Nr 1089./1975

Given i Helsingfors den 31 december 1975.

Förordning om brand- och räddningsväsendet.

På föredragning av ministern för inrikesärendena stadgas med stöd av 54 § lagen den 4 juli 1975 om brand- och räddningsväsendet (559/75) och 6 § lagen den 4 juli 1975 om statsandelar och -understöd åt kommunerna för kostnaderna för brand- och räddningsväsendet (560/75):

1 kap.

Allmänna bestämmelser.

1 §.

Ministeriets för inrikesärendena uppgift är att i samband med handhavandet av brand och räddningsväsendets högsta ledning, dirigering och övervakning:

1) utveckla brand- och räddningsväsendets förvaltning;

2) leda förvaltningsområdets planering, särskilt med beaktande av samarbetsarrangemangen;

3) främja förebyggande verksamhet mot brand;

4 utveckla brandkårernas beredskap och effektivitet;

5) följa med kostnadsutvecklingen inom förvaltningsområdet och övervaka användningen av de medel, som betalas till kommunerna i form av statsandelar och -understöd för brand och räddningsväsendets kostnader; samt

6) utveckla utbildningen inom brand- och räddningsväsendet.

2 §.

Till delegationen för brand- och räddningsväsendet kallar statsrådet för tre år i sänder en ordförande samt högst 14 andra medlemmar och personliga suppleanter för dessa. Medlemmarna och suppleanterna skall företräda staten och kommunerna, de inom brand och äddningsväsendet verksamma organisationerna. samfund som beviljar fösäkringar samt andra sådana områden, som ansluter sig till brand- och räddningsväsendet.

3 §.

Statens brandmyndigheter är avdelningschefen vid ministeriets för inrikesärendena räddningsavdelning, räddningsinspektör och biträdande inspektör vid länsstyrelse samt i akuta situationer även den som länsstyrelsen med stöd av 29 § lagen om brand- och räddningsväsendet (559/75) har förordnat att leda släcknings- och räddningsverksamheten.

4 §.

När länsstyrelsen dirigerar brand- och räddningsväsendet i länet, skall den främja samarbetet mellan de statliga myndigheterna och inrättningarna å ena sidan och kommunerna och samfunden å andra sidan.

Länsstyrelsen skall särskilt:

1) leda och övervaka planeringen och utvecklandet av brand- och räddningsväsendet i kommunerna inom länet;

2) med stöd av samarbetsområdenas samarbetsplaner uppgöra en hela länet omfattande plan för brand- och räddningsväsendets samarbete;

3) övervaka iakttagandet av de stadganden och bestämmelser som utfärdats om brand- och räddningsväsendet samt vidtaga åtgärdet för att avhjälpa konstaterade brister;

4) leda och övervaka läns- och kretsalarmeringscentralernas verksamhet; samt

5) leda och övervaka utbildningen inom brand- och räddningsväsendet i länet.

5 §.

Utöver vad som stadgats i lagen om brand och räddningsväsendet och vad som stadgas annorstädes i denna förordning skall brandnämnd:

1) ombesörja utarbetandet av den utvecklingsplan som avses i 8 § 2 mom. lagen om brand- och räddningsväsendet;

2) ombesörja utarbetandet av den samarbetsplan som avses i 7 § 2 mom. lagen om brand- räddningsväsendet samt vid behov förberedandet av det samarbetsavtal som avses i 9 § av samma lag;

3) vid behov framställa förslag om indelning av kommun i branddistrikt, om icke ärendet enligt instruktion skall avgöras av nämnd;

4) bereda förslag till instruktioner för brand- och räddningsväsendet;

5) framställa förslag till arrangemang för sotningsväsendet i kommunen; samt

6) ombesörja anordnandet av brand- och räddningsväsendets utbildning.

Om brandnämndens åligganden. då den sköter befolkningsskyddsnämndens uppgifter, är stadgat särskilt.

6 §.

