72/1956

Rättelser till förordningen.

Given i Helsingfors den 26 januari 1956.

Lag om sjömanspensioner.

I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna bestämmelser.

1 §.

Personer i sjömanstjänst på finskt handelsfartyg i utrikesfart, på sjögående bärgnings- eller fiskefartyg, som användes i förvärvssyfte, eller på annat isbrytarfartyg än hamnisbrytare äro med nedannämnda undantag försäkrade för ålderdom och arbetsoförmåga i enlighet med vad i denna lag stagdas.

Denna lag gäller icke:

1) person, som har rätt till pension i enlighet med lagen den 30 september 1950 om tjänstemannapensioner (459/50) eller andra i stöd av densamma utfärdade stadganden än förordningen av samma dag om statens arbetares pensioner (465/50); ej heller

2) person, som är anställd på fiskefartyg, om fartygets resor icke utsträckas längre än till Östersjön.

Uppstår ovisshet om huruvida denna lag skall tillämpas på viss person eller på personer i tjänst på visst fartyg, har den i 2 § nämnda sjömanspensionskassans styrelse rätt att efter sakägarnas hörande avgöra saken medelst beslut.

2 §.

Försäkringsverksamhet enligt denna lag ankommer på sjömanspensionskassan, vars hemort är Helsingfors stad.

2 kap.

Avgifter till pensionskassan.

3 §.

Försäkrad samt redare, som är hans arbetsgivare, äro bägge pliktiga att inbetala en lika stor försäkringspremie till sjömanspensionskassan. Premien, som fastställes av socialministeriet, skall bestämmas i procent på den lön den försäkrade uppbär i sjömanstjänst.

Därom, vilka olika i penningar erlagda inkomstbelopp som skola beaktas såsom den försäkrades lön vid tillämpningen av denna lag, stadgas i förordning.

Försäkringspremie, som nämnes i 1 mom., skall fastställas till sådant belopp, att kassan tillkommande premier till fastställt belopp och på föreskriven tid inbetalade jämte den inbetalning, som enligt 4 § ankommer på staten, täcka kassans ansvarighet enligt denna lag samt förvaltningskostnaderna.

Kassan skall senast vart femte år eller på förordnande av socialministeriet även oftare verkställa försäkringsteknisk undersökning för utredande av kassans ställning. Befinnes härvid, att premierna icke trygga kassans soliditet eller att de äro alltför höga, skall kassan utan dröjsmål därom underrätta socialministeriet och framlägga förslag till ändring av premierna.

4 §.

Staten är pliktig att betala en tredjedel av kassans utgifter, till vilka icke hänföras vad kassan i stöd av 17 § 2 mom. erlagt på grund av fribrev eller i enlighet med 19 § i restitution av premie. Av statens andel avdrages intill tredjedelen av pension, som erlagts enligt denna lag, den del av pensionstagarens folkpension, som bekostas med statens eller kommuns medel, likväl så, att avdrag icke göres för pension, som erlägges på grund av fribrev.

5 §.

Redare eller hans företrädare är pliktig att från lön åt person, som är anställd hos honom i sjömanstjänst, innehålla den premie denne äger erlägga till pensionskassan.

Innehållna belopp och sina egna premier skall redaren inbetala till kassan samt över dem till densamma avgiva redovisning i enlighet med vad i förordning stadgas.

6 §.

Redare är gentemot pensionskassan ansvarig för de medel, som han eller hans företrädare varit pliktig att innehålla.

7 §.

Är redovisning, som nämnes i 5 § 2 mom., oriktig eller har redovisning alls icke avgivits och blir felet icke rättat eller avgives icke redovisning till pensionskassan inom tid, som bestämmes av kassans styrelse och som icke må understiga en månad, är redaren pliktig att i premie, som avses i sagda moment, erlägga av styrelsen skäligt befunnet belopp.

Av styrelsen i stöd av 1 mom. bestämd premie förblir gällande, såframt icke redaren inom sex månader från det han fick del av pensionskassans beslut dragit saken inför underrätten på pensionskassans hemort.

8 §.

Har redare icke inom tid, som bestämmes i förordning, till pensionskassan inbetalat kassan tillkommande premie, är denna utmätningsgill utan dom och utslag även i det fall, att frågan om premiens storlek i stöd av 7 § 2 mom. dragits under domstols prövning.

På belopp, som icke inbetalats inom föreskriven tid, skall redare erlägga sex procents ränta om året för förseningstiden.

9 §.

Har löneinnehållning, som nämnes i 5 § 1 mom., till någon del icke blivit verkställd eller har löneinnehållning alls icke ägt rum, har redaren rätt att innehålla det felande beloppet från lön, som senare utbetalas.

10 §.

Staten skall kvartalsvis, inom en månad efter det redovisning ingått, till pensionskassan inbetala sin andel av kassans utgifter för föregående kvartal.

3 kap.

Bestämmandet av premiemånaderna.

11 §.

För bestämmandet av pensionsrätten och pensionens storlek omräknas den tid, för vilken försäkringspremie för förvärvad lön utgår, i premiemånader sålunda, att den kalenderårsvis, räknad i dagar, delas med trettio. Återstå härvid minst 15 dagar, anses dessa motsvara en premiemånad.

12 §.

