180/1971

Given i Helsingfors den 19 februari 1971.

Lag angående ändring av lagen om skada, ådragen i militärtjänst.

I enlighet med Riksdagens beslut upphäves 22 § 5 punkten lagen den 28 maj 1948 om skada, ådragen i militärtjänst (404/48), sådant detta lagrum lyder i lagen den 3 december 1965 (622/65), ändras 2 § 3 mom., sådant det lyder i lagen den 22 mars 1967 (122/67), 5 § 1 mom. 3 punkten, sådan den lyder i lagen den 9 februari 1962 (138/62), och paragrafens 2 mom., sådant det lyder i lagen den 29 juni 1953 (289/53), 6 § 3 mom., 7 § 1 mom., 8 § 2 mom., 9 § 1 och 3 mom., 10 § 1 mom., 14 § 2 och 3 mom., 15 § 1 och 4 mom., 16 § 1 och 3 mom., 17 §, 18 § 1 mom., 19 §, 21 § 4 mom. och 32 § 2 mom., av dessa lagrum 14 § 3 mom. och 18 § 1 mom. sådana de -lyder i lagen den 19 december 1969 (809/69) och de övriga sådana de lyder i lagen den 3 december 1965 (622/65), samt fogas till 42 § nya 2 och 3 mom. ävensom till lagen en ny 43 a § som följer:

2 §.

Kroppsskada eller sjukdom, som uppenbarligen har samband med sådan ytterlig mottaglighet eller fallenhet, som framkallats av kroppsskada eller sjukdom, vilken skall ersättas enligt 1 eller 2 mom., eller av särskilda förhållanden, som rått under krigsfångenskap, skall efter omständigheterna ersättas antingen helt eller delvis.

5 §.

Med anhöriga avses i denna lag:


3) barn över sjutton år samt barnbarn och syskon under sagda ålder ävensom far- och morföräldrar, om nämnda personers arbets- eller förvärvsförmåga samt förmögenhet äro så ringa, att de för sitt uppehälle i avsevärd mån äro beroende av den skadade eller insjuknade.

Såsom barn anses även adoptivbarn, makes barn samt sådant utom äktenskapet fött barn, beträffande vilket den skadades eller insjuknades underhållsplikt är fastställd genoml domstols utslag eller genom avtal. Såsom föräldrar anses även adoptivföräldrar.


6 §.

I enlighet med vad genom förordning stadgas ersättas såsom sjukvård likaså periodisk läkarundersökning, rehabilitering som avser återställande eller bevarande av arbets- eller verksamhetsförmåga samt vård i specialanstalt. Till skadad eller insjuknad, vars invaliditetsgrad är minst trettio procent, må utgivas ersättning för rehabilitering och anstaltsvård jämväl då behovet härav beror på annan än ersatt skada eller sjukdom.


7 §.

Dagpenning utgår, om den skadade eller insjuknade varit oförmögen att handha sina åligganden eller att utföra sitt arbete under minst tre på varandra följande dagar, med 21 mark per dag från den dag sådan arbetsoförmåga begynte till dess skadan eller sjukdomen botats, likväl högst för en tid av ett år från det skadan uppstod eller sjukdomen yppade sig.


8 §.

Livräntans fulla belopp är 5 000 mark om året. Från ingången av det år, då den skadade eller insjuknade fyller femtiosex år, till utgången av det år, då han fyller sextiofem år, är livräntans fulla belopp likväl 5 400 mark om året. Av livräntans fulla belopp utfaller en så stor del, som utvisas av den skadades eller insjuknades invaliditetsgrad.


9 §.

Dagpenning och livränta erläggas till den, som har att draga försorg om sin maka och i 5 § åsyftade barn under sjutton år, förhöjda med trettio procent av dagpenningen eller livräntan för den första anhöriga och med tjugo procent för varje följande anhörig.


Är barn, om vilket den skadade eller insjuknade har att draga försorg, sedan det fyllt sjutton år, på grund av kroppslig eller själslig defekt, som uppstått därförinnan, oförmöget att försörja sig, må på ansökan bestämmas, att dagpenningen eller livräntan skall utgå förhöjd med ovan i 1 mom. nämnt belopp så länge sagda tillstånd fortbestår. Kan barn, sedan det fyllt sjutton år, på grund av studier icke vara i förvärvsarbete och kan det icke med egna inkomster bekosta sina studier, skall dagpenningen eller livräntan på ansökan utgå förhöjd med ovan i 1 mom. nämnt belopp tills barnet fyller tjugofyra år.

10 §.