Brandchef skall utöver vad annorstädes är stadgat särskilt:

1) övervaka, att stadgandena och bestämmelserna om brandsäkerhet och räddningsberedskap efterleves;

2) leda och övervaka de kommunala brandkårernas utbildning;

3) leda och övervaka informationen om brand- och räddningsväsendet samt ombesörja att vägledning och rådgivning beträffande brand- och räddningsväsendet meddelas myndigheterna och allmänheten;

4) ombesörja, att brandsynerna förränttas;

5) övervaka sotningsverksamheten;

6) bereda planer för släcknings- och räddningsverksamhet på särskilt utsatta platser, och vid behov plan för avvärjning av skogsbrand;

7) fungera som ledare för släcknings- och räddnings verksamheten, om icke stadgandena i lagen om brand- och räddningsväsendet eller bestämmelserna i instruktionen annat förutsätter; samt

8) följa med utvecklandet av planläggnings och byggnadsverksamheten i kommunen samt giva byggnadsövervakningsmyndigheterna sakkunnigt bistånd.

Om brandchefens uppgifter då han fungerar som kommunens befolkningsskyddschef eller instruktör är särskilt stadgat eller bestämt.

7 §.

I 12 § 3 mom. lagen om brand- och räddningsväsendet avsedd släckningschef skall följa med släcknings- och räddningsberedskapen i sitt branddistrikt samt leda släcknings- och räddningsverksamheten, till dess brandchefen eller annan ledare för släcknings- och räddningsverksamheten har övertagit ledningen.

2 kap.

Planering och utvecklande av brand- och räddningsväsendet.

8 §.

Den riksomfattande generalplanen för organiserandet och utvecklandet av brand- och räddningsväsendet skall innehålla planeringsperiodens målsättningar och åtgärder, vilka särskilt berör:

1) brand- och räddningsväsendets planeringssystem, forskning och annat utvecklande;

2) brand- och räddningsväsendets beredskap, personal och utrustning;

3) de allmänna arrangemangen för observations-, rapporterings- och informationsverksamhet beträffande skogsbränder samt de allmänna arrangemangen för skydd mot skogsbränder;

4) samarbetet mellan olika myndigheter och samfund;

5) alarmerings- och signalverksamheten;

6) utbildningen;

7) arbetarskydd för personal i brand- och räddningsarbete;

8) informations- och rådgivningsverksamheten; samt

9) skötseln av de uppgifter som ålagts eller anförtrotts inom brand- och räddningsbranschen verksamma organisationer.

Planen skall uppgöras med beaktande av att uppgifterna skall kunna skötas även under förhållanden och situationer av undantagsnatur.

Planen skall innehålla en utredning om den byggnadsverksamhet beträffande brand och räddningsväsendet som skall förverkligas under planeringsperioden, anskaffning av utrustning, årlig utökning av personalen, utbildning och annat utvecklande samt en uppskattning kalenderårsvis av anläggnings- och driftskostnaderna för den planenliga verksamheten och av de statsandelar och -understöd, som utbetalas till kommunerna för brand- och räddningsväsendets kostnader.

Ministeriet för inrikesärendena godkänner planen efter det att ärendet har varit föremål för behandling i statsrådets finansutskott.

9 §.

I samarbetsplan skall utredning framläggas om:

1) personalstyrkor och materiel för områdets brandkårer

2 sådan personal och materiel som kan begagnas i släcknings- och räddningsverksamheten och som områdets kommuner samt statliga myndigheter och inrättningar ävensom samfund inom området förfogar över och som icke avses i punkt 1;

3) tillgång till vatten för släckning samt övriga släcknings- och bekämpningsmedel;

4) privatägd materiel som lämpar sig för släcknings- och räddningsverksamhet och personal för användning av utrustningen;

5 de punkter, där samarbete i synnerhet kan komma ifråga, och det härvid behövliga biståndets art och omfattning;

6) förstahjälps-, sjuktransport- och andra underhållsarrangemang; samt

7) förfarandet vid begäran om och givande av hjälp samt vid alarmering.

För planeringen av samarbetet tillsätter länsstyrelsen för varje samarbetsområde en ledningsgrupp och utser bland brandmyndigheterna inom områdets kommuner en regional brandchef jämte dennes suppleant. På den regionala brandchefen ankommer att övertaga ledningen av släcknings- och räddningsverksamheten på samarbetsområdet i situationer, som avses i 18 § 2 mom. lagen om brand- och räddningsväsendet. Ministeriet för inrikesärendena ger närmare anvisningar om ledningsgruppens sammansättning och uppgifter.

10 §.

I kommuns plan för utvecklande av brand och räddningsväsendet skall klarläggas basfakta, prognoser och planeringstal rörande kommunen, till de delar de är av betydelse med hänsyn till brand- och räddningsväsendet. I planen skall framläggas planeringsperiodens utvecklingsmål och åtgärder.

