669/1970

Given i Helsingfors den 6 november 1970.

Lag om kommunala tjänstekollektivavtal.

I enlighet med Riksdagens beslut, tillkommet på sätt 67 § riksdagsordningen föreskriver, stadgas:

1 kap.

Lagens tillämpningsområde.

1 §.

För fastställande av kommunala tjänsteinnehavares villkor i anställningsförhållandet genom tjänstekollektivavtal och för tryggande av arbetsfreden förhandlas på sätt i denna lag stadgas.

Såsom tjänsteinnehavare anses personer i kommunal tjänst eller i sådant tillfälligt offentligträttsligt anställningsförhållande till kommun eller kommunalförbund som avses i 98 § kommunallagen.

2 §.

Angående villkoren i tjänsteinnehavares anställningsförhållande gäller utan hinder av vad i lag är stadgat vad om dem bestämmes genom tjänstekollektivavtal. Tjänsteinnehavare åtnjuter likväl minst sådana förmåner, att sämre villkor för hans vidkommande icke enligt annan lag får avtalas.

Till villkoren i anställningsförhållande hänföres icke grunderna för ämbetsverks och inrättningars organisation eller annan reglering inom tjänstemaskineriet, ej heller inrättande eller indragning av tjänst, myndighets åligganden eller inre arbetsfördelning, arbetsledningen, arbetsmetoderna och uppkomsten av tjänsteförhållande eller därmed jämförligt anställningsförhållande eller grunderna för deras upphörande.

Avtal må ej ingås om

1) kompetensvillkoren för tjänst, tjänsteinnehavares skyldigheter, disciplin eller om tjänstledighet på annan grund än sjukdom eller havandeskap och barnsbörd;

2) pensioner, familjepensioner eller med dem jämförliga andra förmåner, hyresbeloppet för bostad som innehas på grundval av tjänsteförhållande eller om nyttjande av kommun eller kommunalförbund tillhörig annan egendom; ej heller om

3) de frågor, beträffande vilka för arbetstagarnas del icke må avtalas genom arbetskollektivavtal.

I sak vari tjänstekollektivavtal icke finnes och i ovan i 3 mom. avsedda angelägenheter gäller vad om dem är särskilt stadgat eller föreskrivet eller utöver tjänstekollektivavtalet med kommunala avtalsdelegationens samtycke med tjänsteinnehavare med avtalslön i enskilt fall är överenskommet.

Sådan bestämmelse i tjänstekollektivavtal, som står i strid med 2, 3 eller 4 mom. är ogiltig.

2 kap.

Tjänstekollektivavtal.

3 §.

Förhandlings- och avtalsparter är kommunala avtalsdelegationen och sådan registrerad förening, till vars egentliga ändamål det hör att bevaka tjänsteinnehavarnas intressen i kommunala anställningsförhållanden (tjänsteinnehavarförening) och med vilken avtalsdelegationen prövar ändamålsenligt ingå tjänstekollektivavtal.

I sak vari överenskommelse får träffas genom tjänstekollektivavtal må kommunala avtalsdelegationen bemyndiga kommun eller kommunalförbund att för egen del ingå tjänstekollektivavtal inom de gränser avtalsdelegationen bestämmer.

Angående kommunala avtalsdelegationens organisation och verksamhet stadgas särskilt genom lag.

Angående förhandlingsproceduren samt om förfarandet för tryggande av arbetsfreden eller om annat sådant förfarande må särskilt avtal (huvudavtal) ingås. Beträffande detta avtal gäller vad om tjänstekollektivavtal är stadgat, såvida icke annat följer av 6 § 1 mom.

4 §.

Tjänstekollektivavtal skall ingås skriftligen. Avtal må ingås även sålunda, att avtalets innehåll upptages i det vid förhandlingarna mellan förhandlingsparterna förda protokollet, vilket styrkes på ett parterna emellan gemensamt överenskommet sätt.

5 §.

Bundna av tjänstekollektivavtal är:

1) kommunala avtalsdelegationen;

2) kommuner och kommunalförbund;

3) kommunala centralorganisationer;

4) de tjänsteinnehavarföreningar som ingått tjänstekollektivavtal eller som efteråt med samtycke av tidigare parter i avtalet skriftligen biträtt detsamma;

5) de registrerade föreningar som direkt eller genom mellanled är eller under avtalets giltighetstid varit underföreningar av ovan i punkt 4 nämnda tjänsteinnehavarföreningar; och

6) de tjänsteinnehavare som är eller under avtalets giltighetstid varit medlemmar i en av avtalet bunden förening.

