179/1970

Given i Helsingfors den 6 mars 1970.

Förordning om ortodoxa kyrkosamfundet.

På föredragning av undervisningsministern stadgas med stöd av 4, 28 och 82 §§ lagen den 8 augusti 1969 om ortodoxa kyrkosamfundet (521/69):

1 kap.

Kyrkosamfundets medlemmar och administrativa indelning.

1 §.

Barn till sådana äkta makar, som båda bekänner den ortodoxa läran, skall uppfostras i nämnda lära.

Tillhör den ena av föräldrarna icke kyrkosamfundet eller är föräldrarna icke gifta med varandra eller är barnet adoptivbarn eller uppfostras det icke i hemmet och har domstol icke annorlunda förordnat, skall barnet uppfostras i den ortodoxa läran, om den av föräldrarna, adoptivföräldrarna eller uppfostrarna som barnet enligt 6 § religionsfrihetslagen (267/22) följer, hör till kyrkosamfundet.

Födda skall utan onödigt dröjsmål och, såvitt möjligt, inom tre månader efter födelsen genom det heliga dopets och smörjelsens sakrament upptagas i kyrkans gemenskap.

2 §.

För övervakning av att barn föres till dopet, såsom i 1 § är stadgat, skall födelse ofördröjligen och senast två månader efter förlossningen anmälas antingen hos kyrkoherden i den församling som barnets moder tillhör, eller, om föräldrarna har överenskommit att barnet skall följa fadern, hos kyrkoherden i den församling som fadern tillhör eller ock hos vederbörande resepräst eller hos kyrkoherden i den till kyrkosamfundet hörande församling, inom vars område barnet har fötts. Anmälningsskyldigheten åligger barnets föräldrar eller, om dessa är döda eller har laga förfall, dem som var närvarande vid barnets födelse.

Skyldiga att anmäla dödsfall är den avlidnes make, föräldrar, barn och syskon, om de befinner sig på den ort där dödsfallet inträffade, hans hushållsföreståndare eller den i vars bostad den avlidne dog, samt föreståndaren för vårdanstalt eller fängelse, om den avlidne vid sin död var intagen där för att vårdas eller förvaras. Bland de personer som uppräknats ovan är den som kommer senare i ordningen skyldig att göra anmälan endast om någon, som vid uppräkningen nämnts före honom, icke har varit närvarande vid dödsfallet eller av laga skäl är förhindrad att göra anmälan. Föreståndare för vårdanstalt eller fängelse skall fullgöra sin anmälningsskyldighet även om andra anmälningsskyldiga finnes.

3 §.

Flyttar församlingsmedlem till annan bostad inom den församling i vars familjebok han finnes bokförd, skall han inom en månad anmäla därom hos församlingens kyrkoherde.

4 §.

Flyttar församlingsmedlem bort från den församling i vars familjebok han finnes bokförd, skall härvid iakttagas vad därom är särskilt stadgat.

5 §.

Varje församling omfattar ett bestämt område, som fastställes av undervisningsministeriet.

6 §.

Ortodoxa kyrkosamfundet, som utgör ett ärkebiskopsstift, indelas för handhavande av församlingarnas kyrkliga förvaltning i två biskopsstift, Karelens stift och Helsingfors stift.

7 §.

Biskopssätet i Karelens stift är förlagt till Kuopio stad och biskopen har värdighet av ärkebiskop, varvid han i sin titel bär stiftets namn med tillägget "och hela Finlands".

Biskopssätet för Helsingfors stift är förlagt till Helsingfors stad och biskopen bär i sin titel stiftets namn.

8 §.

Till Karelens stift hör:

Iisalmi, Ilomantsi, Joensuu, Jyväskylä, Kajana, Kiuruvesi, Kuopio, Lieksa, St Michels, Nurmes, Pielavesi, Rautalampi, Taipale och Varkaus församlingar; samt

Valamo och Lintula klosterförsamlingar.

Till Helsingfors stift hör:

Helsingfors, Kotka, Lahti, Lapplands, Tammerfors, Tavastehus, Uleåborgs, Vasa och Villmanstrands församlingar samt kapellförsamlingen i Fredrikshamn.

9 §.

Stidsindelningen må ändras på framställning av kyrkomötet.

10 §.

När framställning göres om delning, ombildning eller indragning av församling eller om grundande av ny församling, skall kyrkostyrelsen, om den anser att framställningen förtjänar beaktas och sedan vederbörande församling eller församlingar har hörts i saken, hänskjuta framställningen till undervisningsministeriet för avgörande. Kyrkostyrelsen må även på eget initiativ göra sådan framställning.

Antalet övervakningsdistrikt och deras områden fastställes av undervisningsministeriet på framställning av kyrkostyrelsen.

11 §.

I 10 § 1 mom. stadgat förfarande skall tillämpas även då fråga väckes om inrättande, indragning eller ombildning av andlig tjänst eller befattning.

12 §.

Från församling må, då särskilda skäl det påkallar, avskiljas kapellförsamling med noggrant bestämt område och delvis självständig förvaltning. Dylik kapellförsamling handhar sina angelägenheter såsom i undervisningsministeriets beslut om församlingens grundande är närmare föreskrivet samt med iakttagande i tillämpliga delar av stadgandena i denna förordning.

2 kap.

Kyrkosamfundets heliga förrättningar.

13 §.

Offentliga gudstjänster skall enligt kyrkans statuter förrättas på söndagar och andra helgdagar samt de andra dagar och på de tider då det är bestämt att gudstjänster skall hållas.

I förrättandet av offentlig gudstjänst skall såvitt möjligt samtliga medlemmar av församlingens prästerskap deltaga.

14 §.

Offentlig gudstjänst skall hållas, utom i församlingens huvudkyrka, även i andra kyrkor och bönehus inom församlingens område samt vid behov också på andra lämpliga platser.

15 §.

Präst skall meddela församlingsmedlemmarna kristlig undervisning, såväl i kyrkan som annorstädes i församlingen. Predikan skall ingå i gudstjänsten, åtminstone på söndagar och andra helgdagar. Prästerskapet skall dessutom i olika delar av församlingen hålla andaktsstunder, bibelförklaringar och andra sammankomster för andlig upplysning samt härvid efter omständigheterna utröna församlingsmedlemmarnas kristendomskunskap.

16 §.

I alla församlingar skall hållas kristendomsskolor, till vilka kallas alla de som har fyllt femton år och i vilka dessa handledes i kunskapen om sin troslära och om det kyrkliga livet i enlighet med fastställd undervisningsplan.

Med beaktande av att kyrkligt ungdomsarbete och upplysningsverksamhet är från pedagogisk synpunkt viktiga, bör dessa i mån av möjlighet och i samarbete med kyrkosamfundets upplysningsorganisationer bedrivas inom församlingarna.

17 §.

Vigsel till äktenskap förrättas i kyrka eller bönehus. Är kontrahenterna bosatta långt borta från dessa, må vigsel förrättas på annan lämplig plats.

Angående lysning till äktenskap och vigsel skall, utöver vad därom är stadgat i äktenskapslagen, inom kyrkosamfundet gällande föreskrifter lända till efterrättelse.

18 §.

Har makar, av vilka den ena eller båda bekänner den ortodoxa läran, ingått äktenskap inför civil myndighet, eller har man, som bekänner den ortodoxa läran, ingått äktenskap i annat trossamfund, skall äktenskapet helgas enligt ortodoxa kyrkans statuter, om makarna anhåller därom och det är tillåtet enligt kyrkans statuter.

19 §.

Församlingens präst utför alla prästerliga förrättningar i sin egen församling. Om särskilt behov det påkallar eller om församlingens präst har förfall eller om församlingsmedlem eller medlem av främmande församling, som uppehåller sig i församlingen, särskilt anhåller därom, må prästerliga förrättningar utföras även av präst från annan församling, sedan han såvitt möjligt inhämtat samtycke därtill av kyrkoherden i församlingen.

3 kap.

Prästerskapet och dess åligganden.

20 §.

När behovet det påkallar och de ekonomiska omständigheterna det tillåter skall församling utom kyrkoherden, som är församlingens föreståndare, i sin tjänst ha en eller flera präster och diakoner eller kateketer.

21 §.

Under de förutsättningar som angives i 20 § skall församling i sin tjänst ha två eller flera kantorer.

22 §.

Till prästerskapets bistånd må under de förutsättningar som kyrkomötet närmare bestämmer i församlingarna invigas diakoner och präster, som icke fullständigt besitter sådan kompetens som erfordras för ordinarie tjänst, om de av eget intresse önskar medverka vid församlingens gudstjänster och i dess övriga verksamhet. Såsom delaktiga av prästämbetet tillhör de församlingens prästerskap med de rättigheter och inskränkningar som nämnes i 178 §, men de är icke självskrivna medlemmar av församlingens förvaltningsorgan. Då brist på präster råder, må dylik präst eller diakon, om han samtycker därtill, enligt kyrkostyrelsens prövning även förordnas att temporärt handha ordinarie präst- eller diakonstjänst.

23 §.

Kyrkoherde skall ansvara för att den gemensamma gudstjänsten, sakramenten och andra heliga ceremonier förrättas enligt kyrkans statuter, vårda sig om församlingens religiösa uppfostran, ha omsorg om de enskilda församlingsmedlemmarnas själavård, övervaka religionsundervisningen i skolorna samt upprätthålla kristlig ordning i församlingen.

24 §.

Kyrkoherde skall enligt lag och församlingens beslut utöva tillsyn över förvaltning, användning och vård av kyrkans fasta och lösa egendom samt tillse att kyrk- eller bönehusvärd, församlingens ekonom och övriga personer, vilka församlingen anförtrott vården av penningmedel, rätt fullgör sina åligganden.

25 §.

I församling, där flera än en prästtjänst finnes, skall prästerna fördela arbetet sinsemellan på sätt som godkänts av kyrkostyrelsen, dock så att församlingsmedlems rätt att för kyrklig förrättning anlita den präst han önskar ej kränkes och att ledningen av arbetet kvarstår hos kyrkoherden.

Kyrkoherde skall varje år tillsammans med församlingens övriga präster uppgöra en arbetsfördelningsbok. Yppar sig meningsskiljaktighet avgöres saken av kyrkostyrelsen. Är någon förhindrad att fullgöra sin skyldighet enligt fördelningen, skall kyrkoherden bestämma, hur härvid skall förfaras.

Församlingspräst må icke utan kyrkostyrelsens tillstånd mottaga bisyssla, vilken han äger rätt att vägra mottaga. Församlingsrådet skall avgiva utlåtande i saken.

26 §.

Präst skall fullgöra sina åligganden med den omsorg saken kräver och må icke göra sig skyldig till dröjsmål i brådskande fall.

27 §.

Prästerna i församlingen skall deltaga i det diakoniarbete som bedrives i församlingen och avser att ge nödlidande andlig och materiell hjälp. I detta syfte godkänner församlingsrådet ett reglemente, som skall underställas kyrkostyrelsen för prövning och fastställelse.

28 §.

Kyrkoherde bör till kyrkostyrelsen årligen avgiva berättelse om församlingens tillstånd och om det själavårds-, uppfostrings- och undervisningsarbete som utförts i församlingen.

29 §.

Under kyrkoherdes ledning föres följande kyrkböcker, som skall förvaras i kyrkoherdeämbetets kansli:

1) familjebok, vari för varje församlingsmedlem antecknas nationalitet, yrke eller titel, fullständigt namn, faderns namn eller, om vederbörande är född utom äktenskap och föräldrarna icke därefter ingått äktenskap eller fadern i laga ordning erkänt barnet, moderns namn, äktenskaplig eller utomäktenskaplig börd, födelsedatum och ort, tidpunkten för dopet, tiden då han gått till skrift och till Herrens Nattvard, modersmål, bildningsgrad, känt lyte eller sinnesdefekt, äktenskapsförhållande och, om han ställts under förmynderskap, anteckning därom samt, om han blivit dömd för brott, hänvisning till brottmålslängden, tiden då han avlidit samt uppgifter om när någon församlingsmedlem inflyttat till eller utflyttat från församlingen, ävensom andra uppgifter, vilka prästerskapet enligt lag eller förordning är skyldigt anteckna eller vilka landets regering eller kyrkostyrelsen finner nödiga;

2) doplängd, upptagande alla i församlingen födda och döpta barn, varje barns födelsedatum och -ort, tidpunkten för dopet, barnens föräldrars namn, yrken eller titlar, hemort, trosbekännelse och ålder, faddrarnas namn och yrken eller titlar samt dopförrättaren;

3) lysningslängd, som uppgöres i enlighet med fastställda föreskrifter;

4) vigsellängd, som likaså föres i enlighet med fastställda föreskrifter;

5) dödslängd, upptagande den avlidnes namn, yrke eller titel, ålder, hemort, dödsorsak, döds- och begravningsdagarna samt platsen där han blivit begraven; för varje avliden skall göras särskild anteckning; dödslängden föres över dem som upptagits i församlingens familjebok och som avlidit och begravats inom församlingens område eller utanför detta samt särskilt över dem som avlidit och begravats inom församlingens område samt jordfästs av församlingens präster, ehuru de icke varit införda i församlingens familjebok;

6) in- och utflyttningslängd, upptagande för varje år alla till församlingen inflyttade och därifrån utflyttade personers namn, yrken eller titlar, med anteckning även om de orter, från vilka de kommit och dit de utflyttat samt flyttningsbevisets datum;

7) längd över personer som inom församlingens område flyttat från en kommun till en annan;

8) brottmålslängd, i vilken införes de uppgifter om dömda som ingått från straffregistret till kyrkoherdeämbetet; samt

9) inventarielängder över kyrkans och församlingens fasta och lösa egendom. I fråga om lösöre antecknas i längden när varje föremål har anskaffats eller tagits i bruk och när det har utmönstrats som odugligt. Är föremål eller någon del därav av guld eller silver antecknas även metallens art och vikt.

I övrigt åligger det prästerna att föra de böcker och längder som landets regering eller kyrkostyrelsen ytterligare kan finna av behovet påkallade.

30 §.

I kyrkoherdeämbetets kansli förvaras dessutom handlingar och kartor rörande prästerskapets boställen samt kyrkans eller församlingens fasta egendom, byggnadsritningar, konceptböckerna till församlingsstämmornas, församlingsfullmäktiges och församlingsrådets protokoll och andra församlingen gemensamt tillhöriga handlingar, vilka samtliga skall vara i behörigt skick.

31 §.

Döper, viger eller jordfäster präst någon som icke hör till hans församling, skall han göra anteckning om förrättningen i sin egen församlings böcker i en därför avsedd särskild avdelning samt utan dröjsmål tillsända kyrkoherden i den församling som den döpta, vigda eller begravna tillhör skriftlig anmälan om förrättningen och tidpunkten för denna samt tillika meddela honom alla för anteckning i familjeboken nödiga uppgifter om den person, som förrättningen har berört.

