38/1978

Given i Helsingfors den 20 januari 1978.

Konsumentskyddslag.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden.

1 §.

Denna lag gäller utbud, försäljning och annan marknadsföring av konsumtionsnyttigheter från näringsidkare till konsumenter. Lagen tillämpas även då näringsidkare förmedlar nyttigheter till konsumenter.

Denna lag gäller icke lagstadgade försäkringar eller arbetstagares grupplivförsäkring eller motsvarande av kommunala pensionsanstalten beviljad förmån.

2 §.

Vad i denna lag stadgas om köp skall även tillämpas på byte.

3 §.

Med konsumtionsnyttighet avses i denna lag sådana varor och tjänster, som utbjudes eller i väsentlig omfattning användes för enskild konsumtion.

4 §.

Såsom konsument betraktas i denna lag person, som anskaffar konsumtionsnyttigheter huvudsakligen .för sitt personliga bruk eller för att användas i hans privata hushåll.

5 §.

Med näringsidkare avses i denna lag fysisk person eller privat eller offentlig juridisk person, som yrkesmässigt håller till salu, säljer eller eljest mot vederlag överlåter konsumtionsnyttigheter.

2 kap.

Reglering av marknadsföringen.

1 §.

Vid marknadsföring får icke användas förfarande, som strider mot god sed eller eljest är otillbörligt mot konsumenterna.

Marknadsföring, vari ej ingår uppgifter, som är av behovet påkallade med hänsyn till konsumenternas hälsa eller ekonomiska trygghet, skall alltid anses otillbörlig.

2 §.

Vid marknadsföring får ej lämnas osanna eller vilseledande uppgifter.

3 §.

Priset på konsumtionsnyttighet får ej uppgivas vara nedsatt med ett större belopp än varmed priset faktiskt understiger det pris näringsidkaren tidigare uppburit.

4 §.

Vid marknadsföring får ej ske utbud, som innebär att konsumtionsnyttighet säljes tillsammans med annan nyttighet för ett gemensamt pris eller som förutsätter, att vid köp av en konsumtionsnyttighet annan konsumtionsnyttighet erhålles utan vederlag eller till nedsatt pris, såvida mellan de utbjudna konsumtionsnyttigheterna icke föreligger ett uppenbart sakligt samband.

5 §.

Vid marknadsföring får ej utlovas slumpartad förmån, vars erhållande förutsätter vederlag, köp av konsumtionsnyttighet eller avgivande av anbud om köp.

Vad i 1 mom. är stadgat gäller ej sådana sedvanliga tävlingsuppgifter i tidningar och tidskrifter, som bör anses utgöra tidsfördriv.

6 §.

Genom förordning kan utfärdas erforderliga stadganden:

1) om bifogandet av produktmärkning och bruksanvisningar till konsumtionsnyttighet samt om lämnande av andra uppgifter, som rör konsumtionsnyttighetens kvalitet, egenskaper och användning, vid marknadsföring;

2) om uppgivandet vid marknadsföring av konsumtionsnyttighets pris och kreditvillkor samt övriga avtalsvillkor; samt

3) om anordnandet av sådana tävlingar för allmänheten, som ansluter sig till marknadsföring, samt om högsta tillåtna belopp för tilldelade pris eller gradsförmåner vid marknadsföring.

7 §.

Näringsidkare som beställer eller företager marknadsföring kan, om det med hänsyn till konsumentskyddet är erforderligt, förbjudas att fortsätta sådan marknadsföring, som strider mot stadgandena i detta kapitel eller med stöd av dem utfärdade stadganden eller bestämmelser, eller att upprepa sådan eller därmed jämförbar marknadsföring. Förbudet skall förstärkas med vite, om ej detta av särskilt skäl är obehövligt.

Förbudet kan, om särskilt skäl därtill föreligger, meddelas att gälla även person, som är anställd hos ovan i 1 mom. avsedd näringsidkare, eller annan, som handlar för dennes räkning.