Såsom tilläggsdel till dagpenning eller livränta må utgivas:

1) åt den, som till följd av kroppsskada eller sjukdom råkat i ett så hjälplöst läge, att han icke kan reda sig utan annans hjälp, eller vars svåra skada eller sjukdom eljest åsamkar honom osedvanligt men, högst 17 mark per dag så länge sagda förutsättningar äro för handen, dock ej för den tid, under vilken honom lämnas vård på sjukhus eller annan anstalt under en längre tid än två månader;

2) åt den, vars protes eller annat hjälpmedel eller vars skada eller sjukdom som sådan medför särskild förslitning av gångkläder, högst 540 mark om året;

3) åt den, som har motordriven invalidcykel eller i dess ställe annat motordrivet fordon, för drift- och servicekostnader 250 mark om året;

4) åt blind, som har utbildad ledarhund, 2 mark 70 penni per dag; samt

5) åt den, vars invaliditetsgrad är minst tjugo procent och vars utkomst till följd av kostnader för av läkare föreskrivna vårdåtgärder för sjukdom, som drabbat honom eller i 9 § 1 eller 3 mom. avsedd anhörig, eller ock av annan synnerlig orsak försvårats, högst 1 700 mark om året.


14 §.

Försörjningspensionens årliga belopp är:

1) för änka 3200 mark;

2) för barn 1 800 mark och för föräldralöst barn därutöver 1 800 mark;

3) för föräldrar 1 800 mark för vardera; samt

4) för annan anhörig 800 mark.

I annat än i 1 mom. nämnt fall erlägges, om den skadade eller insjuknade vid sin död åtnjöt en för minst ett år fastställd livränta enligt en till minst 30 procent uppskattad invaliditetsgrad, till hans i 5 § 1 mom. 1 punkten avsedda anhöriga i försörjningspension tre fjärdedelar av pensionens i 2 mom. nämnda årliga belopp, om invaliditetsgraden var minst 60 procent, hälften av det årliga beloppet, om invaliditetsgraden var mindre än 60 procent men minst 50 procent, och en tredjedel av det årliga beloppet, om invaliditetsgraden var mindre än den sistnämnda. Skall med anledning av dödsfallet utgivas ersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring eller däri stadgade grunder, erlägges i detta moment stadgad försörjningspension endast såframt och till den del den överstiger för samma tid enligt lagen om olycksfallsförsäkring utgående ersättning.


15 §.

Har äktenskap ingåtts efter det kroppsskada uppstått eller sjukdom yppat sig, äger änka icke rätt till försörjningspension, om äktenskapet var barnlöst eller varat kortare tid än tre år. Makas barn äger icke rätt till försörjningspension, om icke den skadade eller insjuknade under en tid av minst tre år före sin död dragit försorg om barnet. Icke heller adoptivbarn, som adopterats efter det kroppsskada uppstått eller sjukdom yppat sig, äger rätt till försörjningspension, såframt icke adoptivförhållandet varat tre år.


Till barn, barnbarn och syskon erlägges försörjningspension intill sjutton års ålder. Kan sådan försörjningspensionstagare eller sådant barn, som vid den skadades eller insjuknades död hade fyllt sjutton år, till följd av därförinnan uppkommen kroppslig eller själslig defekt icke försörja sig, må försörjningspension på ansökan erläggas så länge detta tillstånd fortbestår. Likaså erlägges till barn, som åtnjutit försörjningspension och som efter att ha fyllt sjutton år på grund av studier icke kan vara i förvärvsarbete och som icke med egna inkomster kan bekosta sina studier, på ansökan försörjningspension tills barnet fyller tjugofyra år. Försörjningspension erlägges under här stadgade förutsättningar och till samma belopp även till den skadades eller insjuknades barn, som denne vid sin död hade att draga försorg om och som hade fyllt sjutton år.

16 §.

Åt änka, som åtnjuter försörjningspension eller som blivit förvägrad försörjningspension på grund av i 14 § 3 mom. nämnd annan ersättning, må på ansökan beviljas tilläggsförsörjningspension för viss tid, om hennes möjligheter att reda sig med egna inkomster på grund av förvärvsoförmåga, sjukdom eller sina försörjningspension åtnjutande barns sjukdom eller av annan synnerlig orsak försvårats.


Tilläggsförsörjningspensionens årliga belopp utgör för änka och föräldralöst barn högst 3 700 mark och för föräldrar högst 2 000 mark för vardera.

17 §.

Har kroppsskada eller sjukdom lett till döden eller var den skadades eller insjuknades invaliditetsgrad vid hans död minst 20 procent, erlägges i begravningshjälp 1 200 mark till den avlidnes dödsbo, såframt begravningskostnaderna erlagts ur dess medel eller om begravning ej kunnat äga rum på grund av att den avlidnes lik icke anträffats. I annat fall erlägges i begravningshjälp till den, som dragit försorg om begravningen, beloppet av de därav föranledda kostnaderna, dock icke mer än vad till dödsbo får erläggas.

18 §.

