404/1961

Rättelser till förordningen.

Given i Helsingfors den 8 juli 1961.

Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Upphovsrättens föremål och innehåll.

1 §.

Den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket, vare sig det utgör skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, musikaliskt eller sceniskt verk eller filmverk, alster av bildkonst, byggnadskonst, konsthantverk eller konstindustri eller kommit till uttryck på annat sätt.

Till litterärt verk hänföres även karta, så ock annat i teckning eller grafik eller i plastisk form utfört verk av beskrivande art.

2 §.

Upphovsrätt innefattar, med de inskränkningar som nedan stadgas, uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar därav och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik.

Såsom framställning av exemplar anses även att verket överföres på anordning, genom vilken det kan återgivas.

Verket göres tillgängligt för allmänheten då det framföres offentligt, så ock då exemplar därav utbjudes till försäljning, uthyrning eller utlåning eller eljest sprides till allmänheten eller visas offentligt. Lika med offentligt framförande anses framförande, som i förvärvsverksamhet anordnas inför en större sluten krets.

3 §.

Då exemplar av ett verk framställes eller verket helt eller delvis göres tillgängligt för allmänheten, skall upphovsmannen angivas på det sätt god sed kräver.

Ett verk må icke ändras så, att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränkes; ej heller må verket göras tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang, som är på angivet sätt kränkande för upphovsmannen.

Sin rätt enligt denna paragraf kan upphovsmannen med bindande verkan eftergiva endast såvitt angår en till art och omfattning begränsad användning av verket.

4 §.

Den som översatt eller bearbetat ett verk eller överfört det till annan litteratur- eller konstart har upphovsrätt till verket i denna gestalt, men han äger icke förfoga däröver på ett sätt, som kränker upphovsrätten till originalverket.

Har någon i fri anslutning till ett verk åstadkommit ett nytt och självständigt verk, är hans upphovsrätt ej beroende av upphovsrätten till originalverket.

5 §.

Den som genom att sammanställa verk eller delar av verk åstadkommit ett litterärt eller konstnärligt samlingsverk har upphovsrätt till detta, men hans rätt inskränker icke rätten till de förstnämnda verken.

6 §.

Har ett verk två eller flera upphovsman, vilkas bidrag icke utgöra självständiga verk, tillkommer upphovsrätten dem gemensamt. Envar av dem må dock beivra intrång i rätten.

7 §.

Såsom upphovsman anses, där ej annat visas, den vars namn eller ock allmänt kända pseudonym eller signatur på sedvanligt sätt utsättes på exemplar av verket eller angives, då detta göres tillgängligt för allmänheten.

Žr ett verk utgivet utan att upphovsmannen är angiven såsom i 1 mom. är sagt, företräder utgivaren, om sådan är nämnd, och eljest förläggaren upphovsmannen, till dess denne blivit angiven på ny upplaga eller genom anmälan i vederbörande ministerium.

8 §.

Ett verk anses offentliggjort, då det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten.

Verket anses utgivet, då exemplar därav lovligen förts i handeln eller eljest blivit spridda till allmänheten.

9 §.

Lagar och förordningar samt beslut och yttranden av myndighet eller annat offentligt organ äro icke föremål för upphovsrätt.

10 §.

Angående rättsskydd för fotografisk bild stadgas särskilt.

2 kap.

Inskränkningar i upphovsrätten.

11 §.

Av offentliggjort verk må enstaka exemplar framställas för enskilt bruk. Vad sålunda framställts må ej utnyttjas för annat ändamål.

Vad i 1 mom. är sagt medför ej rätt att för eget bruk låta annan eftergöra bruksföremål eller skulptur eller genom konstnärligt förfarande efterbilda annat konstverk, ej heller rätt att utföra byggnadsverk.

12 §.

Genom förordning må arkiv och bibliotek berättigas att på villkor, som i förordningen angivas, för sin verksamhet framställa exemplar av verk genom fotografi.

13 §.

Byggnad och bruksföremål må av ägaren ändras utan upphovsmannens lov, såvitt tekniska skäl eller ändamålsenlighetssynpunkter det kräva.

14 §.

Ur offentliggjort verk må, i överensstämmelse med god sed, citat göras i den omfattning som betingas av ändamålet.

I kritisk eller vetenskaplig framställning må ock i anslutning till texten återgivas offentliggjorda konstverk. tergivas i populärvetenskaplig framställning två eller flera konstverk av samma upphovsman, äger han rätt till ersättning.

