859/1981

Nyttighet hänförs till omsättningstillgångarna räknat från den tidpunkt då den avsänts, levererats eller på annat sätt överlåtits till den skattskyldige, till dess den skattskyldige överlåtit den eller den förbrukats, förstörts eller på annat sätt förlorats. Nyttighet, som inköpts från utlandet, anses ha överlåtits och hänförs således till den skattskyldiges omsättningstillgångar omedelbart efter det att den förts ombord på fartyg, utgivits till annan fraktförare eller, om nyttigheten upplagrats utomlands, enligt vad finansministeriet närmare bestämmer, överlämnats till den skattskyldige. Genom skogsköpsavtal från ett visst område till ett fast, i markbelopp angivet pris inköpta, till kvaliteten bestämda träd hänförs till köparens omsättningstillgångar. Byggnad, konstruktion, maskin eller annan sådan av överlåtare förfärdigad nyttighet, som beställaren enligt avtal mottager efter särskild granskning, hänförs till överlåtarens omsättningstillgångar till dess den efter granskning mottagits.

Såsom utgifter för inkomstens förvärvande eller bibehållande anses inte:

Inkomst utgör intäkt för det skatteår under vilket den erhållits i pengar, i form av en fordran eller såsom annan förmån med penningvärde. Inkomstposter som är av ringa betydelse får likväl räknas som intäkt för det skatteår under vilket de influtit.

Utgift utgör, såvitt ej nedan annat stadgas, kostnad för det skatteår under vilket skyldigheten att erlägga utgiften uppstått. Obetydliga utgiftsposter får likväl räknas som kostnad för det skatteår under vilket de erlagts.

Med avvikelse från vad om periodisering av inkomster och utgifter är stadgat utgör yrkesutövares, som skött sin bokföring och uppgjort sin resultaträkning i enlighet med 27 och 30 §§ bokföringslagen, inkomster intäkt för det skatteår under vilket de influtit, och hans utgifter kostnad för det skatteår under vilket de erlagts. överlåtelsepris och andra vederlag för anläggningstillgångar samt utgifter för anskaffning av omsättnings- och anläggningstillgångar periodiseras dock i enlighet med stadgandena i 2 och 3 kap., såvida de inte är av ringa betydelse eller obetydliga på sätt som avses i 19 och 22 §§.

Som kostnad för skatteåret betraktas på den skattskyldiges yrkande ytterligare högst 50 procent av den del av anskaffningsutgiften som enligt stadganden i 1 mom. ej betraktats som kostnad. För skattskyldig, som under skatteåret med stöd av 46 a § gjort driftsreservering eller som har tidigare gjorda, icke upplösta driftsreserveringar, betraktas som kostnad för skatteåret dock högst 40 procent av den ovan nämnda delen av anskaffningsutgiften.

Skattskyldig, med undantag för penninginrättning samt försäkrings- och pensionsanstalter, får avdraga under skatteåret gjord driftsreservering som får uppgå till högst 75 procent av den skattskyldiges vinst under räkenskapsperioden före verkställd driftsreservering, dock så, att det sammanlagda beloppet av de under skatteåret och tidigare gjorda, icke upplösta driftsreserveringarna ej får överstiga 15 procent av summan av de förskottsinnehållning underkastade löner vilka betalts under de 12 månader som omedelbart föregått utgången av räkenskapsperioden.

Den del av beloppet av driftsreserveringar som överstiger det i 1 mom. avsedda maximibeloppet av driftsreserveringar skall betraktas som intäkt för det skatteår under vilket maximibeloppet överskridits. Om den skattskyldige upphör med sin verksamhet, betraktas driftsreserveringarna som skattepliktig inkomst för det år under vilket verksamheten upphör.

Såsom avskrivningar samt såsom i 25 och 26 §§ avsedda kostnader får den skattskyldige ej avdraga större belopp än han under skatteåret och tidigare avdragit i sin bokföring.