266/1959

Given i Nådendal den 26 juni 1959.

Byggnadsförordning.

I stöd av 1 § 3 mom., 7 § 3 mom., 20 § 3 mom., 27, 120 § 2 mom., 125 och 151 §§ byggnadslagen den 16 augusti 1958 (370/58) stadgas på föredragning av ministern för inrikesärendena:

I avdelningen.

GEMENSAMMA STADGANDEN.

1 kap.

Allmänna stadganden.

1 §.

I byggnadsverksamhet skola stadgandena i denna förordning lända till efterrättelse.

Ministeriet för inrikesärendena utfärdar närmare föreskrifter om byggnaders brandsäkerhet, om byggnadsritningar samt om de beteckningar, som skola användas vid planläggning.

Ministeriet för inrikesärendena må vid ledning och övervakning av byggandet och planläggningen av områden utfärda även andra bestämmelser och anvisningar.

2 §.

Länsstyrelse bör vid handhavandet av byggnads- och planläggningsförvaltningen i sitt län:

1) tillse, att byggnadsplan och byggnadsordning uppgöras för område inom landskommun, för vilket sådana enligt 95 § 1 mom. och 11 § 2 mom. byggnadslagen skola uppgöras;

2) vidtaga åtgärder för uppgörande av regionplan för område, för vilket sådan befinnes nödig;

3) då anledning förefinnes, vidtaga åtgärder för ändring och upphävande av byggnadsplan, byggnadsordning eller av länsstyrelsen utfärdade andra bestämmelser om byggande;

4) övervaka, att byggnadslagen, denna förordning, statsrådets och ministeriernas beslut samt byggnadsordningar ävensom fastställda regionplaner, generalplaner, stadsplaner, byggnadsplaner, tomtindelningar och andra bestämmelser om byggande iakttagas;

5) tillse, att magistrater, ordningsrätter, byggnadsnämnder och andra lokala myndigheter, som äga taga befattning med byggande och planläggning av områden, fullgöra sina åligganden; samt

6) göra nödiga framställningar till främjande av byggande och planläggning av områden.

På länsstyrelse ankommer att tillhandagå kommunerna med råd i angelägenheter, som gälla planering av tätbebyggelse.

3 §.

Vad i denna förordning är stadgat om stad, stadsfullmäktige, stadsstyrelse och magistrat gäller i tillämpliga delar köping, köpingsfullmäktige, köpingsstyrelse och ordningsrätt.

Har stad i stöd av 1 § lagen den 29 januari 1959 om ordningsrätt i stad (21/59) ordningsrätt, skall vad i denna förordningar stadgat om magistrat äga motsvarande tillämpning.

4 §.

Byggnadslov må icke i strid med stadgandet i 5 § byggnadslagen givas för uppförande av nybyggnad, då fråga är om tätbebyggelse på område, som icke har gällande stadsplan eller byggnadsplan, såvida ej i 2 mom. sagda paragraf avsett undantag medgivits.

5 §.

Ministeriet för inrikesärendena och länsstyrelsen skola höra vederbörande kommun och, om det befinnes nödigt, även grannkommun, innan i 5 § byggnadslagen stadgat undantag från förbud att använda mark för tätbebyggelse medgives. Har ansökan inlämnats till kommuns styrelse, skall denna vidarebefordra ansökan och kommunens utlåtande i saken till den myndighet, på vilken det ankommer att medgiva undantag från förbudet.

6 §.

Försvarsministeriet må utan byggnadsmyndigheternas tillstånd uppföra byggnad på fästningsverksområde, på militärens flygfält samt på övningsområde.

7 §.

Stadsstyrelse bör vid ledningen av den allmänna planeringen av byggandet och planläggningen av områden i stad:

1) följa med byggnadsverksamheten och utvecklingen av bostadsförhållandena i staden samt låta verkställa nödiga utredningar angående grunderna för planläggningen av områdena i staden och jämväl giva akt på bosättningens utveckling i stadens omgivning;

2) vid behov vidtaga åtgärder för utarbetande och ändring av generalplan;

3) draga försorg om att stadsplan uppgöres för område, för vilket sådan med beaktande av stadens utveckling bör uppgöras;

4) vid behov vidtaga åtgärder för ändring av stadsplan;

5) draga försorg om uppgörande och ändring av tomtindelning;

6) ombesörja uppgörande av byggnadsordning och nödiga ändringar däri;

7) då skäl därtill föreligga, vidtaga åtgärder för upphävande av plan eller tomtindelning; samt

8) verka för främjande och utvecklande av byggnadsverksamheten.

8 §.

Kommunalstyrelse bör vid ledningen av den allmänna planeringen av byggande och planläggning av områden:

1) följa med byggnadsverksamheten och utvecklingen av bostadsförhållandena i kommunen;

2) vidtaga åtgärder för uppgörande, ändring och upphävande av behöriga planer;

3) vid behov vidtaga åtgärder för utarbetande och ändring av byggnadsordning;

4) draga försorg om uppgörande och ändring av tomtindelningen på stadsplaneområde; samt

5) verka för främjande och utvecklande av byggnadsverksamheten.

9 §.

Magistrat åligger att övervaka, att byggnadslagen, denna förordning, stadens byggnadsordning och andra gällande stadganden och bestämmelser om byggnadsverksamheten iakttagas, samt utföra de åligganden, som enligt dem ankommer på magistrat.

På magistrat ankommer därjämte:

1) att till länsstyrelsen, stadsfullmäktige och stadsstyrelsen avgiva utlåtanden i ärenden rörande byggnadsverksamheten; och

2) att i fall av förseelse vidtaga åtgärder för väckande av åtal samt, ifall omständigheterna det påkalla, mot tredskande tillämpa stadgade tvångsmedel.

Vid behov äger magistrat rätt att kalla sakkunniga att biträda vid behandlingen av ärende. Angående magistrats sammansättning vid behandlingen av stadsplane- och byggnadsärenden är särskilt stadgat. Magistrat äger rätt att uppdraga åt en eller flere av sina medlemmar att handhava de åligganden, som hänföra sig till byggnadsövervakningen. Finnes i stad byggnadsinspektör, bestämmes angående på honom ankommande byggnadsövervakning i byggnadsordningen.

Företrädare för stadens stadsplane-, byggnads-, mätnings-, brand- och hälsovårdsmyndigheter skall på kallelse infinna sig till magistratens sammanträde, då stadsplane- eller byggnadsärende behandlas, och på begäran få sin åsikt antecknad i protokollet.

10 §.

Byggnadsnämnd är beslutför då ordföranden eller viceordföranden och minst två andra medlemmar äro närvarande.

Avdelning av byggnadsnämnd är beslutför, då tre medlemmar, av vilka en är avdelningens ordförande eller viceordförande, äro närvarande.

Byggnadsnämnd skall hava av kommunalfullmäktige godkänd instruktion.

11 §.

Angående sammankallande av byggnadsnämnd och dess avdelning bestämmes i instruktionen. Byggnadsnämnd och avdelning därav skall jämväl sammankomma, då länsstyrelsen så förordnar.

Den ordinarie tiden och platsen för byggnadsnämndens sammanträden skall kungöras i den ordning kommunala tillkännagivanden offentliggöras i kommunen. På samma sätt skall meddelas, var till byggnadsnämnden ställda ansökningar skola inlämnas.

12 §.

Byggnadsnämnd åligger att följa med byggnadsverksamheten och tillse, att byggnadslagen, denna förordning, byggnadsordningen och andra gällande stadganden och bestämmelser om byggnadsverksamheten följas samt utföra de åligganden, som enligt dem ankommer på byggnadsnämnd.

På byggnadsnämnd ankommer:

1) att behandla och avgöra ansökningar om byggnadslov, granska ritningar och andra handlingar som berör byggnadsföretag samt verkställa nödiga syner;

2) att vid behov uppdraga åt en eller flere av sina medlemmar att handhava till byggnadsövervakningen hörande åligganden; finnes i kommun byggnadsinspektör, bestämmes angående på honom ankommande byggnadsövervakning i byggnadsordningen;

3) att i fall av förseelse vidtaga åtgärder för väckande av åtal samt, där omständigheterna det påkalla, mot tredskande tillämpa stadgade tvångsmedel eller hos länsstyrelsen hemställa om tillämpning av sådana;

4) att hos länsstyrelsen och de kommunala mydigheterna göra framställningar, som föranledas av byggnadsverksamheten; samt

5) att föra förteckning över de försäljningar av byggnadsparceller, som avses i 123 § byggnadslagen.

13 §.

Länsstyrelsen skall efter att hava förordnat ordförande och övriga medlemmar samt suppleanter i inlösningskommission, som avses i 61 § byggnadslagen, till vederbörande kommuns styrelse anmäla inlösningskommissionens sammansättning.

2 kap.

Byggnadsordning.

14 §.

Innan förslag till byggnadsordning i stad förelägges stadsfullmäktige för godkännande, skall det hava varit offentligt framlagt till påseende under 30 dagar. Förslagets framläggande skall kungöras i den ordning kommunala tillkännagivanden offentliggöras i staden. Anmärkningar mot förslaget skola göras skriftligen hos stadsstyrelsen före utgången av den tid, under vilken förslaget skall vara framlagt till påseende. Över förslaget skall utlåtande inhämtas av magistraten, hälsovårdsnämnden och brandnämnden.

Då förslaget till byggnadsordning insändes för fastställelse, skola framställda anmärkningar fogas till handlingarna, såframt de icke intagits i protokollet eller däri blivit tillräckligt utförligt utredda.

Fastställelse av byggnadsordning skall av stadsstyrelsen bringas till allmän kännedom i den ordning kommunala tillkännagivanden offentliggöres i staden. I tillkännagivandet skull även nämnas, var byggnadsordningen finnes framlagd till påseende och till skäligt pris tillgänglig för allmänheten.

Vad ovan är stadgat äger tillämpning även vid ändring av byggnadsordning.

15 §.

Innan länsstyrelse utfärdar byggnadsordning för område av landskommun, skall förslaget vara offentligt framlagt till påseende under minst 30 dagar. Förslagets framläggande skall kungöras i den ordning kommunala tillkännagivanden offentliggöras i kommunen. Anmärkningar mot förslaget skola göras skriftligen hos kommunalstyrelsen före utgången av den tid, under vilken förslaget skall vara framlagt till påseende. Över förslaget skall utlåtande inhämtas av byggnads-, hälsovårds- och brandnämnden. Kommunens styrelse skall befordra anmärkningarna och utlåtandena jämte sitt eget utlåtande till länsstyrelsen.