Återgår icke person, vars arbetsförhållande upphört, i sådan sjömanstjänst, som i denna lag avses, förrän tre år förflutit från den dag, då han senast på grund av sådan sjömanstjänst intjänat lön, må icke den tjänstgöringstid, för vilken han i det tidigare arbetsförhållandet betalat premier till pensionskassan, beaktas vid beräknandet av antalet premiemånader i andra än de i 13 § nämnda fallen.

Vid beräknandet av antalet premiemånader må icke heller den tjänstgöringstid beaktas, för vilken den försäkrade till kassan erlagt premier, efter det han uppnått den i 14 § stadgade ålder, vilken berättigar till ålderdomspension.

13 §.

Föreligger beträffande försäkrad, som icke i penningar lyft det i 17 § 2 mom. nämnda kapitalvärdet av fribrev, kontinuerligt avbrott i hans sjömanstjänst, omfattande minst den tid av tre år, varom stadgas i 12 § 1 mom., och har detta huvudsakligen berott på förvärvande eller kompletterande av erforderlig yrkesutbildning eller på sjukdom, lyte eller kroppsskada, som han ådragit sig under tid, för vilken han varit pliktig att betala premie till kassan, må kassans styrelse, i händelse han återvänder i tjänst, på ansökan bevilja honom rätt att tillgodoräkna sig de premiemånader han innehade vid avbrottets inträde. Beviljas dylik rätt, skall motsvarande fribrev tillika indragas.

4 kap.

Försäkrad tillkommande förmåner.

14 §.

Rätt till ålderdomspension tillkommer försäkrad, som vid arbetsförhållandets upphörande har uppnått 60 års ålder, om han tillhör manskapet, och 65 års ålder, om han tillhör befälet.

Har försäkrads arbetsförhållande upphört, då han uppnått i nedanstående tabell angiven lägre ålder, har även han rätt till ålderdomspension, såframt han har minst det antal premiemånader, som i tabellen motsvarar hans ålder.

Manskap Ålder 59 år 58 år 57 år 56 år 55 år
Minimiantal premiemånader 252 264 276 288 300
Befäl Ålder 64 år 63 år 62 år 61 år 60 år
Minimiantal premiemånader 312 324 336 348 360
15 §.

Rätt till invaliditetspension tillkommer försäkrad, vare förvärvsmöjligheter till följd av sjukdom, lyte eller kroppsskada böra beräknas hava nedgått med minst en tredjedel av vad en person i motsvarande ställning i sjömanstjänst förtjänar, förutsatt att han drabbats av sjukdomen, lytet eller kroppsskadan under tid, för vilken han varit pliktig att erlägga premie till pensionskassan, samt att sagda tillstånd bör anses vara bestående eller varat sex månader utan avbrott.

16 §.

Per månad utgående ålderdoms- och invaliditetspension erlägges enligt en procentsats, som motsvarar en sjättedel av antalet premiemånader, av den lön den försäkrade närmast före pensioneringen eller arbetsoförmågans inträde i medeltal månatligen intjänat under femtio premiemånader eller, om han har varit i tjänst kortare tid, under lida sin tjänstetid. Vid beräknandet av invaliditetspension beaktas även den tid vederbörande sannolikt skulle hava varit i sjömanstjänst, förrän han uppnådde den till ålderdomspension berättigande åldern, sålunda, att han antages varje kalenderår erhålla åtta premiemånader.

Invaliditetspension beräknas i enlighet med 1 mom., om den försäkrades förvärvs möjligheter nedgått med mera än två tredjedelar. Hava förvärvsmöjligheterna nedgått med minst en tredjedel och högst två tredjedelar, utgår invaliditetspensionen med femtio procent av förenämnda belopp.

Har den försäkrades lön under den i 1 mom. nämnda tiden väsentligen avvikit från gängse lön i liknande uppdrag vid motsvarande tid, må styrelsen, om den anser vägande skäl därtill föreligga, vid fastställandet av pensionen beakta den av den försäkrade intjänade lönen, höjd eller sänkt med ett belopp, som den prövar skäligt.

Undergå lönerna i sjömanstjänst sådan förändring, att den lön, som utgjort grunden för beräknandet av pensionstagares pension, avsevärt avviker från förtjänsten i motsvarande ställning i sjömanstjänst, har socialministeriet, såframt pensionskassans försäkringstekniska ställning det medgiver, rätt att på framställning av de i 35 § 1 mom. nämnda fullmäktige bestämma, att pensionerna skola förändras med högst det belopp förhållandet mellan förenämnda löner angiver.

17 §.

Har försäkrads arbetsförhållande upphört, utan att han erhållit pension enligt denna lag, skall åt honom utgivas ett mot hans inbetalningar svarande fribrev antingen sedan tre år förflutit från den dag, då han senast intjänade lön i sjömanstjänst, eller vid den tidigare tidpunkt, då han uppnår i 14 § nämnd ålder eller till följd av sjukdom, lyte eller kroppsskada, som drabbat honom efter förenämnda arbetsförhållandes upphörande, blivit oförmögen till arbete på sätt i 15 § avses.

Person, som erhållit fribrev, skall, sedan han uppnått i 14 § nämnd ålder eller av orsak, som nämnes i 1 mom., blivit oförmögen till arbete, tilldelas fribrevet motsvarande pension, beräknad efter grunder, som fastställas av socialministeriet. Styrelsen äger likväl rätt att, om den i stöd av fribrevet utgående pensionen är mindre än fem procent av den lön vederbörande intjänat under den senaste premiemånaden, på ansökan till honom utbetala fribrevets kapitalvärde, beräknat efter grunder, som fastställas av socialministeriet, såframt ansökan därom inlämnats till styrelsen inom ett år från den dag, då fribrev skall utgivas åt honom.