8 §.

Förbud, som avses i 7 §, meddelas av marknadsdomstolen. Marknadsdomstolen kan även meddela förbud temporärt, varvid förbudet gäller tills saken är slutligt avgjord.

Konsumentombudsmannen kan meddela i 7 § avsett förbud eller meddela förbud temporärt i enlighet med vad som är stadgat i lagen om konsumentombudsmannen (40/78).

9 §.

Vid meddelande av ovan i 7 § avsett förbud kan marknadsdomstolen ålägga näringsidkare som meddelats förbud eller som företagit eller beställt marknadsföring att inom utsatt tid korrigera marknadsföringsåtgärd, om detta bör anses behövligt på grund av de uppenbara olägenheter som åtgärden förorsakar konsumenterna. Åläggandet kan förstärkas med vite.

10 §.

Marknadsföringens lagenlighet med hänsyn till konsumentskyddet övervakas av konsumentombudsmannen.

Om marknadsdomstolen och behandlingen av ärenden i denna är, förutom vad ovan sagts, stadgat i lagen om marknadsdomstolen (41/78).

11 §.

Den som uppsåtligen bryter mot stadgandena i 2―5 §§ eller stadganden, som utfärdats med stöd av 6 §, skall för marknadsföringsbrott dömas till böter eller till fängelse i högst ett år.

Den som av grovt vållande bryter mot ovan i 1 mom. avsedda stadganden, skall för marknadsföringsförseelse dömas till böter.

Den som bryter mot förbud, som meddelats med stöd av 7 § och som förstärkts med vite, kan dock ej dömas till straff för samma handling.

Åtal rörande marknadsföringsbrott och -förseelse handlägges av allmän underrätt. Allmän åklagare får väcka åtal för marknadsföringsbrott och -förseelse endast på grundval av konsumentombudsmannens anmälan.

3 kap.

Reglering av avtalsvillkor.

1 §.

Näringsidkare får ej vid utbud av konsumtionsnyttigheter använda avtalsvillkor, som med beaktande av priset för konsumtionsnyttighet och av övriga på saken verkande omständigheter bör anses som oskäligt mot konsumenterna.

2 §.

Näringsidkare kan, om det med hänsyn till konsumentskyddet är erforderligt, förbjudas att använda avtalsvillkor, som strider mot 1 §, eller ånyo använda sådant eller därmed jämförbart avtalsvillkor. Förbudet skall förstärkas med vite, om ej detta av särskilt skäl är obehövligt.

Förbudet kan, om särskilt skäl därtill föreligger, meddelas att gälla även person, som är anställd hos ovan i 1 mom. avsedd näringsidkare, eller annan, som handlar för dennes räkning,

3 §.

Förbud, som avses i 2 §, meddelas av marknadsdomstolen. Marknadsdomstolen kan även meddela förbud temporärt, varvid förbudet gäller tills saken är slutligt avgjord.

Konsumentombudsmannen kan meddela i 2 § avsett förbud eller meddela förbud temporärt i enlighet med vad som är stadgat i lagen om konsumentombudsmannen (40/78).

4 §.

Med hänsyn till konsumentskyddet övervakas användningen av avtalsvillkor av konsumentombudsmannen.

Om marknadsdomstolen och behandlingen av ärenden i denna är, förutom vad ovan sagts, stadgat i lagen om marknadsdomstolen (41/78).

4 kap.

Jämkning av avtal rörande konsumtionsnyttighet.

1 §

Är pris, vilket grundar sig på avtal som avses i denna lag, oskäligt med hänsyn till konsumtionsnyttighetens kvalitet och den allmänna prisnivån, kan det jämkas. Är annat avtalsvillkor i sådant avtal oskäligt mot konsumenten, kan det jämkas eller lämnas utan avseende.