Utfärdandet av byggnadsordning skall på åtgärd av kommunen bringas till allmän kännedom i den ordning kommunala tillkännagivanden offentliggöras i kommunen. I tillkännagivandet skall även nämnas var byggnadsordningen finnes framlagd till påseende och till skäligt pris tillgänglig för allmänheten. Ett exemplar av byggnadsordningen skall tillställas ministeriet för inrikesärendena och byggnadsstyrelsen.

Vad ovan är stadgat äger tillämpning även vid ändring av byggnadsordning.

16 §.

Byggnadsordning skall upptaga bestämmelser om byggnadsrätt och byggnaders avstånd från varandra samt om gränserna för tomt och byggnadsplats.

17 §.

Stadgandena i byggnadsordning skola lända till efterrättelse, såframt ej annat är föreskrivet i stadsplan, byggnadsplan eller generalplan.

3 kap.

Regionplan.

18 §.

Regionplan omfattar beskrivning och karta. Beskrivningen bör även innefatta motivering och för bedömningen av regionplanen nödig utredning. Regionplan skall uppgöras med begagnande av tillgängligt kartmaterial och med beaktande av kartans ändamål i mån av möjlighet i skala 1:20 000 eller i större skala.

19 §.

Vid uppgörande av regionplan skall rådplägning äga rum med de statliga och kommunala myndigheter, vilkas förvaltningsgrenar beröras av regionplansförslaget, samt efter behov överläggningar äga rum med de kommuner samt närings-, kultur- och industriinrättningar, vilkas intresse beröres av förslaget, och tillfälle beredas dem att inkomma med utlåtande i saken.

20 §.

Över förslag till regionplan skall regionplansförbundets styrelse inbegära utlåtande av de statliga myndigheter, vilkas förvaltningsgrenar regionplanen anses beröra, och av de kommuner, som planen angår.

Sedan förslaget behandlats av förbundsstyrelsen, skall det på åtgärd av denna i alla kommuner, som därav beröras, offentligt framläggas till påseende under en tid av 30 dagar, inom vilken tid anmärkningar däremot skola framställas hos förbundsstyrelsen. Förslagets framläggande till påseende skall därförinnan i alla kommuner, som beröras av regionsplanen, kungöras i den ordning kommunala tillkännagivanden offentliggöras i vederbörande kommun.

21 §.

Sedan förbundsfullmäktige godkänt förslaget till regionplan, skall förbundsstyrelsen ofördröjligen översända förslaget i tvenne exemplar till länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall insända handlingarna jämte eget utlåtande till ministeriet för inrikesärendena, som innan saken avgöres skall införskaffa riksplaneringsbyråns utlåtande över regionplansförslaget.

22 §.

Sedan regionplan blivit fastställd av ministeriet för inrikesärendena, skall fastställelsen, sedan den vunnit laga kraft, på åtgärd av förbundsstyrelsen ofördröjligen i de kommuner, som beröras av planen, kungöras i den ordning kommunala tillkännagivanden offentliggöras i kommunen. Regionplan skall vara tillgänglig för allmänheten till skäligt pris.

Regionplan skall på åtgärd av förbundsstyrelsen tillställas den kommun, magistrat, ordningsrätt och byggnadsnämnd, som den berör, samt byggnadsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, lantmäteristyrelsen och vederbörande länsstyrelse samt riksplaneringsbyrån.

23 §.

Vad ovan är stadgat gäller i tillämpliga delar även vid ändring av regionplan.

24 §.

Besluter sammanträde, varom stadgas i 20 § 2 mom. byggnadslagen, enhälligt att på kommunalförbundet ankommande uppgifter skola handhavas av en i föreningsregistret införd förening, vartill höra även andra medlemmar än i 20 § 1 mom. byggnadslagen avsedda kommuner, och godkänner länsstyrelsen av kommunernas ombud vid sammanträdet framlagt förslag, gäller om denna förening i tillämpliga delar vad i byggnadslagen och denna förordning är stadgat om regionplansförbund.

Då skäl därtill föreligga, må länsstyrelsen återkalla i stöd av 1 mom. givet samtycke.

25 §.

Såsom kostnader, vilka avses i 27 § byggnadslagen, anses sådana direkta utgifter för anskaffning av undersökningsmaterial samt för utredningar och undersökningar angående regionplan ävensom för regionplanens utarbetande, vilka äro av nöden för regionsplansarbete i enlighet med ministeriets för inrikesärendena beslut om planens uppgörande.

Såsom i 1 mom. avsedda kostnader beaktas utgifter, vilka gälla arbete, som utförts efter det regionplansförbund bildats. På synnerliga skäl må beaktas även efter regionplansförbundets bildande erlagd utgift, som gäller före förbundets bildande utfört arbete.

Sedan regionplansförbund bildats, skall förbundet företaga en ungefärlig uträkning av ovan i 1 mom. nämnda kostnader samt uppgöra detaljerad kostnadsberäkning för högst tre år i sänder samt översända kostnadsberäkningarna till ministeriet för inrikesärendena för godkännande. Statsunderstöd skall sökas hos länsstyrelsen för varje kalenderår före utgången av följande mars månad.

II avdelningen.

STADGANDEN RÖRANDE STAD.

4 kap.

Generalplan.

26 §.

Generalplan skall, med beaktande av de lokala förhållandena, stadens framtida utveckling och planeringen av grannområdena, angiva huvuddragen av stadsområdets utnyttjande för olika ändamål, såsom:

1) de viktigaste trafiklederna;

2) för bebyggelse avsedda områden, såsom olika bostadsområden, industri- och upplagsområden samt områden för allmänna byggnader;

3) områden för lant- och skogsbruk; samt

4) områden för andra allmänna behov, såsom för rekreations-, trafik-, faro- och specialområden.

27 §.

Förslag till generalplan, innefattande på undersökning grundad beskrivning och karta, samt om det befinnes nödigt, generalplansbestämmelser, skola uppgöras av sakkunnig.

Förslaget skall utmärkas på karta i sådan skala, att de för olika ändamål avsatta områdena tydligt framgå. På kartan skola gränserna för generalplansområdet och de för olika ändamål avsatta områdena angivas.

Beskrivning över generalplan skall innefatta motivering samt utredning om stadens utveckling, om stadens behov av tomt-, rekreations- och andra områden, i nödig utsträckning om jordmånens beskaffenhet, om vattenförsörjnings- och avloppsmöjligheterna samt möjligheterna att avlägsna olägenheterna av avloppsvatten ävensom om andra omständigheter, vilka kunna anses av nöden för bedömande av planen.

28 §.

Vid uppgörandet av förslag till generalplan böra stadens myndigheter efter behov rådgöra med de myndigheter, vilkas förvaltninssområde generalplanen berör.

29 §.

Förslås till generalplan skall vara offentligt framlagd till påseende under minst 30 dagar från det framläggandet blev kungjort i den ordning kommunala tillkännagivanden offentliggöras i staden. Före utgången av den tid förslaget skall hållas till påseende skola anmärkningar mot förslaget göras skriftligen hos stadsstyrelsen.

30 §.

Då förslag till generalplan insändes för fastställelse, skola framställda anmärkningar fogas till handlingarna, såframt de icke intagits i protokollet eller däri blivit tillräckligt utförligt utredda.

Fastställelse av generalplan skall på åtgärd av stadsstyrelsen bringas till allmän kännedom, i den ordning kommunala tillkännagivanden offentliggöras i staden.

31 §.

Vad i detta kapitel är stadgat gäller i tillämpliga delar även vid ändring av generalplan.

5 kap.

Stadsplan.

32 §.

Stadsplan, skall uppgöras så, att stadens framtida utveckling blir tillbörligen beaktad och tillräckliga områden avsatta för olika ändamål. Har staden generalplan, skall stadsplanen uppgöras enligt principerna i generalplanen, såframt icke skäl till avvikelse föreligga.

Vid uppgörandet av stadsplan skola följande omständigheter ägnas särskild uppmärksamhet:

1) olika delar av staden skola i mån av möjlighet utnyttjas för ändamål, för vilka de med hänsyn till läge, terrängförhållanden, jordmån och övriga omständigheter äro bäst lämpade;

2) bestående fastighetsgränser och servitut samt vägar ävensom andra omständigheter, vilka äro ägnade att underlätta stadsplanens förverkligande, skola i mån av möjlighet beaktas;

3) terrängens höjdförhållanden och jordmånen ävensom vattenförsörjnings- och avloppsmöjligheterna böra beaktas;

4) behandlingen av avfall och spillvatten bör ordnas;

5) bostadsområdena böra placeras på lämpligt sätt samt tillräckligt väl medelst parker eller skyddsområden eller på annat lämpligt befunnet sätt avskiljas från industri- och upplagsområden;

6) befolkningsskyddssynpunkterna böra beaktas;

7) brands spridningsmöjligheter böra effektivt hindras;

8) i olika delar av stodsplaneområdet skola torg, parker, lek-, idrotts- och simplatser samt andra områden, vilka äro ägnade att öka trevnaden, i nödig utsträckning anläggas;

9) byggnadskvarteren skola anordnas så, att de äro väl lämpade för bebyggande och tomtindelning;

10) placeringen av byggnader bör ske med beaktande särskilt av att goda dagerförhållandena uppnås;

11) i stadsplanen skola områden för allmänna byggnader reserveras i tillräcklig utsträckning;

12) ändamålsenliga trafikleder skola förbinda stadens skilda delar med varandra och med grannkommunerna; fjärrtrafikens behov böra även beaktas;

13) gods- och resandetrafikens krav böra efter behov beaktas;

14) gator och vägar skola byggas så, att de motsvara trafikens behov och främja trafiksäkerheten; gata skall anslutas till annan trafikled på ett ur trafiksynpunkt ändamålsenligt sätt; vid planeringen av trafikleder bör även trafikens utveckling beaktas;

15) byggnader skola placeras så, att de icke äventyra trafiksäkerheten;

16) avståndet mellan byggnaderna på ömse sidor av gata må i allmänhet icke understiga 14 och gatumarkens bredd ej 8 meter;

17) allmänna parkeringsplatser böra anordnas i tillräckligt antal; likaså bör nödigt antal privata platser för förvaring och parkering av bilar finnas;

18) historiskt, kulturhistoriskt eller arkitektoniskt värdefulla byggnader, stadsbilden samt platser, vilka äro värdefulla på grund av utsikten, laget, växtligheten eller säregna naturförhållanden, skola i mån av möjlighet skyddas och bevaras och icke utan tvingande skäl förstöras; samt

19) ett ändamålsenligt och lämpligt utnyttjande av planlagt område bor även i allmänhet främjas.

