453/1963

Given i Helsingfors den 11 oktober 1963.

Lag om ändring av vattenlagen.

I enlighet med Riksdagens beslut ändras 1 kap. 21 §, 2 kap. 26 § 1 och 2 mom., 7 kap. 13 § 4 mom., 8 kap. 21 § 1 och 3 mom., 11 kap. 8 § 1 mom., 14 kap. 7 §, 16 kap. 24 §, 25 § 1 mom. och 49 § 1 mom., 18 kap. 3 och 8 §§, 19 kap. 1 §, 21 kap. 1 § 1 mom. och 22 kap. 2 § 2 mom. vattenlagen den 19 maj 1961 (264/61) samt fogas till 2 kap. 26 § ett nytt 5 mom., till 11 kap. en ny 21 §, till 12 kap. en ny 19 §, till 14 kap. en ny 8 § samt till 16 kap. 5 § ett nytt 3 mom. och till 32 § ett nytt 2 mom., som följer:

1 kap.

21 §.

Vattendomstolen må, där det betingas av synnerliga skäl, på ansökan av behörig myndighet för vattendrag eller del därav giva för bibehållande av renligheten i vattendraget strängare föreskrifter än ovan i 19 § stadgats eller, därest ett allmänt intresse, som har samband med regleringen av vattendragets nyttjande inom gränserna för ett vidsträcktare område, det förutsätter och enskilt intresse kan genom sakenliga anordningar i erforderlig omfattning säkerställas, giva lindrigare föreskrifter än vad i sagda paragraf stadgats. Skyldighet att ansöka om i 19 § avsett tillstånd gäller i dylikt fall åtgärd, som innebär avvikelse från föreskrifter, vilka givits med stöd av denna paragraf.

Då synnerliga skäl det påkalla, må vattendomstolen giva myndighet eller den, som äger rätt att från vattendrag taga vatten att användas såsom vätska, tillstånd att även på annans vattenområde i vattendraget utsätta i tillståndet angivna ämnen eller vidtaga andra åtgärder för förbättrande av vattendragets tillstånd eller vattnets bruksegenskaper eller för vattendragets undersökande. Här avsett utslag av vattendomstolen må gå i verkställighet oaktat ändring blivit sökt.

2 kap.

26 §.

Vattendomstolen må bevilja sökande, som därom anhåller och ställer säkerhet för all skada, som vållas, rätt att redan innan tillståndsutslaget vunnit laga kraft på eget eller annan tillhörigt område inleda sådana arbeten eller åtgärder för företagets förverkligande, såsom uppdämning av vatten, grävning av fåror, vattnets ledande i från det normala avvikande lopp, fällande av växande träd eller anläggande av konstruktioner, vilkas utförande icke utgör hinder för att förhållandena till väsentliga delar återställas så, att de bliva likvärdiga med de tidigare, ifall tillstånd förvägras eller villkoren för tillstånd ändras, och icke heller i övrigt gör ändringssökande väsentligen gagnlöst.

Är staten sökande, behöver i 1 mom. nämnd säkerhet ej ställas. Staten må ock, då särskilda skäl därtill föreligga, beviljas rätt att, redan innan tillståndsutslag givits, på eget område eller med ägarens samtycke på annan tillhörigt område inleda sådana byggnadsarbeten och andra åtgärder, som icke försvåra återställande av vattendraget till väsentliga delar i dess tidigare skick, ifall tillståndet ej beviljas.


I utslag, genom vilket i 1 eller 2 mom. avsedd rätt beviljats, må ändring icke sökas.

7 kap.

13 §.

Vattendomstolen må, då synnerligt skäl därtill finnes, på ansökan befria nyttohavare från att taga del i kostnaderna för i 3 mom. avsedd åtgärd.

8 kap.

21 §.