32 §.

Begär någon bevis över det som i kyrkoböckerna är antecknat om honom eller om annan person och uppger han godtagbart skäl för sin begäran eller behöver myndighet sådant bevis, skall kyrkoherde utfärda beviset, såframt ej rätten att utfå bevis om annan person i lag begränsats. Härvid må dock icke till annan än behörig myndighet lämnas uppgift om anteckningar angående brott.

Är kyrkoherde jävig, skall beviset utfärdas av annan präst. Finnes ej annan präst att tillgå, må beviset utfärdas och undertecknas av kyrkoherden samt dess överensstämmelse med kyrkoböckerna bestyrkas av någon ojävig röstberättigad församlingsmedlem.

Annan medlem av prästerskapet äger även rätt att med kyrkoherdens samtycke utfärda bevis ur kyrkoböckerna.

I övrigt skall prästerna lämna myndigheterna de uppgifter, om vilka är särskilt stadgar.

33 §.

Diakon biträder präst vid förrättande av gudstjänst och sakrament, i predikoämbetet och diakoniarbetet samt vid skötseln av kyrkoherdeämbetets kansli.

34 §.

Kantor förrättar vid gudstjänsterna de åligganden som på honom ankommer samt leder och undervisar i kyrkosång i församlingen, deltager enligt kyrkoherdens anvisningar i mån av möjlighet i församlingens ungdoms- och upplysningsarbete, deltager i skötseln av kyrkoherdeämbetets kansli och utför övriga göromål, som enligt fastställt reglemente är honom ålagda.

35 §.

Diakon och kateket tillhandagår präst vid undervisningen av församlingsmedlemmarna i kristendomskolorna, leder klubbar för växande ungdom och andra ungdomsklubbar och håller andaktsstunder. Om diakonernas, kateketernas och kantorernas åligganden bestämmes närmare i reglemente, som fastställes av församlingsfullmäktige.

4 kap.

Besättande av prästtjänster.

36 §.

Då präst-, diakon-, kateket- eller kantorstjänst i församling har blivit ledig, förklarar kyrkostyrelsen tjänsten ledig att ansökas hos kyrkostyrelsen senast före klockan tolv den trettionde dagen efter den dag då beslut fattades om att tjänsten skulle förklaras ledig. Detta skall genom cirkulär meddelas kyrkoherdeämbetena, vid behov på annat sätt, som kyrkostyrelsen finner lämpligt. I meddelandet skall nämnas, när ansökningstiden utgår.

37 §.

Till ansökan skall fogas:

1) utdrag ur matrikel eller, om sökanden icke är införd i sådan, intyg över att han har genomgått fullständig lärokurs i vederbörlig utbildningsanstalt eller på annat sätt förvärvat för tjänsten erforderlig kompetens;

2) intyg över för tjänsten erforderlig språkkunskap, för såvitt denna icke framgår av de i 1 punkten nämnda handlingarna, och utredning över sådan särskild kompetens som måhända erfordras för den ledigförklarade tjänsten;

3) annan utredning, som sökanden önskar förete om sin kompetens; samt

4) vid ansökan om första ordinarie tjänst läkarintyg, försåvitt icke sådant företetts i samband med prästvigning, utvisande att vederbörande är fri från sådan sjukdom eller defekt och lyte i fråga om lemmar, tal eller sinnen, som är till men vid tjänsteutövning.

38 §.

Efter ansökningstidens utgång uppför stiftets biskop, i samråd med kyrkostyrelsen, de tre mest förtjänta och för den lediga tjänsten lämpligaste kandidaterna bland sökandena på förslag; kyrkostyrelsen sänder deras ansökningar jämte alla tillhörande bilagor till vederbörande församlingsråd. Dessutom meddelas församlingsrådet även de övriga sökandenas namn.

Finnes bland sökandena icke ett tillräckligt antal för tjänsten kompetenta och för dess framgångsrika handhavande lämpliga personer, uppföres på förslag ett mindre antal än ovan är sagt.

39 §.

Sedan församlingsrådet erhållit de av kyrkostyrelsen på förslag uppförda kandidaternas ansökningar skall församlingsfullmäktige utan dröjsmål sammankallas för att avgöra huruvida församlingen önskar begagna sig av den rätt som beviljas densamma i 40 §. Kyrkostyrelsen skall ofördröjligen underrättas om församlingsfullmäktiges beslut.

40 §.

På anhållan av församling må kyrkostyrelsen förordna envar sökande att var sin tur i församlingen under en helgdag och föregående helgdagsafton förrätta åligganden i samband med gudstjänst. Innehar någon av sökandena icke präst- eller diakonvärdighet, som motsvarar befattningen, må han under nämnda gudstjänst utföra föreläsares eller kantors göromål och hålla predikan.

41 §.

Kyrkostyrelsen bestämmer platsen och tiden för val samt utser ojävig präst att förrätta valet, som äger rum vid församlingsstämma.

Om förhållandena i församlingen på grund av långa och svårframkomliga färdvägar eller befolkningens splittrade bosättning det påkallar, må kyrkostyrelsen, sedan den hört församlingsfullmäktige i saken, bestämma att val skall hållas samma dag eller högst under tre på varandra följande dagar och på högst tre platser.

42 §.

Valförrättare erhåller ur kyrkosamfundets medel ersättning för resekostnader samt dagtraktamente enligt samma grunder som tillämpas vid utbetalning av sådan ersättning och dagtraktamente till innehavare av statens tjänst eller befattning.

43 §.

Berättigade att deltaga i val är alla de som äger rösträtt vid församlingsstämma.

44 §.

Vid val tillkommer envar röstberättigad en röst. Med fullmakt må ej röstas.

Vid förrättningens början utses två representanter för församlingen att biträda vid valet, och dessa är, då val förrättas på flera platser, valbiträden på alla ifrågakommande platser.

45 §.

Framföres vid valförrättning anhållan, att till extra kandidat till tjänsten få valbar person, vars skriftliga samtycke till att uppställas såsom extra kandidat samtidigt företes, och understödes denna begäran av minst hälften av de närvarande röstberättigade, skall nämnda anhållan antecknas i protokollet, som insändes till kyrkostyrelsen. Annan diskussion än framförande av extra kandidat må icke tillåtas vid valförrättning.

Församling äger rätt att endast en gång framföra i 1 mom. nämnd begäran.

Förrättas val med stöd av 41 § 2 mom. på flera orter, skall i 1 mom. nämnd begäran framföras vid den valförrättning, som först äger rum; härvid skall vid denna och senare valförrättningar i protokollet antecknas antalet sådana som har understött nämnda begäran samt hela antalet närvarande röstberättigade. Härefter förrättas valet mellan de kandidater som uppställts på förslag. Befinnes det, då valförrättningen avslutats, att i 1 mom. avsedd anhållan har understötts av minst hälften av de närvarande röstberättigade, skall förfaras såsom i 1 mom. är sagt. Har anhållan understötts av mindre än hälften av det sammanlagda antal röstberättigade som har deltagit i valförrättningarna, skall valförrättaren konstatera valresultatet på grundval av det antal röster som de på förslag uppställda kandidaterna erhållit.

46 §.

Bifaller stiftets biskop och kyrkostyrelsen anhållan om uppställande av extra kandidat, uppföres även denne på förslag och nytt val utlyses. Bifalles icke anhållan, emedan den föreslagna kandidaten icke är valbar, meddelar kyrkostyrelsen församlingsrådet detta ävensom orsaken till att anhållan icke har kunnat bifallas samt uppmanar församlingen att verkställa valet bland de tidigare kandidaterna. Även i detta fall må kyrkostyrelsen bestämma platsen och tiden för valet.

47 §.

Har icke vid valförrättning någon av kandidaterna blivit enhälligt vald, verkställes omröstning och den som erhåller de flesta rösterna blir vald. Omröstningen sker med slutna sedlar. Vid lika röstetal anses den vald som har högre förslagsrum.

48 §.

Valresultatet järnte besvärsundervisning skall kungöras sedan valförrättningen har avslutats.

Om val med stöd av 41 § 2 mom. förrättas på flera orter, inledes och avslutas valförrättningen i församlingens huvudkyrka.

Det protokoll som förts vid valförrättningen skall undertecknas av valförrättaren och församlingens i 44 § 2 mom. nämnda valbiträden och skall av valförrättaren insändas till kyrkostyrelsen.

49 §.

Anmäler sig ingen valbar sökande till ledig tjänst eller framkommer endast en sådan, skall ny ansökningstid kungöras. Anmäler sig icke heller denna gång några valbara sökande, må den som har anmält sig under den första ansökningstiden ensam uppföras på förslag. Finnes icke sådan sökande, förordnar kyrkostyrelsen vikarie att tillsvidare bestrida tjänsten, och kyrkostyrelsen äger besluta när tjänsten ånyo skall förklaras ledig.

50 §.

Utövar ingen sin rösträtt, må jämväl detta antecknas i protokollet, som valförrättaren insänder till kyrkostyrelsen. Härvid förordnar kyrkostyrelsen om tjänstens provisoriska handhavande.

5 kap.

Prästerskapets avlöning.

51 §.

Präst i församlings tjänst avlönas av vederbörande församling. Är prästtjänster gemensamma för två eller flera församlingar, erlägges avlöningen av församlingarna gemensamt enligt grunder som fastställts då tjänsterna inrättades eller varom överenskommits.

52 §.

Prästerskapets penninglön utgöres av grundlön jämte ålders- och dyrortstillägg.

53 §.

För fastställande av grundlönen indelas församlingarna i tre klasser, av vilka klass I är den lägsta och klass III den högsta.

Församlingsfullmäktige skall ofördröjligen bestämma till vilken klass församling skall hänföras, sedan församlingsrådet har framlagt förslag i saken. Församlingsfullmäktiges beslut skall underställas kyrkostyrelsen för fastställelse, och kyrkostyrelsen äger rätt att ändra den företagna klassificeringen. Klass, som redan har fastställts, må, när förhållandena det påkallar, på församlingens initiativ eller genom kyrkostyrelsens försorg ändras i samma ordning.

Vid bestämmande av klass skall avseende fästas vid hur svårskött församlingen är, dess läge och närvarande folkmängd, befolkningens språkliga fördelning, antalet präster och andra omständigheter, som inverkar på saken.

Har två församlingar gemensam kyrkoherde- eller prästtjänst, skall klassen beträffande sådan tjänst bestämmas särskilt. På samma sätt skall förfaras när flera ordinarie prästtjänster finnes i församling.

54 §.

Grundlönen för prästerskapet utgår enligt de avlöningsklasser, som har fastställts för innehavare av statens tjänster eller befattningar, i de olika församlingsklasserna enligt följande:

till präst

I klassen enligt avlöningsklassen A 18
II klassen enligt avlöningsklassen A 20
III klassen enligt avlöningsklassen A 22

till kantor

I klassen enligt avlöningsklassen A 9
II klassen enligt avlöningsklassen A 11
III klassen enligt avlöningsklassen A 13

Grundlönen för diakon och kateket utgår enligt avlöningsklass A 15.

Församlingsfullmäktige må på synnerliga skäl med avvikelse från ovannämnda avlöningsklasser bevilja tjänsteinnehavare personligt lönetillägg i form av förhöjning med högst en avlöningsklass.

55 §.

Till ordinarie präst, diakon, kateket och kantor erlägges efter tre, sex, nio, tolv och femton års oförvitlig tjänstgöring inom kyrkosamfundet ålderstillägg i överensstämmelse med den avlöningsklass, till vilken tjänsten hör.

Såsom tjänstetid, som berättigar till ålderstillägg, räknas den tid under vilken präst i tjänst hos församlingar eller inom kyrkosamfundet såsom ordinarie, extraordinarie, vikarie eller temporärt anställd har handhaft tjänster eller befattningar samt den tid han under krigstillstånd har varit i krigstjänst, dock ej den tid han avtjänat ordinarie värnplikt. Kyrkostyrelsen äger rätt att vid beviljande av ålderstillägg på ansökan beakta den tid vederbörande har varit anställd i sådan tjänst hos staten, kommun, kommunalförbund, förening, stiftelse eller anstalt, som med avseende på kompetenskrav och till sin art är jämförbar med den tjänst inom kyrkan eller församling till vilken tjänsteinnehavaren först har övergått.

Har avbrott i tjänstgöringen skett, räknas av varje tjänstetid endast hela månader såsom till ålderstillägg berättigande tjänstetid.

Vid beräkning av ålderstillägg avdrages den tid tjänsteinnehavare till följd av avbrott i tjänstgöringen icke har skött sin tjänst. Som avdrag räknas dock icke den tid, under vilken tjänsteinnehavare:

a) har åtnjutit regelmässig årssemester,

b) har till följd av sjukdom eller av annan orsak varit tjänstledig högst en månad under samma kalenderår, eller

c) har utan egen förskyllan varit avhållen från eller förhindrad att utöva sin tjänst.

Den som i egenskap av tjänstförrättande handhar präst-, diakon-, kateket- eller kantorstjänst äger rätt att erhålla ålderstillägg endast för den tid han utan avbrott har bestridit denna tjänst, enligt i 1 mom. nämnda grunder.

Ålderstillägg till medlem av prästerskapet beviljas av kyrkostyrelsen på ansökan och erläggas av vederbörande löneutbetalare, räknat från början av månaden efter den månad, under vilken vederbörande har förvärvat rätt till ålderstillägg.

56 §.

Dyrortstillägg erlägges enligt samma grunder som till innehavare av statens tjänst eller befattning.

57 §.

Tjänstebostad för kyrkoherde skall omfatta tre boningsrum och kök, tjänsterum och nödigt arkivutrymme, för annan präst tre rum och kök samt för diakon, kateket och kantor två rum och kök.

58 §.

Innehavare av tjänst i församling tillkommer av församlingen en på basen av tekniska kalkyler uträknad, för normal förbrukning tillräcklig mängd bränsle eller elektrisk ström för uppvärmning av tjänstebostaden och för hushållsändamål, ved, färdigt klabbad och behörigen upplagrad i vedlider, eller, då annat bränsle än ved nyttjas, detta behörigen upplagrat, samt vatten.

Tjänstebostad omfattar, utöver i 57 § nämnda lokaliteter, varmt och kallt skafferi, källar- och nödigt förvaringsutrymme för bränsle samt avträde. Till tjänstebostad hör dessutom brunn eller vatten- och avloppsledningar, bastu med omklädningsrum och tvättstuga eller badrum samt, då församlingsfullmäktige så besluter och det är av behovet påkallat, garage för tjänsteinnehavarens bil. Har flera tjänsteinnehavare bostäder i samma byggnad eller nära varandra, må dock särskild bastu för envar av dem icke påyrkas, utan dessa tjänsteinnehavare tillkommer rätt att i tur och ordning nyttja en gemensam bastu och tvättstuga.