I planen skall särskilt utredas:

1) den kommunala brandkårens organisationsform och totala styrka;

2) den kommunala brandkårens alarmberedskap och alarmstyrka samt materiel;

3) anordnandet av brandsyn, sotning och övrigt förebyggande brandskydd;

4) byggnadsverksamhet, grundförbättringar, utvidgningar och övriga motsvarande projekt inom brand- och räddningsväsendet;

5) hur tillgången på vatten för släckning är ordnad i kommunen;

6) anordnandet av sjuktransport, om denna uppgift tilldelats eller är avsedd att tilldelas brandkåren.

7) informations- och räddgivningsverksamheten;

8) utbildningen;

9) brand- och räddningspersonalens skydd i arbetet; samt

10) samarbetet med andra kommuner samt med olika myndigheter och samfund.

Då planen uppgöres skall den riksomfattande generalplanen beaktas. I planen skall ingå en uppskattning av anläggnings- och driftskostnaderna kalenderårsvis.

Då man överväger, vilka kostnader som vid beviljandet av statsandel med stöd av ingen om statsandelar och -understöd åt kommunerna för kostnaderna för brand- och räddningsväsendet (560/75) skall anses erforderliga med tanke på ett sakenlig: handhavande av brand- och räddningsväsendet, skall uppmärksamhet fästas vid frågan huruvida kostnaderna passar sig efter den riksomfattande generalplan som godkänts av ministeriet för inrikesärendena.

11 §.

Statens vederbörande myndigheter och inrättningar är skyldiga att på framställning av ministeriet för inrikesärendena utarbeta en utredning om vilket slag av handräckning de kan giva i de fall, som avses i 19 § lagen om brand och räddningsväsendet, samt att på förhand vidtaga erforderliga arrangemang för handräckningen.

3 kap.

Alarmeringscentraler och alarmeringsverksamhet.

12 §.

Kretsalarmeringscentral åligger, utöver vad som stadgats i 6 § 1 mom. lagen om brand och räddningsväsendet, att vid behov fungera som signal- och ledningscentral för brand- och räddningsväsendet, räddnings tjänsten och befolkningsskyddet.

På kretsalarmeringscentral ankommer även att vid behov sörja för att befolkningen varnas för olyckshändelser eller andra farosituationer.

Till föreståndare för kretsalarmeringscentral skall utses en innehavare av befälstjänst vid brandkåren i den kommun där centralen är belägen, såvida icke i instruktionen annat bestämts om uppgiftens handhavande.

13 §.

När kretsalarmeringscentral fungerar som länsalarmeringscentral, är den länsstyrelsens signal- och ledningscentral. I denna sin uppgift är alarmeringscentralen direkt underställd länsstyrelsen.

Som föreståndare för länsalarmeringscentral fungerar föreståndaren för vederbörande kretsalarmeringscentral.

4 kap.

Brandkårer.

14 §.

Kommunal brandkår är ordinarie eller halvordinarie brandkår, som avlönas av kommunen, eller frivillig brandkår, anstalts-, industri eller annan brandkår som ingått avtal med kommunen.

15 §.

För de första åtgärder som förutsättes av släcknings- och räddningsarbetet är ordinarie brandkårs minimistyrka en förman och tre män och minimistyrkan för annan kommunal brandkår en förman och två män, såvida icke särskilda skäl annat kräver.

5 kap.

Förebyggande brandskydd.

16 §.

Uppgörande av öppen eld och tobaksrökning är förbjudna på brandfarliga platser, i närheten av lätt antändliga ämnen, såsom på distributions- och upplagringsplatser för brännbara vätskor eller sprängämnen, i industrianläggningar verkstäder och lager samt i varuhus, mass- och utställningslokaliteter, teatrar, nöjes- och möteslokaliteter och -tält, samt på andra därmed jämförbara platser annorstädes än i utrymmen, som anvisats för ändamålet.

Brandmyndighet kan förbjuda uppgörande av öppen eld och tobaksrökning även annorstädes än på platser, som nämnes i 1 mom., och medgiva befrielse från nämnda förbud, ifall omständigheterna det tillåter.

17 §.