Vid fastställandet av avgift, som avses ovan i 5 § detta kapitel, skola, då fråga är om avgift i ett för allt, kostnaderna för oundgängliga arbeten, anordningar och anläggningar för regleringen samt för skadornas ersättande samt ett tjugofäldigt belopp av de beräknade årliga utgifterna för anordningarnas och anläggningarnas underhåll och regleringens utförande beaktas. Avgiften skall bestämmas så, att den skäligen motsvarar nyttohavarens andel i den totala nytta, som regleringen medfört, dock så, att den ej må överstiga den nytta, som han erhållit.


För ökning av markens avkastningsförmåga eller bruksvärde eller förbättrade möjligheter att torrlägga marken samt, därest synnerliga skäl föreligga, för nytta, som kommer andra förmåner till godo, skall bestämmas en avgift i ett för allt att erläggas i rater årligen utan ränta under högst tio år. I övriga fall skall en årsavgift motsvarande fem procent av avgiften i ett för allt fastställas att utgå från ingången av det år, som följer näst efter det ansökningen om åläggandet gjorts. Årsavgiften skall erläggas årligen före utgången av juni månad.


11 kap.

8 §.

Då med stöd av denna lag tillstånd meddelas till viss åtgärd, skall, försåvitt icke av nedanstående stadganden annat följer, tillika föreskrivas, huruvida och till vilket belopp ersättning skall erläggas för veterlig skada, men eller annan förlust av förmån. För skada, men och annan förlust av förmån, som icke förutsatts vid tillståndets meddelande eller om vars ersättande enligt vad i tillståndsutslaget förordnats skall beslutas senare, så ock för skada, som avses i 1 § 3 mom. detta kapitel, skall ersättning sökas särskilt för sig i samma ordning som ifråga om tillstånd till åtgärden.


21 §.

Har förhandsersättning för skada, men eller annan förlust av förmån fastställts enligt 16 kap. 24 § 2 mom., är den som utbetalar ersättning berättigad att från den slutligen utgående ersättningen avdraga vad som redan erlagts i förhandsersättning. Överstiger förhandsersättningen den slutligt fastställda ersättningen, skall det överskjutande beloppet återbetalas, såframt icke vattendomstolen med beaktande av att det för mycket betalade beloppet är ringa och av förhållandena, förordnar, att återbetalning icke behöver ske.

12 kap.

19 §.

Då naturförhållanden av undantagskaraktär eller annan övermäktig tilldragelse föranlett eller väntas föranleda sådan översvämning eller förändring i vattendrag eller dess vattenförhållanden, som kan förorsaka allmän fara för människoliv eller hälsa eller stor skada för enskilt eller allmänt intresse, må vattendomstol på ansökan, utan hinder av stadgandena i 1 kap. denna lag och av möjliga tillståndsbeslut, under av densamma föreskriven tid temporärt tillåta eller förordna om åtgärder, som böra anses oundgängliga för avvärjande av faran eller begränsande av skadorna. Ovan avsedd ansökan må göras av ovan i 21 kap. 1 § 1 mom. avsedd myndighet i ärende, som enligt sagda moment hör till dess befogenhet. Myndigheten bör, innan ansökan göres, bringa saken till statsrådets kännedom.

För skador, som föranletts av åtgärd, bör, försåvitt om erläggande av ersättning ej annat överenskommits, ersättning utbetalas av statens medel. Vid fastställandet av ersättning må stadgandet i 11 kap. 6 § 1 mom. icke äga tillämpning, och må ersättningen, såframt fråga icke är om skada, som direkt drabbat annans egendom, jämkas efter föreliggande omständigheter.

Här avsett utslag av vattendomstol må gå i verkställighet oaktat ändring däri sökts.

14 kap.

7 §.

Vattenmålen handläggas i vattendomstolen såsom ansöknings-, tviste-, brott- eller besvärs- eller ock handräckningsmål.

Såsom ansökningsmål handläggas, med Undantag för handräckningsmålen, de vattenmål, som enligt denna lag anhängiggöras genom ansökan eller på vattendomstolens initiativ. Till ansökningsmålen hänföras även mål angående slutsyn samt mål, som i enlighet med 20 kap. 2 § 3 mom. underställts vattendomstol en.