15 §.

I tidning eller tidskrift må ur annan tidning eller tidskrift, såframt ej förbud mot eftertryck är däri utsatt, intagas artikel i religiös, politisk eller ekonomisk dagsfråga.

Offentliggjort konstverk, som icke förfärdigats för reproduktion i tidning eller tidskrift, må efterbildas i tidning eller tidskrift i samband med redogörelse för dagshändelse.

16 §.

I samlingsverk till bruk vid gudstjänst eller undervisning, sammanställt ur verk av ett större antal upphovsmän, må återgivas mindre delar av litterärt eller musikaliskt verk eller, då sådant verk är av ringa omfång, hela verket, såframt fem år förflutit efter det år, då verket utgavs. I anslutning till texten må ock återgivas konstverk, därest fem år förflutit efter det år, då verket offentliggjordes. Verk, som tillkommit för att brukas vid undervisning, må ej medtagas i samling för sådant ändamål.

För återgivande, som avses i 1 mom., äger upphovsmannen rätt till ersättning.

17 §.

Inom undervisningsverksamhet må for tillfälligt bruk exemplar av offentliggjort verk framställas genom ljudupptagning; dock må grammofonskiva eller liknande anordning, som framställts i förvärvssyfte, ej direkt eftergöras. Exemplar, som framställts med stöd av denna paragraf, må ej nyttjas för annat ändamål.

18 §.

Av utgivet litterärt eller musikaliskt verk må exemplar framställas i blindskrift samt genom ljudupptagning för lånebibliotek för blinda.

19 §.

Har utgiven mindre dikt eller del av dikt blivit tonsatt, må den som text till det musikaliska verket återgivas i samband med notskrift och framföras offentligt, såframt ej förbud däremot utsatts vid utgivandet. För återgivande eller framförande som nu sagts äger diktens upphovsman rätt till ersättning.

Då ett musikaliskt verk framföres med text, må till bruk för åhörarna texten återgivas i konsertprogram eller dylikt.

20 §.

Verk som är utgivet må framföras offentligt vid gudstjänst och undervisning.

Utgivet verk må även framföras offentligt vid tillfälle, där framförande av sådana verk ej är det huvudsakliga samt tillträdet är avgiftsfritt och anordnandet ej heller annars sker i förvärvssyfte, så ock i folkbildningsverksamhet, för välgörande ändamål eller i annat allmännyttigt syfte, om den som framför verket eller, vid framförande i samverkan, alla de medverkande göra det utan ersättning.

Vad i 1 och 2 mom. är sagt gäller dock icke sceniskt verk eller filmverk.

21 §.

Vid återgivande genom radio, television eller film av dagshändelse må korta avsnitt av verk, som framföres eller visas såsom ett led i dagshändelsen, medtagas.

22 §.

Har radio- eller televisionsföretag rätt att i utsändning återgiva verk, må företaget under villkor, som genom förordning bestämmas, för bruk vid egna utsändningar upptaga verket på anordning, genom vilken det kan återgivas. Om rätten att göra sålunda upptaget verk tillgängligt för allmänheten gäller vad om offentliggörande av verk eljest är stadgat.

Finskt radio- eller televisionsföretag, som genom förordning bestämmes, må, om företaget på grund av avtal med organisation, som företräder ett flertal finska upphovsmän på området, äger rätt att utsända litterära eller musikaliska verk, jämväl utsända utgivet dylikt verk av upphovsman, som icke företrädes av organisationen; för utsändningen äger upphovsmannen rätt till ersättning. Vad sålunda stadgats gäller dock icke sceniskt verk, ej heller annat verk, om upphovsmannen meddelat förbud mot utsändning eller det eljest föreligger särskild anledning antaga, att han motsätter sig utsändningen.

23 §.

Sedan litterärt eller musikaliskt verk utgivits, må exemplar, som omfattas av utgivningen, spridas vidare ävensom visas offentligt; dock må noter till musikaliskt verk ej utan upphovsmannens samtycke uthyras till allmänheten.

24 §.

Vad som muntligen eller skriftligen anföres i offentlig representation, inför myndighet eller vid offentlig sammankomst för överläggning om allmän angelägenhet må återgivas utan upphovsmannens samtycke. I mål eller ärende givet utlåtande, såsom bevis åberopad skrift och dylikt må dock återgivas allenast i samband med redogörelse för målet eller ärendet och i den omfattning, som betingas av ändamålet med redogörelsen. Upphovsman äger ensam rätt att utgiva samling av sina anföranden.