33 §.

I stadsplanebestämmelser må intagas erforderliga föreskrifter om bebyggande och utnyttjande av byggnadskvarter, såsom bestämmelser om

1) utnyttjandet av byggnadskvarter för bostads- eller industriändamål, för affärslivets behov eller för annat ändamål av visst slag;

2) byggnadsgränser, tomts byggnadsyta och byggnadernas läge;

3) byggnadstätheten samt det högsta antal byggnader och lägenheter, som må uppföras på tomt;

4) antalet våningar och byggnadernas höjd;

5) byggnadsmaterial, byggnaders fasader och tak;

6) gårdsplaner och anläggande av för flera gårdar gemensamma gårdsplaner;

7) skyldighet att hålla planteringar på tomtmark;

8) byggande under obebyggd tomts markyta;

9) reservering av plats för tunnel och andra utrymmen under tomt;

10) förbud att anordna utfartsväg till gatumark;

11) anordnande av genomfartsöppning i byggnad och avsättande av område för trafik till annan tomt eller för allmän trafik;

12) placering av fönster i vägg i byggnad vid gränsen till granntomt;

13) dragande av ledningar genom tomt;

14) plank och förbud mot uppsättning av plank; samt

15) inrättande av förvarings- och parkeringsplatser samt lastningsplatser för bilar på tomt.

Gälla stadsplanebestämmelser bebyggd stadsdel, skall nödig uppmärksamhet ägnas redan förefintliga byggnader.

34 §.

Stadsplanebestämmelser må utfärdas om användningen även av andra områden än byggnadskvarter, såsom bestämmelser om:

1) utnyttjandet av utrymme under eller över markens plan;

2) korsningar av gator i skilda plan eller om ledande av allmän trafik genom trafik- eller faroområde;

3) liggandet av tunnel eller bro;

4) bevarande eller reglering av vattenområde och skyddande av allmän vattentäkt;

5) anordnande av rekreations-, trafikfaro- eller specialområde och om byggandet på dem.

35 §.

På rekreations-, trafik-, faro- och specialområde må ej uppföras byggnad, som icke är lämpligt med avseende å områdets ändamål.

I stadsplan utmärkt byggnadsyta som på rekreations- och specialområde utvisar byggnads läge, angiver byggnadens ungefärliga plats.

Fastställelse av stadsplan gäller icke den inre organiseringen av rekreations-, trafik-, faro- och specialområde, såframt icke stadsplanebestämmelse därom finnes.

36 §.

Stadsplan upptager även namn eller nummer på stadsdelarna, byggnadskvarterens nummer och gatornas namn samt, om det befinnes erforderligt, namnen på parker, torg och andra områden.

37 §.

Stadsplan skall utarbetas av kompetent person. Stadsplan skall upprättas på grundkarta i skala 1:2000 eller i särskilda fall i större skala.

Ifall det för bedömande av stadsplan befinnes nödvändigt, skola gators, torgs och andra allmänna områdens samt kvarters eller dess dels höjdförhållanden i samband med utarbetandet av stadsplanen utredas.

Stadsplanebestämmelserna skola antecknas på stadsplanekartan.

38 §.

Till stadsplan hör beskrivning, som innefattar motivering för förslaget ävensom utredning om vattenförsörjnings- och avloppsmöjligheterna samt erforderlig utredning om jordmånen.

Av utredningen över avloppen bör det planerade avloppsystemet, avloppens läge och utmynningsplatser framgå, så ock huru olägenheterna av avloppsvattnet skola avlägsnas.

39 §.

Förslag till stadsplan skall på åtgärd av stadsstyrelsen offentligt framläggas till påseende under 14 dagar från det framläggandet blev kungjort i den ordning kommunala tillkännagivanden offentliggöras i staden. Anmärkningar mot förslaget skola tillställas stadsstyrelsen före utgången av den tid förslaget skall vara framlagt till påseende.

Framläggande av förslag till stadsplan skall på åtgärd av stadsstyrelsen särskilt bevisligen meddelas kommun, som gränsar till stadsplaneområdet, så ock ägare eller innehavare av mark inom det område, för vilket stadsplan skall uppgöras, om han har sitt hemvist i annan, i mantalslängden uppgiven eller annan känd ort i landet, dock ej i fall vederbörande godkänt stadsplaneförslaget. Meddelandet skall anses hava kommit till vederbörandes kännedom, om det minst en vecka innan förslaget framlades till påseende lämnats på posten för befordran under rekommendation.

Över förslaget skall införskaffas utlåtande av magistraten, hälsovårdsnämnden och brandnämnden, dä det befinnes erforderligt. Av grannkommun skall utlåtande inhämtas, om det anses av behovet påkallat.

Har ej förslaget med anledning av anmärkning väsentligt ändrats efter det att det var framlagt till påseende, behöver det icke ånyo framläggas.

Stadgandena i 2 mom. denna paragraf äga icke tillämpning, om stadsplanen gäller endast i 36 § nämnda namn och nummer.

40 §.

Då av fullmäktige godkänd stadsplan insändes för fastställelse, skola karta och beskrivning medfölja i tre eller, då fråga är om område, som är infört i jordregistret, i fyra exemplar. Till handlingarna skola fogas framställda anmärkningar, såframt de icke blivit intagna i protokollet eller däri tillräckligt utförligt utredda.

Då stadsplan blivit fastställd, skall den kungöras i den ordning kommunala tillkännagivanden offentliggöras i staden.

41 §.

Vad ovan i detta kapitel är stadgat, gäller i tillämpliga delar även vid ändring av stadsplan.

42 §.

Anhåller stad om i 38 § 2 mom. byggnadslagen avsedd rätt att fastställa tomtindelning utan underställande, skall detta särskilt angivas, när stadsplanen hålles framlagd till påseende. Fullmäktige skola fatta beslut i saken och söka tillstånd i samband med utverkandet av fastställelse av stadsplanen.

43 §.

Stad skall hålla stadsplanekarta, varav hela stadens gällande stadsplan framgår.

6 kap.

Tomtindelning.

44 §.

Vid indelningen av kvarter i byggnadstomter skall iakttagas:

1) att varje tomt skall gränsa till gatumark, torg, öppen plats eller i särskilda fall till park, som har körbar förbindelse med tomten;

2) att tomterna givas den form och storlek, som är ändamålsenlig för bebyggandet och tomtens utnyttjande;

3) att gränserna mellan tomterna i allmänhet göras raka; samt

4) att om tomtindelningens ändamålsenlighet det tillåter, rådande jordägoförhållanden böra beaktas.

45 §.

I fråga om förslag till tomtindelning skall vad i 39 § 1 och 2 mom. är stadgat äga motsvarande tillämpning, dock ej vad i 2 mom. är sagt om meddelande till innehavare av mark och till annan kommun.

Över förslaget skall, då det befinnes erforderligt, magistratens, hälsovårdsnämndens och brandnämndens utlåtande inhämtas.

46 §.

Tomtindelning, för vilket fastställelse sökes, skall av tomtmätaren utmärkas på karta (tomtindelningskarta) i skala 1:500 eller i särskilda fall i mindre skala. Kartan bör utvisa tomternas nummer och arealer, sidornas längd och byggnaderna på området samt för varje tomt utredning om namn, registernummer, gränser och arealer för de fastigheter och andra områden eller delar av dom, av vilka tomten består.

47 §.

Vad i 40 § är stadgat om stadsplan, äger motsvarande tillämpning på tomtindelning.

Då tomtindelning blivit fastställd, skall stadsstyrelsen därom ofördröjligen underrätta magistraten och de stadsmyndigheter, som föra stadens tomtbok och avskrift av jordregister.

48 §.

Stadgandena i detta kapitel gälla även ändring av tomtindelning.

Vad i detta kapitel är stadgat, gäller även i tillämpliga delar tomtindelning, som är fastställd i den ordning 38 § 2 mom. byggnadslagen föreskrives. Angående tomtindelning, som är fastställd på nämnda sätt, skall stadsstyrelsen sanda meddelande till ministeriet för inrikesärendena, och, såvitt fråga är om område, som är infört i jordregistret, jämväl till lantmäterikontoret. Meddelandet skall åtföljas av tomtindelningskarta, försedd med anteckning om fastställelsen.

7 kap.

Byggnadslov.

49 §.

Byggnadslov för uppförande av nybyggnad skall sökas hos magistraten.

50 §.

Även om byggnadslov enligt 49 § icke fordras, skall hos magistraten sökas tillstånd till följande åtgärder:

1) användning av byggnad eller del därav till väsentligt annat ändamål än den använts eller enligt byggnadslovet skall användas;

2) ändring av fasad;

3) delning eller sammanslagning av rum och lägenheter;

4) ändring av bärande konstruktion eller av eldstad, som kräver nytt kanalsystem, om den icke kan anses såsom nybygge;

5) byggande av kiosk eller kolonistuga, som icke är nybyggnad, resande av minnesmärke av offentlig karaktär samt uppförande av musikestrad, danslave eller annan liknande anläggning: samt

6) ingärdning av tomt och byggande av inkörsport.

Tillstånd, som avses i punkterna 1―5, skola sökas inom hela stadsområdet och i 6 punkten avsett tillstånd inom stadsplaneområde.

Innan ärende, som avses i 30 § 2 mom. eller 43 § 2 mom. byggnadslagen, avgöres, skall magistraten inhämta stadsstyrelsens utlåtande i saken.

I byggnadsordning skall bestämmas, huruvida magistratens eller byggnadsinspektörens tillstånd fordras för byggnadsåtgärder, vilka inverka på byggnads utseende eller på stadsbilden, ävensom för anbringande av stolpar, fästen samt försäljnings-, kungörelse- och reklamanordningar.

51 §.