Såsom tvistemål handläggas i vattendomstolen fråga om kungsådras läge och bredd samt sådana annorledes än i samband med ansökan eller straffyrkande anhängiggjorda mål, som härflyta av olovligt stängande av vattendrag, av byggande i vattendrag med kränkning av enskild tillkommande rätt eller eljest utan laga rätt, av förorenande av vattendrag eller vatten eller av annan mot denna lag eller tidigare vattenrättslagstiftning stridande åtgärd angående vattenområde, mark eller grundvatten och avseende förbud mot sådan åtgärd, avlägsnande av inrättning eller anläggning och annat återställande av tidigare förhållanden samt ersättning för skada, som tillskyndats genom olovlig åtgärd, så ock, då handräckningsmål icke är i fråga, mål, vilka beröra rättigheter och skyldigheter, som grunda sig på med stöd av denna lag eller tidigare lagstiftning meddelat beslut, ävensom mål, vilka enligt vad i denna lag är stadgat skola anhängiggöras medelst stämning, och därmed jämförliga mål.

Brottmål äro de på vattendomstolen ankommande mål, i vilka enligt denna lag yrkas på straff.

Såsom besvärsmål handläggas i 16 kap. 49 § nämnda mål.

Handräckningsmål äro i 21 kap. 3 § 1 mom. avsedda mål.

8 §.

Handlingar, som enligt denna lag skola inlämnas till vattendomstolen och vattenöverdomstolen, må sändas per post eller medelst bud, med iakttagande i tillämpliga delar av vad i lagen den 26 februari 1954 om översändande av handlingar (74/54) är stadgat.

16 kap.

5 §.

Kräver syneförrättning oskäligt mycket tid på grund, av omfattningen av företagets verkningsområde eller eljest av skäl, som ansluta sig till utredande av skador, framkallade av företaget, och bör det ur allmän synpunkt anses vara av vikt, att företaget skyndsamt förverkligas, må vattendomstolen, om det är sannolikt, att förutsättningarna for beviljande av tillstånd förefinnas, på ansökan förordna, att syneförrättning skall verkställas i två skeden så, att under det första skedet särskilt granskas planen för utredande av företagets rättsliga förutsättningar och undersökes, huruvida och på vilka villkor tillstånd kan meddelas, och att under det andra skedet utredas de övriga ärenden, som skola behandlas vid syneförrättningen.

24 §.

Då synnerliga skäl det påkalla, må vattendomstolen i ansökningsmål meddela slutligt utslag i viss del, innan målet i övrigt avgöres. I fråga om erläggande av ersättning äger beträffande sådant utslag vad i 11 kap. är stadgat motsvarande tillämpning.

Är i ansökan avsett företag sådant, att utredandet av de skador, som därav förorsakas, oskäligt skulle fördröja ärendets behandling i vattendomstolen, och bör det ur allmän synpunkt anses vara av vikt, att företaget skyndsamt förverkligas, må vattendomstolen, försåvitt förutsättningarna för erhållande av tillstånd uppenbarligen förefinnas, avgöra ansökningsärendet till den del det icke berör av företaget förorsakade skador och ersättningar på grund av dem samt i 11 kap. avsedda åtgärder. Härvid skall förordnas, att för skada, men och annan förlust av förmån skall erläggas förhandsersättning, som motsvarar den uppskattade verkliga skadan och beträffande vilken i tillämpliga delar gäller vad i 11 kap. är stadgat. Då vattendomstolen senare giver utslag till den del ärendet icke ännu är avgjort, må domstolen i sitt tidigare utslag företaga nödigbefunna ändringar.

Vad ovan i 2 mom. är stadgat, må på motsvarande sätt tillämpas vid fastställande av den avgift, varom stadgas i 12 kap. 11 § och som skall användas för fiskbeståndets bevarande.