18 §.

Har person, som erhållit fribrev, vid arbetsförhållandets upphörande uppnått 50 års ålder, om han hör till manskapet, och 55 års ålder, om han hör till befälet, och har arbetsförhållandets upphörande föranletts av sjukdom, lyte eller kroppsskada, som nämnes i 13 §, eller av annan synnerlig omständighet, må pensionskassans styrelse, sedan vederbörande uppnått, i 14 § stadgad ålder, såframt han icke lyft fribrevets i 17 § 2 mom. nämnda kapitalvärde, i stället för i sagda moment stadgad pension bevilja honom ålderdomspension, motsvarande de premiemånader han vid arbetsförhållandets upphörande innehade.

19 §.

Person har icke rätt till ålderdoms- eller invaliditetspension eller till fribrev, därest han första gången trätt i sjömanstjänst efter det han fyllt 50 år eller om han icke har fribrev, då han, efter ett avbrott av minst tre år ånyo träder i tjänst, sedan han uppnått sagda ålder. Till honom eller hans dödsbo återbetalas efter arbetsförhållandets upphörande på ansökan de till pensionskassan erlagda premierna med ränta, beräknad efter grunder, som fastställas av socialministeriet.

20 §.

Maximibeloppet av de pensioner, om vilka stadgas i 16 § 1 och 2 mom. samt i 17 § 2 mom., är femtio procent av medelmånadslönen enligt 16 § 1 mom.

21 §.

Inträder den, som uppbär ålderdomspension, ånyo i sjömanstjänst, skall pensionskassan inställa utbetalningen av pensionen för den tid han är i sådan tjänst.

22 §.

Kvarstår försäkrad i sjömanstjänst, efter det han uppnått den i 14 § nämnda, till ålderdomspension berättigande åldern, eller återinträder han efter att hava uppnått sagda ålder i sådan tjänst, skall hans pension, då sådan begynner utgå, höjas med en procent för varje enligt 11 § beräknad månad, för vilken han efter uppnåendet av sagda ålder erlagt premie till pensionskassan.

23 §.

Invaliditetspension, som utgör hälften av enligt 16 § 1 mom. beräknad pension, skall till sin storlek utan ansökan förändras så, att den motsvarar sistnämnda pension, så snart pensionstagaren uppnått den ålder, som enligt 14 § berättigar till ålderdomspension.

24 §.

Pension på grund av arbetsoförmåga må förvägras eller minskas, dock högst intill den tidpunkt, då den försäkrade uppnår till ålderdomspension berättigande ålder, om den försäkrade antingen själv eller med annans bistånd uppsåtligen förorsakat sjukdomen, lytet eller kroppsskadan, som medfört arbetsoförmågan, eller om han genom brottslig handling, grov vårdslöshet eller berusning väsentligen bidragit till uppkomsten av arbetsoförmågan.

25 §.

Pensionskassans styrelse må till förebyggande av förlust av förvärvsmöjligheter eller för deras återställande meddela medicinsk vård, utbildning och arbetsvård åt försäkrad eller pensionstagare, som icke enligt den allmänna lagen om invalidvård äger rätt till invalidvård. På samma sätt må styrelsen på synnerliga skäl förfara även i det fall, att försäkrad eller pensionstagare redan blivit delaktig av invalidvård enligt den allmänna lagen.

Pension eller del därav må under den tid pensionstagaren åtnjuter i 1 mom. avsedd medicinsk vård och utbildning innehållas för hans underhåll i samband därmed.

Pensionstagare, som utan giltigt skäl vägrar att söka invalidvård enligt den allmänna lagen eller att mottaga honom i stöd av denna lag erbjuden medicinsk vård, utbildning eller arbetsvård, går förlustig sin rätt till pension antingen helt eller delvis.

26 §.

Pension skall sökas skriftligen hos pensionskassans styrelse. Till ansökan skall sökanden foga på egen bekostnad anskaffad, av styrelsen föreskriven utredning.

Invaliditetspension skall sökas inom ett år från arbetsförhållandets upphörande, såframt minskningen i förvärvsmöjligheterna redan då är varaktig, eller från den dag, då nämnda tillstånd bör anses hava blivit varaktigt eller utan avbrott varat sex månader. På synnerliga skäl må pension beviljas, ändå att den icke blivit sökt inom den ovan stadgade tiden.

Den, som söker eller åtnjuter invaliditetspension, är pliktig att för utredande av sjukdom, lyte eller kroppsskada vid anfordran för undersökning besöka läkare eller sjukhus, som bestämmes av pensionskassan. Pensionskassan är pliktig att bestrida kostnaderna för sådan undersökning, till vilka, om vederbörande beordrats till undersökning utom sin boningsort, hänföres jämväl skälig ersättning för resekostnader och skäligt dagtraktamente.

Iakttager sökande eller pensionstagare icke pensionskassans i stöd av 3 mom. givna föreskrift, må det bestämmas, att behandlingen av ansökan skall förfalla eller utbetalningen av redan beviljad pension inställas.

27 §.