Byggnadslov skall sökas skriftligen med bifogande av:

1) utredning om att sökanden besitter tomten eller byggnadsplatsen;

2) tomtkarta och protokoll, uppgjorda på sätt om dem är särskilt stadgat, eller, då fråga är om byggande utom stadsplaneområde, av myndighet uppgjord karta över byggnadsplatsen och dess omgivning, upptagande bestämmelserna om områdets nyttjande och bebyggande. På tomtkarta eller bilaga därtill skall dessutom finnas angivet, vilka bestämmelser, som enligt stadsplanen gälla angående tomten, till tomten gränsande gators bredd och höjdförhållanden, avstånd till motstående byggnadsgräns, till tomten gränsande byggnader samt avlopp, som redan finnes eller skall anläggas, dess storlek, höjdförhållanden och avstånd från tomtgränsen samt tomtens fastställda höjdförhållanden;

3) situationsplan över tomten eller byggnadsplatsen i tre exemplar, utvisande, vilka byggnader, som komma att uppföras, vilka som redan finnas på platsen och vilka som komma att rivas ävensom regleringen av gårdsplanen jämte parkerings- och lastningsplatser för bilar; samt

4) av kompetent planerare uppgjorda och undertecknade byggnadsritningar jämte förklaringar i tre exemplar, av vilka sökanden, sedan ärendet blivit avgjort, bör återfå ett. Byggnadsritningarna böra även upptaga plan till avlopp för byggnaden och vid behov till bortledning av regnvatten samt vatten i täckdiken.

Där det befinnes nödigt, må magistraten vid behandlingen av ärende rörande byggnadslov av sökanden kräva även annan utredning, såsom särskilda arbets- och konstruktionsritningar och hållfasthetsberäkningar samt utredning om byggnadsmaterialet, grundens art, de konstruktioner, som komma till användning i byggnaden och jordmånen på byggnadsplatsen. Är ärende av den art, att det kan avgöras utan i denna paragraf nämnd fullständig utredning, må det därförutan av magistraten avgöras.

Innan ansökan om byggnadslov avgöres, skall magistraten vid behov införskaffa utlåtande av hälsovårdsnämnden och brandnämnden samt andra myndigheter.

Vad i denna paragraf är stadgat om ansökan om byggnadslov, äger motsvarande tillämpning på sådant tillstånd av magistraten, som avses i 50 §.

52 §.

Innan ansökan om byggnadslov för uppförande av nybyggnad avgöres, skall syn på byggnadsplatsen vid behov förrättas av byggnadssynemän eller byggnadsinspektör. Närmare stadganden om synen och dess förrättare utfärdas i byggnadsordning. Stadgandena i detta moment äga tillämpning även på sådant tillstånd av magistraten, som avses i 50 §.

Skall med anledning av ansökan om byggnadslov för nybyggnad i 1 mom. nämnd syn förrättas, skola sökanden samt innehavarna av granntomterna och mitt eller snett emot liggande tomter bevisligen underrättas om tidpunkten för synen.

53 §.

Vid prövningen av ansökan om bygnadslov skall magistraten tillse, att byggnaden uppfyller föreskrifterna i fastställd stadsplan och tomtindelning samt beakta även övriga bestämmelserna angående byggande.

Följande omständigheter böra bland annat ägnas uppmärksamhet:

1) att byggnaden är lämplig på platsen i fråga;

2) att byggnaden icke placeras så, att den onödigtvis åsamkar granntomterna olägenhet eller försvårar deras ändamålsenliga bebyggande;

3) att till tomten finnes användbar infartsväg eller möjlighet att anordna sådan;

4) att byggnaden är ändamålsenligt planerad, att konstruktionerna fylla de krav, som böra ställas på dem, och att för hälsan ofarligt byggnadsmaterial användes;

5) att byggnaden uppfyller brandsäkerhetens och den personliga säkerhetens krav;

6) att byggnaden är proportionerlig och passar in i omgivningen; samt

7) att byggnadens höjdläge står i rätt proportion till gatu- och avloppsnivåerna.

Magistraten bör vidare vid prövningen av ansökan om byggnadslov, som avser byggnad utom stadsplaneområde, granska:

1) att byggnadsplatsen är tillräckligt stor och för ändamålet lämplig;

2) att byggnaderna placeras på lämpligt avstånd från varandra, från byggnadsplatsens gränser, från allmänna vägar och från grannes mark; samt

3) att byggnadsplatsen är ur hälsosynsynpunkt lämplig.

Vad ovan är stadgat om nybyggnad, skall i tillämpliga delar gälla även i 50 § avsedd byggnadsåtgärd.

54 §.

Vid prövning av byggnadslov, som gäller ny byggnad, tillbyggnad eller ombyggnad, bör magistraten tillse, att tomten med beaktande av nybyggnaden, övriga byggnader på området samt gårdsplanen, kommer att få minst i 56 och 57 §§ nämnt antal bilplatser.

Är tillbyggnaden ringa, äga stadgandena i 1 mom. icke tillämpning.

55 §.

Bilplatser äro förvarings- eller parkeringsplatser för bilar.

Med förvaringsplatser för bilar avses i ritningarna till byggnad angiven plats i byggnad för förvaring eller parkering av bilar och med parkeringsplats för bilar utanför byggnaden för parkering och förvaring av bilar reserverad plats.

56 §.

Tomt bör med beaktande av dess användning och läge samt de lokala förhållandena upptaga enligt följande regler beräknat antal bilplatser:

1) bostäder: a) byggnader med högst fyra bostadslägenheter och radhus: en bilplats per bostadslägenhet; b) byggnader med flera bostadslägenheter än i punkt a är sagt: en bilplats per 100―200 m2 av den sammanlagda lägenhetsytan;

2) kontor, affärslokaler och med dem jämförliga: en bilplats per 100―150 m2 av den sammanlagda lägenhetsytan;

3) hotell: en bilplats per 4―10 gästrum;

4) restauranger: en bilplats per 10―20 sittplatser;

5) sjukhus: en bilplats per 4―8 patientplatser;

6) bilsevicestationer: 3―5 bilplatser per varje serviceplats, dock minst fem bilplatser per bilservicestation;

7) industrianläggnignar: antalet bilplatser bestämmes på grundvalen av den av sökanden företedda utredningen, vari anläggningens läge, arten av dess verksamhet, personalens numerär och övriga på sak verkande omständigheter beaktats.

8) kyrkor, teatrar, konsertsalar, biografteatrar och sammanträdesrum: antalet bilplatser bestämmas på grundvalen av den av sökanden företedda utredningen, vari även möjligheterna att parkera utanför tomten må beaktas; skola vid bestämmandet av antalet bilplatser möjligheterna att parkera utanför tomten beaktas, skall magistraten, innan ärendet avgöres, i saken begära utlåtande av stadsstyrelsen; samt

9) övriga: antalet bilplatser bestämmes med iakttagande av grunder, motsvarande ovan anförda regler och med beaktande av behovet av bilplatser.

Användes byggnad för flera ändamål, bestämmes antalet bilplatser på tomten enligt sammanlagda antalet för de skilda lokalerna beräknade bilplatserna. Finnes dock på en och samma tomt teater eller annan lokal, som huvudsakligen användes endast på kvällarna, och affär eller annan lokal, som huvudsakligen användes endast på dagen, beaktas av dessa lokaler endast den, som påkallar flera bilplatser.

Ifall i stadsplanen för tomt reserverats bilplatser utom tomtområdet, skola dessa beaktas såsom minskning vid fastställandet av antalet bilplatser för tomten.

Är antalet bilplatser för tomt fastställt i stadsplanen, skola stadsplanens bestämmelse lända till efterrättelse.

57 §.

Magistraten må på synnerliga skäl efter att hava verkställt utredning och vid behov efter att hava hört stadsstyrelsen för tomt fastställa mindre antal bilplatser än den enligt 56 § 1 mom. 1―6 och 9 punkterna borde hava.

Är ansökan om byggnadslov icke åtföljd av utförlig plan angående bilplatserna, anses en bilplats jämte körväg upptaga 25 m2.

58 §.

Bilplats må icke utan magistratens tillstånd användas för annat ändamål.

59 §.

Då förhållandena det påkalla, må byggnadslov beviljas på villkor att nödig torrläggning av marken företages, innan byggnaden uppföres eller tages i avsett bruk.

60 §.

Magistraten skall vid beviljande av byggnadslov bestämma den tid, då infartsväg och avlopp, som avses i 85 § byggnadslagen, skola byggas. Infartsväg och avlopp skola hållas i skick, så länge de behövas.

61 §.

Magistraten må vid beviljandet av byggnadslov meddela närmare föreskrifter om byggnadsarbetets utförande.

Gäller byggnadslov tomt, för vilken byggnadsytan är fastställd i stadsplan, skall för byggnadslovet uppställas villkoret, att byggnader utom byggnadsytan inom föreskriven tid avlägsnas.

Medan byggnadsarbetet pågår, må magistraten bestämma, att hållfasthetsberäkningar jämte ritningar samt andra specialritningar skola inlämnas till granskning. Detaljerade bestämmelser härom må utfärdas i byggnadsordning.

62 §.

Magistraten bör vid beviljandet av byggnadslov tillse, att icke historiskt eller arkitektoniskt värdefulla byggnader förstöras eller stadsbilden förvanskas.

Angående byggande på område, som avses i 135 § byggnadslånen, må särskilda bestämmelser intagas i stadsplan.

8 kap.

Tillsyn över byggnadsarbete.

63 §.

Magistraten äger tillse, att byggande icke inledes utan tillstånd, då sådant fordras.

Magistraten bör även noggrant följa med byggnadsföretag och i detta avseende övervaka bland annat:

1) att fastställda ritningar och föreskrifter följas;

2) att byggnadsmaterial och arbetsmetoder äro ändamålsenliga;

3) att tillräckliga åtgärder vidtagas för skyddande och isolerande av byggnadsdelar, som äro utsatta för fukt och köld;

4) att uttorkning av byggnad genom lämpliga åtgärder verksamt främjas; samt

5) att allt sådant undvikes, som eljest kan äventyra byggnads hållfasthet eller medföra olägenhet för dem som uppehålla sig där.

64 §.

Innan byggnadsarbetet på nybyggnad inledes, skall tomtmätaren på marken utmärka byggnadsplatsen enligt de fastställda ritningarna och dess höjdläge.

Är tomtgräns oklar, skall tomtmätaren vid behov underställa saken magistraten, på sätt därom är särskilt stadgat. Förrättning för utmärkande av byggnads plats skall inställas till dess gränsens rätta sträckning blivit slutligt fastställd.

Vad ovan är stadgat om utmärkande av platsen för byggnad, skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse även då stängsel uppsättes vid tomtgräns.

