606/1956

Given i Helsingfors den 15 december 1956.

Lag om ändring- av folkpensionslagen.

I enlighet med Riksdagens beslut skola 30 §, 33 § 1 mom. och 98 § 3 mom. folkpensionslagen av den 8 juni 1956 (347/56) erhålla följande ändrade lydelse:

30 §.

Med årsinkomst, på grund varav rätt till pensions understödsdel fastställes, avses den verkliga inkomst, som vederbörande enligt skälig uppskattning kan förutsättas fortgående årligen åtnjuta, ökad med tiondedelen av det belopp, varmed värdet av hans egendom överstiger 2 000 000 mark eller, om han är gift, varmed värdet av makarnas gemensamma egendom överstiger 3 000 000 mark. Har någon överlåtit egendom åt annan utan vederlag eller mot oproportionerligt ringa ersättning och får han sitt uppehälle helt eller till en del av egendomens mottagare, må av den överlåtna egendomens till skäligt belopp uppskattade avkastning såsom överlåtarens årsinkomst räknas högst den del, som icke kan betraktas såsom nedan i 2 mom. avsedd sytning.

Såsom årsinkomst räknas icke pension, som utgår enligt denna lag, barnbidrag, som utgår enligt lagen om barnbidrag, familjebidrag, som utgår enligt lagen om familjebidrag, eller socialhjälp, underhåll eller bidrag, som utgår enligt lagen om socialhjälp. Underhåll på grund av underhållsskyldighet till följd av äktenskap, i lagen om barn utom äktenskap stadgat underhållsbidrag och frivilligt underhåll eller understöd på grund av släktskaps- eller svågerskapsförhållande eller av annan med sådant förhållande jämförlig orsak räknas icke såsom årsinkomst, försåvitt icke dess belopp, tillsammans med övriga i 1 mom. avsedda inkomster, nämnvärt överstiger beloppet av det underhåll, som jämlikt lagen om socialhjälp skall betalas åt anhörig. Av pension eller livränta, som på grund av frivillig ålderdoms-, invaliditets- eller familjepensionsförsäkring eller eget eller makes arbets- eller tjänsteförhållande eller till arbets- eller tjänsteförhållande ansluten ålderdoms-, invaliditets- eller familjepensionsförsäkring eller sytningsavtal i samband med överlåtelse av fastighet utbetalats åt försäkrad eller dennes make, eller av de förenämndas sammanlagda belopp räknas såsom försäkrads eller, om denne är gift, såsom makarnas gemensamma årsinkomst endast den del, som överstiger 60 000 mark om året.

33 §.

Avlider försäkrad, som icke åtnjuter ålderdoms- eller invaliditetspension, erlägges åt maka och bröstarvingar under 16 år eller, om sådana icke finnas, åt föräldrar, som för sitt uppehälle huvudsakligen varit beroende av den försäkrade, i begravningsbidrag ett belopp, som motsvarar grunddelens årliga belopp. Begravningsbidraget fördelas mellan dem såsom om skifte av kvarlåtenskap är stadgat. Har den försäkrade icke ovannämnda anhöriga, erlägges begravningsbidraget åt dem, som dragit försorg om den avlidnes begravning, dock icke till högre belopp än beloppet av kostnaderna för begravningen.


98 §.

Koefficienten är i första kommungruppen 0.16, i andra kommungruppen 0.20 och i tredje kommungruppen 0.64.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1957.

Helsingfors den 15 december 1956.

Republikens President
Urho Kekkonen.

Minister
T. Leivo-Larsson.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.