Är pensionstagare berättigad att erhålla ersättning för sjukdom, lyte eller kroppsskada i stöd av annan lag än lagen om folkpensionering, skall till honom på grund av samma sjukdom, lyte eller, kroppsskada utbetalas invaliditetspension endast om den är större än för samma tid i stöd av annan lag utgående motsvarande ersättning och även härvid endast till det belopp, varmed pensionen överstiger sagda ersättning.

Uppgå enligt denna lag och lagen om folkpension utgående pensioner sammanlagt till större belopp än sextio procent av den i 16 § 1 mom. avsedda lönen, dock till minst 120 000 mark om året, minskas pensionen enligt denna lag med skillnaden mellan sagda pensioners sammanlagda belopp och ovan avsedda belopp. Vid beräknandet av pensionsbeloppen beaktas härvid icke pensionsförhöjning i enlighet med 22 §. Pensionstagare tillkommer dock alltid i pension enligt denna lag minst så mycket som han enligt 17 § 2 mom. skulle hava rätt att uppbära i pension på grund av fribrev.

Person, som uppbär pension i stöd av stadgandena om statens arbetares pensioner huvudsakligen på grund av tjänstgöring på isbrytarfartyg, tillkommer i pension enligt denna lag endast så mycket som han skulle hava haft rätt att i pension uppbära på grund av fribrev.

Pensionskassan äger rätt att utan hinder av bestämmelserna i 1 mom., ifall där nämnd ersättning av orsak, som icke beror av pensionstagaren, blivit fördröjd, utbetala pensionen till fullt belopp och att återfå det utbetalade beloppet av den ersättningsskyldige, dock icke av den, som i god tro redan fullgjort sin ersättningsskyldighet. Kassan härvid tillkommande ersättning må icke fastställas till högre belopp än vad pensionstagaren i pensionen motsvarande ersättning skulle hava varit berättigad till eller redan uppburit.

Har pensionstagare i stöd av 4 mom. lyft pension och erhåller han därefter motsvarande ersättning av den ersättningsskyldige, har pensionskassan rätt att av pensionstagaren återfå den erlagda pensionen intill beloppet av den ersättning han uppburit. Återbäringen må ske sålunda, att den pension kassan i stöd av 1 mom. äger utbetala nedsättes med ersättningens belopp eller att utbetalningen inställes, till dess att de sålunda inbesparade pensionsraterna äro lika stora som den ersättning pensionstagaren lyft.

28 §.

Invaliditetspension utgår från den dag, då den försäkrades förvärvsmöjligheter böra anses hava varaktigt nedgått på sätt i 15 § sägs, eller, därest minskningen i förvärvsmöjligheterna icke kan anses varaktig, från det den i sagda paragraf nämnda tiden av sex månader gått till ända, likväl tidigast från den dag, för vilken arbetsgivaren icke längre är pliktig att till honom erlägga lön eller sjukvårds-, rese- eller försörjningsersättningar.

På grund av fribrev utgående invaliditetspension utgår tidigast från den dag, då ansökan därom inkommit till pensionskassan.

29 §.

Pension utbetalas i efterskott med mellantider, som bestämmas av styrelsen.

Pensionen skall, såframt ej annan överenskommelse träffats, på åtgärd av pensionskassan och på dess bekostnad tillhandahållas pensionstagaren i den postanstalt denne bestämmer.

30 §.

Har till betalning förfallen pension icke lyfts inom tre år, är rätten därtill förverkad.

31 §.

För erläggande av pensionsrat må pensionskassan av pensionstagaren eller, om denne avlidit, av hans dödsbo fordra nödig utredning om att han eller dödsboet äger rätt att lyfta pensionsrat. Företes icke utredning, må utbetalningen av pension inställas, till dess att erfordrad utredning förebragts.

Pensionstagaren eller dödsboet skall bestrida kostnaderna för utredningens anskaffande i andra än de i 26 § 3 mom. nämnda fallen.

32 §.

Till pensionstagare, som ådömts frihetsstraff eller förordnats till eller intagits i arbetsinrättning eller uppfostringsanstalt eller annan liknande inrättning, utbetalas icke pension för den tid frihetsstraffet eller vistelsen i inrättningen varar utöver tre månader. Har pensionstagaren likväl att försörja anhörig, som han enligt lag är pliktig att draga försorg om, må till denne enligt styrelsens prövning utbetalas skälig del av pensionen.

33 §.

Har pensionskassan icke ägt kännedom om i 21 eller 32 § avsedda förhållanden och har den till följd härav icke kunnat inställa utbetalningen av pensionen eller nedsätta dess belopp, är den berättigad att av pensionstagaren återfå, vad som erlagts för mycket. Lag samma vare, därest pensionskassan oavsett stadgandena i 27 § utbetalat pension med anledning av att pensionstagaren hemlighållit eller underlåtit att anmäla, att han erhåller eller erhållit annan ersättning eller pension.

Styrelsen må besluta, att vad som erlagts för mycket skall återindrivas genom nedsättning av pensionsraterna med skäligbefunnet belopp.

34 §.

Har till pension berättigad svikligen eller av grovt vållande oriktigt uppgivit eller hemlighållit omständighet, som inverkar på pensionens erhållande eller på dess storlek, skall han för alltid eller för viss tid gå förlustig sin rätt till pension antingen helt eller delvis och ersätta av honom till äventyrs åsamkad skada.

5 kap.

Styrelse och fullmäktige.

35 §.

Vid pensionskassan finnas en styrelse och fullmäktige. Samma personer må icke vara medlemmar av såväl styrelsen som fullmäktige.

