427/1963

Given i Helsingfors den 4 juli 1963.

Lag om ändring av folkpensionslagen.

I enlighet med Riksdagens beslut upphävas 9 och 22 a §§ folkpensionslagen den 8 juni 1956 (347/56), av dem 9 § sådan den lyder i lagen den 30 december 1961 (584/61) och 22 a § sådan den lyder i lagen den 16 december 1960 (480/60), samt ändras lagens 2, 20 och 22 §§, 49 § 1 mom., 50 §, 59 § 2 mom. och 73 §, av dessa lagrum 20 § sådan den lyder i lagen den 4 november 1960 (466/60), samt fogas till lagens 39 § ett nytt 3 mom. och till 59 § ett nytt 3 mom., som följer:

2 §.

Försäkring enligt denna lag ombesörjes av folkpensionsanstalten, som nedan benämnes pensionsanstalten.

Pensionsanstalten ombesörjer även sjukförsäkring på sätt därom är särskilt stadgat.

20 §.

I folkpension erlägges:

ålderdomspension till försäkrad, som fyllt 65 år;

invaliditetspension till arbetsoförmögen försäkrad, som icke fyllt 65 år, i nedan i 22 § avsedda fall; eller

ålderdomsstöd till kvinnlig försäkrad, som fyllt 60, men icke 65 år, som icke är gift och icke åtnjuter invaliditetspension.

22 §.

Arbetsoförmögen anses vid tillämpningen av denna lag den, som till följd av sjukdom, lyte eller kroppsskada är oförmögen att draga försorg om sig genom arbete, som motsvarar hans krafter och färdigheter.

Arbetsoförmögen anses alltid den, som är varaktigt blind eller oförmögen att röra sig, ävensom annan, som till följd av sjukdom, lyte eller kroppsskada varaktigt befinner sig i ett sådant tillstånd av hjälplöshet, att han icke kan komma till rätta utan annans hjälp.

Invaliditetspension må beviljas för viss tid eller tillsvidare.

39 §.

Äger försäkrad på grund av sjukdom, lyte eller kroppsskada rätt till dagpenning med stöd av 15 § 1 eller 3 mom. sjukförsäkringslagen, inträder rätten till invaliditetspension och ålderdomsstöd tidigast vid ingången av den månad som följer på den månad, för vilken han senast skulle ha ägt rätt till dagpenning.

49 §.

Förstärkta styrelsen består av medlemmarna i pensionsanstaltens styrelse och högst fjorton extra medlemmar ävensom nödigt antal suppleanter för de sistnämnda. Statsrådet förordnar de extra medlemmarna och deras suppleanter för tre år i sänder. Statsrådet fastställer de extra medlemmarnas arvode. I förstärkta styrelsen ledes ordet av styrelsens ordförande.


50 §.

På förstärkta styrelsen ankommer:

1) att fastställa grunderna för pensionsanstaltens bokslut;

2) att hos fullmäktige göra framställningar i de ärenden, vilka enligt stadgandena i denna lag hänskjutits till fullmäktiges avgörande;

3) att besluta om investering av i denna lag avsedda medel;

4) att besluta om köp och försäljning av fast egendom samt om inrättande av sjukvårds- och andra anstalter;

5) att avgöra frågor av principiell natur eller eljest viktiga ärenden; samt

6) att fatta beslut i övriga ärenden, som av styrelsen underställas dess behandling.

59 §.

Angående förvaltningen av medel, som med stöd av sjukförsäkringslagen och i arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter inflyta till folkpensionsanstalten, stadgas i sjukförsäkringslagen.

Pensionsanstaltens tillgångar skola i bokslutet upptagas till högst gängse värde.

73 §.

Den som är missnöjd med beslut av pensionsanstaltens styrelse, sektion inom eller medlem av styrelsen eller funktionär vid pensionsanstalten må söka ändring däri hos prövningsnämnden medelst besvär, om beslutet angår:

1) rätt till pension, dess belopp eller betalning av sådan;

2) fastställande av försäkrads arbetsoförmåga i de fall, som avses i 77 §;

3) begravningsbidrag;

4) förfallande av behandlingen av pensionsansökan i de fall, om vilka stadgas i 37 §; eller

5) ersättning för resa, som försäkrad på förordnande av pensionsanstalten företagit för undersökning, som avses i 36 eller 46 §, samt för resa, som försäkrad företagit för erhållande av medicinalvård, utbildning eller arbetsvård, varom stadgas i 34 §, då pensionsanstalten förbundit sig att ersätta resekostnaderna.

Den som icke åtnöjes med prövningsnämndens beslut, må, såframt beslutet gäller rätten till pension, avstyrkande eller nedsättning av pension i de fall, som avses i 24 och 25 §§, eller i 1 mom. 2 punkten omförmälda fall, hos försäkringsdomstolen anhålla om tillstånd att söka ändring i beslutet. Fullföljdstillstånd må beviljas endast:

1) om anledning förekommer till ändring i det slut, vartill prövningsnämnden kommit, eller eljest med hänsyn till sakens beskaffenhet skäl föreligger att upptaga saken till prövning; eller

2) om det med avseende å lagens tillämpning i andra liknande fall är av vikt att underställa saken försäkringsdomstolens prövning.

I denna paragraf avsedd ansökan och besvärsskrivelse skola ingivas till pensionsanstaltens distriktsombudsman eller vederbörande besvärsmyndighet senast den trettionde dagen efter den dag, då besväranden erhållit del av beslutet.

Pensionsanstaltens och likaså prövningsnämndens beslut skola oberoende av ändringsansökan lända till efterrättelse, till dess prövningsnämnden eller ock försäkringsdomstolen avgjort ärendet.

Beträffande prövningsnämnden gäll er vad därom i sjukförsäkringslagen är stadgat.


Denna lag träder i kraft den 1 september 1964.

Helsingfors den 4 juli 1963.

Republikens President
Urho Kekkonen.

Minister
Kyllikki Pohjala.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.