Kommun eller kommunalförbund må ej annars än i ovan i 2 § 4 mom. avsedda enskilda fall inom itjänstekollektivavtals tillämpningsområde bestämma eller avtala, ej heller kommunal centralorganisation rekommendera, att villkor i anställningsförhållandet för tjänsteinnehavare, som står utanför tjänstekollektivavtalet men utför i avtalet avsett arbete, skall vara sådana, att de står i strid med tjänstekollektivavtalet.

Vad i 1 och 2 mom. är stadgat skall iakttagas endast försåvitt kommunala avtalsdelegationen, kommun, kommunalförbund, tjänsteinnehavarförening eller tjänsteinnehavare icke är bunden av tidigare, på andra villkor ingånget tjänstekollektivavtal eller såframt den krets avtalet binder icke är begränsad i själva avtalet.

6 §.

Tjänstekollektivavtal som icke ingåtts för viss tid må av den som är part i avtalet uppsägas att upphöra om tre månader från uppsägningen, såframt ej annat är överenskommet om uppsägningstiden. För längre tid än fyra år slutet tjänstekollektivavtal gäller efter förloppet av fyra år såsom tjänstekollektivavtal vars giltighetstid icke är bestämd. Vad ovan är sagt gäller även huvudavtal, likväl så, att uppsägningstiden för dess vidkommande är sex månader.

Samma uppsägningsrätt som part i avtalet har i 5 § 1 mom. 5 punkten avsedd förening, om den upphört att vara underförening av förening som är part i avtalet. Underförening är likväl bunden av tjänstekollektivavtal under samma tid som ovan avsedd förening, som är part i avtalet.

Uppsägning skall ske skriftligen.

7 §.

Även om tjänstekollektivavtal upphört att vara i kraft, skall däri upptagna villkor för anställningsförhållandet fortfarande iakttagas tills nytt avtal ingåtts och trätt i kraft, såframt ej annat överenskommits eller följer av 2 § 4 mom.

3 kap.

Arbetsfred och arbetstvister.

8 §.

Annan stridsåtgärd angående gällande anställningsförhållande än lockout eller strejk må ej vidtagas. Även dessa är förbjudna, om syftet med dem är att påverka andra omständigheter än sådana som enligt 2 § kan vara föremål för avtal eller om så är särskilt stadgat i lag.

Med lockout avses av kommun eller kommunalförbund föranstaltad och med strejk av tjänsteinnehavarförening mot kommun eller kommunalförbund riktad arbetsinställelse, som har till ändamål att utöva påtryckning på motparten i arbetstvisten genom att avbryta utförandet av de av arbetsinställelsen omfattade tjänsteinnehavarnas samtliga tjänsteåligganden.

Angående lockout som utlyses av kommun eller kommunalförbund beslutar kommunala avtalsdelegationen.

Tjänsteinnehavare må icke deltaga i strejk annars än på grund av beslut av den tjänsteinnehavarförening som utlyst strejken.

9 §.

Av tjänstekollektivavtal bunden må icke medan avtalet är i kraft vidtaga stridsåtgärd angående avtalets giltighet, bestånd eller rätta innebörd eller för avgörande av tvist med anledning av ett på avtalet grundat anspråk, ändring av gällande avtal eller åstadkommande av nytt avtal. Denna förpliktelse till arbetsfred må utvidgas i tjänstekollektivavtal. Förpliktelsen till arbetsfred gäller även förening vars i 5 § 1 mom. 5 punkten nämnda underförening med föreningens samtycke ingått tjänstekollektivavtal. Förefintligheten av ovan i 3 § 4 mom. avsett eller annat, endast för reglering av specialfrågor ingånget avtal hindrar icke inledande av stridsåtgärder för åstadkommande av nytt avtal angående andra frågor, såframt ej annat är avtalat.

10 §.

Tjänsteinnehavarförening är skyldig att övervaka, att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare avhåller sig från enligt 8 § förbjudna stridsåtgärder.

Av tjänstekollektivavtal bunden förening är skyldig att tillse, att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare som beröres av avtalet icke bryter mot den förpliktelse till arbetsfred, som stadgas i 9 §, eller bestämmelserna i avtalet.

Förenings i 1 eller 2 mom. avsedda skyldighet innebär även att föreningen icke får stödja eller befordra förbjudna stridsåtgärder eller på annat sätt medverka till sådana åtgärder, utan är pliktig att söka avveckla dem.

11 §.

Kommunala avtalsdelegationen åligger att övervaka, att kommunerna och kommunalförbunden iakttager stadgandena i denna lag och bestämmelserna i tjänstekollektivavtal. Angående övervakningsskyldigheten gäller på motsvarande sätt vad i 10 § är stadgat om 'tjänsteinnehavarförenings skyldighet att övervaka underlydande föreningar.