Medlemmarna av styrelsen och fullmäktige skola vara i landet bosatta finska medborgare, som fyllt tjugofem år. Till medlem må icke utses person, som icke är förtrogen med sjöfart eller försäkring eller investeringsverksamhet.

Medlemmarnas av styrelsen och fullmäktige arvoden, vilka bestridas med kassan medel, fastställas av socialministeriet.

36 §.

Socialministeriet utnämner med nedan stadgade undantag för tre kalenderår i sänder pensionskassans styrelse, vilken består av fem medlemmar och personliga suppleanter för dem. Av dessa fungerar som ordförande och tillika som statens representant den medlem, som ministeriet därtill förordnar, och som viceordförande hans suppleant.

Av ledamöterna skola två jämte deras suppleanter företräda redarna och två sjöfolket. Av sjöfolkets representanter och deras suppleanter skall den ena företräda manskapet och den andra befälet. Den ledamot, som representerar befälet, och hans suppleant utnämnas för ett kalenderår i sänder sålunda, att däcksbefälet, maskinbefälet och radiotelegrafisterna turvis äro företrädda i styrelsen.

Socialministeriet skall, förrän representanterna för redarna och sjöfolket samt deras suppleanter utnämnas, av envar erkänd organisation på vederbörande område införskaffa förslag, enligt vilket ministeriet äger verkställa utnämningen. Förslaget skall, för att bliva beaktat, för såväl medlemmarnas som suppleanternas vidkommande upptaga dubbelt så många kandidater som det antal utnämningen avser. Uppgöres behörigt förslag icke av organisationen inom den tid ministeriet bestämmer, skall ministeriet likväl verkställa utnämning.

På synnerliga skäl må medlem av styrelsen entledigas från sitt uppdrag under mandattiden.

Avgår eller entledigas medlem eller suppleant under mandattiden eller utnämnes suppleant till medlem, skall i hans ställe utnämnas ny medlem eller suppleant för den återstående mandattiden.

37 §.

Styrelsen åligger:

1) att avgöra pensionsärendena;

2) att besluta om investeringen av kassans medel;

3) att antaga och avskeda kassans ombudsman samt övriga nödiga funktionärer och bestämma deras arvode;

4) att årligen uppgöra bokslut och verksamhetsberättelse för kassan;

5) att kära och svara för kassan; samt

6) att handhava även alla övriga ärenden, vilka icke ankomma på fullmäktige.

38 §.

Styrelsen sammankommer på kallelse av ordföranden, dock minst en gång i månaden.

Ordföranden skall sammankalla styrelsen, då minst två av styrelsens medlemmar sådant för behandling av visst uppgivet ärende skriftligen yrka.

Styrelsen är beslutför, då ordföranden och två ledamöter, av vilka den ena skall företräda redarna och den andra sjöfolket, äro närvarande och om beslutet ense. I annat fall är förutsättning för beslutförhet, att ordföranden och minst tre ledamöter äro tillstädes.

Styrelsens beslut fattas med enkel röstövervikt. Falla rösterna lika, avgör ordförandens röst.

Person, som särskilt bemyndigats av de två erkända befälsorganisationer, vilkas representant enligt 36 § 1 mom. icke är medlem av styrelsen, äger rätt att vara närvarande vid styrelsens sammanträde och att deltaga i överläggningarna.

39 §.

Om jäv för styrelsemedlem gäller vad i rättegångsbalken om domarjäv är stadgat.

40 §.

Styrelsen har rätt att anförtro avgörandet av i 37 § 3, 5 och 6 punkterna nämnda ärenden eller en del av dem åt sina medlemmar eller, efter av fullmäktige erhållet samtycke, jämväl åt utom styrelsen stående person, som uppfyller i 35 § 2 mom. nämnda kompetensfordringar.

41 §.

Pensionskassans namn tecknas av styrelsens ordförande tillsammans med en av styrelsen därtill bemyndigad styrelsemedlem, kassans ombudsman eller annan vid kassan anställd funktionär eller av två av styrelsen befullmäktigade styrelsemedlemmar tillsammans.

Av styrelsen i stöd av 1 mom. givet bemyndigande skall ofördröjligen meddelas socialministeriet, som på begäran skall utfärda intyg om vilka som äga rätt att teckna kassans namn.

42 §.

Stämning eller annat meddelande anses hava delgivits pensionskassan, då person, som äger rätt att teckna kassans namn, i laga ordning erhållit del därav.

43 §.

Fullmäktige för pensionskassan utnämnas av socialministeriet för tre kalenderår i sänder till ett antal av femton jämte personliga suppleanter för dem. Av fullmäktige och deras suppleanter skola två företräda socialministeriet samt en handels- och industriministeriet. Av de övriga fullmäktige och deras suppleanter skola sex företräda redarna och sex sjöfolket. Av de sistnämnda skola tre företräda manskapet samt en däcksbefälet, en maskinbefälet och en radiotelegrafisterna.

Förrän representanterna för redarna och sjöfolket och deras suppleanter utnämnas, skall socialministeriet av envar erkänd organisation på vederbörande område införskaffa förslag, enligt vilket ministeriet äger verkställa utnämningen. Förslaget skall, för att bliva beaktat, för såväl medlemmarnas som suppleanternas vidkommande upptaga dubbelt så många kandidater som det antal utnämningen avser. Uppgöres behörigt förslag icke av organisationen inom den tid ministeriet bestämmer, skall ministeriet likväl verkställa utnämning.

