681/1948

Given i Helsingfors den 23 september 1948.

Lag om ändring av äktenskapslagen.

I enlighet med Riksdagens beslut ändras rubriken till 2 kap. i III avdelningen samt 38, 40, 46, 51, 76, 78, 80, 81, 82, 84, 85, 86, 97, 99 och 114 §§ äktenskapslagen, 76 § sådant detta lagrum lyder i lagen den 23 mars 1944 (212/44), och fogas till äktenskapslagen nya 69 a, 84 a, 103 a och 107 a §§ som följer:

II avdelningen.

Makars rättsförhållanden.

2 kap.

Makars egendom.

38 §.

Make må ej föryttra, ej heller med inteckning för gäld belasta fast egendom, vari andra maken har giftorätt, utan att denne skriftligen därtill samtyckt.

Har make utan andra makens samtycke företagit åtgärd, som i 1 mom. sägs, varde den ogill, om andra maken därå talar inom sex månader, sedan han det veta fick. Dör make och har ej sin talan försuttit, äge hans arvingar samma tid från hans död.

Vad i denna paragraf stadgas äge tillämpning jämväl i fråga om sådan anläggning å annans grund, som jämte besittningsrätten till grunden utan grundägarens hörande kan till tredje man överlåtas.

Såsom föryttring betraktas ock det, att make vid arvskifte i stället för sin andel i egendom, som avses i denna paragraf, tager annat gods eller utan vederlag avstår från dylik andel.

40 §.

Vägrar make samtycke till sådan föryttring eller annan åtgärd, som avses i 38 och 39 §§, må rätten på ansökan tillåta åtgärden, om skäl till vägran finnes ej vara för handen.

4 kap.

Familjens underhåll.

46 §.

Makar vare pliktiga att i mån av förmåga med penningar, genom verksamhet i hemmet eller annorledes bidraga till familjens underhåll.

Till familjens underhåll skall räknas vad som enligt makarnas villkor erfordras för den gemensamma hushållningen och barnens uppfostran samt för tillgodoseende av vardera makens särskilda behov.

Make vare skyldig att i mån av förmåga även bidraga till underhållet av andra makens minderåriga barn, såvitt detta fötts före makarnas äktenskap och omhändertagits att i deras gemensamma hem eller på annat sätt gemensamt underhållas. Vad här sagts, skall dock ej medföra ändring i den underhållsskyldighet, som kan åligga den andra av barnets föräldrar.

Vad i 3 mom. är sagt om andra makens minderåriga barn, äge motsvarande tillämpning även på dennes minderåriga adoptivbarn, för såvitt detta adopterats före makarnas äktenskap.

51 §.

Jämväl i det fall, att makar på grund av söndring leva åtskilda, skall make i enlighet med de i 46 § stadgade grunder bidraga till andra makens och de barns underhåll, vilkas vårdnad åligger denne; dock vare, om ena maken huvudsakligen bär skulden till samlevnadens hävande, andra maken ej skyldig att utgiva bidrag till hans underhåll, med mindre synnerliga skäl därtill äro. Har ingendera av föräldrarna vårdnaden om barnet, vare de bägge skyldiga att erlägga bidrag till dettas underhåll.

Leva makar åtskilda, såsom i 1 mom. är sagt, kan rätten, såvida detta med hänsyn till makarnas levnadsvillkor och övriga förhållanden befinnes skäligt, förplikta make att till andra makens begagnande överlämna egendom, som ingår i det för makarnas gemensamma begagnande avsedda bohaget eller utgör andra makens arbetsredskap eller är avsedd för barnens personliga bruk. Har ena maken tillhörig egendom sålunda överlämnats till den andra maken, skall avtal, som ägaren med tredje man kan träffa om egendomen, ej lända till inskränkning i andra makens nyttjanderätt.

III avdelningen.

Äktenskaps upplösning.

2 kap.

Hemskillnad och äktenskapsskillnad.

69 a §.

Makar, som finna sig på grund av varaktig söndring ej kunna fortsätta samlevnaden, vare, när de äro därom ense, berättigade att vinna hemskillnad. Ansökan härom varde likväl icke till prövning upptagen, såframt det ej visas, att mellan makar, av vilka ingendera vistas utomlands, i 84 a § avsedd medling ägt rum.