Saknas någon av ovannämnda naturaförmåner, skall den ersättas i pengar enligt de prisgrunder som undervisningsministeriet på framställning av kyrkostyrelsen fastställer för tre år i sänder.

Har sedan tidigare något mindre jordområde hört samman med tjänstebostad, eller prövas förvärv av sådant ändamålsenligt, må även detta komma tjänsteinnehavare tillgodo.

Erhåller tjänsteinnehavare med stöd av tidigare gällande stadganden större bostads- eller andra förmåner än vad som ovan nämnts, är han berättigad att behålla dem så länge han kvarstår i den tjänst som han innehar när denna förordning träder i kraft.

59 §.

Om ovan i 58 § nämnda naturaförmåner beslutar församlingsfullmäktige.

60 §.

Tjänsteinnehavare tillkommer laga rätt till husbehovsfiske i församlingen tillhöriga fiskevatten.

61 §.

Den som blivit utnämnd till innehavare av ordinarie präst-, diakon-, kateket- eller kantorstjänst äger vid ingången av nästföljande månad efter den varunder utnämningen vunnit laga kraft övertaga tjänsten med åtföljande inkomster.

Har den som har blivit vald till innehavare av ordinarie präst-, diakon-, kateket- eller kantorstjänst ännu icke innehaft motsvarande ordinarie tjänst, skall han i stället för att utnämnas förordnas för en prövotid av två år. För att bli utnämnd till innehavare av tjänsten skall den som utsetts att handha tjänsten under provåren ådagalägga att han förmår bestrida denna och att han är skickad att verka i kyrkans tjänst.

Efter provårens slut må stiftets biskop, sedan han i saken hört kyrkostyrelsen och församlingsfullmäktige, bekräfta valet eller bevilja vederbörande förlängd prövotid, om denne har anhållit därom, eller ock förklaras tjänsten ånyo ledig att sökas.

62 §.

Om präst, diakon, kateket eller kantor insjuknar eller eljest blir oförmögen att handha sina tjänsteåligganden, skall kyrkostyrelsen, antingen på vederbörandes anhållan, på framställning av distriktsinspektor eller på eget initiativ förordna ställföreträdare för honom.

Har tjänsteinnehavare på grund av sjukdom varit förhindrad att sköta sin tjänst under längre tid än sammanlagt trettio dagar under ett och samma kalenderår, skall för den överskjutande delen en tredjedel av grundlönen innehållas. Varar sjukdomen utan avbrott längre tid än etthundraåttio dagar, skall för den överskjutande delen hälften av grundlönen innehållas.

Är sjukdom förorsakad av olyckshändelse, som inträffat i tjänsten, erhåller tjänsteinnehavare sin egentliga avlöning oavkortad under en tid av sextio dagar. Varar sjukdomen därutöver, göres från grundlönen i 2 mom. nämnda avdrag.

Förslår icke det enligt 2 och 3 mom. ovan innehållna beloppet, jämte det understöd församlingen möjligen har erhållit, för avlönande av vikarie, skall församlingen erlägga det bristande beloppet.

63 §.

Penninglöner erlägges ur församlingsfonden månatligen i förskott.

64 §.

Då prästbrist råder må ordinarie präst, diakon, kateket eller kantor förordnas att temporärt vid sidan av sin egen tjänst bestrida tjänst i egen eller annan församling, varvid han åtnjuter sin lön för huvudsysslan och för den andra tjänsten ett arvode som fastställes av kyrkostyrelsen, likväl högst hälften av den därmed förbundna grundlönen. Angående vikarie, som förordnats att tjänstgöra under semester, gäller vad i 67 § är sagt.

Förordnas präst, diakon, kateket eller kantor, som icke innehar egen tjänst inom kyrkosamfundet, att handha ledig tjänst, åtnjuter han alla med denna tjänst förenade löne- och andra förmåner, såvida kyrkostyrelsen icke annorlunda förordnar.

65 §.

Är kyrkoherde för enskilda angelägenheter i behov av tjänstledighet, skall han ansöka därom hos distriktsövervakaren, som, sedan han har prövat ärendet, må bevilja sådan ledighet för högst fyra dagar. Kyrkoherde må bevilja församlingens övriga präster, diakoner, kateketer och kantorer tjänstledighet för lika lång tid. Distriktsövervakare må i motsvarande fall ansöka om tjänstledighet hos stiftets biskop.

66 §.

Är präst, diakon, kateket eller kantor för enskilda angelägenheter i behov av tjänstledighet för längre tid, skall han ansöka därom hos kyrkostyrelsen och tillika till sin ställföreträdare föreslå en sådan person som kyrkostyrelsen kan godkänna och vilken har avgett skriftlig förbindelse, vari han samtycker till att temporärt sköta tjänsten.

Kan vederbörande icke överenskomma om de löneförmåner som tillkommer ställföreträdaren, skall kyrkostyrelsen därom bestämma såsom skäligt och lämpligt är.

Kyrkostyrelsen beviljar tjänstledighet för högst sex månader i sänder.

Om tjänstledighet för präst, diakon, kateket eller kantor samt om vem som har förordnats att sköta hans tjänst skall kyrkoherden eller dennes vikarie underrätta församlingen söndagen närmast före ledighetens början eller, om den som erhållit tjänstledighet varit tvungen att tidigare lämna församlingen, påföljande söndag.

67 §.

Präst, diakon, kateket och kantor i församlings tjänst har rätt att erhålla semester under det löpande kalenderåret vid tid som fastställts av kyrkostyrelsen, i en följd eller i flera delar, såvitt möjligt under tiden mellan den 1 juni och den 30 september. Semesterns längd är en vecka, då medlem av prästerskapet har en till ålderstillägg berättigande tjänstetid av minst sex månader före den 1 september ifrågavarande år, och trettio dagar, då han har en sådan tjänstetid av minst ett år. Kyrkostyrelsen förordnar vikarie för semestertiden.

Medlem av prästerskapet är skyldig att vid sidan av sin egen tjänst vara vikarie för annan medlem av prästerskapet under dennes semester. Vikarierar han i annan församling, må han av denna uppbära ersättning för resekostnader och dagtraktamente enligt de stadganden som gäller för statens tjänstemän.

68 §.

Semester för annan anställd i församlings tjänst än medlem av prästerskapet bestämmes i enlighet med allmän lag. Närmare bestämmelser om tidpunkten för semester och om tjänstens handhavande under denna tid utfärdas av församlingsrådet.

69 §.

För enskilda kyrkliga förrättningar må prästerskapet icke uppbära arvode.

Företar medlem av prästerskapet på begäran särskild resa för kyrklig förrättning av ovannämnt slag, ersättes resekostnaderna av församlingens medel.

70 §.

För ämbetsbetyg, som präst utfärdar, erlägges lösen i enlighet med vad statsrådet på kyrkostyrelsens framställning fastställer.

För skötseln av kansli erhåller präst, diakon eller kantor som ombesörjer åligganden i samband därmed av församlingen arvode i enlighet med vad församlingsfullmäktige därom särskilt besluter, om icke den som sköter tjänsten önskar förbehålla sig kansliinkomsterna, varvid han icke är berättigad att erhålla särskild ersättning för skötseln av kansliet.

Kan kyrkoherde och församling icke enas i fråga om kansliarbetets skötsel, avgöres saken av kyrkostyrelsen, sedan jämväl den andra parten blivit hörd.

6 kap.

Prästerskapets pensioner.

71 §.

Vid beräkningen av den pensionsgrundande lönen för sådan pension som avses i 21 § lagen om ortodoxa kyrkosamfundet beaktas bland naturaförmåner endast fri bostad jämte värme enligt de grunder som kyrkomötet har fastställt.

72 §.

Pension beviljas av kyrkostyrelsen och erlägges månatligen ur kyrkosamfundets centralfond den 15 i varje månad.

73 §.

Besvärsrätt med anledning av kyrkostyrelsens beslut i pensionsärende tillkommer den som ansöker om eller erhåller pension.

74 §.

Förordnas pensionstagare att som vikarie eller tillsvidare handha statlig, kyrklig eller församlings tjänst eller befattning och erhåller han lön härför, förordnar kyrkostyrelsen, huruvida någon del av hans pension på grund härav skall innehållas och i så fall hur mycket.

75 §.

Kyrkostyrelsen må, då förutsättningar att erhålla full ordinarie pension icke föreligger, av särskilda skäl, inom ramen för av kyrkomötet för ändamålet fastställt anslag, bevilja extra pension, under förutsättning att sökandens utkomst är beroende av pensionen.

7 kap.

Fastigheter och tjänstebostäder.

76 §.

Platsen för bostad, som tillkommer ordinarie präst, diakon, kateket och kantor såsom naturaförmån, bestämmes av församlingsfullmäktige. Församlingsfullmäktiges beslut skall underställas kyrkostyrelsen för prövning och fastställelse. Detsamma gäller även i fråga om kyrkoherdeämbetes kansli, om detta förlägges skilt från kyrkoherdens bostad.

77 §.

För användningen av jord i församlings ägo skall församlingsfullmäktige antaga en plan, som skall underställas kyrkostyrelsen för fastställelse.

Församlings skog skall av församlingen vårdas och användas för församlingens egna behov samt för stödjande av dess ekonomi i enlighet med fastställd skogshushållningsplan och vid skogshushållningsrevisioner givna föreskrifter. Till dess skogshushållningsplan har hunnit fastställas må församling sälja skog endast med tillstånd av kyrkostyrelsen. Tillstånd behöver dock icke begäras, om den årliga avverkningen icke överskrider den årliga, på basen av skogens beskattningsvärden beräknade virkesavkastningen och avverkningen utföres i enlighet med utstämpling, som har godkänts av skogs vårdsnämnd.

Fallna träd, stubbar, kärrtorv, sand, sten och andra sådana naturprodukter av mindre värde må församlingsrådet sälja enligt egen prövning.

78 §.

Befinnes försäljning av jord- eller vattenområde eller av annat, som är inkomstbringande, från lönsamhetssynpunkt uppenbart fördelaktig, skall förfaras i enlighet med 66 § lagen om ortodoxa kyrkosamfundet.

79 §.

Församlingsfullmäktige besluter hur utgifterna för förvärv och underhåll av församlingens fastigheter och tjänstebostäder skall bestridas. För detta ändamål må fullmäktige, om de finner det nödigt, grunda en boställskassa, ur vilken nämnda utgifter bestrides.

80 §.

Församlingsrådet skall, med bistånd av en fastighetsnämnd, övervaka fastigheternas och tjänstebostädernas skick och vård.

81 §.

Boställes skick och vård granskas även vid ekonomisk besiktning. Sådan besiktning förrättas då kyrkostyrelsen på anhållan av tjänsteinnehavaren eller församlingsrådet eller av annan orsak förordnar därom. Vid besiktning skall egendomens skick konstateras samt, såvida besiktningen ger anledning därtill, förordnas om utförande av behövliga reparationer till förhindrande av förfall och för bibehållande av egendomens skick.

Vid ombyte av tjänsteinnehavare skall genom församlingsrådets försorg granskas i vilket skick bostället eller tjänstebostaden med därtill hörande övriga naturaförmåner befinner sig. Har den frånträdande med församlingsrådets tillstånd utfört förbätringar eller av ovarsamhet förorsakat förfall på bostället eller tjänstebostaden, skall i förstnämnda fall församlingen erlägga till honom och, då förfall åstadkommits, han erlägga till församlingen skälig ersättning. Uppstår oenighet mellan den frånträdande och församlingen, skall saken avgöras vid ekonomisk besiktning.

82 §.

Ekonomisk besiktning förrättas under domaransvar av en synenämnd, bestående av en av kyrkostyrelsen förordnad ordförande samt två andra medlemmar, vilka efter sakens art skall vara förfarna i jordbruk eller skogsbruk eller i byggnadsfrågor och av vilka den ena förordnas av kyrkostyrelsen, medan den andra, som skall tillhöra en annan församling, kallas av församlingsrådet.

Synenämndens ordförande skall bevisligen kalla tjänsteinnehavaren och församlingsrådet, företrätt av åtminstone en medlem, till ekonomisk besiktning minst fjorton dagar före besiktningen. Synenämndens ordförande skall även inom samma tid bevisligen underrätta arrendator om besiktningen.

Bevisligen kallad sakägares utevaro utgör icke hinder för förrättningens verkställande.

Över syneförrättning skall uppgöras protokoll. Har nämnden förordnat, att förbättringar eller reparationer skall utföras eller ersättningar betalas, bör den därom meddela beslut jämte besvärsundervisning.

83 §.

Kostnaderna för ekonomisk besiktning bestrides ur församlingsfonden, såframt det icke prövas att tjänsteinnehavare utan orsak har påyrkat syn, varvid han må åläggas att bestrida kostnaderna.

Till synenämndens ordförande och övriga medlemmar erlägges resekostnadsersättning och dagtraktamente enligt samma grunder som gäller för erläggande av dessa till innehavare av statens tjänster eller befattningar samt därutöver arvode enligt de grunder som kyrkostyrelsen har fastställt.

84 §.

Från- och tillträdessyn på arrendeområde förrättas under domaransvar på tid, som bestämmes av församlingsrådet, av en nämnd, bestående av tre i jordbruk förfarna personer.

Av dessa utser den som f rån träder arrendeområdet och tillträdaren envar en och kyrkostyrelsen den tredje, vilken fungerar som ordförande. Om tiden för syneförrättningen skall församlingsrådet senast fjorton dagar därförinnan bevisligen underrätta de från- och tillträdande.

Uteblir medlem av synenämnden från förrättningen, skall vederbörande sakägare omedelbart utse en annan medlem i hans ställe. Har vederbörande icke utsett medlem, skall de tillstädeskomna synemännen kalla lämplig person till syneman. Sakägares eller tjänsteinnehavares utevaro hindrar icke förrättande av syn.

När syneförrättningen slutförts skall nämnden avkunna beslut och därvid efter behov ålägga vederbörande att utföra förbättringar och betala ersättningar samt meddela besvärsundervisning.

Om resekostnadsersättning, dagtraktamente och arvode, som tillkommer nämndens ordförande och övriga medlemmar, vare gällande vad i 83 § är sagt och dessa kostnader erlägges för ordförandens del av församlingen samt för annan medlems del av den sakägare som har utsett honom.

Församlingsrådet och övriga sakägare må skriftligen överenskomma, att syn icke skall hållas.

85 §.