Socialministeriet förordnar en av fullmäktige till ordförande och en till viceordförande.

På synnerliga skäl må fullmäktig entledigas från sitt uppdrag under mandattiden.

Avgår eller entledigas fullmäktig eller suppleant under mandattiden eller utnämnes suppleant till fullmäktig, skall i hans ställe utnämnas ny fullmäktig eller suppleant för den återstående mandattiden.

44 §.

Fullmäktige sammankomma minst en gång om året, senast inom april månad, till sammanträde, som benämnes fullmäktiges ordinarie möte.

Vid ordinarie mötet skall:

1) framläggas styrelsens bokslut och verksamhetsberättelse samt revisorernas utlåtande;

2) behandlas frågan om fastställande av bokslutet för föregående år;

3) beslutas om de åtgärder, vilka föranledas av föregående års förvaltning och redovisningen därför;

4) fastställas revisorernas arvode:

5) förrättas val av revisorer och deras suppleanter; samt

6) behandlas övriga i möteskallelsen nämnda ärenden.

Fastställelse av bokslutet samt beslut om åtgärd, som föranledes av föregående års förvaltning och redovisningen därför, skola uppskjutas till ajournerat möte, som inom två veckor skall hållas utan särskild kallelse, såframt därom framställes förslag, som ingen motsätter sig eller för vilket vid omröstning avgivas minst två tredjedelar av de vid mötet närvarandes röster. Samtidigt bör beslut även fattas om tid och rum för det ajournerade mötet.

45 §.

Fullmäktiges extra möte skall hållas, då socialministeriet så förordnar eller styrelsen finner det nödigt eller minst sex fullmäktige sådant för behandling av visst uppgivet ärende skriftligen yrka. Då revisorerna på grund av verkställd granskning finna det nödigt, skall extra möte sammankallas på yrkan av dem.

46 §.

Fullmäktige sammankallas av fullmäktiges ordförande eller av styrelsen.

Kallelse till möte skall tillställas varje fullmäktig och hans suppleant under av honom uppgiven adress medelst rekommenderat brev, som skall lämnas till befordran med posten, i fråga om ordinarie möte minst två veckor och i fråga om extra möte minst en vecka före mötet.

Extra möte skall hållas inom en månad efter det yrkande därom kommit fullmäktiges ordförande eller styrelsen till handa.

47 §.

Beslut vid fullmäktiges möte fattas med enkel röstövervikt. Falla rösterna lika, avgör ordförandens röst. Omröstning skall äga rum med slutna sedlar, därest en tredjedel av de närvarande det yrkar.

Fullmäktig må icke rösta i sak, som berör honom personligen.

48 §.

Vid fullmäktiges möte må beslut icke fattas i andra ärenden än de, som enligt lag skola vid mötet behandlas eller i kallelsen särskilt omnämnts. Utan hinder härav må likväl beslut fattas om nytt möte för behandling av visst ärende.

Önskar fullmäktig få visst ärende behandlat vid möte, skall han därom meddela fullmäktiges ordförande eller styrelsen minst två veckor före den tidpunkt, då möteskallelsen senast skall utgå, och skall sålunda anmält ärende i kallelsen nämnas. Har kallelse då redan utgått, skall saken särskilt meddelas fullmäktige på sätt 46 § 2 mom. föreskriver.

49 §.

Vid fullmäktiges möte skall föras protokoll, vars upprättande ankommer på en av ordföranden utsedd sekreterare, och skola däri antecknas de tillstädeskomna fullmäktige, framställda förslag och fattade beslut samt verkställda omröstningar. Protokollet skall kontrasigneras av sekreteraren samt granskas och undertecknas av ordföranden och minst två bland de vid mötet närvarande för ändamålet utsedda fullmäktige.

50 §.

Medlem av styrelsen eller fullmäktig, pensionskassans ombudsman eller i 40 § nämnd, utom styrelsen stående person är skyldig att ersätta den skada han uppsåtligen eller av grov vårdslöshet tillskyndat kassan. Hava flera varit vållande till skadan, ansvare de därför en för alla och alla för en.

6 kap.

Granskning av förvaltning och räkenskaper

51 §.

För granskning av pensionskassans förvaltning och räkenskaper skola väljas minst två revisorer och suppleanter för dem. Deras mandat varar, till dess nytt val förrättats. Såväl den ena revisorn som hans suppleant skall vara en av Centralhandelskammaren som revisor godkänd person, som tillika är övervakningsrevisor för kassan.

Till revisor må icke utses person, som är anställd vid pensionskassan eller hos medlem av styrelsen eller som eljest står i sådant förhållande till kassan, styrelsemedlem eller ombudsmannen, som för honom skulle utgöra domarjäv i angelägenhet rörande dem.

Fullmäktige må när som helst befria revisor från hans uppdrag.

52 §.

Revisorerna skola senast inom mars månad skriftligen till styrelsen avgiva berättelse över sin verksamhet samt utlåtande om förvaltningen av pensionskassan och om dess räkenskaper.

53 §.

Revisor ansvare för skada, som hade kunnat undvikas, om han vid fullgörandet av sitt uppdrag skulle hava iakttagit den noggrannhet god revisionssed förutsätter.

Har skada uppkommit genom att flera revisorer underlåtit att iakttaga sådan noggrannhet, som i 1 mom. avses, ansvare de en för alla och alla för en för skadan.