Har i 1 mom. avsett avtalsvillkor sådan betydelse for avtalsförhållandet, att det icke skäligen kan fordras att avtalet, sedan villkoret jämkats, förblir i kraft i övrigt oförändrat, kan avtalet även i annat hänseende jämkas om det icke helt skall förfalla.

5 kap.

Om ansvar vid köp av konsumtionsvara.

1 §.

Föreligger fel i vara eller dröjsmål med säljarens fullgörelse, tillämpas vad som nedan stadgas om säljares och annan persons ansvar.

Vad i detta kapitel är stadgat om fel i vara gäller även, om varan icke av annan orsak är sådan som köpare i allmänhet har skäl att förmoda vid köp av sådan vara eller försåvitt om varan eller om dess användning vid marknadsföring av den i Finland till allmänheten lämnats oriktiga eller vilseledande uppgifter, vilka kan förmodas ha inverkat på köpet, likväl ej om säljaren på vederbörligt sätt rättat uppgifterna eller om köparen eljest visas ha haft de riktiga uppgifterna.

2 §.

När fel föreligger i vara, har köparen rätt att kräva felfri vara i stället för den tidigare varan eller att kräva prisnedsättning. Köparen har rätt att häva köpet, då annan påföljd med hänsyn till omständigheterna ej kan anses skälig för köparen.

Om säljaren emellertid sedan köparen anmält felet erbjuder sig att på egen bekostnad utan dröjsmål avhjälpa felet, skall köparen bereda säljaren tillfälle därtill, såvitt avhjälpandet av felet kan ske utan att varans värde nedgår eller utan väsentlig olägenhet för köparen.

3 §.

Har säljaren eller någon annan för hans räkning skriftligen förbundit sig att på egen bekostnad ombesörja avhjälpandet av fel i vara och har felet ej vederbörligen avhjälpts inom skälig tid efter det köparen anmält felet, har köparen, om icke säljaren lämnat felfri vara i stället för den tidigare varan, rätt att kräva ersättning för att han hos annan låter avhjälpa felet eller att kräva prisnedsättning eller att häva köpet.

4 §.

Överensstämmer ej vara med stadganden eller bestämmelser, som meddelats till skydd för hälsan, eller är vara så bristfällig eller eljest till sin kvalitet sådan, att den ej kan användas på åsyftat sätt utan att köparens eller annan persons hälsa äventyras, har köparen rätt att häva köpet, utan hinder av vad i 2 § om utövande av hävningsrätt är stadgat.

5 §.

Har säljaren eller någon annan för hans räkning genom att i köpet lämna köparen garanti eller eljest förbundit sig att svara för varans kvalitet, skall fel i vara anses föreligga, om varan avviker från vad som uppgivits i utfästelsen och om säljaren icke visar att detta beror på omständighet, som bör tiilräknas köparen, eller som har föranletts av olyckshändelse som varan blivit utsatt för efter överlåtelsen.

6 §.

Har överenskommelse träffats om att vara säljes i befintligt skick eller på motsvarande villkor, skall fel i vara likväl anses föreligga, ifall varan icke överensstämmer med de uppgifter som lämnats köparen eller ifall säljaren underlåtit att upplysa köparen om sådana omständigheter beträffande varan, som han kände till och som var av väsentlig betydelse för köpets ingående. Fel i vara skall jämväl anses föreligga, om varan med beaktande av köpeskillingen och andra omständigheter eljest är väsentligt sämre än vad köparen haft skäl att förmoda.

7 §.

Har vara icke avlämnats vid köpslutet, skall säljaren avlämna varan vid avtalad tid, eller ifall härom icke har avtalats, inom skälig tid efter ingåendet av köpet.

8 §.

Fördröjes säljarens fullgörelse av orsak, som ej beror av omständighet för vilken köparen ansvarar, får köparen häva köpet, om icke säljaren avlämnar varan inom en av köparen förelagd skälig tilläggsfrist. Kan dröjsmålet anses medföra väsentlig olägenhet för köparen, får denne häva köpet omedelbart.