Sedan grunden till byggnad blivit lagd och sockeln färdigställd eller motsvarande byggnadsskede fullbordat, må byggnadsarbetet icke fortsättas, förrän tomtmätaren vid besiktning fastslagit byggnadens plats och höjdläge.

65 §.

För tillsynen över byggnadsföretag eller annat arbete, för vilket magistratens tillstånd fordras, skola nödiga syner förrättas av magistraten. Vid uppförande av nybyggnad bör syn särskilt hållas för granskning av byggnadsgrunden, byggnadsstommen och byggnaden i färdigt skick samt regleringen av gårdsplan.

Synerna skola vid behov förrättas i samråd med hälsovårds- och brandmyndigheterna.

Byggnad eller del därav må icke tagas i bruk, förrän den vid syn därför godkänts.

Närmare föreskrifter angående övervakningen av byggnadsarbetet och verkställandet av syner utfärdas i byggnadsordning.

66 §.

På försvarsväsendets ovan i 6 § nämnda områden må syner icke verkställas.

67 §.

Har byggnadsarbete påbörjats men icke fullbordats inom tid, som stadgas i 150 §, må magistraten, då det med hänsyn till byggnadens hållfasthet, brandsäkerhet, utseende eller farlighet befinnes nödigt, ålägga ägaren att inom förelagd tid färdigställa arbetet helt eller delvis eller ock att vidtaga annan åtgärd, som av saken påkallas.

Inställes påbörjad rivning av byggnad utan giltigt skäl, må magistraten, där omständigheterna det påkalla, förelägga viss tid inom vilken rivningsarbetet samt platsens planering och uppsnyggning skola vara slutförda.

68 §.

Vid varje bygge skall finnas en av magistraten godkänd person, som leder byggnadsarbetet och svarar för dess utförande. Såsom sådant bygge anses likväl ej rivning av mindre byggnad, ej heller mindre grävningsarbete.

Byggnadsarbete må icke påbörjas, förrän magistraten godkänt ansvarig arbetsledare. Till ansökan därom skall fogas vederbörandes skriftliga åtagande att såsom ansvarig arbetsledare leda arbetet.

Till ovan i 1 mom. avsedd ansvarig arbetsledare må antagas endast person, som medelst betyg från teknisk skola eller därmed jämförlig eller högre teknisk läroanstalt styrker sig äga tillräckliga insikter samt medelst intyg av sakkunnig myndighet eller i byggnadsbranschen insatt person styrker sig äga nödig praktisk erfarenhet i yrket. Magistraten må likväl till ansvarig arbetsledare för enklare byggnadsarbete godkänna person, som icke fyller dessa kompetensfordringar, men som dock prövas äga tillräckliga förutsättningar därför.

Magistraten må, då skäl därtill föreligger, återkalla sitt godkännande av ansvarig arbetsledare.

69 §.

Förekomma i bygge svårutförbara konstruktioner, må magistraten förordna, att övervakningen av dylikt arbete skall ombetros person, som är därför särskilt utbildad och äger tillräcklig fackkunskap. Sådan av magistraten godkänd konstruktionsövervakare ansvarar för arbetets utförande till den del det övervakas av honom.

70 §.

I byggnadsarbete böra alla de försiktighetsmått vidtagas, som äro erforderliga till skyddande av liv och egendom mot skada.

Särskilt bör tillses:

1) att arbetet med grunden och därför nödig grävning och sprängning utföres så varsamt, att skada icke uppstår;

2) att byggnadsställningarna göras tillräckligt starka; samt

3) att tillfällig uppvärmning samt maskinella och andra arbeten ordnas så, att brandfara samt annan skada och olägenhet i mån av möjlighet undvikes.

I byggnadsordning utfärdas närmare föreskrifter om försiktighetsmått ävensom om byggares skyldighet att iståndsätta gata eller annat allmänt område, som under byggnadsarbetet skadats. I byggnadsordning bestämmes även om särskilt inhägnande av gatumark invid bygge på tomt.

9 kap.

Byggnadsstadganden.

71 §.

Är byggnads plats bestämd genom yttre byggnadsgränser, skall byggnaden uppföras intill byggnadsgränsen mot gata. Finnas icke yttre byggnadsgränser, skall huvudbyggnaden uppföras intill gatulinjen. Magistraten må dock tillåta, att byggnad placeras på annat sätt.

72 §.

Byggnads yttertak må mot gata och gårdsplan höja sig högst i 45° lutningsvinkel från fasadytans övre kant. I särskilda fall må magistraten medgiva undantag från denna bestämmelse.

73 §.

I byggnadsordning skall bestämmas, i vilken mån enskilda delar av byggnad samt byggnadsdelar må överskjuta byggnadsgränsen eller den tillåtna byggnads- och takhöjden eller tomtgränsen mot gata eller annat allmänt område.

I byggnadsordning må bestämmas, i vilken mån gatumark får användas för byggande av ljusbrunn, bränslestört eller andra dylika schakt i utrymmen under markytan.

74 §.

Till byggnadskvarter hörande mark skall hållas i snyggt skick. Magistraten må bestämma om ändamålsenlig reglering av dylik mark och om dess underhåll.

Har byggnad i sin helhet eller till någon del brunnit eller förstörts eller har byggnadsarbete lämnats oavslutat, skall tomten eller byggnadsplatsen ofördröjligen röjas så, att den icke förfular omgivningen och äventyrar den personliga säkerheten.

75 §.

I byggnadsordning skall bestämmas om reglering av gårdsplan, om förbindelse mellan gårdsplan och gata eller annat allmänt område samt om inhägnande av tomt och om inkörsport.

76 §.

På byggnadstomt och tomt för allmän byggnad må icke placeras anläggning, som genom gnistor, aska, sot, rök, värme, stank, gaser, ånga, skakning eller buller eller annorledes förorsakar oskälig bestående olägenhet för de på tomten eller i dess närhet boende, ej heller må dylika tomter användas för upplagring, som förfular eller stör omgivningen.

77 §.

Byggnad skall vara ändamålsenlig. Byggnad skall hava sådan utformning och färg, att den passar in i omgivningen. Byggnad skall uppföras av material, som icke är hälsovådligt.

78 §.

Konstruktioner och byggnadsdelars hållfasthet skola i varje enskilt fall anpassas efter byggnadsgrunden, byggnadsmaterialet och belastningen.

Byggnad skall isoleras mot fukt och vid behov mot vattentryck.

79 §.

Bostadsbyggnads ytterväggar, bottenbjälklag och vindbjälklag skola vara tillräckligt värmeisolerande.

Bostadslägenhet skall byggas med tillfreds ställande ljudisolering och skydd mot andra olägenheter.

Bestämmelserna i denna paragraf äga motsvarande tillämpning på arbetsrum.

80 §.

Golv i bonings- och arbetsrum må icke ligga under markytan vid rummets fönstervägg. Magistraten må likväl medgiva undantag för arbetsrum, då terrängförhållandena eller rummens ändamålsenliga utnyttjande det påkallar och sanitära olägenheter icke därigenom uppstå.

81 §.

Planeringen av bostadslägenhet och dess fasta inredning bör vara ändamålsenlig. Varje bostadslägenhet bör omfatta tillräckligt stora tambur- och förvaringsutrymmen.

82 §.

Bostadslägenhets lägenhetsyta må icke understiga 20 m2.

Bostadsrums rumsyta må icke understiga 7 m2. Rum böra hava ändamålsenlig form. Utrymme för matlagning, vars rumsyta understiger 7 m2, anses såsom kokvrå.

83 §

Höjden i bostads- och arbetsrum samt kokvrå skall vara minst 250 cm och våningshöjden, som är rumshöjden ökad med mellanbjälklagets tjocklek, i hus med tre eller flere våningar minst 280 cm. Rumshöjden må i envåningshus, radhus och byggnad med högst två bostadslägenheter vara minst 240 cm och våningshöjden under 280 cm. Magistraten må, då särskilt skäl det påkallar, för enskilda rum och kokvrå i bostadslägenheter och arbetslokaler tillåta lägre höjd än ovan är sagt, dock icke lägre än 220 cm.

Avviker taket i rum f rån det vågräta planet, tillämpas medelhöjdsberäkning, varvid utrymme, som är lägre än 160 cm, icke anses höra till rumsytan.

84 §.

Fönsterytan i bonings- och arbetsrum samt kokvrå, vars rumsyta överstiger 4 m2, skall vara tillräcklig och utgöra minst 1/10 av rumsytan. Fönstren böra vetta direkt ut i det fria. Fönstren i boningsrum böra i mån av möjlighet vara så anbragta, att de icke vetta enbart mot norr.

Huvudfönster i bonings- eller arbetsrum skall vetta direkt mot gata eller annat allmänt område eller mot gårdsplan, vars bredd, ifall fönstren vetta mot byggnad, på samma tomt, icke understiger höjden av motliggande byggnad räknat från rummets golvplan, eller, ifall fönstren vetta mot granntomt, hälften av motliggande byggnads tillåtna höjd. Det obebyggda utrymmet framför huvudfönster må dock i intet fall understiga 8 meter. Arbetsrum må med magistratens medgivande hava endast takljus.

85 §.

Byggnad skall hava tillfyllest med tillräckligt rymliga och lättillgängliga utgångar. Utgång skall kunna nås direkt från varje lägenhet, och ditledande dörrar böra vara så anbragta, att de i minsta möjliga mån hindra nyttjandet av utgången.

Utgång bör vara tillräckligt upplyst av dagsljus eller artificiellt ljus och luftväxlingen bör vara tillräcklig.

Angående beskaffenheten av utgång, dess bredd och andra nödiga omständigheter utfärdas närmare föreskrifter av ministeriet för inrikesärendena.

86 §.

Vindsgolv må icke ligga högre än byggnadens högsta tillåtna höjd. Magistraten må likväl i särskilda fall medgiva undantag, för att den underliggande våningens rumshöjd skall kunna i nödig mån ökas eller då tekniska anordningar i byggnaden det påkalla.

87 §.

Varje bostadslägenhet skall hava avträde. För arbetslokaler skall nödigt antal avträden inrättas. Angående avträden gäller i övrigt vad om dem är särskilt föreskrivet.

88 §.

Skorstenar och luftutsugningskanaler skola anbringas så, att olägenheterna av avgående rök och gaser i tillräcklig mån förebyggas.

Luftväxlingen i bostadslägenhet skall vara tillfredsställande.

Kök, kokvrå, bad- och duschrum samt WC skall hava effektiv luft utsugning.

89 §.