7 kap.

Pensionskassans bokslut och tillgångar.

54 §.

Pensionskassans räkenskapsperiod är kalenderåret. I bokföringen skola i tillämpliga delar iakttagas de i lagen angående bokföringsskyldighet ingående stadganden, som gälla tredje kategorin bokföringsskyldiga. Bokslutet skall dock uppgöras i enlighet med av socialministeriet fastställda anvisningar och tillställas revisorerna inom februari månad det år, som närmast följer efter räkenskapsperiodens utgång.

Utan hinder av vad i bokföringslagen är stadgat, må investeringstillgångarna åsättas ett högre värde än anskaffningsvärdet eller gängse värdet, såframt ett dylikt förfarande ännu kan anses trygga de försäkrade förmånerna.

55 §.

Pensionskassans tillgångar må icke användas för ändamål, vilka äro uppenbart främmande för kassans verksamhet, ej heller må kassan driva annan än i denna lag avsedd verksamhet.

Kassan må icke utan socialministeriets begivande innehava aktiemajoriteten i aktiebolag eller motsvarande bestämmanderätt i annat företag, med mindre fråga är om bostads- eller fastighetsbolag.

56 §.

Pensionskassans tillgångar skola placeras med beaktande av säkerhet, avkastning och kassans likviditet. Vid bedömningen av säkerheten bör uppmärksamhet även fästas vid bevarandet av placeringarnas realvärde. Fullmäktige åligger att fastställa de riktlinjer, som styrelsen vid placeringen av medel skall följa.

Tillgångarna skola huvudsakligen och i mån av möjlighet placeras för ändamål, som främja utvecklingen av handelsflottan och handelssjöfarten i Finland.

8 kap.

Tillsynen över pensionskassan.

57 §.

Pensionskassan åligger att årligen inom två månader från det bokslutet fastställts till socialministeriet avgiva berättelse över sin verksamhet och sin ställning enligt formulär, som fastställts av ministeriet.

Pensionskassan är pliktig att inom skälig, av ministeriet bestämd tid lämna ministeriet även andra uppgifter om sin verksamhet, som äro nödvändiga för i denna lag stadgad tillsyn. Ministeriet äger rätt att jämväl på annat sätt granska kassans verksamhet.

58 §.

Finner socialministeriet, att pensionskassan förfarit i strid med lag, må ministeriet hos överexekutor anhålla om förbud mot felaktigt besluts verkställighet. Överträdes förbudet, lände till efterrättelse vad i utsökningslagen är stadgat angående överträdelse av förbud, som meddelats genom dom.

Har person, som nämnes i 50 §, på sätt i sagda paragraf sägs tillskyndat kassan skada, må socialministeriet vidtaga sådan åtgärd, att allmän åklagare förordnas att vid domstol framställa av saken påkallat skadestånds- och straffyrkande.

9 kap.

Ändringssökande.

59 §.

Sakägare, som icke åtnöjes med av pensionskassans styrelse fattat beslut angående pension, fribrev, restitution av försäkringspremie eller i 1 § 3 mom. avsett ärende, må söka ändring däri hos försäkringsdomstolen medelst skriftliga besvär senast före klockan tolv å trettionde dagen efter den dag, då besväranden fick del av styrelsens beslut.

Har medlem av styrelsen icke biträtt styrelsens beslut i ärende, varom förmäles i 1 mom., har han rätt att skriftligen underställa ärendet försäkringsdomstolens avgörande inom den i sagda moment nämnda tiden, räknad från den dag beslutet utfärdades.

Styrkes ej annat i samband med besvär, anses besväranden hava fått del av beslutet den fjortonde dagen efter det beslutet under den av honom uppgivna adressen av pensionskassan inlämnats till posten.

60 §.

Hava besvär till försäkringsdomstolen inkommit efter den föreskrivna tidens utgång, må de det oaktat upptagas till prövning, därest vägande skäl till förseningen föreligga.

61 §.

Har beslut i ärende, som nämnes i 59 § 1 mom., grundat sig på oriktig eller bristfällig utredning eller står det uppenbart i strid med lag, må försäkringsdomstolen efter den i sagda moment utsatta tidens utgång på framställning av styrelsen eller på ansökan av den, som ärendet angår, efter vederbörandes hörande, undanröja beslutet och förordna, att ärendet skall ånyo handläggas. Efter att hava gjort sådan framställning må styrelsen, till dess försäkringsdomstolen avgjort ärendet, interimistiskt inställa utbetalning av pension eller utbetala den till det belopp, som föreslås i framställningen.

Då fråga är om beviljande av förvägrad förmån, utökande av beviljad förmån eller indragning eller nedsättning av beviljad invaliditetspension med anledning av att mottagaren till följd av honom meddelad medicinalvård, utbildning eller arbetsvård eller på grund av annan väsentlig förändring i förhållandena icke längre är berättigad att uppbära pension eller är berättigad att uppbära pension endast till det lägre belopp, som nämnes i 16 § 2 mom., må pensionskassans styrelse utan hinder av tidigare beslut ånyo handlägga ärendet.

Pension, kapitalvärdet av fribrev eller restitution av försäkringspremie, som obehörigen utbetalats, behöver icke återindrivas, ifall dess beviljande eller utbetalande icke bör anses hava föranletts av svikligt förfarande eller grovt vållande från mottagarens sida.

10 kap.

Särskilda stadganden.