Gör make sig skyldig till grov försummelse av sin plikt att bidraga till familjens underhåll eller åsidosätter han eljest i märklig mån sin plikt mot andra maken eller barnen, eller är han hemfallen åt fortsatt missbruk av rusgivande medel eller för han ett lastbart liv eller har han under äktenskapet ådragit sig könssjukdom, äge andra maken vinna hemskillnad, såvida ej med hänsyn till hans eget förhållande eller andra särskilda omständigheter ändock skäligen kan fordras, att han fortsätter samlevnaden.

Visar make, att på grund av annan än i 2 mom. nämnd orsak varaktig söndring uppstått mellan makarna, sålunda att han icke skäligen kan anses förpliktad att fortsältta samlevnaden, äge han likaså vinna hemskillnad.

Verkan av hemskillnadsdom vare förfallen, om makarna icke inom tre månader efter det domen vunnit laga kraft flyttat från varandra eller om de, efter att hava levat åtskilda, återupptagit samlevnaden.

76 §.

Hava makar efter vunnen hemskillnad levat åtskilda ett år och ej heller därefter återupptagit samlevnaden, varde på yrkande av endera dömt till äktenskapsskillnad.

Hava makar utan dom å hemskillnad på grund av söndring levat åtskilda sedan minst två år, äge envar av dem vinna äktenskapsskillnad.

Leva makarna utan dom å hemskillnad åtskilda därför, att ena maken egenvilligt och utan giltig orsak undandrager sig samlevnaden eller genom sitt beteende giver andra maken giltig orsak att undvika samlevnad, have andra maken rätt till äktenskapsskillnad, sedan ett år förflutit från samlevnadens avbrytande.

78 §.

Dömes till äktenskapsskillnad mellan makar och bär den ena huvudsakligen skulden därtill, kan han åläggas utgiva skadestånd åt andra maken efter vad med hänsyn till makarnas förmögenhetsförhållanden och andra omständigheter prövas skäligt. Lag samma vare, då till äktenskapsskillnad dömts på grund av hemskillnad, som vunnits med stöd av 69 a § 2 eller 3 mom. och till vilken ena maken varit huvudsakligen vållande.

Skadeståndet må bestämmas att utgå på en gång eller å särskilda tider.

Dömes till skillnad på grund av 70 § eller eljest i följd av ena makens förhållande, varigenom han grovt kränkt andra maken, må rätten, på dennes yrkande, upphäva eller inskränka den skyldiges rätt att vid avvittring på grund av giftorätt erhålla egendom, som tillhör andra maken. Vad här sagts äge motsvarande tillämpning, då avvittring äger rum med anledning av hemskillnadsdom, som vunnits på talan av andra maken.

3 kap.

Särskilda stadganden.

80 §.

Då hemskillnad beviljas eller till upplösning av äktenskap dömes, skall rätten meddela förordnande angående vårdnaden om makarnas barn. Likaså bör rätten, på yrkande av make, meddela dylikt förordnande, då makarna utan dom å hemskillnad på grund av söndring leva åtskilda.

Makar vare efter äktenskaps upplösning fortfarande, enligt samma grunder som därförinnan, skyldiga att bidraga till sina gemensamma barns underhåll; och äge rätten, på yrkande av endera, bestämma beloppet av det bidrag, som skall utgöras av make, vilken icke ombetrotts vårdnaden om barnen.

Då makar dömas till hemskillnad, äge rätten ålägga make att utgiva bidrag till andra makens eller barnens underhåll i enlighet med vad i 51 § sägs.

Om den verkan hemskillnad eller upplösning av äktenskap har på huslegoförhållande stadgas särskilt.

81 §.

Då mål rörande hemskillnad eller äktenskaps upplösning handlägges av rätten och makarna ej sämjas att bo tillsammans under den tid rättegången varar, pröve rätten på makes yrkande, huruvida grundad anledning till samlevnadens omedelbara hävande är förhanden, och meddele, där så befinnes vara fallet, med tillämpning av stadgandena i 51 och 80 §§ förordnande angående vårdnaden om barnen och makes underhållsskyldighet samt makes rätt att begagna andra maken tillhörigt lösöre. Kunna makarna enas om, vilken av dem må tills vidare sitta kvar i det gemensamma hemmet, stadfäste rätten överenskommelsen; i annat fall äge rätten även bestämma härom.