Den som icke åtnöjes med beslut, som fattats av i 84 § nämnd synenämnd, må söka ändring däri hos ortens underrätt, till vilken han vid äventyr av talans förlust skall instämma sin motpart inom trettio dagar från den dag då nämndens beslut avkunnades, denna dag dock oräknad. Synenämndens laga kraft vunna beslut må verkställas såsom i utsökningslagen är stadgat om skiljedom.

Göres i besvär gällande att medlem i synenämnden har varit jävig eller att vid syneförrättning har förfarits felaktigt, och upphäver domstolen på denna grund synenämndens beslut, skall domstolen förordna om förrättande av ny syn. I sådant beslut må ändring icke sökas.

8 kap.

Resepräster.

86 §.

Antalet resepräster och antalet kantorer, som biträder dem, bestämmes av statsrådet inom gränserna för de medel som har anvisats för deras avlöning, varvid tillika deras boningsorter och verksamhetsdistrikt fastställes.

Reseprästerna förordnas av kyrkostyrelsen till att handha sina befattningar sedan dessa har varit ledigförklarade såsom i 36 och 37 §§ är föreskrivet.

87 §.

Reseprästerna står under kyrkostyrelsens överinseende. Kyrkostyrelsen ger också närmare anvisningar om deras verksamhet, över vilken de inom en månad efter årets utgång skall avgiva berättelse till kyrkostyrelsen.

88 §.

Reseprästerna är skyldiga att enligt en resplan, som fastställes av kyrkostyrelsen, besöka alla sådana orter där de som bekänner den ortodoxa tron eljest icke kan erhålla religionsundervisning och själavård.

Varje resepräst skall inom oktober tillställa kyrkostyrelsen i 1 mom. nämnda plan för att godkännas för följande kalenderår. Innan planen godkännes skall kyrkostyrelsen om den infordra utlåtanden av kyrkoherdarna i vederbörande församlingar.

Reseprästerna är skyldiga att på förordnande av kyrkostyrelsen tjänstgöra även annorstädes än på de i 2 mom. nämnda orterna, särskilt i det inre missionsarbetet, och erhåller då resekostnadsersättning ur kyrkosamfundets centralfond.

89 §.

Vid resa inom sitt distrikt skall resepräst i honom anförtrodda dop-, vigsel- och dödslängder införa samtliga förrättningar han utfört och omedelbart efter avslutad resa till vederbörande kyrkoherdeämbeten för införande i kyrkböckerna insända nödiga uppgifter om dessa förrättningar, dock senast en månad efter förrättningen.

9 kap.

Församlingsfullmäktige.

90 §.

På församlingsfullmäktige ankommer:

1) att främja kristendomskunskap och kusligt liv samt att leda och övervaka upplysnings- och ungdomsverksamheten;

2) att bestämma om förvaltningen och användningen av församlingens medel och egendom;

3) att välja medlemmarna i församlingsrådet och fastighetsnämnden samt fastställa deras antal;

4) att förrätta val av kyrk- eller bönehusvärd och underställa valet kyrkostyrelsen för fastställelse;

5) att fastställa nödiga reglementen för församlingens befattningshavare;

6) att handlägga ärenden som gäller förvärv och underhåll av kyrka samt tjänsteboställen för prästerskapet och andra fastigheter samt tjänstebostäder;

7) att handlägga ärenden som gäller anläggande och underhåll av begravningsplats;

8) att avgiva utlåtanden om delning, ombildning eller indragning av församling eller grundande av ny församling samt att taga initiativ i dylika frågor;

9) att besluta om inrättande, indragning eller ombildning av andlig tjänst eller befattning;

10) att fastställa inkomst- och utgiftsstat för församlingen;

11) att bevilja avgifter och besluta om upptagande av lån för församlingens gemensamma behov;

12) att till efterrättelse fastställa längd över de röstberättigade;

13) att bestämma om räkenskapsböckernas förande och om avskrivning av utestående avgifter ur räkenskaperna;

14) att utse revisorer för församlingen samt besluta i vilken mån anmärkningar mot räkenskaperna föranleder åtgärder och om ansvarsfrihet för församlingsrådet;

15) att utse elektorer och suppleanter för val av lekmannaombud till kyrkomöte;

16) att bestämma om valsätt, som skall tillämpas vid församlingsstämma; samt

17) att handlägga jämväl övriga ärenden rörande församlingen, såvitt de icke har hänskjutits till församlingsstämma eller församlingsråd.

91 §.

Ordförande i församlingsfullmäktige är kyrkoherden eller, vid förfall för honom, en viceordförande, som fullmäktige har utsett inom sig för ett år i sänder.

Vid förfall för både ordförande och viceordförande skall kyrkostyrelsen förordna präst i någon närbelägen församling eller annan lämplig person till ordförande för visst sammanträde eller för handläggning av viss sak.

Tillförordnad ordförande erhåller av församlingen resekostnadsersättning och dagtraktamente enligt de grunder som iakttages då sådana ersättningar utbetalas till innehavare av statens tjänst eller befattning.

92 §.

Församlingsfullmäktige väljes till sådant antal att i församling, vars medlemsantal utgör

1 500 eller därunder utses 9―12
över 1 500 men ej över 3 000 utses 12―15
" 3 000 men ej över 5 000 utses 15―18
" 5 000 utses 18―21

Vid val av fullmäktige skall såvitt möjligt tillses, att olika delar av församlingen blir proportionellt företrädda.

93 §.

Församlingsfullmäktige väljes för tre kalenderår. Dock skall efter lottning en tredjedel av dem avgå efter vartdera av de två första åren, och val av nya fullmäktige i de avgåendes ställe verkställes var gång för följande tre år.

Har vald församlingsfullmäktigs avsägelse från uppdraget godkänts eller avlider fullmäktig eller förlorar han sin valbarhet skall i hans ställe en ny fullmäktig väljas för den återstående mandattiden.

94 §.

Kyrkofullmäktige är beslutfört då över hälften av hela antalet medlemmar är tillstädes.

95 §.

Församlingsfullmäktige må efter prövning för fullmäktige fastställa arvode och resekostnadsersättning samt dagtraktamente.

96 §.

Församlingsfullmäktiges sammanträden är offentliga, såvida fullmäktige icke besluter annorlunda för visst fall.

97 §.

Kallelse till församlingsfullmäktiges sammanträde utfärdas skriftligen av kyrkoherden eller av tillförordnad ordförande; och bör kallelsen, som skall innehålla uppgift om tid och ort för sammanträdet samt om de ärenden som skall handläggas, minst fjorton dagar före sammanträdet delgivas församlingsfullmäktige genom att den anslås på församlingens anslagstavla samt på annat sätt, som församlingsfullmäktige måhända bestämmer.

För ärende vilket kräver brådskande handläggning må sammanträde hållas, om kallelsen anslagits sju dagar före sammanträdet. Beslut om beskattning eller annan avgift må dock icke fattas vid sådant sammanträde.

98 §.

Ärende må ej i församlingsfullmäktige tagas till avgörande, med mindre fullmäktige med tre fjärdedelar av de tillstädes varandes röster förklarar det för brådskande, innan det har undergått nödig beredning i församlingsrådet eller i ett särskilt utskott, vilket församlingsfullmäktige har ombetrott ärendets förberedande behandling,

99 §.

Ordföranden skall framlägga ärendena för överläggning och leda förhandlingarna. Ärende, som icke har nämnts i kallelsen, må ej upptagas till avgörande.

100 §.

Sedan överläggningen i ärende har avslutats, skall ordföranden till församlingsfullmäktige för sakens avgörande rikta en eller flera frågor, envar så formulerad att den kan besvaras med ja eller nej. Sedan svar avgivits skall ordföranden meddela, vad som enligt hans uppfattning har beslutats samt, såframt omröstning icke påyrkas, angiva den godkända åsikten såsom församlingsfullmäktiges beslut.

Påyrkas omröstning, skall den vara öppen.

101 §.

Vid omröstning tillkommer varje medlem av fullmäktige en röst. Den åsikt som omfattas av de flesta medlemmarna utgör fullmäktiges beslut. Har lika många röster avgivits för vardera åsikten, utgör den åsikt som ordföranden biträder beslut, utom vid val, där lotten avgör.

Val skall, om någon medlem av församlingsfullmäktige så yrkar, förrättas med slutna sedlar.

102 §.

I varje församling håller församlingsfullmäktige årligen tre ordinarie sammanträden, det första före den 1 juni, det andra före den 1 oktober och det tredje före den 1 december. Fullmäktige sammanträder även på annan tid på ordförandens kallelse, så ofta han finner det vara av behovet påkallat eller då minst en fjärdedel av fullmäktiges medlemmar anhåller därom.

Församlingsfullmäktige må även sammanträda på uppmaning av stiftets biskop eller kyrkostyrelsen.

Röstberättigad församlingsmedlem må jämväl hos ordföranden anhålla om församlingsfullmäktiges sammankallande för behandling av särskild uppgiven angelägenhet. Tål saken icke uppskov, må ordföranden icke vägra efterkomma anhållan. Avslås anhållan är den som är missnöjd härmed berättigad att anföra besvär däröver hos kyrkostyrelsen inom trettio dagar efter det beslutet om avslaget gavs. Beslut om avslag skall, om så fordras, givas skriftligen.

103 §.

Vid församlingsfullmäktiges i 102 § nämnda tre sammanträden skall följande ärenden handläggas: vid det första granskas räkenskaperna och förvaltningen samt revisorernas berättelse för föregående år och beslutes om ansvarsfrihet; vid det andra granskas och godkännes röstlängden för användning vid de församlingsstämmor, som därefter hålles, och behandlas i form av motioner, inledningsanföranden och diskussioner sådana i 90 § 1 punkten nämnda angelägenheter som ansluter sig till det andliga läget i församlingen; och vid det tredje fastställes församlingens inkomst- och utgiftsstat för följande år och väljes medlemmar i församlingsrådet i stället för dem som är i tur att avgå samt revisorer och andra förtroendemän för följande år, vilkas uppdrag upphör vid årets slut.

104 §.

Vid församlingsfullmäktiges sammanträde föres protokoll, vari antecknas ärendena, omröstningarna vid meningsskiljaktigheter och besluten.

Den som deltagit i fattande av beslut i ärende, som handlagts vid fullmäktiges sammanträde, vare berättigad att omedelbart reservera sig mot beslutet. Önskar han få sin reservation jämte motivering fogad till protokollet, skall han lämna den skriftligt avfattad till protokollföraren senast inom tre dagar efter sammanträdet.

Protokollet föres av ordföranden eller, då denne anhåller om befrielse, av en av församlingsfullmäktige utsedd protokollförare. Protokollet förvaras och hålles tillgängligt i kyrkoherdeämbetets kansli för församlingsmedlemmarna samt distriktsövervakaren och övriga högre andliga myndigheter.

105 §.

Protokollet undertecknas av ordföranden och protokollföraren.

Protokollet justeras av två av fullmäktige utsedda protokollsjusterare senast fjorton dagar efter sammanträdets slut. Vid justeringen antecknar de sitt utlåtande i slutet av protokollet och bekräftar det genom att datera och underteckna det. Är ordföranden och protokollsjusterarna icke ense om ordalydelsen i protokollet skall detta underställas församlingsfullmäktige för att justeras av fullmäktige.

Fattat beslut må ej ändras vid justering.

Det justerade protokollet skall första söndagen efter justeringen framläggas till påseende för en tid av trettio dagar i kyrkoherdeämbetets kansli, varom nämnda söndag skall kungöras i församlingens huvudkyrka och även meddelas, vad den skall iakttaga, som önskar söka ändring i sammanträdets beslut. Kyrkoherden skall även i protokollet anteckna bevis om när detta har framlagts till påseende.

106 §.

Nödigt utdrag ur varje protokoll, som förts vid församlingsfullmäktiges sammanträde, skall genom ordförandens försorg tillställas församlingsrådet eller de andra organ eller personer vilka fullmäktige har givit i uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut.

För övrigt är envar som så önskar berättigad att mot fastställd avgift erhålla utdrag ur eller avskrift av protokollet.

10 kap.

Församlingsstämma.

107 §.

I varje församling hålles årligen en ordinarie försainlingsstämma, där val av medlemmar i församlingsfullmäktige förrättas.

Ordinarie församlingsstämma besluter även om antalet medlemmar i församlingsfullmäktige. Sådant beslut är i kraft tills församlingsstämma annorlunda besluter.

Om förhållandena i församlingen på grund av långa och svårframkomliga färdvägar eller befolkningens splittrade bosättning det påkallar må församlingsfullmäktige bestämma, att val skall hållas samma dag eller högst under tre på varandra följande dagar och på högst tre av den ortodoxa befolkningens uppehållsorter inom församlingens område, och valförrättningen skall i detta fall inledas och avslutas i församlingens huvudkyrka.

Om församlingsstämma för val av präster, diakoner, kateketer och kantorer stadgas i 41 §.

108 §.

Sedan längden över röstberättigade blivit godkänd i den ordning som föreskrives i 103 § må ingen däri ytterligare införas. Utflyttar eller avgår församlingsmedlem från församlingen, må han uteslutas ur längden på åtgärd av den myndighet som utfärdar flyttningsbetyget.

109 §.

Kallelse till församlingsstämma utfärdas genom kungörelse såsom i 97 § är stadgat om kallelse till församlingsfullmäktiges sammanträde samt genom att kallelsen minst fjorton dagar före stämman efter avslutad söndagsgudstjänst uppläses i församlingens huvudkyrka; om ordförande och handläggning av ärenden vid församlingsstämma, förande av protokoll vid församlingsstämma, justering av protokoll, verkställighet av församlingsstämmas beslut och om besvär skall i tillämpliga delar iakttas vad i 91, 99, 100, 101, 105 och 106 §§ är stadgat om församlingsfullmäktige.

110 §.

Ordföranden skall övervaka ordningen vid församlingsstämma. Han må efter varning utvisa envar, som med våld eller oväsen stör allmän frid och ordning. Uppstår oordning, som ordföranden icke förmår avstyra, må han upplösa stämman.

11 kap.

Församlingsrådet.

111 §.

Medlemmarna i församlingsrådet väljes för tre år av församlingsfullmäktige och de tillträder sitt uppdrag vid ingången av följande år.

Av medlemmarna avgår vid utgången av vartdera av de båda första åren en tredjedel efter lottning.

Vad i 93 § 2 mom. är stadgat skall på motsvarande sätt tillämpas även på medlem i församlingsrådet.

Församlingens diakoner, kateketer och kantorer äger rätt att närvara vid församlingsrådets sammanträden och har där yttranderätt men icke rösträtt.

112 §.