25 §.

Sedan upphovsmannen överlåtit exemplar av konstverk eller verket utgivits, må exemplar, som överlåtits eller omfattas av utgivningen, spridas vidare samt verket visas offentligt. Verket må ock medtagas vid inspelning av film eller televisionsprogram, om återgivningen är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller programmets innehåll.

Konstverk, som ingår i en samling eller som utställes eller utbjudes till salu, må avbildas i katalog eller i meddelande om utställningen eller försäljningen. Konstverk må även eljest avbildas, om det är stadigvarande anbragt på eller vid allmän plats utomhus. Byggnad må fritt avbildas.

26 §.

Bestämmelserna i detta kapitel medföra icke inskränkning i upphovsmannens rätt enligt 3 § i vidare mån än som följer av vad i 13 § är sagt.

Då med stöd av bestämmelse i detta kapitel ett verk återgives offentligt, skall källan nämnas i den omfattning och på det sätt god sed kräver. Verket må icke utan upphovsmannens samtycke ändras i vidare mån än som kräves för den medgivna användningen.

3 kap.

Upphovsrättens övergång.

Allmänna bestämmelser om överlåtelse.
27 §.

Upphovsrätt må, med den begränsning som följer av vad i 3 § är sagt, helt eller delvis överlåtas.

Överlåtelse av exemplar innefattar icke överlåtelse av upphovsrätt. I fråga om beställd porträttbild äger upphovsmannen dock icke utöva sin rätt utan tillstånd av beställaren eller, efter dennes död, av hans efterlevande make och arvingar.

Beträffande överlåtelse av upphovsrätt i vissa fall stadgas i 30―40 §§; dock skola nämnda stadganden tillämpas allenast i den mån ej annat avtalats.

28 §.

Om ej annat avtalats, må den, till vilken upphovsrätt överlåtits, icke ändra verket samt ej heller överlåta rätten vidare. Ingår rätten i en rörelse, må den överlåtas i samband med överlåtelse av rörelsen eller del därav; överlåtaren svarar dock alltjämt för avtalets fullgörande.

29 §.

Skulle tillämpning av villkor, som upptagits i avtal om överlåtelse av upphovsrätt, uppenbarligen vara stridande mot god sed på upphovsrättens område eller eljest otillbörlig, må villkoret jämkas eller lämnas utan avseende.

Avtal om offentligt framförande.
30 §.

Överlåtes rätt att framföra ett verk offentligt, skall överlåtelsen gälla för en tid av tre år och icke medföra ensamrätt. Har längre giltighetstid än tre år bestämts och är ensamrätt avtalad, må upphovsmannen likväl själv framföra verket eller överlåta rätt därtill åt annan, såframt rätten under en tid av tre år ej tagits i bruk.

Vad i 1 mom. är sagt gäller icke filmverk.

Förlagsavtal.
31 §.

Genom förlagsavtal överlåter upphovsmannen till förläggare rätt att genom tryck eller liknande förfarande mångfaldiga och utgiva litterärt eller konstnärligt verk.

Manuskript eller annat exemplar av verket, efter vilket detta skall mångfaldigas, förblir i upphovsmannens ägo.

32 §.

Förläggaren har rätt att utgiva en upplaga, vilken ej må överstiga av litterärt verk 2 000, av musikaliskt verk 1 000 och av konstverk 200 exemplar.

Med upplaga förstås vad förläggaren på en gång låter framställa.

33 §.

Förläggaren är pliktig att utgiva verket inom skälig tid, på sedvanligt sätt sörjd för dess spridning samt fullfölja utgivningen i den omfattning, som betingas av möjligheterna till avsättning och övriga omständigheter. Försummas det, vare upphovsmannen berättigad att häva avtalet och behålla uppburet honorar; njute ock ersättning för skada, som ej täckes av honoraret.

34 §.

Har verket icke utgivits inom två år eller, såvitt angår musikaliskt verk, inom fyra år från det upphovsmannen avlämnat fullständigt manuskript eller annat exemplar, som skall mångfaldigas, är upphovsmannen, ändå att försummelse ej ligger förläggaren till last, berättigad att häva avtalet och behålla uppburet honorar. Samma lag vare, om verket är utgånget och förläggaren har rätt att utgiva ny upplaga men icke inom ett år efter det upphovsmannen hos honom begärt sådan utgivning utnyttjar sagda rätt.