I byggnadsordning må bestämmdser utfärdas även om undra utrymmen i byggnad än bostadslägenheter och arbetslokaler.

90 §.

Med boningsrum avses i denna förordning till bostadslägenhet hörande eller eljest för beboende avsett rum, där människor en betydande eld av dygnet uppehålla sig. Såsom boningsrum anses icke tambur, förrum, badrum, kokvrå eller annat sådant utrymme.

Med arbetsrum avses rum, som är avsett att utgöra varaktigt arbetsställe för människor, såsom butik, kontorsrum samt utrymme i fabrik eller verkstad. Tvättstuga, bastu, hobbyrum och annat sådant rum, som är avsett för de i huset boendes eget bruk, anses icke såsom arbetsrum.

91 §.

Vad ovan i 74 § 2 mom. och 76―90 §§ är stadgat, gäller även byggande utom stadsplaneområde.

Angående uppförande av tillfällig nybyggnad stadgas i 151 §.

10 kap.

Gata och avloppsverk.

92 §.

Om tillträdande av mark, som avses i 48 § 1 mom. byggnadslagen, skall staden minst 14 dagar därförinnan bevisligen underrätta ägaren och innehavaren av området. Kan ägaren eller innehavaren icke anträffas, skall tillträdet delgivas i den ordning kommunala tillkännagivanden offentliggöras i staden.

93 §.

På område, som avses i 47 § byggnadslagen, skall förrättas syn, om markägaren eller -innehavaren eller staden det yrkar. Anmälan härom skall göras hos stadens inlösninsskommission före ovan i 92 § avsedd tillträdesdag.

Synen förrättas av stadens inlösningskommission utan av överlåtaren och mottagaren valda ledamöter på tid, som bör meddelas sakägarna. Kan markägaren eller -innehavaren icke anträffas, skall meddelande göras i den ordning kommunala tillkännagivanden offentliggöras i staden.

94 §.

Stadsstyrelsen eller av denna förordnad myndighet åligger att hos magistraten göra framställning om verkställande av syn för upplåtande av gata eller del därav till allmänt begagnande.

Angående förrättande av syn skall minst 7 dagar därförinnan anmälan göras till stadsstyrelsen och meddelande bevisligen delgivas ägare av tomter och annan mark vid gatan eller gatudelen. Kan ägare icke anträffas, skall meddelande om synen göras minst 7 dagar därförinnan i den ordning kommunala tillkännagivande offentliggöras i staden.

95 §.

Gaturitning, som bör innefatta situationsplan samt nödigt antal tvär- och längdprofiler av gatan, fastställes av stadsstyrelsen, sedan förslag till gaturitning varit offentligt framlagt till påseende under 14 dagar. Förslagets framläggande skall tillkännagivas i den ordning kommunala tillkännagivanden offentliggöras i staden. Anmärkningar mot förslaget skola göras skriftligen hos stadsstyrelsen före utgången av den tid förslaget skall vara framlagt till påseende.

Vad i 1 mom. är stadgat om gaturitnings fastställande gäller även ändring därav, utom då fråga är om refug, smärre ändring av profil eller smärre ändring av höjdläge annorstädes än vid tomtgräns.

96 §.

Erfordras föreskrifter angående byggnadskvarters eller andra områdens höjdlägen utöver vad som finnes angivet i stadsplanen, må sådana utfärdas i den ordning 95 § föreskriver.

97 §.

Då stadsplan blivit fastställd, skall stadsstyrelsen eller i reglemente eller instruktion bestämd myndighet, innan avlopp byggas på området, fastställa detaljerad avloppsplan.

98 §.

Allmänt avlopp skall i allmänhet byggas på gatumark eller annat allmänt område.

99 §.

Avloppsnät skall i mån av möjlighet byggas så, att enskild avloppsledning från varje tomt kan direkt anslutas till nätet.

Är anslutning av enskilt avlopp till allmänt avlopp med beaktande av dess läge icke möjligt, må stadsstyrelsen eller av denna förordnad myndighet, efter att hava hört hälsovårdsnämnden, tillåta innehavaren av tomten att bygga enskilt avlopp med annat utlopp.

100 §.

Magistraten må vid behov bestämma, att för två eller flere tomter skall byggas gemensamt enskilt avlopp. Uppstår tvist om fördelningen av kostnaderna för dess hyfsande eller underhåll, avgöres saken av domstolen på den ort, där fastigheten är belägen.

101 §.

På sådant område av stad, där allmänt avlopp icke finnes, skall innehavaren av tomt eller byggnadsplats vidtaga nödiga åtgärder för uppsamling av flytande orenlighet och avlägsnande av olägenheterna därav.

102 §.

Med avfallsvatten från industri, varom stadgas i 78 § 5 mom. byggnadslagen, avses i industrianläggnings produktionsverksamhet använt vatten eller annan vätska, som skall avlägsnas.

103 §.

Angående enskilda avlopp och tillhörande anordningar må närmare föreskrifter utfärdas i byggnadsordning och annan kommunal stadga.

104 §.

Anmärkningar, som avses i 89 § 3 mom. byggnadslagen, skola ställas till stadsstyrelsen inom 14 dagar från utgången av den tid utredningen eller förslaget var framlagt till påseende.

105 §.

Förteckning, som avses i 92 § 4 mom. byggnadslagen, skall för varje tomt och annat område, upptaga åtminstone följande uppgifter om ersättningarna för dels gatubyggnadskostnaderna, dels avloppsbyggnadskostnaderna:

1) datum för stadsstyrelsens beslut med stöd av 91 § byggnadslagen eller för i 92 § 1 mom. byggnadslagen avsett avtal;

2) den av stadsstyrelsen fastställda eller den överenskomna ersättningen;

3) annuitetens belopp, förfallodag och erlagda annuiteter; samt

4) i 91 § 3 mom. byggnadslagen avsedd höjning eller sänkning.

106 §.

Har avtal ingåtts om ersättning, som avses i 75 § byggnadslånen, skall staden föra förteckning över obetalda ersättningar.

11 kap.

Förfarandet rörande byggnadsservitut.

107 §.

Grundande och upphävande av servitut sökes hos magistraten.

Syn skall förrättas, om det befinnes påkallat.

108 §.

Byggnadsservitut må grundas, om ägarna av vederbörande tomter därom skriftligen överenskomma eller, om tomterna tillhöra en och samma ägare, på dennes ansökan.

Byggnadsservitut må upphävas genom tomtägarnas skriftliga avtal.

109 §.

Angående grundande eller upphävande av byggnadsservitut skall, sedan magistratens beslut vunnit laga kraft, göras anteckning i tomtregistret vid vederbörande tomt.

Byggnadsservitut, som förfallit, skall på förordnande av magistraten avföras ur tomtregistret.

110 §.

I tomtregistret infört byggnadsservitut är i kraft även om tomten övergår i annans ägo.

III avdelningen.

STADGANDEN RÖRANDE LANDSKOMMUNER.

12 kap.

Byggnadsplan.

111 §.

Kommunalstyrelse skall vid behov vidtaga åtgärder för uppgörande av byggnadsplan för område, som avses i 95 § byggnadslagen.

112 §.

Länsstyrelse äger rätt att vid handläggningen av ärenden angående byggnadsplan erhålla sakkunnigbistånd av byggnadsstyrelsen och andra statliga myndigheter. Länsstyrelsen må även vid behov anlita enskild sakkunnig.

113 §.

Framställning till länsstyrelsen om uppgörande av byggnadsplan skall åtföljas av nödig utredning.

Då framställning gjorts om uppgörande av byggnadsplan, skola, om länsstyrelsen finner skäl därtill föreligga, de markägare, vilkas rätt planen kan beröra, beredas tillfälle att vid ett av länsstyrelsen för ändamålet utlyst möte uttala sig i saken. Mötet skall på åtgärd av länsstyrelsen kungöras minst 14 dagar därförinnan i den ordning kommunala tillkännagivanden offentliggöras i kommunen, varjämte meddelande om mötet i god tid skall tillställas den kommun, inom vilken området ligger, byggnadsstyrelsen, lantmäterikontoret och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt enligt länsstyrelsens prövning även andra centrala ämbetsverk, regionplansförbundet samt grannkommun.

Då länsstyrelsen beslutar om uppgörande av förslag till byggnadsplan, må planläggningsområdet i beslutet angivas även blott ungefärligen.

114 §.

Byggnadsplan skall uppgöras så, att ett ändamålsenligt byggande och utnyttjande av området främjas. Finnes för kommun generalplan, skall byggnadsplanen uppgöras i enlighet med huvudprinciperna i generalplanen, såframt skäl till avvikelse från dem icke föreligga.

Angående byggnadsplan gäller i tillämpliga delar vad i 32―35 §§ är stadgat om stadsplan med beaktande likväl av stadgandena i 95 § 2 mom. byggnadslagen.

Byggnadsplan upptager även numren på byggnadskvarter samt, såframt det befinnes erforderligt, namnen på vägar och allmänna områden.

115 §.

Byggnadsplan skull uppföras på baskarta i skala 1:2000 eller i särskilt fall i större skala. Till byggnadsplan hör beskrivning, innefattande motivering och erforderliga förklaringar till förslaget.

Byggnadsplanebestämmelser skola antecknas på byggnadsplanekarta.

116 §.

Förslag till byggnadsplan skall på åtgärd av länsstyrelsen vara offentligt framlagd till påseende under 30 dagar från det framläggandet blev kungjort i den ordning kommunala tillkännagivanden offentliggöras i kommunen. Anmärkningar mot förslaget skola framställas hos länsstyrelsen inom i kungörelsen nämnd tid.

Innan förslaget fastställes, skall utlåtande därom begäras av kommunen och av regionplansförbundet samt vid behov av grannkommun.

Har ej förslaget med anledning av anmärkningar väsentligt ändrats efter det att det varit framlagt till påseende, behöver det icke ånyo framläggas.

Vad i denna paragraf är stadgat, gäller även fördelningen av kostnaderna för upprättande av byggnadsplan och dess utmärkande i terrängen, såframt överenskommelse om fördelningen icke ingåtts. Har icke enskild markägare ålagts att deltaga i kostnaderna, skall ovan i denna paragraf fastställt förfarande icke iakttagas, utan skall utlåtande begäras av den, som åvälvts ersättningsskyldighet.

117 §.

Då byggnadsplan blivit fastställd, skall den på åtgärd av kommunalstyrelsen kungöras i den ordning kommunala tillkännagivanden offentliggöras i kommunen.