62 §.

Den, som olovligen yppar, vad han vid fullgörandet av i denna lag stadgade uppdrag erfarit beträffande redares eller annans ekonomiska ställning eller affärs- eller yrkeshemligheter eller om någons hälsotillstånd, straffes med böter, såframt ej strängare straff annorstädes i lag är stadgat.

För brott, som nämnes i denna paragraf, må åtal icke väckas av allmän åklagare, med mindre brottet blivit av målsäganden till åtal anmält.

63 §.

I stöd av denna lag utgående pension må icke på annan överlåtas, ej heller tagas i mät.

På framställning av vederbörande socialnämnd må pensionskassans styrelse dock förordna, att pension eller del därav skall utbetalas till socialnämnden att användas för vård av pensionstagaren.

64 §.

Pensionskassan äger rätt att på eget initiativ eller på anhållan av vederbörande för utredning av ärende, som handlägges av kassan, låta höra vittnen vid allmän underrätt.

Folkpensionsanstalten och övriga försäkringsanstalter, myndighet, som beviljat i 27 § 3 mom. avsedd pension åt statens arbetare, sjöfartsstyrelsen, socialministeriets arbetsvårdsbyrå, statens olycksfallsbyrå och socialnämnd äro pliktiga att på begäran utan ersättning lämna pensionskassan alla dem tillbudsstående uppgifter, vilka kunna inverka på avgörandet av ärende, som behandlas av kassan.

11 kap.

Övergångsstadganden.

65 §.

Denna lag tillämpas, såframt icke nedan annat stadgas, på person, som före denna lags ikraftträdande varit i sådan sjömanstjänst lagen avser.

För bestämmande av pensionsrätten och pensionens storlek omräknas den i 1 mom. avsedda tjänstgöringstiden i seglationsmånader. Vid beräknandet av dessa gäller vad i 11, 12 och 13 §§ om beräknandet av premiemånader är stadgat, likväl så, att den tid vederbörande icke varit i sjömanstjänst under tiden från den 1 september 1939 till den 31 december 1945 icke beaktas vid beräknandet av den i 12 § 1 mom. stadgade tiden av tre år.

66 §.

Vid avgörandet av huruvida någon äger rätt till ålderdomspension i enlighet med 14 § 2 mom. anses en seglationsmånad motsvara två tredjedelar av en premiemånad.

Har någon såväl premie- som seglationsmånader, beaktas seglationsmånaderna vid fastställandet av pensionsrätten och pensionens belopp endast försåvitt de ansluta sig till de förra så, att vederbörandes arbetsförhållande, med beaktande av vad i 13 § är stadgat, icke uppvisar sådant avbrott på tre år, varom stadgas i 12 § 1 mom.

67 §.

Vid beräknandet av det månatliga beloppet av pension, som utgår på grund av seglationsmånader, anses en seglationsmånad motsvara tredjedelen av en premiemånad.

68 §.

Har persons arbetsförhållande upphört, förrän denna lag trätt i kraft, har han, såframt han uppfyller villkoren för erhållande av pension, rätt att uppbära ålderdoms- eller invaliditetspension endast i det fall, att hans arbetsförhållande upphört tidigast inom de tre år, som föregått lagens ikraftträdande. Då invaliditetspensionens belopp härvid beräknas, antages, att pensionstagaren intill utgången av det kalenderår, under vilket denna lag träder i kraft, skulle hava erhållit åtta seglationsmånader per kalenderår samt att han därefter får samma antal premiemånader för varje kalenderår, ända till dess han uppnår till ålderdomspension berättigande ålder.

Ovan i 1 mom. avsedd person skall inlämna sin pensionsansökan till pensionskassan inom ett år från denna lags ikraftträdande, varvid pension utgår från nämnda tidpunkt, vid äventyr att ålderdomspension eljest erlägges från ingången av månaden efter den, då ansökan inkom, och att rätten till invaliditetspension i annat fall är förverkad. Har invaliditetspension sökts först efter utgången av ovan stadgade tid, må den likväl utan hinder härav beviljas, såvida synnerliga skäl därtill äro. Pension skall härvid utbetalas från ingången av månaden efter den, då ansökan inkom.

12 kap.

Slutstadganden.

69 §.

Närmare föreskrifter angående verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning.

70 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1956, och den skall äga tillämpning även på arbetsförhållanden, som uppkommit före dess ikraftträdande, räknat från och med den tidpunkt, då i arbetsförhållande, som enligt avtal skall fortgå viss tid, den överenskomna tiden utgått eller i arbetsförhållande, som upphör efter uppsägning, detta på grund av uppsägning vid tidpunkten för lagens ikraftträdande skulle hava kunnat upphöra. Önskar person i sjömanstjänst, vars arbetsförhållande begynt före lagens ikraftträdande, före den överenskomna tidens eller uppsägningstidens utgång bliva underställd lagen, äger han, sedan han erhållit redarens samtycke, rätt därtill.

Efter denna lags givande skall socialministeriet i god tid före dess ikraftträdande utnämna medlemmar i pensionskassans fullmäktige och styrelse, vilka skola vidtaga nödiga åtgärder för lagens verkställighet. Vid utnämningen av medlemmar skall lända till efterrättelse vad i 35, 36 och 43 §§ är stadgat.

Helsingfors den 26 januari 1956.

Republikens President
J. K. Paasikivi.

Minister
T. Leivo-Larsson.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.