864/1979

Given i Helsingfors den 7 december 1979.

Förordning om studieledighet.

På föredragning av social- och hälsovårdsministern stadgas med stöd av lagen den 9 mars 1979 om studieledighet (273/79):

1 §.
Förordningens tillämpningsområde.

På utbildning och studier, vilka skall godkännas såsom grund för studieledighet som avses i lagen om studieledighet (273/79), samt på därtill anslutna arrangemang skall, utöver vad som stadgas i lagen om studieledighet, stadgandena i denna förordning tillämpas.

Denna förordning tillämpas, i enlighet med vad nedan stadgas, även på lantbruksföretagare och andra som utför eget arbete.

Med arbetstagare avses i denna förordning personer i arbets- och anställningsförhållande vilka avses i 2 § och 3 § 1 mom. lagen om studieledighet samt med arbetsgivare även i 3 § 1 mom. lagen om studieledighet åsyftat offentligrättsligt samfund.

2 §.
Utbildnings former.

Till undervisning och utbildning som avses i 5 § 1 mom. 1 punkten lagen om studieledighet räknas:

1) studier som syftar till examen som avses i 29 § grundskolförordningen;

2) studier som syftar till examen, vilken privatelev avlägger i kommunalt eller privat läroverk eller i läroanstalt, där skolgången ger samma behörighet som skolgång i grundskola eller gymnasium;

3) studier i aftonläroverk och på läroverks kvällslinje; samt

4) vid folkhögskola- eller folkakademi meddelad annan än intresseinriktad undervisning, som till sitt innehåll kompletterar undervisningen i grundskola eller gymnasium.

Till undervisning eller utbildning som avses i 5 § 1 mom. 2 punkten lagen om studieledighet räknas sådan grundläggande yrkesutbildning och tilläggsutbildning, som ges vid de i lagrummet nämnda läroanstalterna för avläggande eller fullgörande av lärokurs, examen eller kurs eller del därav eller av fristående enskilt vitsord vid läroanstalten eller någon av dess linjer, samt motsvarande undervisning vid sommaruniversitet.

Såsom tid, vilken för lantbruksföretagare eller annan som utför eget arbete motsvarar studieledighet, betraktas med därom stadgade begränsningar den tid som han använder för ovan i 1 och 2 mom. avsedd undervisning och utbildning samt för utbildning som motsvarar i 5 § 1 mom. 3 punkten lagen om studieledighet avsedd utbildning.

3 §.
Studieformer.

I 5 § lagen om studieledighet avsedd utbildning eller där avsedda studier, som skall godkännas såsom grund för studieledighet, kan omfatta:

1) följande av undervisning;

2) handledda praktiska övningar som ingår i läroplanerna;

3) förberedelse för avläggande av examen eller kunskapsprov som fastställts av statlig myndighet, dock högst 10 arbetsdagar omedelbart innan envar examen eller ettvart kunskapsprov skall avläggas; samt

4) deltagande i prov.

4 §.
Sättet för beviljande av studieledighet.

Studieledighet beviljas genom att arbetstagaren vid en på förhand bestämd tid ges en hel fridag eller flera hela fridagar i en fortsättning.

Kan arbetsgivaren och arbetstagaren särskilt komma överens därom, får studieledigheten beviljas i sådan form att del av arbetsdag blir fri eller att den kommer att bestå av flera lediga perioder, mellan vilka arbetstagaren utför arbete. Dylik studieledighet kan beviljas för högst en sådan tid i sänder som motsvarar i 5 § avsedd studieperiod.

5 §.
Ansökan om studieledighet.

Ansökan om studieledighet för längre tid än fem arbetsdagar skall innan studieperioden börjar skriftligen inlämnas till arbetsgivaren enligt följande:

1) för studier, som börjar under en studieperiod vilken inledes i början av juni månad, senast den 15 april;

2) för studier, som börjar under en studieperiod vilken inledes den 15 augusti, senast den 31 maj; samt

3) för studier, som börjar under en studieperiod vilken inledes i början av januari månad, senast den 15 november.