Ordförande i församlingsrådet är kyrkoherden eller, vid förfall för honom, den viceordförande som församlingsrådet inom sig varje år utser.

113 §.

Församlingsrådet sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta han finner det nödigt eller då minst halva antalet medlemmar anhåller därom.

114 §.

Ej må något ärende upptagas till behandling i församlingsrådet med mindre hälften av hela antalet medlemmar är tillstädes samt bland dem flera valda än självskrivna medlemmar.

115 §.

Vid fattande av beslut tillkommer varje medlem en röst. Faller rösterna lika gäller den åsikt som ordföranden biträder.

116 §.

På församlingsrådet ankommer:

1) att vaka över den kristliga sedevården och det trosenliga levernet i församlingen samt att planlägga upplysnings- och ungdomsverksamheten i församlingen;

2) att vårda och förvalta kyrkans och församlingens egendom samt sörja för att nödiga räkenskapsböcker föres;

3) att upprätta förslag till längd över röstberättigade i församlingen;

4) att fastställa förslag till inkomst- och utgiftsstat för församlingen och fastställa uttaxeringen per skattöre;

5) att mottaga gåvor och bidrag;

6) att vid behov utse och befullmäktiga ombud att företräda församlingen inför domstolar och andra myndigheter;

7) att göra nödiga framställningar och förslag till församlingsstämma och församlingsfullmäktige;

8) att avgiva utlåtanden över alla ärenden som hänskjutits till handläggning vid församlingsstämma eller församlingsfullmäktige, såvida beredningen av dessa ärenden icke ankommer på eller har anförtrotts andra organ;

9) att ombesörja verkställigheten av församlingsstämmas och församlingsfullmäktiges beslut, såframt icke sakens beskaffenhet fordrar annat eller annorlunda har beslutats i saken;

10) att anställa och entlediga de innehavare av befattningar inom församlingen om vilkas tillsättande annorlunda icke är föreskrivet i reglementen eller i denna förordning; samt

11) att sörja för att sådana tjänster och befattningar tillfälligt handhas, vilka det ankommer på församlingsfullmäktige att besätta.

117 §.

Församlingsrådets medlemmar, vilka bör vara en förebild för församlingen, skall envar ha uppsikt över församlingsmedlemmarnas kristligt-sedliga leverne i allmänhet och isynnerhet över de inbördes relationerna bland ungdomen, mellan äkta makar samt mellan föräldrar och barn, så ock tillse att söndagar och andra helgdagar begås kristligt såväl i kyrkan som i hemmen.

För dessa ändamål må församling, om församlingsrådet finner det nödigt, indelas i kretsar, och till envar av dem förordnas en medlem av församlingsrådet eller annan, för kristligt nit känd församlingsmedlem.

Observerar någon av församlingsrådets medlemmar sådana olater, störningar av det sedliga livet eller sådan avsaknad av ortodoxt kristligt sinnelag inom församlingen som är till fördärv för församlingslivets utveckling, skall han därom underrätta församlingsrådet.

118 §.

Församlingsrådet förvaltar församlingens egendom och penningmedel i enlighet med församlingsfullmäktiges anvisningar.

Penningmedel, som icke omedelbart behöves, skall insättas i bank eller annan av församlingsfullmäktige godkänd penninginrättning eller placeras i säkra värdepapper. Kyrkostyrelsen må på framställning av fullmäktige även tillåta att medel placeras på annat än ovan nämnt sätt.

119 §.

Församlingsrådet till biträde för skötsel och underhåll av fast egendom i församlingens ägo eller besittning skall i varje församling finnas en fastighetsnämnd.

Vården av kyrkans egendom ankommer närmast på en härför utsedd kyrkvärd, vars verksamhet övervakas av församlingsrådet.

Kyrkvärden avgiver redovisning för förvaltningen av kyrkans penningmedel och dess övriga egendom till församlingsfullmäktige genom församlingsrådet.

Fastighetsnämnd och kyrkvärd utför sina uppdrag enligt sina reglementen, vilka utarbetas av församlingsfullmäktige och underställes kyrkostyrelsen för prövning och fastställelse.

120 §.

För den omedelbara vården av församlingens egendom och penningmedel må församlingsfullmäktige antaga en särskild ekonom eller kassör, vilken utför sitt uppdrag i enlighet med av fullmäktige godkänt reglemente och församlingsrådets närmare anvisningar.

121 §.

Förslag till längd över röstberättigade skall årligen upprättas i god tid före det sammanträde med församlingsfullmäktige vid vilket längden enligt 103 § skall fastställas, och förslaget bör hållas till påseende för församlingsmedlemmarna minst fjorton dagar innan det fastställes. Längd över röstberättigade må även upprättas i familjeboken.

122 §.

Vid församlingsrådets sammanträden föres protokollet av en av församlingsrådet utsedd protokollförare, vilken undertecknar protokollet tillsammans med ordföranden.

123 §.

Församlingsrådets protokoll skall justeras för varje sammanträde, antingen vid dess slut eller vid följande sammanträde.

Dock må församlingsrådet, särskilt för varje gång, ge två eller flera av sina medlemmar i uppdrag att jämte ordföranden justera protokollet.

124 §.

Det ankommer på ordföranden i församlingsrådet att mottaga alla skrivelser och övriga skriftliga framställningar, som har inkommit till församlingsrådet samt att vårda församlingsrådets handlingar.

Kyrkoherde är i sin egenskap av ordförande i församlingsrådet ensam berättigad att teckna församlingens namn, utom då församlingsrådet finner nödigt att för visst ärende bemyndiga annan person härtill.

125 §.

Uppgörandet av arbetsordning för församlingsrådet, då sådan befinnes nödig, och fördelningen av åliggandena bland medlemmarna, ankommer på församlingsrådet.

126 §.

Medlem av församlingsrådet samt envar annan funktionär, som har tillsatts för att fortgående vårda församlingens eller kyrkans egendom eller för att utföra visst uppdrag, ansvarar för den skada som han i sitt uppdrag uppsåtligen eller av vårdslöshet har föranlett. Har skadan vållats av flera personer ansvarar de solidariskt.

12 kap.

Församlings inkomst- och utgiftsstat samt räkenskaper.

127 §.

För varje församling skall kalenderårsvis fastställas en inkomst- och utgiftsstat.

I inkomst- och utgiftsstaten upptages de utgifter, som enligt redan fattade beslut skall bestridas under följande år och de som därutöver anses erforderliga under samma år.

Inkomst- och utgiftsstaten skall upptaga både de inkomster som är eller anses vara att emotse för ifrågavarande år och särskilt de penningbelopp som skall hopbringas genom beskattning.

Inkomst- och utgiftsstaten uppgöres av församlingsrådet, till vilket de organ som har tillsatts för förvaltningen av församlingens ekonomi eller medel är skyldiga att inlämna sitt förslag i så god tid att det hinner behandlas vid församlingsfullmäktiges i 103 § nämnda sammanträde.

128 §.

Församling må, då sådant prövas nödvändigt, för särskilt ändamål bevilja avgifter för flera år i sänder.

129 §.

Kan de utgifter, som har upptagits i inkomst- och utgiftsstaten, icke skäligen bestridas genom skatt, som hopbringas på grundvalen av kommunaltaxering, eller genom församlingsfondens övriga årliga inkomster, må församlingen upptaga lån, om detta eljest anses ändamålsenligt.

130 §.

Över förvaltningen och användningen av församlingens medel skall församlingsrådet enligt anvisningar, som gives av församlingsfullmäktige och fastställes av kyrkostyrelsen, föra räkenskapsböcker, vilka bör avslutas kalenderårsvis och inom tre månader efter årets utgång överlämnas till granskning.

Granskningen verkställes av minst två av församlingsfullmäktige utsedda revisorer, som efter slutfört uppdrag skall avgiva berättelse däröver till församlingsfullmäktige.

131 §.

Framställer revisorerna anmärkning mot räkenskaperna, skall församlingsrådet ofördröjligen avgiva förklaring däröver, så att denna jämte revisorernas berättelse kan framläggas vid det sammanträde med församlingsfullmäktige där enligt 103 § beslut om ansvarsfrihet skall fattas.

Utdrag ur räkenskaperna skall på uppmaning tillställas kyrkostyrelsen i sådan omfattning som denna bestämmer.

13 kap.

Distriktsövervakarna.

132 §.

Till distriktsövervakare förordnar stiftets biskop för högst fem år i sänder en präst inom distriktet, som åtnjuter förtroende och aktning och även annars är skickad för detta uppdrag.

133 §.

Distriktsövervakare, vilken lyder omedelbart under biskopen i stiftet och i sin verksamhet skall följa det reglemente som har fastställts av biskopskonferensen, bör nitiskt övervaka församlingarnas religiöst-sedliga och andliga liv, vara prästernas, diakonernas, kateketernas och kantorernas ledare och rådgivare i deras verksamhet i församlingarna samt enligt förordnande av biskopen i stiftet och även annars med tillstånd av honom inspektera församlingarna inom sitt distrikt och årligen avgiva redogörelse över sin verksamhet till biskopen, övervakare tillkommer av kyrkosamfundets medel ersättning för resekostnader och dagtraktamente enligt de grunder på vilka sådan ersättning och dagtraktamente erlägges till innehavare av statens tjänst eller befattning.

14 kap.

Biskopsämbetet.

134 §.

Om biskops kompetens gäller vad därom är fastställt i kyrkans kanoniska lag och andra kyrkiga statuter.

135 §.

Stiftet biskop är församlingarnas och prästerskapets i stiftet högsta tillsyningsman och överherde. Han är skyldig att övervaka, att den ortodoxa kyrkans lära förkunnas ren och oförfalskad, att de av Kristus instiftade sakramenten rätt utdelas, att gudstjänster och heliga ceremonier förrättas regelbundet, att kristlig uppfostran och undervisning i församlingar och läroanstalter handhas väl, att goda seder och sedlighet iakttagas, att fattiga och sjuka erhåller vård, att kyrkans och församlingens ekonomi skötes på behörigt sätt, att den kyrkliga förvaltningen och församlingarnas förvaltning även i övrigt handhas enligt lag och att församlingens tjänare i sitt leverne iakttager ett värdigt och kristligt uppförande samt samvetsgrant fullgör sina tjänsteåligganden.

Biskopen inviger till deras tjänster de medlemmar av prästerskapet som har valts enligt denna förordning.

136 §.

Biskop äger rätt att inom sitt stift giva prästerskapets medlemmar och kyrkans funktionärer offentligt erkännande. Ärkebiskopen tillkommer att giva offentligt erkännande åt personer utanför kyrkosamfundet, vilka har gjort kyrkosamfundet tjänster. I dessa ärenden skall kyrkostyrelsen uttala sin mening.

137 §.

Biskop skall årligen anställa offentlig visitation i så många församlingar, att samtliga församlingar i stiftet blir visiterade inom fem år. Där särskilda omständigheter det påkallar, må biskopen förrätta offentlig visitation i någon församling även efter förloppet av kortare tid.

Har biskop förfall, må han förordna distriktsövervakare att i sitt ställe förrätta visitation.

138 §.

På visitationsresa skall biskopen åtföljas av vederbörande distriktsövervakare och kyrkosamfundets ekonom samt av ärkebiskopens sekreterare eller annan härtill förordnad diakon, som för protokoll över visitationerna. Vid visitation av församling, vars kyrkoherde är distriktsövervakare, åtföljes biskopen i stället för av en övervakare av den prästerliga ledamoten av kyrkostyrelsen eller annan av biskopen förordnad präst. Inspektionsdistriktets övriga präster är skyldiga att i tur och ordning deltaga i biskopens visitationsresor, om biskopen påyrkar detta.

Är ärkebiskopens sekreterare eller överdiakonen förhindrad att åtfölja biskopen på visitation, må biskopen förordna en lämplig präst eller diakon i hans ställe.

139 §.

Om biskopsvisitation och tiden för denna skall kyrkoherden i vederbörande församling, distriktsövervakaren och de medlemmar av prästerskapet som biskopen ålägger att närvara vid visitationen underrättas minst en månad i förväg, och kungörelse om visitationen skall utfärdas minst fjorton dagar innan denna hålles.

140 §.

Kyrkoherde skall i god tid före visitationen till biskopen avgiva en i enlighet med av kyrkostyrelsen fastställda anvisningar avfattad skriftlig berättelse om församlingen, dess andliga och sedliga tillstånd samt om hur det som vid föregående biskopsvisitation påbjudits eller eljest behörigen föreskrivits har blivit verkställt. Finnes någon särskild omständighet, som kyrkoherden härutöver vill meddela biskopen till kännedom och för handläggning vid visitationen, skall han därom göra särskild skriftlig anmälan.

Vid visitationen företes för biskopen eller av honom förordnad person till granskning kyrkböckerna jämte alla tillhörande förteckningar, så ock kyrkans och församlingens räkenskaper och för kyrkliga ändamål bestämda särskilda fonders räkenskaper samt protokollen från församlingsrådets och församlingsfullmäktiges sammanträden och från församlingsstämmorna.

Kyrkans och församlingens egendom skall även granskas i närvaro av företrädare för församlingsrådet och kyrkvärden.

Vid behov må biskop förrätta eller låta förrätta ovan i 2 och 3 mom. nämnd granskning oberoende av den egentliga biskopsvisitationen.

141 §.

Allmän visitation i församlingen förrättas av biskopen vid därför utsatt tid i församlingens kyrka. Till denna visitation kallas alla medlemmar av församlingen. Före visitationen förrättar biskopen gudstjänst.

142 §.

Vid visitationen upptager biskopen till diskussion med församlingen de ärenden som har anförts i kyrkoherdens berättelse ävensom sådana som församlingen möjligen gör anhängiga. Därjämte skall biskopen inhämta kännedom om de åtgärder som har vidtagits för främjande av församlingens religiöst-sedliga uppfostran samt undersöka huruvida det i församlingen har yppat sig irrlära, split eller oordning i kyrkliga angelägenheter, hur vården av fattiga och sjuka handhas av församlingen, vilka orsakerna till avfall från trosläran, då sådant allmänt förekommit, kan vara, huruvida något finnes att anmärka mot skötseln av kyrkans och församlingens ekonomi samt vad biskopen från församlingsvårdens synpunkt eljest finner nödigt.

I samband med visitationen skall, där omständigheterna det medger, med biträde av de närvarande prästerna anordnas samtal med församlingen, i synnerhet med barn och unga, om frågor som hänför sig till den kristna läran. Även i övrigt skall vid visitationen särskild uppmärksamhet ägnas den kristliga uppfostran och undervisningen inom församlingens område.

143 §.

I varje ärende, som förekommer vid visitationen, skall biskopen förfara efter sakens beskaffenhet samt anbefalla verkställighet av allt, som är stadgat till efterrättelse för församlingens förvaltning och vård eller som följer därav.