Utföres reparations- eller annat arbete i byggnad, konstruktion, eller på fartyg i hamn eller docka, eller under torrperiod i skog, och ökar brandfaran härigenom avsevärt, skall ägaren eller innehavaren vidtaga tillräckliga försiktighetsåtgärder. Vid utförandet av arbetet skall särskild varsamhet iakttagas.

Observeras sådant fel i fastighets värme-, ventilations- eller andra anläggningar, som medför omedelbar risk för brand, får anläggningarna icke användas förrän de reparerats.

18 §.

I arbetsrum, på vindar, i källare, under byggnader eller på gårdar får icke förvaras obehövliga brandfarliga föremål, och i utgångar eller i vinds-, källar- eller lagergångar får inga föremål förvaras.

19 §.

Allmän brandsyn skall förrättas i bostadshus och på platser, som i person- och brandskyddshänseende kan jämföras med dessa, minst en gång vart tredje år samt på andra platser minst en gång om året.

Särskild brandsyn skall förrättas innan verksamhet i enlighet med respektive syfte inledes vid sjukvårds-, vård-, undervisnings- och straffanstalter, vid inkvarterings- och näringsrörelser och teatrar samt i andra nöjes-, utställnings- och samlingslokaliteter ävensom i industrianläggningar och med dem jämförbara arbetsutrymmen samt i lager, storbutiker och varuhus eller på andra med dem jämförbara platser.

Brandehef kan vid behov förordna om förrättande av brandsyn även vid annan tid.

Iakttagandet av givna direktiv bör övervakas genom efterbesiktningar.

20 §.

Brandsyn förrättas av brandchef, brandinspektör eller i enlighet med vad som bestämts i instruktion av annan person, vilken innehar tjänst vid kommunens brand- och räddningsväsen.

Brandehef kan vid behov tillkalla sakkunniga för att bistå vid brandsyn.

Sotare skall vid sotning granska i vilket skick eldstäder, rök- och ventilationskanaler samt stegar och sotställningar befinner sig. Fel eller bristfälligheter skall genast påpekas för vederbörande samt rapporteras till den brandmyndighet som ansvarar för brandsynen.

21 §.

Vid brandsyn skall kontrolleras, att stadgandena och bestämmelserna om person- och brandskydd efterföljes samt att eldstäder, andra anläggningar och kanaler, som skall sotas eller rengöras, är i skick.

Vidare skall särskild uppmärksamhet fästas vid utgångar, reservbelysning, byggnaders omgivning, tillgången på vatten för släckning samt vid övriga anläggningar och arrangemang, som underlättar släcknings- och räddningsarbetet. Om möjligt skall även sådana elektriska och andra anläggningsinstallationer, som har betydelse med hänsyn till person- och brandskyddet, inspekteras.

22 §.

Förrättandet av allmän brandsyn skall meddelas på förhand och på sätt som brandnämnden besluter.

Ägaren eller innehavaren av vederbörande byggnad eller område eller dennes representant skall vara tillstädes vid brandsynen på tid som nämnes i meddelandet.

23 §.

Konstateras vid brandsyn brister och försummelser, skall protokoll föras över synen. I protokollet skall göras anteckning om de åtgärder, som skall vidtagas, och om den tid, inom vilken åtgärderna skall vara vidtagna. Avskrift av protokollet skall tillställas vederbörande.

24 §.

Brandehef kan bestämma, att ägare eller innehavare av anstalt, inrättning eller lager, som medför brand-, explosions-, gas- eller annan fara, är skyldig att uppgöra en utredning om de försiktighetsmått, som avses i 21 § 2 mom. lagen om brand- och räddningsväsendet och som är nödvändiga för att rädda personal, kunder och egendom, att släcka branden, alarmera hjälp och avvärja faran.

Vad i 1 mom. sagts gäller i tillämpliga delar även sjukhus, vård- och underhållsanstalter och -inrättningar, hotell, varuhus och storbutiker samt andra med dem jämförliga anläggningar.

Planen skall delgivas personalen.

25 §.

Varning för skogsbrand skall dagligen på lämpligt sätt bringas till allmänhetens kännedom.

Medan varning för skogsbrand är i kraft, skall telefoncentralerna hållas öppna utan avbrott.

26 §.

Såsom i 25 § 1 mom. lagen om brand- och räddningsväsendet avsedd öppen eld anses icke flamma från anordning, som drives med vätska eller gas, och icke heller flamma från motsvarande anordning, vilken isolerats från markytan.