35 §.

Förläggaren är skyldig att tillställa upphovsmannen intyg från tryckeriet eller den, som eljest mångfaldigar verket, om antalet framställda exemplar.

Har under räkenskapsår skett försäljning eller uthyrning, för vilken upphovsmannen har rätt till honorar, skall förläggaren inom nio månader efter årets slut tillställa honom redovisning, angivande försäljningen eller uthyrningen under året samt restupplagan vid årsskiftet. Žven eljest äger upphovsmannen rätt att efter redovisningsfristens utgång på begäran erhålla uppgift om restupplagan vid årsskiftet.

36 §.

Påbörjas framställning av ny upplaga senare än ett år efter det föregående upplaga utgavs, skall upphovsmannen före framställningen erhålla tillfälle att göra sådana ändringar i verket, som kunna vidtagas utan oskälig kostnad och icke ändra verkets karaktär.

37 §.

Upphovsmannen har icke rätt att på nytt utgiva verket i den form och på det sätt, som avses i avtalet, förrän den eller de upplagor, som förläggaren är berättigad att utgiva, blivit slutsålda.

Litterärt verk må dock sedan femton år förflutit efter det år, då utgivningen påbörjades, av upphovsmannen intagas i upplaga av hans samlade eller valda arbeten.

38 §.

Bestämmelserna om förlagsavtal äga icke tillämpning på bidrag till tidning eller tidskrift. För bidrag till annat samlingsverk gäller icke vad i 33 och 34 §§ är stadgat.

Avtal om filmning.
39 §.

Överlåtelse av rätt till inspelning av ett litterärt eller konstnärligt verk på film omfattar rätt att genom filmen på biograf, i television eller annorledes göra verket tillgängligt för allmänheten.

Vad i 1 mom. är stadgat, gäller dock icke musikaliskt verk.

40 §.

Överlåtes rätt att utnyttja ett litterärt eller musikaliskt verk för film, som är avsedd för offentlig visning, är förvärvaren pliktig att inom skälig tid inspela filmverket och sörja för att det göres tillgängligt för allmänheten. Försummas det, är upphovsmannen berättigad att häva avtalet och behålla uppburet honorar; n jute ock ersättning för skada, som ej täckes av honoraret.

Om filmverket icke är inspelat inom fem år från det upphovsmannen fullgjort vad på honom ankommer, har upphovsmannen, ändå att försummelse ej ligger förvärvaren till last, rätt att häva avtalet och behålla uppburet honorar.

Upphovsrättens övergång vid upphovsmannens död och dess utmätning.
41 §.

Efter upphovsmannens död äga reglerna om giftorätt, arv och testamente tillämpning på upphovsrätten.

Upphovsmannen må genom testamente, med bindande verkan även för efterlevande make samt bröstarvinge, adoptivbarn och avkomling av sådant barn, giva föreskrifter om rättens utövande eller bemyndiga annan att meddela dylika föreskrifter.

42 §.

Upphovsrätt må ej tagas i mät hos upphovsmannen själv eller hos någon, till vilken den övergått på grund av giftorätt, arv eller testamente. Samma lag vare beträffande manuskript, så ock i fråga om exemplar av sådant konstverk, som ej blivit utställt, utbjudet till salu eller eljest godkänt för offentliggörande.

4 kap.

Upphovsrättens giltighetstid.

43 §.

Upphovsrätt gäller intill utgången av femtionde året efter upphovsmannens eller, beträffande verk som i 6 § avses, den sist avlidne upphovsmannens dödsår.

44 §.

För verk, som offentliggjorts utan att upphovsmannen blivit angiven med sitt namn eller sin allmänt kända pseudonym eller signatur, gäller upphovsrätten intill utgången av femtionde året efter det år, då verket offentliggjordes. Består verket av flera delar med inbördes sammanhang, räknas tiden från det år, då sista delen offentliggjordes.

Blir upphovsmannen inom nämnda tid angiven såsom i 7 § är sagt eller visas, att han avlidit, innan verket offentliggjordes, gäller vad i 43 § är stadgat.

5 kap.

Vissa upphovsrätten närstående rättigheter.

45 §.

En utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk må icke utan hans samtycke upptagas på grammofonskiva, film eller annan anordning, genom vilken det kan åtregivas, ej heller genom utsändning i radio eller television eller genom direkt överföring göras tillgängligt för allmänheten.

Ej må framförande, som upptagits på anordning, varom i 1 mom. sägs, utan konstnärens samtycke överföras från en sådan anordning till en annan, förrän tjugufem år förflutit efter det år, då upptagningen ägde rum.

Beträffande upptagning, utsändning och överföring, som avses i denna paragraf, skall vad i 3 §, 11 § 1 mom., 14 § 1 mom., 17, 20 och 21 §§, 22 § 1 mom., 27―29 §§ samt 41 och 42 §§ är sagt äga motsvarande tillämpning.

46 §.

Grammofonskiva eller annan anordning, på vilken ljud upptagits, må ej utan framställarens samtycke eftergöras, förrän tjugufem år förflutit efter det år, då upptagningen ägde rum. Såsom eftergörande anses även att upptagningen överföres till en annan dylik anordning.

Beträffande förfarande, som enligt 1 mom. är beroende av framställarens samtycke, skall vad i 11 § 1 mom., 14 § 1 mom., 17 och 21 §§ samt 22 § 1 mom. är sagt äga motsvarande tillämpning.

47 §.

Användes anordning, som i 46 § avses, inom där angiven tid vid radio- eller televisionsutsändning, skall ersättning utgå till framställaren ävensom till utövande konstnär, vars framförande upptagits på anordningen. Hava två eller flera konstnärer samverkat vid framförandet, kan dem tillkommande rätt endast göras gällande av dem gemensamt. Gentemot radio- eller televisionsföretaget göres utövande konstnärs rätt gällande genom framställaren.

I fall, som avses i 1 mom., skall vad i 14 § 1 mom. samt 20 och 21 §§ ävensom beträffande utövande konstnärs rätt jämväl vad i 27―29 §§ samt 41 och 42 §§ är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Vad i 1 och 2 mom. är sagt gäller icke ljudfilm.

48 §.

Radio- eller televisionsutsändning må icke utan sändarföretagets samtycke återutsändas eller upptagas på anordning, genom vilken den kan återgivas. Utan sådant samtycke må ej heller televisionsutsändning återgivas för allmänheten i biograf eller därmed jämförlig lokal.

Ej må utsändning, som upptagits på anordning, varom i 1 mom. sägs, utan sändarföretagets samtycke överföras från en sådan anordning till en annan, förrän tjugufem år förflutit efter det år, då utsändningen ägde rum.

I fall, som avses i 1 och 2 mom., skall vad i 11 § 1 mom., 14 § 1 mom., 17, 20 och 21 §§ samt 22 § 1 mom. är sagt äga motsvarande tillämpning.

49 §.

Katalog, tabell, program och annat dylikt arbete, vari sammanställts ett stort antal uppgifter, må ej utan framställarens samtycke eftergöras, förrän tio år förflutit efter det år, då arbetet utgavs.

Beträffande i 1 mom. avsett arbete skall vad i 11 § 1 mom. och 14 § är sagt äga motsvarande tillämpning. Žr sådant arbete eller del därav föremål för upphovsrätt, må den ock göras gällande.

50 §.

Pressmeddelande, som enligt avtal tillhandahålles av utländsk nyhetsbyrå eller korrespondent i utlandet, må ej utan mottagarens tillstånd göras tillgängligt för allmänheten genom press eller radio innan tolv timmar förflutit efter offentliggörandet i Finland.

6 kap.

Särskilda bestämmelser.

51 §.

Litterärt eller konstnärligt verk må ej göras tillgängligt för allmänheten under sådan titel, pseudonym eller signatur, att verket eller dess upphovsman lätt kan förväxlas med förut offentliggjort verk eller dess upphovsman.

52 §.

På exemplar av konstverk må annan endast på uppdrag av upphovsmannen anbringa dennes namn eller signatur.

På efterbildning av konstverk må upphovsmannens namn eller signatur ej anbringas på sådant sätt, att efterbildningen kan förväxlas med originalet.

53 §.

Förfares efter upphovsmannens död med litterärt eller konstnärligt verk offentligt på ett sätt, som kränker den andliga odlingens intressen, äger myndighet, som bestämmes genom förordning, även där upphovsrätten upphört eller sådan rätt icke förefunnits, meddela förbud mot förfarandet.