Är fråga, som verkar på ansökningsmålets avgörande, anhängig särskilt för sig eller anvisas part att tvista om sådan fråga särskilt för sig, må vattendomstolen, där part det yrkar och domstolen finner det lämpligt, fortsätta med handläggningen av förevarande mål och däri giva utslag, vars bestånd blir beroende därav, huruvida det särskilt för sig handlagda målet avgöres på sätt i utslaget förutsatts. Är målets utgång en annan än förutsatts, förfaller det givna utslaget, och målet må på ansökan av någon av parterna hänskjutas till vattendomstolens handläggning för konstaterande av att utslaget förfallit.

25 §.

Om i ansökningsmål muntlig förhandling anställts och målets beskaffenhet och omfång det tillåta, må vattendomstolens utslag avkunnas för parterna, sedan den muntliga förhandlingen avslutats, och skall utslaget tillhandahållas parterna och vara allmänt tillgängligt i vattendomstolens tjänsterum senast å den femtonde dagen efter avkunnandet. I annat fall gives utslaget på dag, som tillkännagivits medelst anslag i vattendomstolens tjänsterum. Är målet ringa och finner vattenrättsdomaren det möjligt, må utslag utgivas åt sökanden på tid, som meddelas sökanden vid ansökningens inlämnande till vattendomstolen.


32 §.

Vid handläggning av ovan i 12 kap. 19 § avsedd ansökan må vattendomstolen likaså avvika från ovan i detta kapitel ingående bestämmelser rörande förfarandet. Meddelas på grund av ansökan av sagda art utslag, som avses i 24 § 2 mom. av detta kapitel, behöver icke heller förhandsersättning fastställas.

49 §.

Anföras hos vattendomstolen besvär över vattennämnds beslut i mål, som avses i 20 kap. 2 § 1 mom., eller över beslut vid dikningsförrättning eller över åtgärd, varom stadgas i 21 kap. 7 §, gäller om anhängiggörandet och handläggningen av besvärsmålet i tillämpliga delar vad om ansökningsmål ovan är stadgat, dock sålunda, att besvärshandlingarna för avgivande av skriftligt svaromål skola hållas i vattendomstolen tillgängliga fjorton dagar efter ankomstdagen, inom vilken tid skriftligt svaromål även skall tillställas domstolen.


18 kap.

3 §.

Sedan begynnelsesammanträdet hållits, skall förrättningsingenjören i samråd med förrättningsmännen granska den till ansökningen fogade planen och däri göra nödigbefunna ändringar eller i fall, som avses i 16 kap. 5 § 2 mom., uppgöra plan för företaget. Vid förrättningen skall därjämte undersökas, huruvida och på vilka villkor enligt förrättningsingenjörens mening tillstånd till företaget kan meddelas, samt av företaget förorsakade skador utredas och till sitt belopp beräknas. För utförande av uppdraget skola förrättningsmännen genom besök på platsen göra sig förtrogna med förhållandena och företagets verkningar på det område, som företaget gäller.

Har vattendomstolen med stöd av 16 kap. 5 § 3 mom. förordnat, att syneförrättning skall verkställas på sätt i sagda moment föreskrives, skola under förrättningens första skede utredning av skador, som förorsakas av företaget, samt uppskattning av dessas belopp ävensom uppgörande av förslag angående tillämpning av övriga stadganden i 11 kap. verkställas endast för utredande av förutsättningarna för tillstånd och för framställande av förslag till fastställande av förhandsersättningar.

Har biträdande ingenjör förordnats för förrättningen, skall han granska planen eller i fall, som avses i 16 kap. 5 § 2 mom., uppgöra förslag till plan till den del, som angår hans verksamhetsområde. Har sakkunnig förordnats att biträda vid förrättningen, skall denne avgiva utlåtanden i frågor, som falla inom hans område.

Förrättningsman, som är av annan mening än förrättningsingenjören i fråga om förutsättningarna för tillståndet, planen för företaget eller andra omständigheter angående företaget, må låta anteckna sin skiljaktiga mening i protokollet.

8 §.

Sedan synesammanträdet avslutats, skola förrättningsmännen giva utlåtande om företaget och övriga omständigheter, som enligt 3 § detta kapitel vid syneförrättningen skola utredas, så ock om framställda erinringar och yrkanden. Förrättningsmännen skola, även om ersättningsyrkande ej framställts, giva utlåtande därom, huruvida och till vilket belopp ersättning för konstaterad skada, men och annan förlust av förmån skall utgå.

