner (775/68).

104 §

Sedan denna lag trätt i kraft är innehavare av tjänst som timlärare och arbetsmästare vid grundskola timlärare vid grundskola, medan lärare vid hjälpskola, observationsklass och andra specialskolor och -klasser är specialklasslärare.

105 §

Sådant vid denna lags ikraftträdande verk- samt stadium i privat läroverk som ersätter grundskolan och som avses i förordningen om kommunala och privata läroverk ombildas till en i 77 § avsedd skola som ersätter grundskolan.

106 §

Har kommun med stöd av 18 § lagen om grunderna för skolsystemet erhållit rätt att disponera över statsläroverks fasta egendom, kan statsrådet på ansökan av skolans upprätthållare till denne mot skälig ersättning eller utan ersättning överlåta äganderätten till nämnda egendom.

107 §

De bestämmelser statsrådet med stöd av lagen om grunderna för skolsystemet har utfärdat om samarbete mellan kommuner för anordnande av grundskoleundervisning är i kraft till dess annorlunda bestäms med stöd av denna lag.

108 §

Läroplan som kommun uppgjort med stöd av lagen om grunderna för skolsystemet gäller till dess en med stöd av 30 § uppgjord läroplan har blivit fastställd.

Regeringens proposition 30/82
Kulturutsk. bet. 18/82
Stora utsk. bet. 295/82

Helsingfors den 27 maj 1983

Republikens President
Mauno Koivisto

Undervisningsminister
Kaarina Suonio

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.