Nöjes den, som beröres av förbudet, icke därmed, må han bringa saken under domstols prövning.

54 §.

Ersättning, som avses i 14 § 2 mom., 36 § 2 mom., 19 § 1 mom., 22 § 2 mom. eller 47 § 1 mom., bestämmes i händelse av tvist på sätt genom förordning föreskrives.

55 §.

Statsrådet må tillsätta en sakkunnignämnd för att biträda vederbörande ministerium vid behandling av ärenden enligt denna lag.

Närmare bestämmelser angående sådan nämnd meddelas genom förordning.

7 kap.

Ansvar och ersättningsskyldighet.

56 §.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot bestämmelse, som till skydd för upphovsrätt är föreskriven i 1 eller 2 kap., eller vidtager åtgärd, som strider mot föreskrift utfärdad i enlighet med 41 § 2 mom., mot föreskrift i 51 eller 52 § eller mot förbud enligt 53 § 1 mom., straffes med böter eller med fängelse i högst sex månader.

Samma lag vare, om någon till landet för spridning till allmänheten inför exemplar av verk, där exemplaret framställts utom landet under sådana omständigheter, att en dylik framställning här i riket skulle hava varit straffbar enligt vad i 1 mom. är sagt.

57 §.

Den som i strid mot denna lag eller mot föreskrift utfärdad i enlighet med 41 § 2 mom. utnyttjar ett verk skall till upphovsmannen eller hans rättsinnehavare utgiva skäligt vederlag för utnyttjandet.

Sker utnyttjandet uppsåtligen eller av oaktsamhet, skall ersättning jämväl utgå för annan förlust än uteblivet vederlag, så ock för lidande och annat förfång.

Den som på annat sätt än genom utnyttjande av verk gör sig skyldig till straffvärd handling enligt 56 § skall ersätta upphovsmannen eller hans rättsinnehavare förlust, lidande och annat förfång av brottet.

58 §.

Har exemplar av verk framställts, införts till landet, gjorts tillgängligt för allmänheten eller ändrats i strid mot denna lag eller mot föreskrift utfärdad i enlighet med 41 § 2 mom., mot 51 eller 52 § eller mot förbud enligt 53 § 1 mom., må rätten på yrkande av målsägande efter vad som finnes skäligt föreskriva, att exemplaret, så ock för framställning därav avsedd trycksats, klich‚, form eller annat hjälpmedel skall förstöras eller att egendomen skall på visst sätt ändras eller utlämnas till målsäganden mot ersättning av tillverkningskostnaden eller att annan åtgärd skall vidtagas därmed för att förebygga missbruk.

Vad i 1 mom. är sagt gäller ej mot den som i god tro förvärvat egendomen eller särskild rätt därtill, ej heller beträffande byggnadsverk; dock må efter omständigheterna ändring av byggnad föreskrivas.

59 §.

Utan hinder av vad i 58 § 1 mom. är stadgat må rätten, om det med hänsyn till det konstnärliga eller ekonomiska värdet hos exemplar, som avses i sagda moment, eller övriga omständigheter finnes skäligt, på därom framställt yrkande meddela tillstånd att exemplaret mot särskild ersättning till målsäganden göres tillgängligt för allmänheten eller eljest användes för avsett ändamål.

60 §.

Vad i 56―59 §§ är sagt skall äga motsvarande tillämpning med avseende å rättighet, som skyddas genom föreskrift i 5 kap.

61 §.

Laga domstol i mål om radio- eller televisionsutsändning i strid mot denna lag är Helsingfors rådstuvurätt.

62 §.

Brott mot bestämmelse i 51 eller 52 § hör under allmänt åtal, men eljest må brott som avses i denna lag ej åtalas av allmän åklagare, där det ej anmälts till åtal av målsägande.

Överträdelse av stadgandena i 3 § eller av föreskrift enligt 41 § 2 mom. må städse beivras av efterlevande make, skyldeman i rätt upp- och nedstigande led eller syskon samt av den som på grund av adoption står i motsvarande förhållande till upphovsmannen. Överträdelse av förbud enligt 53 § 1 mom. anmäles till åtal av där avsedd myndighet.