Är första skedet av i 3 § 2 mom. detta kapitel avsedd syneförrättning i fråga, skola förrättningsmännen, utan att avgiva slutligt utlåtande om skador och ersättning för dem, uppgöra förslag angående förhandsersättningar, som skola erläggas.

Falla vid omröstning förrättningsmännens röster lika, avgör förrättningsingenjörens röst.

19 kap.

1 §.

Skall i dikningsärende enligt 6 kap. 10 § dikningsförrättning hållas, bör därom skriftligen ansökas hos vederbörande lantbruksingenjörsdistrikt eller, då fråga är om dikning i syfte att främja skogstillväxtcn, hos forststyrelsen. Dikning anses avse att främja skogstillväxten även i det fall, att företagets verkningsområde kommer att i viss mån omfatta även annat område än sådant, som användes för främjande av skogstillväxten.

Lantbruksingenjörsdistriktets distriktsingenjör skall, såframt han ej själv övertager dikningsförrättningen, förordna honom underlydande ingenjör att hålla förrättningen. Därest förrättningens art det tillåter, må även i dikning förfaren agronom eller annan sakkunnig, enligt vad därom i förordning stadgas, förordnas att hålla dikningsförrättning. Forststyrelsen skall, då om dess förordnande anhållits, förordna forststyrelsen underlydande ingenjör eller forstmästare eller till skogsförbättringsarbete förordnad forstmästare i centralskogssällskapets tjänst att med dettas samtycke hålla förrättningen.

Är myndighet, hos vilken dikningsförrättning sökts, oviss därom, huruvida handläggningen av ansökningen ankommer på den, eller har förrättning, som berör samma dikningsärende, sökts både hos lantbruksingenjörsdistrikt och hos forststyrelsen, skall ärendet till denna del underställas lantbruksministeriet för avgörande. På lantbruksministeriet ankommer även, då det enligt detta kapitels 3 § är ändamålsenligt att vid samma dikningsförrättning behandla sådana dikningsärenden, som omfatta flera torrläggningsområden och vilka behandlade vid olika dikningsförrättningar skulle falla under olika myndigheters befogenhet, att på initiativtagarens ansökan eller på framställning av lantbruksstyrelsen eller forststyrelsen besluta om sammanslagning av sådana dikningsärenden samt att anvisa den myndighet, som skall förordna förrättningsman. Ändring i lantbruksministeriets med stöd av detta moment utfärdade beslut må icke sökas.

Har annan än ingenjör förordnats att verkställa dikningsförrättning, gäller om honom vad om förrättningsingenjör nedan är stadgat.

Är vid dikningsförrättning, som sökts hos lantbruksingenjörsdistrikt, förutom om annat, fråga om dikning av skogsmark och är skogsområdet vidsträckt, skall förrättningsingenjören av forststyrelsen anhålla om förordnande av ingenjör eller forstmästare till sakkunnig vid förrättningen.

21 kap.

1 §.

Den allmänna tillsynen över att denna lag och med stöd av densamma meddelade bestämmelser iakttagas åligger i fråga om flottning samt dikning i syfte att främja skogstillväxten forststyrelsen jämte underlydande distriktsförvaltning, i fråga om ärenden angående annan dikning, grundvatten och skyddande av vatten lantbruksstyrelsen jämte underlydande distriktsförvaltning samt i övrigt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jämte underlydande distriktsförvaltning.


22 kap.

2 §.

Utan hinder av vad i 1 mom. är sagt, må den, som före denna lags ikraftträdande erhållit tillstånd till visst företag eller viss åtgärd, på ansökan givas nytt, i denna lag avsett tillstånd, såframt andra ej därav tillskyndas oskälig skada eller olägenhet.


Denna lag träder i kraft den 15 oktober 1963.

Helsingfors den 11 oktober 1963.

Republikens President
Urho Kekkonen.

Justitieminister
J. O. Söderhjelm.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.