12 §.

Tjänsteinnehavare är icke skyldig att utföra åligganden, vilka berörs av tillåten lockout eller strejk eller sådan tillåten blockad som gäller omständigheter vilka enligt 2 § kan vara föremål för avtal. Tjänsteinnehavare som icke omfattas av arbetsstrid skall fullgöra sina sedvanliga tjänsteplikter, varjämte han är skyldig att utföra skyddsarbete. Vad i 8 § 2 mom. är stadgat, hindrar icke tjänsteinnehavare, som omfattas av arbetsstrid, att utföra skyddsarbete.

Med skyddsarbete avses arbete som vid arbetsinställelse är oundgängligt till förhindrande av fara för medborgarnas liv eller hälsa eller för skyddande av sådan egendom, som speciellt utsätts för fara med anledning av arbetsstriden.

13 §.

Anser kommunala avtalsdelegationen eller tjänsteinnehavarförening, att stridsåtgärd kan vara ägnad att åstadkomma allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner, och har ej vid förhandlingar enighet kunnat uppnås om avstående från eller begränsning av stridsåtgärden, äger avtalsdelegationen eller tjänsteinnehavarföreningen rätt att inom tre dygn från det i 7 § lagen den 27 juli 1962 om medling i arbetsvister (420/62) nämnt meddelande ingått göra skriftlig anmälan till riksförlikningsmannabyrån om att den kommer att hänskjuta saken till kommunala tjänstevistsnämnden.

Finner avtalsdelegationen eller tjänsteinnehavarförening, att stridsåtgärd under pågående arbetsstrid blir farlig för samhället på sätt i 1 mom. avses, har den rätt att omedelbart hänskjuta saken till tjänstetvistsnämnden för handläggning.

14 §.

Kommunala tjänstetvistsnämnden består av sex medlemmar. Medlemmarna, vilka skall vara förtrogna med de kommunala tjänsteinnehavarnas arbetsförhållanden, utses av riksförlikningsmannen för tre kalenderår i sänder, av dem tre på förslag av kommunala avtalsdelegationen och tre på förslag av tjänsteinnehavarföreningarnas mest representiva cenralorganisationer. För varje medlem utses enligt samma grunder två personliga suppleanter.

Även i det fall att avtalsdelegationen eller tjänsteinnehavarföreningar icke inom av riksförlikningsmannen bestämd tid framlagt förslag till medlemmar och suppleanter i tjänstetvistsnämnden, utses dessa av riksförlikningsmannen.

Avgår eller avlider medlem eller suppleant under pågående mandattid, utses i hans ställe ny medlem eller suppleant för den återstående mandattiden.

15 §.

Tjänstetvistsnämnden sammankommer på kallelse av riksförlikningsmannen för att inom sig välja ordförande och viceordförande.

Utgifterna för nämnden bestrides av statens medel.

16 §.

Såsom tjänstetvistsnämndens beslut i sak som angår stridsåtgärds samhällsfarlighet gäller flertalets åsikt. I övriga ärenden avgör vid lika röstetal ordförandens röst utom vid val, då lotten avgör.

Nämnden är beslutför endast när den är fulltalig.

17 §.

Tjänstetvistsnämden skall avgöra ärenden angående en arbetsstrids samhällsfarlighet inom 10 dygn, i det i 13 § 1 mom. avsedda fallet räknat från det i 7 § lagen om medling i arbetsvister nämnt meddelande om, att arbetsstrid inletts eller utvidgats, inkommit till riksförlikningsmannabyrån, och i det i 13 § 2 mom. avsedda fallet från det ärendet hänskjutits till tjänstetvistsnämnden för handläggning. Tjänstetvistsnämnden skall meddela parterna i tvisten samt riksförlikningsmannabyrån sitt beslut.

18 §.

Har tjänstetvistsnämnden funnit, att tillämnad eller inledd stridsåtgärd eller utvidgning av stridsåtgärd är sådan som i 13 § 1 mom. sägs, skall nämnden i sitt beslut uppmana parterna att helt eller till någon del avstå från stridsåtgärden. I intet fall må stridsåtgärd som hänskjutits till nämndens prövning vidtagas tidigare än två veckor från den ursprungligen uppgivna tidpunkten för stridsåtgärdens början eller utvidgning eller, om social- och hälsovårdsministeriet för viss tid förbjudit inledande eller utvidgning av arbetsstrid, från utgången av denna tid.

19 §.