Förestående hyggesbränning skall i god tid på förhand anmälas till kretsalarmeringscentralen.

27 §.

På stadsplane- och byggnadsplaneområden samt på andra sådana tättbebyggda områden som har allmänt vattenverk skall vatten för släckning finnas tillgängligt på högst 300 meters avstånd, om icke länsstyrelsen av särskilda skäl medger tillstånd till avvikelse från detta.

För vidsträckta skogsdiknings- och torvtäktsområden skall tillgång till vatten för släckning planeras och ordnas.

Vid uppgörandet av skogsförbättringsplaner skall i motsvarande mån beaktas att tillgång till vatten blir ordnad.

De platser där släckningsvatten erhålles, deras beskaffenhet och vatten tillgång samt vägarna dit skall utmärkas.

6 kap.

Särskilda stadganden.

28 §.

Ministeriet för inrikesärendena utfärdar närmare bestämmelser om inspektering av automatiska brandalarm-, släcknings- och motsvarande anordningar.

29 §.

Vad i lagen om brand- och räddningsväsendet samt i denna förordning är stadgat om skogseld gäller även brand inom torvupptagningsområde, såvida branden icke är begränsad enbart till byggnader, anläggningar eller lager av färdig torv.

30 §.

Forststyrelsen skall bland de innehavare av tjänster och befattningar som lyder under styrelsen eller bland personer i distriktsskogsnämndens tjänst förordna sakkunniga att bistå länsstyrelsen och kommunerna i den förebyggande verksamheten mot skogsbrand och i släckningsarbetet då skogsbrand utbryter. De förordnade personerna skall anmälas till länsstyrelsen.

Då de personer, som avses i 1 mom., erhållit vetskap om varning för skogsbrand, skall de vara i beredskap för släckning av skogsbrand.

31 §.

Den som leder släcknings- och räddningsverksamhet skall enligt ministeriets för inrikesärendena direktiv uppgöra rapport om eldsvåda och andra olyckor samt utförd släckning och räddning.

Föreligger i samband med brand eller annan olycka skäl att antaga, att någon uppsåtligen eller av vållande har åstadkommit den, skall brandmyndighet anmäla saken till polismyndigheterna.

På förordnande av ministeriet för inrikesärendena kan särskild undersökning för att klarlägga orsakerna till brand eller annan olycka utföras.

32 §.

Kommunerna ersättes av ministeriet för inrikesärendena för de kostnader som avses i 39 § lagen om brand- och räddningsväsendet.

Ersättningar för de släckningsutgifter som avses i 41 § 1 mom. lagen om brand- och räddningsväsendet samt för de kostnader och ersättningar iståndsättningsarbeten, som avses i 41 § 2 mom., betalas och vidtages av den statliga myndighet i vars besittning skogsområdet är. Ansökan skall genom förmedling av styrelsen i vederbörande kommun tillställas sagda statliga myndighet. Denna uppbär till staten kommunens andel av de kostnader som nämnes i lagens 41 § 2 mom.

33 §.

Har organisation som på brand- och räddningsområdet verksam organisation tilldelats uppgifter enligt 5 § 2 mom. lagen om brand och räddningsväsendet, kan kostnaderna härför antingen helt eller delvis bestridas eller ersättas av statens medel.

34 §.

Såsom kommunal brandkårs i 35 § 2 mom. lagen om brand- och räddningsväsendet avsedda utbildning betraktas även den fysiska fostran som hör till tjänste- eller utbildningsverksamheten samt deltagande i tävling eller uppvisning som gäller brandkårens uppgifter.

35 §

Ansökan om sådan ersättning av statens medel, som avses i 35 § lagen om brand- och räddningsväsendet, skall göras i den ordning som stadgats i lagen om olycksfallsförsäkring (608/48).

36 §.

Kommun skall årligen före utgången av maj månad tillställa länsstyrelsen berättelse över brand- och räddningsväsendet i kommunen under föregående år.

37 §.

Närmare bestämmelser om tillämpningen av denna förordning utfärdas vid behov av ministeriet för inrikesärendena.

38 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1976.

Helsingfors den 31 december 1975.

Republikens President
URHO KEKKONEN

Minister för inrikesärendena
Paavo Tiilikainen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.