Ärende som kan medföra åtal skall efter omständigheterna anmälas antingen hos kyrkostyrelsen eller hos länsstyrelsen.

144 §.

Vid visitation föres protokoll och däri antecknas allt som har förekommit under visitationen. Sedan protokollet undertecknats av biskopen, distriktsövervakaren, kyrkosamfundets ekonom samt ärkebiskopens sekreterare eller annan till detta uppdrag förordnad diakon eller kyrkoherde, överlämnas en av biskopen till riktigheten styrkt avskrift därav till församlingens arkiv och originalet sändes inom en månad efter visitationens avslutande till kyrkostyrelsen.

145 §.

Innan visitationen avslutas skall biskopen sammanträda med församlingens prästerskap under deltagande av distriktsövervakaren, ärkebiskopens sekreterare eller annan till detta uppdrag förordnad diakon och distriktets samtliga närvarande präster. Vid detta sammanträde meddelar biskopen prästerskapet de anmärkningar om församlingens religiöst-sedliga tillstånd och församlingsvården som han anser att visitationen har givit anledning till, även om ingen erinran om dem framförts från församlingens sida. Vid detta sammanträde föres särskilt protokoll.

146 §.

Utom de offentliga visitationer som nämnes i denna förordning må biskop företaga herderesor till församlingarna, då han finner det påkallat. På sådan resa må biskopen vid behov medtaga ärkebiskopens sekreterare eller annan diakon.

147 §.

Utöver vad i lag eller i denna förordning i övrigt är stadgat om ärkebiskopens åligganden skall ärkebiskopen övervaka att den kyrkliga förvaltningen ledes enligt lag samt tillika ha uppsikt över den religiösa uppfostran och den teologiska undervisningen vid prästseminariet.

På ärkebiskopen ankommer att inom gränserna för gällande lagstiftning och i den mån för ändamålet erforderliga medel står till förfogande bestämma om kyrkosamfundets representation, då fråga är om dess förhållande till andra kyrkosamfund.

148 §.

Val av biskop inom kyrkosamfundet förrättas vid ordinarie eller för ändamålet utlyst extra kyrkomöte.

149 §.

Före valförrättningen, om möjligt dagen före valdagen, håller mötets medlemmar i syfte att nominera kandidater en intern förberedande konferens, i vilken regeringens representant äger rätt att deltaga och där kandidatlista för valet uppgöres. Förslagsställare må till förmån för sin kandidat anföra de grunder på vilka han förordar den person han har föreslagit. Vid den förberedande konferensen utses till valmötet två medlemmar av prästerskapet och två lekmän för räkning av rösterna.

150 §.

Före valförrättningen förrättas liturgi, varefter valet förrättas i kyrkan.

151 §.

Vid valet röstar envar på en av de i 149 § avsedda kandidaterna, och vald blir den kandidat som har erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna. Erhåller vid första omröstningen ingen kandidat sådan röstövervikt, verkställes en andra omröstning mellan de tre kandidater, som har fått de flesta rösterna vid den första omröstningen. Erhåller ingen heller vid den andra omröstningen över hälften av antalet röster, verkställes ny omröstning mellan de två kandidater som vid den andra omröstningen fick de flesta rösterna. Fördelar sig röstetalet jämnt, avgöres valet genom lottning.

152 §.

Valmötets protokoll undertecknas av ordförande samt av de till åldern äldsta prästerliga och lekmannaombuden, varjämte protokollet kontrasigneras av kyrkomötets sekreterare.

153 §.

Valets stadfästelse enligt kanonisk lag an kommer, då fråga är om biskop, på ärkebiskopen och, då fråga är om ärkebiskop, på den ekumeniska patriarken, hos vilken kyrkostyrelsen skall anmäla ärendet.

Efter den kanoniska stadfästelsen utnämnes biskopen av republikens president, i vilket syfte valet genom kyrkostyrelsens förmedling skall meddelas statsrådet. Utnämner republikens president icke den valde till biskop, skall nytt val förrättas. Till den som utnämnts till biskop utfärdar republikens president fullmakt.

Kanonisk installation i ämbetet verkställes före vigningen av en biskopskonferens, bestå ende av minst tre medlemmar.

154 §.

Biskop, vars tjänst har indragits eller som på anhållan har beviljats avsked från sin tjänst, är medlem av biskopskonferensen och må utses till medlem av kyrkliga överdomstolen samt förordnas att tillfälligt handha på biskop an kommande uppgifter.

155 §.

Vid förfall för någondera av biskoparna tjänstgör biskopen i det andra stiftet som vikarie för honom.

15 kap

Kyrkostyrelsen.

156 §.

Kyrkosamfundets verkställande förvaltningsorgan är kyrkostyrelsen.

Kyrkostyrelsen företräder kyrkosamfundet i andra än i 147 § 2 mom. nämnda fall, såframt annat icke följer av de kyrkliga statuterna.

157 §.

Till prästerlig ledamot i kyrkostyrelsen må väljas person, som fyllt trettio år och erhållit prästutbildning och som är valbar till medlem av kyrkomöte.

Lekmannaledamot skall äga sådan skicklighet och förmåga som ett framgångsrikt handhavande av uppdraget förutsätter. Han bör vara valbar till medlem av kyrkomöte samt ha fyllt minst trettio år.

158 §.

Lagfaren assessor i kyrkostyrelsen skall tillhöra kyrkosamfundet och bör ha avlagt till domartjänst berättigande examen.

Lagfarne assessorn utnämnes av kyrkostyrelsen sedan tjänsten varit ledigförklarad under trettio dagar.

159 §.

Ordförande i kyrkostyrelsen är ärkebiskopen.

Vid förfall för ärkebiskopen handhas ordförandeskapet av biskopen i någotdera stiftet och vid förfall för båda biskoparna av den prästerliga ledamoten i kyrkostyrelsen. Kommer den prästerliga ledamoten att handha ordförandens åligganden eller har någon ledamot förfall, inträder motsvarande prästerliga eller lekmannasuppleant i hans ställe i kyrkostyrelsen.

Kyrkostyrelsen är beslutför då tre medlemmar är tillstädes och om beslutet ense. I annat fall bör fyra medlemmar ta del i handläggningen av ärendet. Kyrkostyrelsen bör även då den fungerar som domstol bestå av minst fyra medlemmar, av vilka åtminstone två bör vara prästerliga medlemmar.

160 §.

I kyrkostyrelsen skall vid ärendenas handläggning iakttas laga rättegångsordning.

161 §.

Kyrkostyrelsens beslut i ärenden som angår dogmatiska och kanoniska spörsmål skall underställas biskopskonferensen för prövning och fastställelse.

162 §.

Om föredragningen av ärendena vid kyrkostyrelsens sammanträden stadgas i kyrkostyrelsens reglemente. Ärenden som gäller religionsundervisningen och det kyrkliga livet föredrages av kyrkostyrelsens prästerliga ledamot.

163 §.

Vid kyrkostyrelsen finnes ärkebiskopens sekreterare, som bör ha erhållit prästutbildning. Kyrkostyrelsen utnämner honom till innehavare av tjänsten i samma ordning som den utnämner den lagfarna assessorn.

164 §.

Lagfarna assessorn biträdes av en notarie, som bör tillhöra kyrkosamfundet. Notarien utses av kyrkostyrelsen bland personer, vilka innehar sådan skicklighet och förmåga som uppdragets framgångsrika handhavande förutsätter, sedan tjänsten har varit ledigförklarad under trettio dagar.

Vid kyrkostyrelsen finnes även kyrkosamfundets ekonom, en registrator, nödigt antal kanslibiträden och maskinskrivare samt en vaktmästare, vilka anställes av kyrkostyrelsen.

Förvaltningen av penningmedlen ankommer på registratorn.

165 §.

Kyrkostyrelsen uppgör för sin verksamhet ett reglemente, vilket fastställes av kyrkomöte.

166 §.

Kyrkostyrelsen skall årligen utarbeta en berättelse över sin verksamhet och över penningmedlens förvaltning och överstyra den till kyrkomötets beredningsutskott, vilket överlämnar berättelsen jämte eget utlåtande till följande ordinarie kyrkomöte.

16 kap.

Biskopskonferensen.

167 §.

Biskopskonferensen åligger:

1) att kanoniskt installera biskoparna och att viga dem;

2) att fastställa kyrkomötenas beslut i ärenden som gäller dogmatiska och kanoniska spörsmål;

3) att godkänna böcker för kyrkliga förrättningar ävensom bibelöversättning samt läroböcker för religionsundervisning;

4) att handlägga åtal mot biskop för brott mot dogm eller kánon;

5) att besluta om återställande av prästerlig värdighet; samt

6) att besluta i de övriga angelägenheter som enligt kyrkans kanon samt enligt lag och denna förordning ankommer på biskopskonferensen.

168 §.

Biskopskonferensen sammankallas av ärkebiskopen eller vid förfall för denne av biskopen i någotdera stiftet.

Biskopskonferensen är beslutför då två medlemmar är tillstädes och dessa är om beslutet ense; i annat fall skall tre medlemmar taga del i handläggningen. Då biskopskonferensen handlägger åtal mot biskop skall den likaså bestå av minst tre medlemmar.

Om det för fulltalighet är av nöden anhåller ärkebiskopen eller, om ärkebiskop icke finnes eller har förfall, biskopen i någotdera stiftet eller, om ingen biskop finnes eller förfall föreligger för alla biskopar, kyrkostyrelsen hos den ekumeniska patriarken om att denne för komplettering eller åstadkommande av biskopskonferens måtte förordna en eller flera biskopar till adjungerade medlemmar vid biskopskonferensen.

169 §.

Förhandlingarna vid biskopskonferensen ledes av den till rangen främsta biskopen.

Protokollet föres av ärkebiskopens sekreterare.

170 §.

Anser sig biskopskonferensen icke kunna fastställa sådant beslut av kyrkomöte som avses i 167 § 2 punkten, skall ärendet återförvisas till kyrkomötet för ny behandling. Kan biskopskonferensen icke heller därefter fastställa kyrkomötets beslut, anses det ha förfallit.

17 kap.

Kyrkomöte.

171 §.

Kyrkomötet har följande uppgifter:

1) att avgiva utlåtanden om de böcker som kommer till användning vid de kyrkliga ceremonierna inom kyrkosamfundet och om bibelöversättningen;

2) att ordna de kanoniska förhållandena;

3) att hos landets regering göra framställning om utfärdande av lagar och förordningar, som berör kyrkosamfundet;

4) att avge utlåtanden i ärenden som landets regering i sådant syfte hänskjuter till kyrkomötet;

5) att välja biskopar;

6) att välja prästerlig och lekmannaledamot samt två prästerliga suppleanter i kyrkostyrelsen, ävensom två prästerliga ledamöter och två lekmannaledamöter i kyrkliga överdomstolen;

7) att handha den allmänna tillsynen över utbildningsanstalterna för präster, diakoner, kantorer och kristendomslärare, de kyrkliga välgörenhetsinrättningarna, förrättandet av gudstjänster, religionsundervisningen i skolor, kristendomsskolorna och söndagsskolorna i enlighet med berättelser och framställningar som har avgivits av kyrkostyrelsen;

8) att handha den allmänna tillsynen över inom kyrkosamfundet verksamma och av dess medlemmar bildade brödraskap och föreningar, vilka bedriver religiöst-sedligt inremissions-, ungdoms-, upplysnings- eller uppfostringsarbete samt att understödja deras verksamhet;

9) att handha den allmänna tillsynen över förvaltningen av kyrkosamfundet och användningen av samfundet underställda inrättningars penningmedel och annan egendom i enlighet med kyrkostyrelsens berättelse;

10) att bestämma avgifterna till kyrkosamfundets centralfond, enligt vad därom är stadgat i lag;

11) att bestämma om de kollekter som uppbäres;

12) att fastställa inkomst- och utgiftsstat för kyrkosamfundet för följande femårsperiod;

13) att handlägga de ärenden som enligt lag eller denna förordning eljest ankommer på kyrkomöte.

172 §.

Kyrkosamfundets ordinarie kyrkomöten hålles vart femte år.

Extraordinarie kyrkomöte hålles för val av biskop samt eljest, då landets regering eller kyrkostyrelsen finner det nödigt, så ock om två tredjedelar av kyrkomötets ordinarie medlemmar anhåller därom hos kyrkostyrelsen.

173 §.

Kyrkomöte sammankallas av ärkebiskopen eller, om ärkebiskop icke finnes eller har förfall, biskopen i någotdera stiftet. Finnes icke biskop åligger det kyrkostyrelsen att sammankalla mötet.

174 §.

Tiden och platsen för kyrkomötet bestämmes av kyrkostyrelsen, om icke föregående kyrkomöte har beslutat därom.

175 §.

Kyrkomöte pågår högst femton vardagar.

176 §.

I kyrkomöte skall utom de självskrivna ombud om vilka stadgas i lagen om ortodoxa kyrkosamfundet, deltaga fjorton valda ombud för prästerskapet och femton valda lekmannaombud.

För förordnande av ombud för landets regering meddelar kyrkostyrelsen i god tid undervisningsministeriet tiden och platsen för kyrkomötet.

177 §.

Ombuden för prästerskapet väljes enligt inspektionsdistrikt, så att från varje stift utses till stiftet hörande ombud i förhållande till antalet valberättigade präster i stiftet. Prästmunk och munkdiakon anses höra till det inspektionsdistrikt, inom vars område klostret är beläget.

178 §.

Valbara till ombud för prästerskapet är alla ordinarie och extraordinarie präster, diakoner, kateketer och kantorer samt prästmunkar och munkdiakoner inom kyrkosamfundet, så ock pensionerade präster och diakoner.

Berättigade att deltaga i val av ombud för prästerskapet är de som enligt 1 mom. är valbara.

179 §.

Senast den 15 mars det år då ordinarie kyrkomöte skall äga rum underrättar kyrkostyrelsen genom övervakarna medlemmarna av prästerskapet inom varje övervakningsdistrikt om antalet ombud för stiftet och anmodar dem att på plats, som bestämmes av kyrkostyrelsen, samt på dag och klockslag, som jämväl utsattes av kyrkostyrelsen, förrätta val av ombud. Valdag må icke utsättas senare än den 15 maj nämnda år.

180 §.

För valets förrättande skall de valberättigade medlemmarna av prästerskapet inom övervakningsdistriktet hålla ett möte på därför bestämd tid och plats. Ordförande är övervakaren och protokollet föres av den person som mötet har utsett till andra förrättningsman vid valet.