Vad i 13―18 §§ är stadgat tillämpas, såframt ej kommunala avtalsdelegationen och vederbörande tjänsteinnehavarförening sinsemellan annorlunda överenskommit.

4 kap.

Påföljder av brott mot tjänstekollektivavtal och stadgandena i denna lag.

20 §.

Av tjänstekollektivavtal bunden, som medvetet överträder bestämmelserna i avtalet, må av arbetsdomstolen dömas att betala plikt.

Förfar kommunala avtalsdelegationen, kommun eller kommunalförbund i strid med 8 eller 9 § eller underlåter någon av dem att iakttaga vad ill § är stadgat, skall de, om ej annat är stadgat i tjänstekollektivavtal, i stället för skadestånd betala plikt.

Detsamma gäller, om tjänsteinnehavarförening förfar i strid med 8 eller 9 § eller underlåter att iakttaga vad i 10 § är stadgat. Stadgandena i detta moment skall dock ej tillämpas på i 9 § avsedd förening som givit sitt samtycke.

Plikt må i fråga om kommunala avtalsdelegationen, kommun, kommunalförbund eller förening uppgå till högst 50 000 mark och i fråga om tjänsteinnehavare till högst 200 mark.

21 §.

Då plikt ådömes, skall hänsyn tagas till alla föreliggande omständigheter, i synnerhet till skadans storlek och graden av skuld. Har i 20 § avsett förfarande varit av ringa betydelse eller ägt rum under mildrande omständigheter, behöver plikt icke ådömas.

Plikt skall, såframt ej annat är föreskrivet i tjänstekollektivavtalet, tilldömas den som lidit skada eller, om ingen skada uppkommit, den part på vars yrkande domen givits. Finnes flera till plikten berättigade parter, skall i domen, med beaktande av storleken av den skada som drabbat envar av dem och deras medlemmar och dem de företräder, bestämmas hur det utdömda beloppet skall fördelas mellan parterna.

22 §.

Har bestämmelserna i tjänstekollektivavtal så väsentligt åsidosatts, att det icke rimligtvis kan fordras att de övriga av avtalet bundna skall kvarstå i avtalsförhållandet, må arbetsdomstolen förklara avtalet omedelbart hävt.

Har avtal på talan mot någon tjänsteinnehavarförening förklarats hävt, må avtalet inom två veckor uppsägas också gentemot övriga föreningar.

Har avtal på förenings talan förklarats hävt, äger även annan förening, som är part i avtalet eller som har uppsägningsrätt enligt 6 § 2 mom., rätt att uppsäga avtalet inom två veckor.

Sålunda uppsagt avtal upphör omedelbart att gälla.

23 §.

Tjänsteinnehavares deltagande med stöd av tjänsteinnehavarförenings beslut i en av föreningen vidtagen stridsåtgärd skall icke anses vare sig såsom brott i tjänsten eller såsom i disciplinär väg straffbar handling.

5 kap.

Särskilda stadganden.

24 §.

Tjänsteinnehavare må icke utan synnerligen tvingande skäl hindras att i egenskap av företrädare för tjänsteinnehavarförening deltaga i förhandlingar som avses i denna lag.

25 §.

Till tjänsteinnehavare, som omfattas av arbetsstrid, erlägges icke avlöning och andra ekonomiska förmåner för den tid arbetet ligger nere till följd av stridsåtgärd mot kommun eller kommunalförbund. Dessa utgår ej heller till tjänsteinnehavare som omfattas av lockout, utlyst av kommun eller kommunalförbund. Tjänsteinnehavare äger likväl rätt att nyttja tjänstebostad medan arbetsstrid pågår.

26 §.

Tjänsteinnehavare må icke genom besvär söka ändring i myndighets beslut i sak som avses i 2 § eller bringa ärendet till handläggning genom anspråk på rättelseyrkande eller såsom förvaltningstvistemål, om han eller tjänsteinnehavarförening har rätt att anhängiggöra saken vid arbetsdomstolen.

27 §.

Angående terminerna i denna lag gäller vad i lagen den 25 april 1930 om beräknande av laga tid (150/30) är stadgat.

28 §.

Kommunala avtalsdelegationen skall inom en månad från det tjänstekollektivavtal undertecknats översända avskrift av avtalet till riksförlikningsmannabyrån.

29 §.

Närmare stadganden om verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

30 §.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1970.

Före denna lags ikraftträdande må åtgärder för lagens verkställighet vidtagas.

Helsingfors den 6 november 1970.

Republikens President
Urho Kekkonen

Minister
för inrikesärendena Artturi Jämsén

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.