Byggnadsplanekarta förvaras i lantmäterikontorets arkiv, och avskrift därav skall så snart ske kan tillställas kommunalstyrelsenoch byggnadsnämnden samt byggnadsstyrelsen, lantmäteristyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och regionplansförbundet.

I byggnadsplan företagna ändringar skola av lantmäterikontoret införas i byggnadsplanekartan.

118 §.

Vad ovan i detta kapitel är stadgat, gäller även vid ändring av byggnadsplan.

119 §.

Markägare må hos kommunalstyrelsen anhålla om att byggnadsplanen utmärkes på marken. Företager kommunen icke utmärkningen av byggnadsplanen på marken, skall den vidarebefordra ansökan till länsstyrelsen med bifogande av eget utlåtande i saken. Kommun må göra framställning i saken hos länsstyrelsen även utan markägares ansökan.

13 kap.

Byggande på byggnadsplaneområde.

120 §.

Byggnadslov för uppförande av nybyggnad skall sökas hos byggnadsnämnden.

121 §.

Såframt ej annat är föreskrivet i byggnadsordning, skall, även om byggnadslov enligt 120 § icke fordras, hos byggnadsnämnden sökas tillstånd till följande åtgärder:

1) användning av byggnad eller del därav till väsentligt annat ändamål än den använts eller enligt byggnadslovet skall användas;

2) väsentlig ändring av fasad;

3) delning eller sammanslagning av rum och lägenheter;

4) ändring av bärande konstruktion eller av eldstad, som kräver nytt kanalsystem, om den icke kan anses såsom nybygge; samt

5) byggande av kiosk eller kolonistuga, som icke är nybyggnad, resande av minnesmärke av offentlig karaktär, samt uppförande av musikesträd, danslave och annan liknande anläggning.

122 §.

Byggnadslov skall sökas skriftligen med bifogande av:

1) utredning om att sökanden besitter byggnadsplatsen;

2) utdrag ur byggnadsplanen;

3) situationsplan över byggnadsplatsen i tre exemplar, utvisande vilka byggnader som äro avsedda att uppföras, vilka som redan finnas på platsen och vilka som komma att rivas; samt

4) byggnadsritningar i tre exemplar, av vilka sökanden, sedan ärendet avgjorts, återfår ett.

Därest det befinnes nödigt, må byggnadsnämnden vid behandlingen av ärende rörande byggnadslov av sökanden kräva även annan utredning än ovan sägs.

Omfattar byggnadsarbete svårutförbara konstruktioner, må byggnadsnämnden ålägga sökanden att förete sakkunnigs utlåtande i saken.

Är ärende av den art, att det kan avgöras utan i denna paragraf nämnd fullständig utredning, må det därförutan av byggnadsnämnden avgöras.

123 §.

Innan ansökan om byggnadslov avgöres, må byggnadsnämnden vid behov införskaffa utlåtande av hälsovårds-, brand- och andra myndigheter.

Vad i 122 § är föreskrivet angående ansökan om byggnadslov gäller i tillämpliga delar sådant tillstånd av byggnadsnämnden, som avses i 121 §.

124 §.

Innan ansökan om byggnadslov för uppförande av nybyggnad avgöres, skall syn på platsen vid behov förrättas av byggnadsnämnden, av nämnden förordnad medlem i nämnden eller av byggnadsinspektör. Närmare bestämmelser om synen och dess förrättare skall utfärdas i byggnadsordning. Syn må förrättas även i ärende, som avses i 121 §.

Skall med anledning av ansökan om byggnadslov för nybyggnad förrättas i 1 mom. nämnd syn, skola sökanden och innehavarna av bredvid samt mitt eller snett emot på motsatta sidan av väg liggande byggnadsplatser, därest det utan svårighet kan ske, bevisligen underrättas om tidpunkten för synen.

125 §.

Vid prövningen av ansökan om byggnadslov för nybyggnad skall byggnadsnämnden tillse, att byggnaden uppfyller föreskrifterna i fastställd byggnadsplan, samt beakta även övriga stadganden angående byggande.

Följande omständigheter böra bland annat ägnas uppmärksamhet:

1) att byggnaden är lämplig på platsen i fråga;

2) att byggnadsplatsen är tillräckligt stor och för ändamålet lämplig;

3) att byggnaderna placeras på visst avstånd från varandra och från byggnadsplatsens gränser samt trafikens intressen tillvaratagas;

4) att byggnaden placeras så, att den icke onödigtvis åsamkar i närheten liggande fastigheter olägenhet eller försvårar deras ändamålsenliga bebyggande;

5) att körbar infartsväg eller möjlighet att ordna sådan finnes;

6) att platsen för byggnaden är ur hälsosynpunkt lämplig;

7) att vattenförsörjningen och avlägsnandet av avfallsvatten kan ordnas på ett tillfredsställande sätt;

8) att byggnaden är ändamålsenligt planerad;

9) att bilplatser finnas till ett antal, som motsvarar byggnadsplatsens användning;

10) att byggnaden uppfyller brandsäkerhetens krav; samt

11) att byggnaden är proportionerlig och passar in i omgivningen.

Vad ovan är stadgat om nybyggnad gäller i tillämpliga delar även i 121 § avsedd byggnadsåtgärd, vartill tillstånd fordras.

126 §.

Då förhållandena det påkalla, må byggnadslov utfärdas på villkor att nödig torrläggning av marken företages, innan nybyggnad uppföres eller tages i avsett bruk.

127 §.

Medan byggnadsarbete pågår må byggnadsnämnden bestämma, att hållfasthetsberäkningar jämte ritningar samt andra specialritningar skola inlämnas till granskning.

128 §.

Byggnadsnämnd bör vid beviljandet av byggnadlov tillse, att historiskt eller arkitektoniskt värdefulla byggnader icke förstöras.

Angående byggande på område, som avses i 135 § byggnadslagen, må särskilda bestämmelser intagas i byggnadsplanen.

129 §.

Byggnadsnämnd äger tillse, att byggande icke inledes utan tillstånd, därest sådant fordras.

Byggnadsnämnd bör följa med byggnadsföretag och i detta avseende övervaka bland annat:

1) att fastställda ritningar och föreskrifter följas:

2) att byggnadsmaterial och arbetsmetoder äro ändamålsenliga;

3) att tillräckliga åtgärder vidtagas för skyddande och isolerande av byggnadsdelar, som äro utsatta för fukt och köld;

4) att ut torkning av byggnad genom lämpliga åtgärder verksamt främjas; samt

5) att allt sådant undvikes, som eljest kan äventyra byggnadens hållfastliet eller medföra olägenhet för dem som uppehålla sig där.

130 §.

För tillsynen över byggnadsföretag, för vilket tillstånd fordras, skola nödiga syner förrättas av byggnadsnämnden i den ordning i byggnadsordningen föreskrives. Syner skola förrättas i synnerhet för utmärkande av byggnads plats på marken, för granskning av byggnadsgrunden, byggnadsstommen och byggnaden i färdigt skick samt för reglering av gårdsplan. På försvarsväsendets ovan i 6 § nämnda områden må syner icke förrättas.

Synerna skola vid behov förrättas i samråd med hälsovårds- och brandmyndigheterna.

Då byggnad är färdig, skall anmälan därom göras till byggnadsnämnden.

131 §.

Har byggnadsarbete påbörjats, men icke fullbordats inom tid, som stadgas i 150 §, må byggnadsnämnden, då det med hänsyn till byggnadens hållfasthet, brandsäkerhet, utseende eller farlighet befinnes nödigt, ålägga ägaren att inom förelagd tid färdigställa arbetet helt eller delvis eller ock att vidtaga annan åtgärd, som av saken påkallas.

Inställes påbörjad rivning av byggnad utan giltigt skäl, må byggnadsnämnden, då omständigheterna det påkalla, förelägga vederbörande viss tid, inom vilken rivningsarbetet och platsens planering skola vara slut förda.

132 §.

Vid bygge, för vilket byggnadslov fordras, skall, såframt fråga ej är om ett mindre, enkelt byggnadsarbete, finnas en av byggnadsnämnden godkänd person, som leder byggnadsarbetet och svarar för dess utförande. Byggnadsarbete må icke påbörjas, förrän byggnadsnämnden godkänt ansvarig arbetsledare. Till ansökan därom skall fogas vederbörandes skriftliga åtagande att såsom ansvarig arbetsledare leda arbetet.

Till ovan i 1 mom. avsedd ansvarig arbetsledare må antagas endast person, som medelst betyg från teknisk skola eller därmed jämförlig eller högre teknisk läroanstalt styrker sig äga tillräckliga insikter. Byggnadsnämnden må dock till ansvarig arbetsledare för uppförande av bostads- eller ekonomibyggnad av enklare slag godkänna person, som icke uppfyller dessa kompetensfordringar, men som dock prövas äga tillräckliga förutsättningar därför.

Byggnadsnämnden må, då skäl därtill föreligger, återkalla sitt godkännande av ansvarig arbetsledare.

Förekomma i bygge svårutförbara konstruktioner, ma byggnadsnämnden förordna, att övervakningen av dylika konstruktioner skall ombetros person, som är därför särskilt utbildad och äger tillräcklig fackkunskap. Sådan av byggnadsnämnden godkänd konstruktionsövervakare ansvarar för arbetets utförande till den del det övervakas av honom.

133 §.

I byggnadsarbete böra alla de försiktighetsmått vidtagas, som äro erforderliga Till skyddande av liv och egendom mot skada.

Särskilt bör tillses:

1) att arbetet med grunden och därför nödig grävning och sprängning utföres så varsamt, att skada icke uppstår;

2) att byggnadsställningarna byggas tillräckligt starka; samt

3) att tillfällig uppvärmning samt maskinella och andra arbeten ordnas så, att brandfara samt annan skada och olägenhet i mån av möjlighet undvikes.

I byggnadsordning skall utfärdas närmare föreskrifter om ovan bestämda försiktighetsmått ävensom om byggares skyldighet att iståndsätta väg, som under byggnadsarbetet skadats.

134 §.

Vad i 9 kap. är stadgat, gäller i tillämpliga delar även byggnadsplaneområde.

14 kap.

Stadsplan i landskommun.

135 §.

Då i 116 § 1 mom. byggnadslagen nämnt förordnande givits, tillämpas på där avsett område vad om stad i denna förordning är stadgat.

15 kap.

Generalplan i landskommun.