Egendom, varom i 58 § 1 mom. år sagt, skall på yrkande av målsägande tagas i beslag, där i denna lag avsett brott på sannolika skäl kan antagas föreligga. Beslaget utföres av allmän åklagare, då saken hos honom till åtal anmälts samt säkerhet för kostnad och skada ställts, eller enligt förordnande av domstol.

8 kap.

Lagens tillämplighet.

63 §.

Denna lags stadganden om upphovsrätt äro tillämpliga på verk av den som är finsk medborgare eller har hemvist i Finland, på verk av sådan statslös eller flykting, som här har sin vanliga vistelseort, ävensom eljest på verk, som först utgivits i Finland, på här utfört byggnadsverk och på konstverk, som infogats i här belägen byggnad. Vad i 51―53 §§ är stadgat äger dock tillämpning oberoende av vem som skapat verket eller var det först utgivits.

64 §.

Föreskrifterna i 45―48 §§ äro tillämpliga på framförande, ljudupptagning samt radio- och televisionsutsändning, som äger rum i Finland.

Vad i 49 och 50 §§ stadgats är tillämpligt, om den, vars rätt är i fråga, är finsk medborgare eller finsk sammanslutning eller har hemvist i Finland eller är sådan statslös eller flykting, som här har sin vanliga vistelseort, så ock om i 49 § avsett arbete först utgivits i Finland.

65 §.

Republikens president må, under förutsättning av ömsesidighet, meddela föreskrifter om denna lags tillämpning med avseende å annat land ävensom på verk, som först utgivits av mellanfolklig organisation, och på icke utgivet verk, som dylik organisation har rätt att utgiva.

66 §.

Denna lag skall, med iakttagande av vad i 67―71 §§ sägs, äga tillämpning jämväl med avseende å litterärt eller konstnärligt verk, som tillkommit före lagens ikraftträdande.

67 §.

Sådana exemplar av ett verk, som framställts med stöd av äldre lag, må fritt spridas och visas, dock att vad i 23 § är stadgat om uthyrning av noter till musikaliskt verk och om bemyndigande att genom förordning föreskriva om viss avgift skall äga tillämpning.

68 §.

Trycksats, klich‚, form och annat hjälpmedel, som med stöd av äldre lag framställts för mångfaldigande av visst verk, må utan binder av vad i denna lag är stadgat fritt användas för sitt ändamål till utgången av år 1962. På exemplar, som framställts med stöd härav, skall vad i 67 § är sagt äga motsvarande tillämpning.

69 §.

Beträffande tidning, tidskrift eller annat verk, som består av självständiga bidrag från särskilda medarbetare och som utgivits före denna lags ikraftträdande, skall i 5 § avsedd upphovsrätt tillkomma utgivaren och skyddstiden beräknas enligt 44 §.

70 §.

På avtal om överlåtelse av upphovsrätt, som träffats före denna lags ikraftträdande, skall äldre lag äga tillämpning, dock att vad i 29 § är sagt skall lända till efterrättelse jämväl i fråga om sådant avtal.

Privilegier och förbud, vilka gälla vid denna lags trädande i kraft, äga fortfarande giltighet.

71 §.

Har upphovsman innan denna lag trätt i kraft överlåtit konstverk eller utfört ritning efter beställning, gäller beträffande hans rätt att till annan överlåta duplikat av konstverket eller för annan framställa verk efter ritningen vad därom i äldre lag är stadgat. I fråga om upphovsmannens rätt med avseende å porträttbild, som utförts före denna lags ikraftträdande, lände jämväl äldre lag till efterrättelse.

72 §.

Vad i 66―68 §§ är sagt skall äga motsvarande tillämpning med avseende å rättighet, som skyddas genom föreskrift i 5 kap. Radio- eller televisionsföretag må dock för utsändning utan vederlag använda av företaget före denna lags ikraftträdande förvärvad grammofonskiva eller annan anordning, på vilken ljud upptagits.

Har avtal om upptagning, som avses i 45 §, träffats före denna lags trädande i kraft, skall vad i 70 § 1 mom. är sagt äga motsvarande tillämpning.

73 §.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1961. Genom densamma upphävas lagen den 3 juni 1927 (174/27) om upphovsmannarätt till alster av andlig verksamhet ävensom 28 § förordningen den 15 mars 1880 angående författares och konstnärs rätt till alster av sin verksamhet (8/80).

Helsingfors den 8 juli 1961.

Republikens President
Urho Kekkonen.

T.f. undervisningsminister
J. E. Niemi.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.