I 1 mom. åsyftat förordnande vare gällande, intill dess laga kraft vunnen dom avkunnats i rättegången eller, då förordnandet avser begagnande av lösöre eller makes rätt att sitta kvar i hemmet och rättegången leder till beviljande av hemskillnad eller till upplösning av äktenskapet, intill dess laga kraft vunnen avvittring ägt rum, såvida icke förordnandet, enligt vad nedan stadgas, återkallas. Besvär över rättens utslag, genom vilket förordnandet utfärdats, må icke anföras särskilt.

Har på landet stämning tagits i mål, som i 1 mom. avses, må domaren, på anhållan av make, efter det andra maken lämnats tillfälle att bliva i saken hörd, meddela förordnande, som ovan sägs, att gälla till dess saken blir föremål för rättens handläggning. I domarens åtgärd må ändring icke sökas.

82 §.

Efter det mål om hemskillnad eller äktenskaps upplösning gjorts anhängigt, må rätten eller, om målet ännu icke i rätten handlagts, på landet domaren, på anhållan av make eller borgenär, förordna lämplig person att inom utsatt tid verkställa uppteckning av makarnas egendom och gäld; och gälle därvid i tillämpliga delar vad om bouppteckning vid dödsfall är stadgat. I dylikt förordnande må ändring icke sökas.

84 §.

Har äktenskap genom dom upplösts, äge hustru rätt att fortfarande bära mannens släktnamn, såvida icke i domen på grund av i 2 mom. nämnd orsak annorlunda förordnats, eller återtaga det släktnamn hon hade såsom ogift.

Dömes till återgång av äktenskap på grund av omständighet, som vid dess ingående var känd av hustrun, eller beviljas äktenskapsskillnad, då hustrun huvudsakligen bär skulden därtill, kan rätten, såframt ej synnerligen vägande skäl däremot äro, på yrkande av mannen förordna, att t hustrun icke är berättigad att bära mannens släktnamn.

Hemskillnadsdom berättigar icke hustrun att återtaga sitt tidigare släktnamn.

84 a §.

Innan hemskillnad med stöd av 69 a § 1 mom. sökes, bör medling mellan makarna äga rum, varvid som medlare tjänstgör kyrkoherden i den evangelisk-lutherska församling eller förmannen i den grekiskkatolska församling eller föreståndaren för den församling i annat religionssamfund, till vilken makarna eller den ena av dem hör, eller person, som av domaren i den domsaga eller av den rådstuvurätt, inom vars domkrets makarna eller den ena av dem har sitt hemvist, på makarnas eller den ena makens begäran utsetts att tjänstgöra som medlare.

Vid medlingen böra bägge makarna samtidigt personligen vara tillstädes. Medlaren bör söka få dem att sämjas om att fortsätta samlivet. Han bör även för makarna göra klart rättsverkningarna av hemskillnad och, därest makarna icke sämjas om att fortsätta samlivet, uppmana dem att komma överens om villkoren för hemskillnaden.

IV avdelningen.

Avvittring.

1 kap.

Allmänna stadganden.

85 §.

Då äktenskap blivit upplöst genom makes död eller genom dom eller då makarna beviljats hemskillnad, skall på yrkande av make eller död makes arvingar avvittring äga rum, utan så är att ingendera maken hade giftorätt. Vad här sagts om arvinge, gälle även den, som genom testamente insatts i arvinges ställe.

Avvittring avser avveckling av vardera makens giftorätt. Hava makarna gemensam egendom, skall, där någon sakägare det yrkar, vid avvittringen jämväl delning av sådan egendom äga rum.

86 §.

Under tiden mellan makes död och avvittringen råde efterlevande maken och arvingarna gemensamt över den dödes gods, däri giftorätt äger rum.

Efterlevande make äge under ifrågavarande tid ensam råda över sådant sitt gods, däri andra maken hade giftorätt. Dock skall, om makarna hava gemensamma bröstarvingar och efterlevande maken önskar vidtaga sådan överlåtelse- eller annan åtgärd, till vilken andra makens samtycke enligt 38 eller 39 § vore erforderligt, därtill inhämtas rättens tillstånd eller ock, om arvingarna äro myndiga, deras skriftliga, i enlighet med 66 § avgivna samtycke. Efterlevande make vare pliktig att vid avvittringen redovisa för förvaltningen av godset under tiden efter dödsfallet samt för avkastningen av detsamma.

Har äktenskap genom dom upplösts, äge make, till dess avvittring skett, fortfarande som om äktenskapet ännu fortbestode råda över sådant vid äktenskapets upplösning honom tillhörigt gods, i vilket andra maken har giftorätt. Vad angående redovisningsskyldighet vid avvittring i 2 mom. sagts, äge motsvarande tillämpning.