Frånvarande, inom övervakningsdistriktet valberättigad medlem äger rätt att före den utsatta tiden för mötet tillställa övervakaren valsedel, inlagd i slutet konvolut. Närvarande medlem skall överlämna sin sedel hopviken till ordföranden.

Varje för val inlämnad sedel skall upptaga lika många namn som antalet ombud, som skall väljas inom stiftet. Upptager valsedel färre namn än antalet ombud, som skall väljas, skall rösterna räknas dem till godo, för vilka de avgivits. Upptager valsedel namn på person. som icke är valbar, skall valsedel anses ogiltig endast till denna del. Upptager valsedel namn på flera valbara än antalet ombud, som skall väljas, skall valförrättningsmännen, innan sedeln medräknas vid sammanräkningen av rösterna, därifrån av de i ordningsföljden sista namnen utesluta så många som erfordras för att rätt antal skall erhållas. Innan rösterna räknas skall konvoluten med de insända valsedlarna öppnas och röstsedlarna läggas till de sedlar som har inlämnats vid mötet.

I protokollet skall antecknas det röstetal som envar har erhållit, och protokollet skall undertecknas av förrättningsmännen.

Finner ordföranden vid valförrättningen att någon som har velat avgiva eller som har insänt valsedel, icke är valberättigad, skall valsedeln dock mottagas och sedan oöppnad sändas till kyrkostyrelsen.

181 §.

Distriktsövervakaren insänder ofördröjligen valprotokollet jämte samtliga vid valet tillkomna handlingar till kyrkostyrelsen.

Valberättigad medlem av prästerskapet inom vederbörande övervakningsdistrikt, som önskar göra anmärkning angående lagligheten av ovan i 180 § nämnd valförrättning eller valbarheten hos person, som därvid har erhållit röster, äger rätt att inom sju dagar från dagen för valet framföra sin anmärkning hos kyrkostyrelsen.

182 §.

Sedan tiden för framförande av anmärkningar gått till ända, skall kyrkostyrelsen granska de verkställda valens laglighet och valbarheten hos dem som därvid har erhållit röster samt besluta om de framförda anmärkningarna. Har valsedel mottagits i enlighet med 180 § 5 mom., skall kyrkostyrelsen undersöka huruvida den som har avgivit eller insänt valsedeln är valberättigad och skall, om han har blivit dagligen frånkänd valrätt, beakta namnen på valsedeln.

Efter prövning av valets laglighet och valbarheten hos dem som därvid har erhållit röster samt sedan avgörande träffats om de framförda anmärkningarna, må kyrkostyrelsen utlysa nyval eller fyllnadsval i berörda övervakningsdistrikt eller ock rätta valresultatet. Sedan valresultaten granskats och rättats och sedan nyval eller fyllnadsval, som måhända utlysts av kyrkostyrelsen och om vilka bestämmelserna i 180 § äger motsvarande tillämpning, har förrättats, fastställer kyrkostyrelsen stiftsvis resultatet av valet av ombud för prästerskapet till kyrkomötet, och skall i protokollet däröver antecknas namnen på alla dem som har erhållit röster.

För dem som har erhållit de flesta rösterna utfärdar kyrkostyrelsen fullmakt att vara ombud för stiftets prästerskap vid kyrkomöte.

Framgår det vid uträkningen av valresultatet i kyrkostyrelsen att flera personer har erhållit lika många röster, avgör lotten vem av dem som skall givas företräde.

Är någon, för vilken fullmakt har utfärdats, förhindrad att fullgöra sitt uppdrag såsom ombud, inkallar kyrkomötets ordförande i hans ställe den som har erhållit de flesta rösterna näst efter den, för vilken fullmakten har utfärdats. Den sålunda inkallades mandattid varar till dess den i vars ställe han har blivit inkallad kan tillträda sitt uppdrag. Finnes ingen som enligt vad ovan har sagts kan inkallas i stället för den som har förfall, skall de medlemmar av prästerskapet, som är tillstädes vid kyrkomötet och har invalts från vederbörande stift, utse ett lämpligt ombud för prästerskapet, som sedan inkallas av ordföranden.

183 §.

Senast den 15 juli meddelar kyrkostyrelsen, genom cirkulär eller på annat sätt som den finner lämpligt, kyrkoherdeämbetena för vilka ombud för prästerskapet i varje stift fullmakt har utfärdats och vilka andra personer som har erhållit röster.

184 §.

Lekmannaombuden väljes valkrets vis genom val, som förrättas av därför församlingsvis valda valmän.

Valkretsarna är följande: i Karelens stift mellersta valkretsen, till vilken hör Jyväskylä, Kuopio, Rautalampi, St Michels och Varkaus församlingar med Kuopio stad som valförrättningsort, norra valkretsen, till vilken hör Iisalmi. Kajana, Kiuruvesi och Pielavesi församlingar med Iisalmi stad som valförrättningsort, och östra valkretsen, till vilken hör Ilomantsi, Joensuu, Lieksa, Nurmes och Taipale församlingar med Joensuu stad som valförrättningsort; i Helsingfors stift Helsingfors valkrets, till vilken hör Helsingfors församling med Helsingfors stad som valförrättningsort, södra valkretsen, till vilken hör Kotka, Lahti, Tammerfors, Tavastehus, Vasa, Villmanstrands och Åbo församlingar samt kapellförsamlingen i Fredrikshamn med Tavastehus stad som valförrättningsort, och norra valkretsen, till vilken hör Lapplands och Uleåborgs församlingar med Uleåborgs stad som valförrättningsort.

Ombuden väljes enligt övervakningsdistrikt så, att från varje valkrets utses till stiftet hörande ombud i förhållande till antalet församlingsmedlemmar i valkretsen. I varje valkrets utses lika många suppleanter som ordinarie ombud.

185 §.

Valbara till valmän är alla de lekmannamedlemmar i församlingarna inom vederbörande valkrets som enligt 25 § lagen om ortodoxa kyrkosamfundet har rösträtt vid församlingsstämma.

Valbar till ombud är den som kan väljas till valman.

Självskriven lekmannamedlem av kyrkomöte må icke delta i valmansval, ej heller må han väljas till valman eller ombud.

186 §.

Valmännen och deras suppleanter väljes enligt församling också i kapellförsamlingar.

Varje församling, vars medlemsantal är högst 1 000, är berättigad att utse en valman, församling, vars medlemsantal är 1 001―3 000, två valmän och församling, vars medlemsantal är 3 001―5 000, tre valmän samt större församling härutöver en valman för varje begynnande 3 000-tal medlemmar.

När val av valmän förrättas skall varje församling utse lika många suppleanter som ordinarie valmän.

187 §.

Senast den 15 mars det år då ordinarie kyrkomöte skall äga rum meddelar kyrkostyrelsen, genom cirkulär eller på annat sätt som den finner lämpligt, kyrkoherdeämbetena antalet ombud som skall utses från de olika valkretsarna samt antalet valmän som skall väljas i varje församling ävensom sina nedan i 2, 3 och 4 mom. nämnda beslut.

Val av valmän och deras suppleanter skall förrättas i församlingarna senast den 15 april samma år på tid som kyrkostyrelsen utsätter.

Likaså bestämmer kyrkostyrelsen närmare tid och ort för den sammankomst till vilken valmännen skall infinna sig för att förrätta val av ombud. Förrättningen må ej utsättas senare än till den 31 maj samma år.

Synes det på grund av svårigheter till följd av avstånd eller av andra giltiga orsaker nödigt att berättiga valmän i någon församling att i stället för att inställa sig personligen översända valsedlarna till mötet, må kyrkostyrelsen, antingen på vederbörande församlings anhållan eller på eget initiativ, fatta beslut i saken.

188 §.

Val av valmän och deras suppleanter förrättas av församlingsfullmäktige.

Besvär över valmansval anföres hos kyrkostyrelsen i samma ordning som över församlingsfullmäktiges beslut. Upphäver kyrkostyrelsen valet, antingen i dess helhet eller endast i fråga om en eller flera valmän, skall kyrkostyrelsen tillika förordna om förrättande av helt nytt val eller fyllnadsval, beträffande vilket skall iakttas vad som är stadgat om handläggning av brådskande ärenden i församlingsfullmäktige.

189 §.

Så snart valmansval har vunnit laga kraft skall kyrkoherden underrätta de av församlingen valda valmännen och suppleanterna om valet och om tiden för valet av ombud samt såsom erforderliga fullmakter giva dem utdrag ur församlingsfullmäktiges protokoll, vilka elektorerna skall förete vid den i 187 § 3 mom. nämnda valförrättningen.

190 §.

Valmöte öppnas av den till åldern äldsta valmännen, varefter valmännen bland sig utser ordförande och protokollförare att tillsammans förrätta valet. Önskar valmännen föreslå kandidater, vare det tillåtet. En eller flera valmäns frånvaro må icke utgöra hinder för valets förrättande.

Har valmännen i någon församling erhållit rätt att i enlighet med 187 § översända sina valsedlar till mötet, skall dessa valsedlar senast dagen före valet tillställas kyrkoherdeämbetet på den ort där valet förrättas och av kyrkoherdeämbetet överstyras till vallokalen då valförrättningen börjar.

Om valsedlars giltighet och behandlingen av valsedlar, som har inkommit till mötet, gäller vad 180 § 3, 4 och 5 mom. är sagt. Faller rösterna lika, avgör lotten.

Valmännens resekostnader bestrides av vederbörande församlingar.

191 §.

Protokoll, fört vid val som har förrättats av valmän, skall justeras vid valförrättningen. Valmännens ordförande skall insända valprotokollet jämte samtliga valmäns fullmakter och övriga i ärendet tillkomna handlingar till kyrkostyrelsen.

Den som är valberättigad äger rätt att inom sju dagar från dagen för valet hos kyrkostyrelsen framföra anmärkning angående valt ombuds valbarhet eller valförrättningens laglighet.

192 §.

Sedan tiden för framförande av anmärkningar gått till ända, skall kyrkostyrelsen granska valets laglighet och de valdas valbarhet samt, sedan den avgjort de framförda anmärkningarna, vid behov vidtaga i 182 § 2 mom. nämnda åtgärder.

Sedan valresultaten granskats och rättats och sedan nyval eller fyllnadsval, som måhända utlysts av kyrkostyrelsen och om vilka bestämmelserna i 190 och 191 §§ äger motsvarande tillämpning, har förrättats, utfärdar kyrkostyrelsen fullmakter för lekmannaombuden.

Senast den 15 juli det år då kyrkomöte skall äga rum meddelar kyrkostyrelsen, genom cirkulär eller på annat sätt som den finner lämpligt, kyrkoherdeämbetena för vilka ombud i varje valkrets fullmakter har utfärdats samt vilka andra som har erhållit röster.

I fråga om förfarandet i det fall att någon av de valda är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag att vara ombud skall vad i 182 § 6 mom. är stadgat om ombud för prästerskapet äga motsvarande tillämpning.

193 §.

Mandaten för de valda ombuden vid kyrkomöte varar till dess nya ombud har utsetts och fullmakter för dem har utfärdats.

194 §.

Medlemmarna av kyrkomöte erhåller för sitt deltagande i mötet mötesarvode, ersättning för resekostnader och dagtraktamente av kyrkosamfundets allmänna medel i enlighet med vad kyrkomötet bestämmer.

195 §.

Ordinarie kyrkomöte må icke utsättas att börja före den 1 juni. Kallelse till kyrkomöte skall utfärdas minst fyra månader före mötets början.

Sammankallande av extraordinarie kyrkomöte må delgivas ombuden senast en månad innan kyrkomötet börjar.

196 §.

Kyrkomöte kan föreläggas ärenden till behandling av landets regering, kyrkosamfundets biskopar, kyrkostyrelsen, kyrkosamfundets prästerskap och dess medlemmar, församlingarna och klostren samt inom kyrkosamfundet verksamma brödrarskap och föreningar.

Vid extraordinarie kyrkomöte må icke till behandling upptagas andra ärenden än de, för vilka kyrkomötet är sammankallat eller vilka landets regering eller kyrkostyrelsen överlämnar till dess behandling.

197 §.

Kyrkostyrelsen tillsätter ett beredningsutskott, vars medlemsantal den fastställer och vars mandattid varar till utgången av följande ordinarie kyrkomöte. På utskottet ankommer att före följande ordinarie eller extraordinarie kyrkomöte bereda de ärenden som kyrkostyrelsen i detta syfte hänskjuter till utskottet, att gruppera de ärenden som skall behandlas vid mötet, att för mötet föreslå utskott samt föreslå till vilket av dessa ärende borde hänskjutas för beredning, ävensom att avgiva utlåtande om varje sådant ärende, såframt beredningsutskottet har tillfälle att göra detta.

198 §.

Samtidigt som kyrkostyrelsen meddelar församlingarna tid och plats för kyrkomöte bestämmer den också den tidpunkt, intill vilken ärenden, som skall föreläggas kyrkomötet, må inlämnas samt meddelar de ärenden som kyrkostyrelsen själv finner nödigt att framlägga.

199 §.

De ärenden, som församlingarna föreslår att skall handläggas vid kyrkomöte, framlägges av församlingsfullmäktige.

200 §.

I alla ärenden som är avsedda att handläggas av kyrkomötet skall den som framlägger ärendet tillställa kyrkostyrelsen, särskilt för vart och ett ärende, en skriftlig framställning med motivering och förslag.

201 §.

I 200 § nämnda framställningar skall kyrkostyrelsen tillställa det i 197 § nämnda beredningsutskottet samt meddela de ärenden kyrkostyrelsen för sin del önskar framlägga för kyrkomötet.

Framställningar, som icke är motiverade eller som icke innefattar förslag, samt sådana som har inkommit till kyrkostyrelsen efter den i 198 § nämnda terminens utgång må icke av kyrkostyrelsen bringas till handläggning vid kyrkomöte, såframt icke synnerliga skäl härtill föreligger.

Över det från kyrkostyrelsen inkomna materialet uppgör beredningsutskottet en förteckning och antecknar invid varje ärende vem eller vilka som framfört det. Utskottet publicerar förteckningen senast en månad före kyrkomötet genom cirkulär, som genom kyrkostyrelsens förmedling tillställes församlingarna och, om behov föreligger, även på annat sätt, som det finner lämpligt.

Landets regering må ännu efter den i 198 § angivna tiden framlägga nya ärenden, så ock kyrkostyrelsen, om vägande skäl därtill yppas. Göres sådan framställning medan kyrkomöte är samlat, överlämnas det direkt till mötet.

202 §.

Önskar medlem av kyrkomötet förelägga mötet nya framställningar, äger han rätt därtill. Sådan framställning, varom gäller i 200 § nämnda bestämmelser, skall senast den tredje dagen efter det kyrkomötet har öppnats överlämnas till kyrkomötet genom förmedling av kyrkomötets presidium. Framställning må likväl icke upptagas till avgörande vid det kyrkomöte där det framlägges, om icke detta påyrkas av tre fjärdedelar av kyrkomötets medlemmar, utan det skall uppskjutas för att beredas av beredningsutskottet vid nästa kyrkomöte.

