Nr 459./1973

Given i Helsingfors den 1 juni 1973.

Lag om utredande av dödsorsak.

I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Anmälan om dödsfall och begravning av avliden.

1 §.

Dödsfall skall ofördröjligen anmälas hos läkare eller polisen.

2 §.

Avliden får begravas eller liket överlåtas till universitet eller annan högskola i och för medicinsk undervisning eller forskning först sedan dödsorsaken utretts på sätt genom förordning närmare stadgas och attest för begravning utfärdats.

I 1 mom. nämnd attest utfärdas av läkare, såframt ej genom förordning annorlunda stadgas.

2 kap.

Medicinsk utredning av dödsorsak.

3 §.

Vid medicinsk utredning av dödsorsak skall, utöver vad i detta kapitel är stadgat, av medicinalstyrelsen fastställda förfaringssätt iakttagas.

4 §.

Medicinsk obduktion för utredande av dödsorsak kan verkställas, om den avlidne under sin sista sjukdom behandlats av läkare och om obduktionen är av nöden för den allmänna hälso- och sjukvården.

På ansökan av den avlidnes närmaste anhöriga eller annan den avlidne närstående person skall medicinsk obduktion verkställas utan hinder av de i 1 mom. nämnda förutsättningarna, om detta kan ske utan att sjukvårdsanstaltens eller hälsovårdscentralens övriga verksamhet försvåras.

Medicinsk obduktion får icke verkställas, då rättsmedicinsk obduktion skall verkställas.

5 §.

Om verkställande av medicinsk obduktion beträffande person som avlidit på sjukvårdsanstalt eller hälsovårdscentral eller förts dit död, besluter vederbörande överläkare eller ansvariga läkare vid sjukvårdsanstalten eller hälsovårdscentralen. Den avlidnes närmaste anhörigas eller annan den avlidne närstående persons samtycke till åtgärden skall utverkas. Kan samtycke dock icke erhållas utan dröjsmål, kan länsstyrelsen, sedan läkaren hänskjutit saken till densamma för avgörande, meddela tillstånd till verkställande av obduktion.

Angående verkställande av medicinsk obduktion med anledning av i 4 § 2 mom. avsedd ansökan beträffande annan än i 1 mom. åsyftad avliden person besluter överläkaren eller ansvariga läkaren vid sjukvårdsanstalt eller hälsovårdscentral, som utför medicinska obduktioner och som upprätthålles av den kommun eller medlemskommun i kommunalförbund där personen vid sin död hade i lag om befolkningsböcker (141/69) förutsatt hemort. Om avliden persons hemort icke utan svårighet kan utredas eller om andra särskilda skäl det påkallar, fattas beslut i saken av vederbörande överläkare eller ansvariga läkare vid den sjukvårdsanstalt eller hälsovårdscentral, som är belägen närmast dödsplatsen och utför medicinska obduktioner.

Försåvitt i 1 mom. nämnd läkares beslut är negativt, men den läkare, som behandlat på sjukvårdsanstalt eller hälsovårdscentral avliden person, anser det erforderligt att obduktion verkställes, äger den läkare som behandlat den avlidne rätt att hänskjuta saken till länsstyrelsen för avgörande.

6 §.

Länsstyrelsen skall handlägga ärende angående verkställande av medicinsk obduktion i brådskande ordning. Innan ärendet avgöres, skall den avlidnes närmaste anhöriga eller annan den avlidne närstående person beredas tillfälle att höras i saken, om detta är möjligt utan oskäligt dröjsmål.

Begäres tillstånd till obduktion av annan än i 5 § 1 mom. avsedd överläkare eller ansvarig läkare, skall överläkaren eller den ansvarige läkaren beredas tillfälle att avgiva utlåtande, om detta är möjligt utan oskäligt dröjsmål.

Vid beviljandet av tillstånd till obduktion skall länsstyrelsen samtidigt bestämma obduktionsplatsen.

I beslut som länsstyrelsen fattat med stöd av denna paragraf får ändring medelst besvär icke sökas.