Skadad eller insjuknad, vars invaliditetsgrad enligt stadgandena i 8 § är fastställd till minst tjugo procent, må på ansökan tilldelas tilläggsränta för viss tid. Tilläggsräntans fulla belopp är, såframt sökandens invaliditetsgrad fastställts till minst 30 procent, beroende på den skadades eller insjuknades varaktiga boningsorts dyrhetsgrad 4800, 4100 eller 3400 mark om året samt, om invaliditetsgraden fastställts till en lägre procent än 30, på motsvarande sätt 3 200, 2 750 eller 2 300 mark om året. Orternas dyrhetsklassificering fastställes av social- och hälsovårdsministeriet.


19 §.

Om ej synnerliga skäl föreligga, må i 10 § avsedd tilläggsdel till dagpenning eller livränta, med undantag av tilläggsdel, som beviljas på grund av hjälplöshet, ej be viljas retroaktivt för längre tid än ett år, ej heller tilläggsförsörjningspension, tilläggsränta, förhöjning, som utgår enligt 9 § 2 mom. på grund av försörjning av föräldrar eller enligt 3 mom. i sagda paragraf, eller enligt 15 § 4 mom. utgående försörjningspension för längre tid än tre månader före den dag, då ansökan inkom till olycksfallsverket.

21 §.

Vad i 2 mom. är stadgat om sökande av ersättning gäller även sådant slag av ersättning eller ock tillägg, vilka stadgats att erläggas på särskild ansökan. Enligt 9 § 2 mom. på grund av försörjning av föräldrar och enligt 3 mom. i sagda paragraf utgående förhöjning, enligt 15 § 4 mom. utgående försörjningspension samt tilläggsdel till dagpenning eller till livränta, tilläggsförsörjningspension och tilläggsränta må likväl sökas oberoende av utsatt tid, så ock föräldrars försörjningspension, försåvitt frågan därom, huruvida kroppsskada, sjukdom, dödsfall eller försvinnande berättigar till ersättning enligt denna lag, på åtgärd av vederbörande, annan sökande eller myndighet inom föreskriven tid blivit anhängiggjord vid olycksfalls verket och denna rätt icke blivit förvägrad.

32 §.

I dessa fall erläggas likväl till skadads eller insjuknads i 9 § avsedda anhöriga i sagda paragraf nämnda förhöjningar av dagpenning eller av livränta samt en femtedel av dagpenningens eller livräntans belopp.

42 §.

Ersättning som erlagts eller utbetalning som skett utan grund må återindrivas även sålunda, att den avdrages vid framtida utbetalningar av ersättning. Var gång en ersättningsrat utbetalas, må från den likväl icke, utan ersättningstagarens samtycke, avdragas mer än en sjättedel.

Återindrivning av ersättning, som utbetalats utan grund, må lämnas därhän, om beviljandet av ersättningen eller utbetalningen icke bör anses ha föranletts av svikligt förfarande från ersättningstagarens eller hans företrädares sida eller ock om återindrivningen eljest vore uppenbart oskälig.

43 a §.

De enligt denna lag utgående ersättningsbeloppen justeras kalenderårsvis på grund av förändringar i den allmänna lönenivån i landet i enlighet med det löneindextal, som årligen fastställes för tillämpningen av lagen om pension för arbetstagare.


Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1971. Det förfarande för justering av ersättningar, varom är stadgat i lagens 43 a §, iakttages från och med den 1 januari 1972, varvid tillämpas det löneindex, som fastställes i november 1971. Lagen äger tillämpning även i det fall, att enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst, utgående ersättning skall erläggas på grund av skada eller insjuknande, som inträffat före denna lags ikraftträdande.

Till anhörig, vars försörjningspension vid lagens ikraftträdande är mindre än den försörjningspension, som utgår enligt denna lag, erlägges försörjningspensionen utan särskild ansökan från lagens ikraftträdande i enlighet med denna lag.

Grundar sig ersättningsanspråk på i 2 § 3 mom. avsedd kroppsskada eller sjukdom, som har samband med sådan ytterlig mottaglighet eller fallenhet, som framkallats av de särskilda förhållanden som rått under krigsfångenskap, skall ersättning, såframt skadan eller sjukdomen uppkommit eller dödsfallet inträffat före denna lags ikraftträdande, sökas inom ett år från lagens ikraftträdande.

I övrigt äger anhörig, som vid lagens ikraftträdande icke varit berättigad till i denna lag avsedd försörjningspension, rätt att söka försörjningspension oberoende av utsatt tid, och ansökan upptages till prövning utan hinder av tidigare beslut. Försörjningspension erlägges tidigast från början av det kalenderkvartal, under vilket ansökan inkommit till olycksfallsverket.

Vid ansökan om ersättning och utbetalning därav skola stadgandena i lagen om skada, ådragen i militärtjänst, i övrigt tillämpas.

Helsingfors den 19 februari 1971.

Republikens President
Urho Kekkonen

Minister
Katri-Helena Eskelinen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.