136 §.

Angående generalplan i landskommun, varom stadgas i 119 § byggnadslagen, gäller vad i 4 kap. denna förordning är stadgat.

16 kap.

Byggande på område med glesbebyggelse.

137 §.

Vad ovan i 77―83, 85. 87, 88, 90, 120, 121, 123, 126, 127 och 131 §§ samt i tillämpliga delar i 122, 124, 125, 128, 129 och 133 §§ är stadgat, gäller vid byggande på område, för vilket byggnadsplan eller stadsplan icke är fastställd. Vad i nämnda paragrafer är stadgat om magistrat äger motsvarande tillämpning på byggnadsnämnd.

138 §.

Byggnadsnämnden, av nämnden förordnad medlem i nämnden eller byggnadsinspektör skall förrätta syner för granskning av byggnadsarbete, försåvitt det befinnes nödigt.

139 §.

Därest byggnadsnämnden finner det nödigt, skall i byggnadsarbete, vartill byggnadslov fordras, finnas en av byggnadsnämnden godkänd person, som leder byggnadsarbetet och svarar för dess utförande.

140 §.

Angående påbörjande eller avslutande av byggnadsarbete skall anmälan göras till byggnadsnämnden.

141 §.

Av byggnadsplats' areal må högst en tiondedel användas för uppförande av byggnad, såframt icke byggnadsnämnden på synnerligt skäl medgiver undantag.

142 §.

Byggnaders avstånd från varandra på en och samma byggnadsplats skall vara tillräcklig stort med beaktande av det ändamål, vartill byggnaderna skola användas.

143 §.

Eldfarlig byggnad, såsom smedja, må icke byggas närmare grannes mark eller legoområde än 15 meter och icke närmare grannes byggnad än 20 meter.

144 §.

Byggnadsnämnd må medgiva undantag från stadgandena i 82 och 83 §§ i fråga om byggnad, som användas endast under semestertiden.

145 §.

Vid uppförande av bostadsbyggnad skall ytterligare iakttagas

1) att byggnadens grund är stark och stabil; och

2) att byggnad, som varaktigt användes som bostad, har tillräckligt stor fönsteryta.

Vad i 1 mom. är stadgat, gäller även arbetsrum. Arbetsrum må dock med byggnadsnämndens medgivande hava endast takljus.

IV avdelningen.

SÄRSKILDA STADGANDEN.

17 kap.

Allmänt.

146 §.

I stadsplan, byggnadsplan och byggnadsordning må angående semesterområde, som avses i 151 § 3 mom. byggnadslagen, lättnader medgivas från vad eljest är gällande.

Med semesterområde avses specialområde, inom vilket byggnaderna användas endast under semestertiden.

147 §.

Av myndighet utfärdat byggnadsförbud träder i kraft, så snart det på åtgärd av kommunalstyrelsen blivit kungjort i den ordning kommunala tillkännagivanden offentliggöras i vederbörande kommun.

Länsstyrelsen skall om utfärdat byggnadsförbud underrätta väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och lantmäterikontoret.

148 §.

Vid beviljande av tillstånd att uppföra tillfällig nybyggnad skall byggnadens ändamål och vad dess hållfasthet, sanitära omständigheter, trafiken, brandsäkerheten och byggnadens proportionerlighet kräver beaktas. Tillstånd att hålla kvar sådan byggnad beviljas endast för viss tid eller till dess annorlunda bestämmes, dock högst för fem år.

149 §.

Myndighet, som beviljar byggnadslov, äger rätt att på ansökan av byggare giva tillstånd till att byggnadsarbete i sin helhet eller till någon del utföres, innan beslutet om byggnadslov vunnit laga kraft, om byggaren ställer säkerhet för kostnad och skada som kunna förorsakas av att byggnadslov upphäves eller förvägras.

150 §.

Har uppförande av nybyggnad icke påbörjats inom tre år från det byggnadslov beviljades, har lovet förfallit. Är byggnad icke planerad i strid med gällande byggnadsbestämmelser, må tillståndets giltighetstid förlängas med högst två år.

Har nybyggnad icke färdigbyggts inom fem år från det byggnadslov beviljades, har lovet förfallit, såframt dess giltighetstid icke på synnerliga skäl förlänges.

I 50 och 121 §§ avsett tillstånd har förfallit, såframt icke den åtgärd tillståndet avser blivit utförd inom tre år.

151 §.

Byggnads höjd mätes från de för tomten eller byggnadsplatsen fastställda höjdlägena, då sådana äro bestämda. Eljest mätes höjden, då byggnad ligger invid gata, från gatans fastställda höjdlägen, och, om den ligger annorstädes på tomt eller byggnadsplats, från intilliggande markytas medelhöjd. Byggnads höjd mätes upp till skärningen mellan fasadytan och yttertaket. Vid mätningen tillämpas medelhöjdsberäkning för marken, och må byggnad därvid indelas i delar.

152 §.

Med våning avses utrymme i byggnad, som begränsas av golvplan och mellanbjälklag eller vindsbjälklag och som i sin helhet eller till någon del ligger över markytan och vari enligt bestämmelserna om byggande må inrymmas bonings- eller arbetsrum eller utrymmen, som tjäna byggnadens huvudsakliga ändamål, eller med dem jämförliga utrymmen.

Uppföres byggnad enligt stadsplan, som gäller enligt före den 1 december 1953 givet fastställelsebeslut, och har antalet våningar i huset icke uttryckligen bestämts i stadsplanen eller i byggnadsordningen, må antalet våningar uppgå till högst det antal, som finge byggas, ifall våningshöjden vore 300 cm.

153 §.

Är antalet våningar i byggnaderna på tomt icke bestämt, anses vid beräkningen av tomts våningsyta våningshöjden på bostads- eller affärstomt, för vilken stadsplan fastställts före den 1 december 1953, utgöra 3 meter och på annan tomt 2,8 meter.

154 §.

Vid utarbetandet av plan eller tomtindelning skall markägare, vilkas rätt eller fördel planen eller tomtindelningen kan beröra, i den mån det befinnes nödigt, beredas tillfälle att antingen skriftligen eller muntligen yttra sig i saken.

155 §.

Skall beslut enligt 140 § byggnadslagen utfärdas efter anslag, skall meddelande därom uppsättas på den myndighets anslagstavla, som utfärdat beslutet.

156 §.

Kunna sakägarna icke enas om placeringen av de i 133 § 1 mom. byggnadslagen nämnda avloppen och ledningarna, beslutar magistraten därom. Detsamma gäller fästen, stöd och andra anordningar, vilka avses i 2 mom. samma paragraf.

Byggnadsnämnden bestämmer, om sakägarna icke kunna enas, hur i 1 mom. nämnda avlopp, ledningar, fästen, stöd och andra anordningar skola placeras inom landskommuns byggnadsplaneområde.

157 §.

De ärenden, som enligt 4 § lagen den 24 april 1931 om magistrats sammansättning vid behandling av stadsplane- och byggnadsärenden (146/31) ankomma på statsrådet, skola handläggas och avgöras av ministeriet för inrikesärendena.

158 §.

Finnes i landskommun under byggnadsnämnden lydande byggnadsinspektör, som avlagt teknikerexamen vid teknisk skolas byggnadsavdelning eller tidigare motsvarande examen eller i annan läroanstalt högre examen på byggnadslinje, och handhar byggnadsinspektören utöver övervakningen av byggandet även byggnadsrådgivning och -handledning, tillkommer kommunen i 137 § byggnadslagen stadgat statsbidrag med 25 procent av avlöningen för en byggnadsinspektör.

Handhar byggnadsinspektör vid sidan av sin befattning andra kommunala uppdrag, skall såsom byggnadsinspektörens avlöning anses en mot arbetet inom byggnadsinspektionen svarande del av hela lönen.

Statsbidrag skall kommun söka hos vederbörande länsstyrelse för varje kalenderår före utgången av följande mars månad. Till ansökan bör fogas den utredning ministeriet för inrikesärendena finner nödig.

159 §.

Ansökan om bidrag, som avses i 69 och 115 §§ byggnadslagen, skall inlämnas till ministeriet för inrikesärendena inom ett år från det köpet av området ingicks eller inlösningsförrättningen avslutades och till den skall fogas den utredning ministeriet finner nödig.

160 §.

I 123 § byggnadslagen avsedd anmälan skall av säljaren skriftligen inlämnas till byggnadsnämnden inom 30 dagar från köpets avslutande. Av anmälan bör framgå dagen för köpet, vem som är köpare och köparens adress, var byggnadsparcellen är belägen och dess storlek samt huruvida parcelleringsplan för området finnes.

18 kap.

Övergångsstadganden.

161 §.

Inom tre år från denna förordnings ikraftträdande skall stad för fastställelse underställa och länsstyrelse utfärda byggnadsordning för byggnadsplaneområde, som är uppgjord med beaktande av bestämmelserna i byggnadslagen och denna förordning.

162 §.

Till dess i 10 § byggnadslagen avsedd byggnadsnämnd blivit vald, handhavas på byggnadsnämnden ankommande åligganden av den byggnadsnämnd, som är vald i stod av lagen om byggande på landsbygden, dock högst intill utgången av år 1959.

163 §.

Kommuns fullmäktige må fatta i 136 § byggnadslagen avsett beslut om de avgifter, som skola erläggas av byggare för övervakningen av byggnadsarbetet och underställa sitt beslut för fastställelse redan innan byggnadslagen trätt i kraft.

I stad må i 136 § byggnadslagen avsedda avgifter uppbäras på grund av taxa, som är godkänd före byggnadslagens ikraftträdande, till dess att taxa i enlighet med nämnda paragraf träder i kraft, dock högst intill den 1 april 1960.

164 §.

På byggnadslov, varom ansökan inlämnats före utgången av år 1960, tillämpas icke stadgandena i 54 §.

165 §.

Har i byggnadsordning intagits bestämmelser om gammal stadsdel, skola dessa lända till efterrättelse till dess att stadsplanebestämmelser enligt 135 § byggnadslagen hava trätt i kraft, likväl högst till utgången av år 1960.

166 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1959 och därigenom upphäves byggnadsstadgan den 29 januari 1932 (41/32) samt förordningen den 21 juni 1946 om byggande på landsbygden (471/46) jämte i dem senare företagna ändringar.

Nådendal den 26 juni 1959.

Republikens President
Urho Kekkonen.

Minister
för inrikesärendena Eino Palovesi.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.