Då avvittring skall ske på grund av hemskillnadsdom, äge i fråga om egendomsförvaltning under tiden mellan domen och avvittringen samt redovisningsskyldighet motsvarande tillämpning, vad enligt 3 mom. gäller i fall av äktenskaps upplösning genom dom.

97 §.

Då äktenskap blivit upplöst genom dom, skall före avvittringen, dock senast inom förloppet av (två månader efter det domen vunnit laga kraft, uppteckning av makarnas egendom och gäld verkställas, därest ej på grund av stadgandet i 82 § uppteckning redan skett; och gälle med avseende å sådan uppteckning i tillämpliga delar vad om bouppteckning vid dödsfall är stadgat.

Sådan uppteckning, som i 1 mom. avses, bör verkställas även, då avvittring skall ske på grund av hemskillnadsdom.

99 §.

Efter åtskiljandet av makarnas egendom och sedan make på grund av 92 § måhända tillkommande vederlag tagits i beräkning, fastställes behållningen av vardera makens gods, i vilket giftorätt äger rum, särskilt för sig sålunda, att från godsets värde avdrages sådan makes enskilda gäld, som tillkommit före äktenskapets upplösning eller hemskillnadsdomens avkunnande, samt av gäld, för vilken makarna svara en för bägge och bägge för en, så mycket som belöper sig på honom.

Häftade egendom, däri giftorätt ej äger rum, vid äktenskapets ingående eller då densamma under äktenskapet genom äktenskapsförord eller gåvobrev eller testamente tillförsäkrades maken såsom sådan egendom, på grund av inteckning eller eljest särskilt för gälden, skall från det i 1 mom. avsedda värdet avdragas blott den del av gälden, för vilken betalning icke kan erhållas ur denna eller i dess ställe satt egendom. Lag samma vare om gäld, som make gjort till förvärv eller förkovran av sådan egendom, däri giftorätt ej äger rum.

Har gälden uppkommit genom att make vanvårdat sina ekonomiska angelägenheter eller eljest förfarit på ett i förhållande till hans villkor icke försvarligt sätt, skall från det i 1 mom. avsedda värdet avdragas blott den del av gälden, för vilken betalning icke kan erhållas ur sådan egendom, däri giftorätt ej äger rum,

I fall av äktenskaps återgång skall gäld, som tillkommit före äktenskapet, främst avdragas från värdet av egendom, i vilken på grund av 90 § giftorätt ej äger rum.

103 a §.

Då avvittring sker efter makes död och värdet av den egendom, som skall avvittras, är ringa, äge efterlevande make rätt att av egendom, som icke undandragits giftorätten, uttaga nödigt bohag samt arbetsredskap och annat för fortsättande av hans näring nödigt lösöre, även om andra makens arvingar till följd härav icke kunde erhålla den egendom, som enligt avvittringen annars borde lämnas eller avstås till dem.

Vad i 1 mom. sagts, äge motsvarande tillämpning, då makarna dömts till hem- eller äktenskapsskillnad på grund av att ena maken genom sitt förhållande grovt kränkt andra maken eller missbrukat rusgivande medel; dock må make enligt 91 § tillkommande rätt icke lida minskning.

3 kap.

Särskilda stadganden.

107 a §.

Har avvittring ägt rum på grund av hemskillnadsdom, skall ingendera av makarna hava giftorätit i den egendom, som efter domens avkunnande tillfaller den andra av dem, såframt icke efter avvittringen genom äktenskapsförord annorlunda bestämmes, och vare vad här sagts gällande även i det fall, att domen sedermera förfaller.

V avdelningen.

Gemensamma stadganden.

2 kap.

Särskilda stadganden.

114 §.

Utan hinder av vad rätten beslutit angående vårdnaden om barnen eller makes underhållsskyldighet eller makes rätt att använda andra maken tillhöriga lösören, kan på någondera makens talan i saken annorlunda förordnas, när väsentligen ändrade förhållanden det påkalla.

Beslut, som avses i 49 § 2 mom. och 81 §, må återkallas, ifall omständigheterna därtill föranleda.


Denna lag träder i kraft den 1 december 1948.

Helsingfors den 23 september 1948.

Republikens President
J. K. Paasikivi.

Justitieminister
Tauno Suontausta.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.