Köparens rätt att hava köpet med anledning av säljarens dröjsmål kan begränsas genom överenskommelse, om köpet avser vara, som säljaren tillverkar på köparens beställning och enligt dennes anvisningar eller som säljaren förmodligen icke på skäliga villkor kan sälja till annan.

9 §.

Säljaren är skyldig att ersätta utgifter, som orsakats köparen av erforderliga åtgärder till följd av fel i vara eller säljarens dröjsmål, samt även utgifter, som orsakats av erforderliga åtgärder, vilka blivit onyttiga till följd av felet i varan eller av dröjsmålet.

Har felet eller dröjsmålet orsakat köparen även annan skada, skall säljaren ersätta den, om han icke visar, att han förfarit med omsorg.

10 §.

Anses enligt 1 § 2 mom. fel i vara föreligga, ansvarar för den skada, som därav orsakats köparen och som skall ersättas enligt 9 §, den genom vars försorg uppgiften lämnats samt jämväl säljaren, om denne kan visas ha förfarit vårdslöst.

Har skada förorsakats av att utfästelse att avhjälpa fel, vilken avgivits för säljarens räkning i enlighet med 3 §, ej uppfyllts, ansvarar den som avgivit utfästelsen för skada som härav orsakats köparen och som skall ersättas enligt 9 §.

11 §.

Vad i detta kapitel är stadgat om skadestånd gäller ej av fel i vara orsakad personskada, ej heller sakskada på annat an den sålda varan.

12 §.

Skall köpeskillingen erläggas i samband med varans avlämnande eller vid viss tid därefter, får köparen hålla köpeskillingen inne, till dess felfri vara avlämnats till honom eller felet eljest blivit avhjälpt.

13 §.

Vill köparen göra gällande rättighet, som tillkommer honom enligt 1―6 eller 9―10 §§, skall han till säljaren anmäla felet inom skälig tid efter det han märkt eller bort märka felet. Har någon utfäst sig att för säljarens räkning avhjälpa fel i vara eller ansvara för varas kvalitet, kan anmälan göras även till den som avgivit utfästelsen.

Köparen skall så snabbt som möjligt anmäla sina krav på grund av fel som föreligger i vara eller dröjsmål samt grunden för kraven till säljaren eller den, mot vilken han med stöd av stadgandena i detta kapitel vill framställa krav.

14 §.

Genom förordning kan stadgas, att vid köp av konsumtionsvara, i vilket köpeskillingen är större än ett genom förordningen fastställt belopp, skall säljaren eller annan person, ifall han icke godkänner i 15 § avsett krav av köparen, giva denne ett skriftligt intyg, av vilket framgår när anmälan om felet och om kravet mottagits, gottgörelse som måhända erbjudits köparen samt övriga erforderliga omständigheter.

15 §.

Villkor som begränsar rättigheter, vilka tillkommer köparen enligt detta kapitel, är utan verkan.

6 kap.

Hem- och postförsäljning av konsumtionsvara.

1 §.

Köparen har rätt att inom nedan i 3 och 6 §§ stadgad tid frånträda anbud om köp av vara eller sådant antagande svar på säljarens anbud, som grundar sig på att varan utbjudes till köparen per telefon eller personligen på annan plats än säljarens driftställe (hemförsäljning) eller per post (postförsäljning).

Genom förordning kan stadgas, att stadgandena i detta kapitel icke äger tillämpning ifall köpeskillingen är mindre än ett genom förordningen fastställt belopp.

2 §.

Säljaren eller dennes ombud skall vid hemförsäljning till köparen överlämna en särskild handling, varav framgår säljarens namn och adress, varan samt köpeskillingen ävensom övriga avtalsvillkor, och vari ingår omnämnande av de rättigheter, som tillkommer köparen enligt 1―5 §§.