203 §.

Den förteckning som nämnes i 201 § framlägges vid kyrkofullmäktiges sammanträde, och församlingsfullmäktige må, efter diskussion om de i förteckningen nämnda ärendena, giva ombuden direktiv i saken. Direktiven, vilka tillställes valkretsens ombud genom proto-kollsutdrag, är icke bindande för ombuden.

204 §.

Kyrkomöte inledes och avslutas med gudstjänst.

Kyrkomöte öppnas av kyrkosamfundets ärkebiskop eller, om ärkebiskop icke finnes eller vid förfall för honom, av den i tjänsten äldsta biskopen eller, vid förfall för samtliga biskopar, av den prästerliga ledamoten av kyrkostyrelsen.

205 §.

Kyrkostyrelsen antar på framställning av beredningsutskottet före kyrkomötet en eller flera sekreterare för mötet.

206 §.

Ombudets fullmakter granskas före mötets början av kyrkostyrelsens lagfarna assessor.

En alfabetisk förteckning över de ombud vid kyrkomötet vilkas fullmakter blivit granskats förelägges kyrkomötet på öppningsdagen.

Ombud, som infinner sig till kyrkomöte sedan det inletts, må deltaga i kyrkomötets arbete sedan han för ordföranden har företett godkänd fullmakt.

Infinner sig ombud icke i tid till kyrkomöte eller uteblir han utan tillstånd av kyrkomötet från sammanträde utan att visa godtagbart förfall, må kyrkomötet fråndöma honom hela hans arvode eller en del därav. Låter ombud icke rätta sig härav, må kyrkomötet förklara honom ha förverkat uppdraget.

207 §.

Kyrkomötets ledare är kyrkosamfundets ärkebiskop eller, om ärkebiskop icke finnes eller vid förfall för honom, den i tjänsten äldsta biskopen eller, vid förfall för samtliga biskopar, den prästerliga ledamoten av kyrkostyrelsen.

Kyrkomötets ledare är tillika dess ordförande. De övriga biskoparna är mötets viceordförande. Finner kyrkomötet flera viceordförande erforderliga, väljer mötet sådana inom sig för varje ordinarie eller extraordinarie kyrkomöte.

Kyrkomöte är beslutfört, då två tredjedelar av dess medlemmar är tillstädes.

208 §.

Ombud vid kyrkomöte är skyldig att i sin verksamhet iakttaga rätt och sanning samt följa landets lagar och förordningar, så ock andra inom kyrkosamfundet gällande stadganden.

Framföres under pågående kyrkomöte anmärkning mot ombuds behörighet, skall den prövas av kyrkomötet, såframt icke saken genom besvär över val har bringats eller ännu kan bringas under kyrkostyrelsens prövning.

Den mot vars behörighet anmärkning har framförts, kvarstår i sitt uppdrag till dess han måhända har förklarats sakna behörighet att vara ombud.

209 §.

Kyrkomötes sessioner är offentliga, om icke mötet i undantagsfall annorlunda förordnar.

210 §.

Vid ordinarie kyrkomöte skall under de två första dagarna efter mötets öppnande tillsättas ett ekonomiutskott, ett lagutskott, ett förvaltningsutskott samt ett justeringsutskott, vart och ett med så många medlemmar som kyrkomötet bestämmer. Vid behov må kyrkomötet tillsätta även andra utskott.

Varje utskott utser inom sig ordförande, viceordförande och sekreterare. För visst ärende må utskott inom sig utse en eller flera föredragande att lämna erforderliga uppgifter vid ärendets behandling vid kyrkomötets plenum.

Ingen må i utskott deltaga i handläggningen av sådant ärende som gäller redovisning för hans tjänsteåtgärd eller som eljest berör honom personligen.

211 §.

Arbetsordning för kyrkomöte och dess utskott samt ändringar i arbetsordning fastställes av kyrkomötet, sedan beredningsutskottet har avgivit utlåtande i saken.

212 §.

Ärende må icke upptagas till behandling innan det har beretts av vederbörande utskott, ej heller må utskottets utlåtande upptagas till behandling vid det möte där det avgives, utan det skall bordläggas till ett följande möte.

Ombud för regeringen äger rätt att vid kyrkomöte deltaga i diskussionen men icke i fattande av beslut, såframt han icke tillika är medlem av kyrkomötet.

Vid omröstning tillkommer envar medlem av mötet en röst.

I de fall då kvalificerad majoritet fordras för beslut, ävensom vid val, skall omröstning verkställas med slutna sedlar, såframt kyrkomötet icke är enligt om beslutet eller valet. I andra fall, då meningsskiljaktighet yppar sig, tillgripes öppen omröstning, om icke omröstning med slutna sedlar påyrkas.

213 §.

Vid omröstning skall, med nedannämnda undantag, såsom mötets beslut anses den åsikt som uppbäres av flertalet. Fallet rösterna lika, gäller som beslut den åsikt som omfattas av kyrkomötets ledare, utom vid omröstning med slutna sedlar, då lotten avgör.

Gäller ärende ändring av lag eller förordning, som berör kyrkosamfundet, må kyrkomöte icke fatta beslut därom, såframt icke två tredjedelar av de tillstädesvarande ombuden förklarar ärendet brådskande och ändringsförslaget godkännes av ett lika stort flertal. I annat fall anses saken ha förfallit.

Förklarar kyrkomöte, på förslag av kyrkostyrelsen eller av det utskott som har berett ärendet, med två tredjedelar av de avgivna rösterna annat än i 2 mom. nämnt ärende såsom grundfråga och godkänner mötet stadgande därom med lika stort flertal, må icke nytt eller ändrat stadgande i saken senare anses godkänt av kyrkomöte, där ej beslut omfattas av minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.

Vad i 2 mom. är stadgat om kvalificerad majoritet vid ärendes förklarande för brådskande, må icke tillämpas då regeringen har begärt utlåtande i ärende som nämnes i sagda moment, men kyrkomötet skall anses ha avgivit ett förordande utlåtande över regeringens förslag endast om förslaget har omfattats av ett sådant flertal som ovan är sagt.

214 §.

Vid val av ledamöter och suppleanter i kyrkostyrelsen anses den vald som vid första omröstningen erhåller minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. Om ingen vid första omröstningen uppnår nämnda röstetal, verkställes ny omröstning. Erhåller ingen heller vid den andra omröstningen nämnda röstetal, verkställes en tredje omröstning mellan de två kandidater som har erhållit de flesta rösterna vid andra omröstningen, och den som får de flesta rösterna vid tredje omröstningen blir vald.

215 §.

Justeringen av kyrkomötes beslut ankommer på justeringsutskottet. Är justeringsutskottet icke enigt om ordalydelsen i något beslut, skall beslutet återremitteras till plenum för justering. Beslut och andra expeditioner undertecknas av kyrkomötets ledare och av dess viceordförande samt kontrasigneras av sekreteraren.

Kyrkomötes protokoll undertecknas av kyrkomötets ledare, viceordförandena, justeringsutskottet och sekreteraren. Kyrkostyrelsen sänder till beredningsutskottet ett undertecknat exemplar av kyrkomötets protokoll.

216 §.

Beslut i ärenden, vilkas avgörande ankommer på landets regering, tillställes kyrkostyrelsen, som insänder dem till undervisningsministeriet jämte sitt eget utlåtande.

Kyrkomötets övriga beslut sändes till kyrkostyrelsen för av ärendet påkallade åtgärder.

18 kap.

Kyrkosamfundets centralfond.

217 §.

Kyrkosamfundets centralfond förvaltas av kyrkostyrelsen, på vilken det ankommer att draga försorg om uppbörd av avgifter, som tillkommer fonden, bestridande av utgifter, som skall utbetalas från denna, samt deponering av och redovisning för penningmedel.

218 §.

De avgifter som enligt 41 § lagen om ortodoxa kyrkosamfundet inflyter till centralfonden skall tillställas kyrkostyrelsen halvårsvis senast den 1 februari och den 1 augusti.

219 §.

Från centralfondens samtliga inkomster avskiljes årligen en viss procent, som fastställes av kyrkostyrelsen, till förkovran av en grundfond, vars tillgångar bör deponeras i bank eller annan vederhäftig penningsanstalt, placeras i säkra värdepapper eller i kyrkosamfundets fastigheter eller utlånas till kyrkosamfundet, och som skall förkovras till dess räntorna och övrig avkastning av densamma förslår till att täcka kyrkosamfundets årliga allmänna utgifter.

Inflyter till centralfonden medel till avsevärt större belopp än vad som erfordras för kyrkosamfundets allmänna utgifter, överföres en del av överskottet enligt kyrkomötets beslut till grundfonden.

220 §.

Centralfondens övriga tillgångar förvaras såsom i 219 § är sagt om grundfonden. Dock må ur fonden även beviljas lån till församlingar, kommuner, föreningar och även enskilda mot säker inteckning i fastighet eller fullt vederhäftig borgen enligt lånereglemente, som uppgöres för fonden av kyrkostyrelsen och fastställes av kyrkomöte.

221 §.

Utbetalningar ur fonden verkställes endast enligt beslut av kyrkostyrelsen inom gränserna för den inkomst- och utgiftsstat som har uppgjorts av kyrkostyrelsen och fastställts av kyrkomöte.

222 §.

Efter utgången av varje kalenderår uppgör kyrkostyrelsen före den 1 april räkenskaperna jämte berättelse över fondens förvaltning för de revisorer som kyrkomötet har tillsatt. Revisorerna sänder, sedan de har granskat räkenskaperna, före den 1 juni dessa jämte revisionsberättelse till kyrkostyrelsen, som före årets utgång genom förmedling av beredningsutskottet sänder dem till ordinarie kyrkomöte.

19 kap.

Den kyrkliga rättsskipningen.

223 §.

Prästerliga och lekmannaledamöter i kyrkliga överdomstolen utses av kyrkomöte för fem år i sänder. Den ena lekmannaledamoten skall vara förtrogen med landets lagstiftning och, såvitt möjligt, vara förfaren i domarvärv. Han är tillika överdomstolens sekreterare.

Ordförande i kyrkliga överdomstolen är ärkebiskopen eller vid förfall för honom den i tjänsten äldsta biskopen.

224 §.

Kyrkliga överdomstolen är beslutför då ordföranden samt två prästerliga ledamöter och en lekmannaledamot är tillstädes.

225 §.

Kyrkliga överdomstolen sammanträder i kyrkostyrelsens lokaliteter och kyrkostyrelsens kansli fungerar såsom dess kansli.

226 §.

Ledamöterna i kyrkliga överdomstolen uppbär ur kyrkosamfundets centralfond ersättning, som bestämmes av kyrkomöte.

Enahanda ersättning tillkommer sådan suppleant i kyrkostyrelsen som deltager i kyrkostyrelsens sammanträde, då denna fungerar som domstol.

20 kap.

Särskilda stadganden.

227 §.

Ortodoxa kyrkosamfundets ämbetsspråk är finska. Detta språk skall användas även vid överläggningar inom kyrkosamfundets och församlingarnas organ.

228 §.

Offentliga gudstjänster förrättas på finska. I församlingar, i vilka en betydande del av församlingsmedlemmarna har annat modersmål än finska, må på församlingens anhållan med kyrkostyrelsens samtycke och i den omfattning kyrkostyrelsen bestämmer offentliga gudstjänster förrättas på detta andra språk.

Kyrkostyrelsens i 2 mom. avsedda samtycke gives för viss tid, högst tre år i sänder.

229 §.

Biskoparna, medlemmarna av kyrkostyrelsen och kyrkliga överdomstolen, prästerskapet samt övriga innehavare av tjänster eller befattningar inom kyrkosamfundet skall fullständigt behärska finska.

Den lagfarna assessorn i kyrkostyrelsen skall förstå svenska.

Kyrkoherdarna i församlingarna i Helsingfors, Vasa och Åbo bör äga tillfredsställande förmåga att muntligt använda svenska, såframt icke undervisningsministeriet bestämmer annorlunda härom.

Vad i denna paragraf är sagt gäller icke den som vid denna förordnings ikraftträdande innehar tjänst eller befattning, så länge han kvarstår i denna tjänst eller befattning.

230 §.

Examina för ådagaläggande av språkkunskap, som fordras enligt denna förordning, skall avläggas i den ordning som föreskrives i förordningen angående de examina, som skola avläggas för ådagaläggande av kunskap i finska och svenska språken (313/22).

231 §.

Närmare anvisningar om tillämpningen av stadgandena om prästerskapets avlöning och pensioner i denna förordning ges vid behov av undervisningsministeriet.

232 §.

Stadgandena i denna förordning om prästerskapets avlöning skall i varje församling tillämpas först från början av månaden näst efter den månad då den klass som vederbörande församling tillhör har fastställts.

Genom denna förordning upphäves

1) förordningen den 30 november 1951 om grekisk-katolska kyrkosamfundets biskopsstift (587/51);

2) förordningen den 18 maj 1929 angående prästerskapets i de ortodoxa församlingarna avlöning (191/29), vars rubrik har erhållit denna ändrade lydelse genom förordningen den 3 februari 1956 (82/56);

3) förordningen den 8 februari 1963 om prästerskapets i ortodoxa församlingar boställen (69/63);

4) förordningen den 23 april 1926 om ortodoxa kyrkosamfundets allmänna fond (124/26), vars rubrik har erhållit denna ändrade form genom förordningen den 1 juni 1956 (334/56);

5) förordningen den 30 december 1954 om valstadga för ortodoxa kyrkosamfundet i Finland (539/54); samt

6) förordningen den 3 februari 1956 om ortodoxa kyrkosamfundets ämbetsspråk (83/56).

Tjänsten som lagfaren assessor må besättas första gången utan att lediganslå den.

Medlem av prästerskapet, som har utnämnts eller förordnats på provtid innan denna förordning har trätt i kraft, må behålla sin rätt till avlöning enligt dittills gällande stadganden, om han inom tre månader efter det församlingens klass har fastställts skriftligen underrättar församlingsrådet om att han så önskar. Vill tjänsteinnehavare, som kvarstår i det tidigare avlöningssystemet, senare övergå till det nya avlöningssystem som avses i denna förordning, äger han rätt därtill, räknat från kalenderårets början, såframt han skriftligen har underrättat församlingsrådet därom senast tre månader före nämnda tidpunkt.

Helsingfors den 6 mars 1970.

Republikens President
Urho Kekkonen

Undervisningsminister
Johannes Virolamen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.