3 kap.

Rättsmedicinsk utredning av dödsorsak.

7 §.

För utredande av dödsorsak skall polisen verkställa undersökning,

1) då det icke är känt, att döden förorsakats av sjukdom, eller då den avlidne icke under sin sista sjukdom behandlats av läkare;

2) då döden förorsakats av brott, olycksfall, självmord, förgiftning, yrkessjukdom eller vårdåtgärd eller då det är anledning att befara, att döden föranletts av någon sådan orsak; eller

3) då dödsfall eljest inträffat överraskande.

Vid undersökningen skall läkares bistånd vid behov anlitas.

8 §.

Framgår i 7 § avsedda omständigheter vid medicinsk obduktion, skall den läkare som utför obduktionen omedelbart underrätta polisen om saken.

9 §.

Kan dödsorsaken icke fastställas på basen av den läkares utlåtande, som verkställt yttre likbesiktning, och av andra vid undersökningen framkomna omständigheter, skall rättsmedicinsk obduktion verkställas innan den avlidne får begravas eller liket överlåtas till universitet eller annan högskola i och för medicinsk undervisning eller forskning.

10 §.

Förordnande om verkställande av rättsmedicinsk obduktion gives av chefen för vederbörande polisdistrikt eller av i polisdistriktets instruktion bestämd annan tjänsteman, länsstyrelse, centralkriminalpolisen eller domstol.

4 kap.

Kostnaderna.

11 §.

För erläggandet av kostnaderna för medicinsk utredning av dödsorsak och för kostnaderna för härför utförd liktransport ansvarar upprätthållaren av den sjukvårdsanstalt eller hälsovårdscentral, där den medicinska utredningen av dödsorsaken verkställts.

12 §.

För kostnaderna för rättsmedicinsk utredning av dödsorsak svarar staten, om icke annorlunda är särskilt stadgat eller domstol, som behandlat saken, annorlunda besluter.

5 kap.

Särskilda stadganden.

13 §.

Obduktion verkställes på av medicinalstyrelsen godkänt, i lagen om kommunala allmänna sjukhus (561/65) avsett sjukhus eller på annan obduktionsplats.

14 §.

Läkare eller annan person, som behandlat den avlidne under hans sista sjukdom eller som eljest har kännedom om omständigheter, som har samband med dödsfallet, är skyldig att på begäran åt vederbörande läkare, polisen eller annan undersökningsmyndighet lämna uppgift om omständigheter, som han har vetskap om och som är av nöden för utredandet av dödsorsaken.

15 §.

Med stöd av denna lag erhållna uppgifter samt uppgifter ur de i samband med utredandet av dödsorsak tillkomna handlingarna får yppas endast för domstol, annan myndighet, som är berättigad att erhålla dessa uppgifter, och person, på vars ansökan eller med vars samtycke den för utredande av dödsorsaken nödiga åtgärden vidtagits, samt den avlidnes närmaste anhöriga. Med de sistnämndas samtycke får uppgifter likväl givas även åt andra.

Utöver vad i 1 mom. stadgas är beträffande de i samband med utredning av dödsorsak uppkomna handlingarnas offentlighet gällande vad angående handlingars offentlighet särskilt är stadgat.

16 §.

Den som bryter mot denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmäelser skall, såframt ej straff för gärningen är stadgat särskilt, för överträdelse av stadgandena angående utredande av dödsorsak dömas till böter eller till fängelse i högst sex månader.

17 §.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

18 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974, och genom densamma upphäves 44 kap. 3 § strafflagen, sådant sagda lagrum lyder i lagen den 6 juni 1914, 8 § förordningen om införande av strafflagen, sådant sagda lagrum lyder i lagen den 17 april 1959 (192/59), samt lagen den 1 april 1953 om medicinsk obduktion (147/53).

Helsingfors den 1 juni 1973.

Republikens President
URHO KEKKONEN

Social- och hälsovårdsminister
Seija Karkinen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.