Sökes studieledighet för högst fem arbetsdagar, skall ansökan, såvida annat icke särskilt överenskommes mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, muntligen eller skriftligen framställas till arbetsgivaren minst 30 dagar innan den planerade studieledigheten börjar.

6 §.
Innehållet i ansökan om studieledighet och bilagor därtill.

Av ansökan om studieledighet skall framgå:

1) den tidpunkt då studierna och den sökta studieledigheten börjar och slutar;

2) formen och målet för den utbildning och de studier ansökningen gäller;

3) huruvida det är fråga om att slutföra utbildning eller studier som påbörjats under en tidigare studieledighet; samt

4) den läroanstalt eller annan arrangör av utbildning eller undervisning, hos vilken studeranden inskrivits eller vilken anordnar och övervakar examen.

Sökes studieledighet för avläggande av examen, skall till ansökan fogas intyg över anmälan till examen.

7 §.
Arbetsgivares upplysningsskyldighet.

Sökes studieledighet för längre tid än fem arbetsdagar, skall arbetsgivaren senast en månad efter utgången av den i 5 § avsedda ansökningstiden lämna skriftligt meddelande om sitt avgörande beträffande ansökningen.

Sökes studieledighet för högst fem arbetsdagar, skall arbetsgivaren senast två veckor innan utbildningen eller studierna börjar lämna meddelande om sitt avgörande beträffande ansökningen.

På arbetstagarens begäran skall beslut beträffande ansökan om studieledighet delges även den förtroendeman för arbetstagarna, som på arbetsplatsen närmast företräder honom.

8 §.
Avbrytande av studieledighet.

I 10 § lagen om studieledighet åsyfta meddelande eller där avsedd anhållan, som gäller avbrytande av studieledighet, skall göras skriftligt.

Anhåller arbetstagare av skäl som nämnes i 10 § 3 mom. lagen om studieledighet om avbrytande av studieledighet, skall arbetstagaren på arbetsgivarens begäran lämna utredning om sin arbetsoförmåga,

Skriftligt meddelande om avgörande som träffats på grund av anhållan om avbrytande av studieledighet samt därom nar återgång till arbetet kan ske skall utan dröjsmål tillställas vederbörande arbetstagare.

9 §.
Intyg över utnyttjande av studieledighet.

Av intyg som avses i 12 § lagen om studieledighet skall framgå:

1) studerandens namn;

2) namnet på den som anordnat undervisningen eller utbildningen; samt

3) tid och form för samt innehållet i den undervisning eller utbildning som givits.

Har i 1 mom. avsett intyg icke av skäl som nämnes i 12 § lagen om studieledighet kunnat ges, skall den som anordnat undervisningen eller utbildningen på arbetstagarens eller arbetsgivarens begäran lämna denne en skriftlig utredning om orsakerna till att intyg förvägrats.

10 §.
Undantag.

Vad i 2―9 §§ är stadgat skall iakttagas, såvida icke genom kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal annat överenskommes.

11 §.
Semesternämndernas uppgifter.

I lagen om anordnande av semester och vikariehjälp för lantbruksföretagare (102/78) avsedd semesternämnd åligger att biträda vid ordnandet av vikariehjälp och att för detta ändamål föra förteckning över sådan tid för studier och utbildning som avses i 2 § 3 mom. samt över projekt angående studieledighet och tillgänglig vikariehjälp.

12 §.
Tillsynen över att lagen om studieledighet iakttages.

Arbetarskyddsmyndigheterna skall tillse att lagen om studieledighet iakttages. Det åligger likväl undervisningsmyndigheterna att följa med och tillse att dem underställda arrangörer av undervisning och utbildning för sin del iakttar stadgandena i lagen om studieledighet och i denna förordning.

Då detta med tanke på tillsynen är påkallat, skall arbetskraftsmyndigheterna avge utlåtanden i frågor som gäller tillgången på den vikarierande arbetskraft som erfordras för genomförandet av studieledighetsarrangemangen.

13 §.
Ikraftträdande.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1980.

Helsingfors den 7 december 1979.

Republikens President
Urho Kekkonen

Social- och hälsovårdsminister
Sinikka Luja-Penttilä

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.