Har i 1 mom. avsedd handling icke överlämnats till köparen, kan säljaren ej åberopa köparens anbud eller svar.

3 §.

Vid hemförsäljning skall om frånträdande av anbud eller svar säljaren tillsändas en skriftlig anmälan inom sju dagar efter det handling, som avses i 2 §, mottagits. Har köparen, då han gjorde sitt anbud eller avgav sitt svar, icke haft tillfälle att göra sig förtrogen med varan, skall fristen för frånträdande räknas från det han mottog varan eller det första varupartiet.

Då fristen beräknas, beaktas icke den dag, då handlingen eller varan mottogs.

4 §.

Har köparen vid hemförsäljning mottagit varan eller det första varupartiet, kan han frånträda sitt anbud eller svar endast om han håller varan tillgänglig för säljaren i väsentligen oförändrat och oförminskat skick på plats, till vilken säljaren levererat varan eller där säljaren utan olägenhet kan avhämta den. Köparen skall underrätta säljaren om den plats, där varan kan avhämtas.

Har varan förstörts, försämrats eller minskats utan köparens förskyllan, medför detta ej förlust av rätten till frånträdande. Köparen ansvarar icke för värdeminskning, som förorsakats av att förpackningen brutits eller varan undersökts eller av annan sådan orsak.

5 §.

Vid hemförsäljning skall säljaren utan dröjsmål, efter att han mottagit anmälan om frånträdande, återställa vad som betalts av köpeskillingen. Köparen har rätt att till dess hålla varan inne.

Köparens ansvar för varans förvaring för säljarens räkning upphör senast när två månader förflutit från varans mottagande. Avhämtar säljaren icke varan inom denna tid, tillfaller den köparen utan vederlag.

6 §.

Vid postförsäljning skall meddelande om frånträdande, varmed även återställande av mottagen vara jämställes, avsändas inom sju dagar från mottagandet av varan eller det första varupartiet. Har köparen mottagit varan, skall han, då han vill från träda köpet, sända varan till säljaren inom skälig tid. Har säljaren återfått varan eller sker frånträdande medan varan ännu är i säljarens besittning, skall han utan dröjsmål återställa vad som erlagts av köpeskillingen samt ersätta köparen de kostnader, som åsamkats denne av varans återställande.

Vad i 3 § 2 mom. och 4 § 2 mom. är stadgat skall tillämpas även på postförsäljning.

7 §.

Näringsstyrelsen kan, i enlighet med vad genom förordning stadgas, på ansökan bevilja näringsidkare tillstånd att bedriva sådan hemförsäljning och postförsäljning av vara, i fråga om vilken köparens rätt att åberopa stadgandena i 1 § är begränsad, såvida dylik begränsning, med beaktande av de lokala förhållandena samt varans särskilda art eller framställningssätt, bör anses erforderlig med hänsyn till konsumenternas intresse.

8 §.

Säljare, som försummar sin skyldighet enligt 5 eller 6 § att återbetala köpeskillingen, skall, såvida köpeskillingen icke återbetalts inom fjorton dagar, utöver dröjsmålsränta till köparen erlägga en tiondedel av köpeskillingen för varan.

9 §.

Villkor som begränsar rättigheter, vilka tillkommer köparen enligt detta kapitel, är utan verkan.

7 kap.

Särskilda stadganden.

1 §.

I sådant tvistemål mellan konsument och näringsidkare, som drives med stöd av stadgandena i denna lag, kan konsumenten även väcka talan vid allmän underrätt på den ort, inom vars domkrets han har i lagen om befolkningsböcker (141/69) avsedd hemort.

2 §.

Närmare stadganden om tillämpning och verkställighet av denna lag kan utfärdas genom förordning.

3 §.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1978.

Helsingfors den 20 januari 1978.

Republikens President
Urho Kekkonen

Minister
Paul Paavela

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.