Beaktats t.o.m. FörfS 786/2018.

22.12.2009/1194

Luftfartslag (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L 7.11.2014/864, som gäller fr.o.m. 13.11.2014. 68 och 69 § förblir delvis i kraft. Se L 864/2014 ikraftträdandebestämmelse.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Vid luftfart inom finskt territorium ska denna lag iakttas, om inte något annat följer av gemenskapens förordningar eller internationella förpliktelser som är bindande för Finland.

Om inte något annat följer av internationella förpliktelser som är bindande för Finland, ska

1) denna lag iakttas även vid luftfart utanför finskt territorium med ett finskt luftfartyg eller med stöd av ett drifttillstånd som beviljats i Finland,

2) bestämmelserna i 5, 12, 15, 16 och 18 kap. samt i 160 och 161 § tillämpas på finländska leverantörer av flygtrafiktjänst även utanför finskt territorium,

3) bestämmelserna i 3, 5, 7 och 15 kap. samt i 175 § iakttas vid luftfart med utländska luftfartyg även utanför finskt territorium, om tillsynen över flygsäkerheten eller bedrivandet av flygverksamhet genom ett giltigt avtal i fråga om ett enskilt luftfartyg och dess besättning har överförts på Trafiksäkerhetsverket och om den operatör som råder över ett sådant luftfartyg med stöd av hyresavtal eller något annat sådant avtal har sin bonings- eller hemort eller sitt huvudsakliga verksamhetsställe i Finland.

Trots vad som sägs i 1 och 2 mom. ska 64 § och 182 § 10 punkten i denna lag tillämpas, om luftfartygets första ankomstställe är beläget inom finskt territorium.

2 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) Chicagokonventionen konventionen angående internationell civil luftfart (FördrS 11/1949),

2) JAA de europeiska luftfartsmyndigheternas samarbetsorgan,

3) ECAC Europeiska civila luftfartskonferensen,

4) Eurocontrol Europeiska organisationen för luftfartssäkerhet enligt den internationella konventionen om samarbete för luftfartens säkerhet (Eurocontrol) (FördrS 70/2000),

5) EASA-förordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG,

6) slotförordningen rådets förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser,

7) luftfartyg en anordning som får sin aerodynamiska prestanda av reaktioner i luften bortsett från luftens reaktion mot mark- eller vattenytan,

8) behörighet ett särskilt villkor, en särskild begränsning eller en särskild rättighet som har fogats till ett certifikat eller ett behörighetsbevis,

9) underhåll vilken som helst av följande åtgärder separat eller i kombination: grundöversyn, reparation eller kontroll av ett luftfartyg eller ett luftfartygs anordningar eller komponenter, byte eller ändring av eller reparation av felaktiga anordningar eller komponenter; med underhåll avses dock inte tillsyn före flygning,

10) militära luftfartsmyndigheten den myndighetsenhet för militär luftfart som finns i anslutning till flygstaben,

11) militär luftfart luftfart för militära ändamål och luftfart med militära luftfartyg,

12) militärt luftfartyg luftfartyg som införts i det militära luftfartsregistret,

13) statsluftfartyg luftfartyg som används för utförandet av tullens, polisens och gränsbevakningsväsendets uppgifter; med statsluftfartyg avses även luftfartyg som används för utförandet av andra än i denna punkt och 11 punkten avsedda statliga uppdrag,

14) medlemsstat medlemsstater i Europeiska unionen,

15) tredjeland andra än medlemsstater,

16) flygplats ett bestämt land- eller vattenområde eller ett område på en konstruktion, vilket helt eller delvis har anordnats så att luftfartyg ska kunna landa, starta och röra sig till lands och på vattnet.

3 §
Utfärdande av trafikregler för luftfart och meddelande av vissa föreskrifter som gäller luftfart

Trafiksäkerhetsverket utfärdar de trafikregler för luftfart som avses i Chicagokonventionen och verkställer vid behov övriga standarder och rekommendationer som avses i konventionen.

Trafiksäkerhetsverket ska förhandla med den militära luftfartsmyndigheten eller inrikesministeriet om sådana i 1 mom. avsedda åtgärder för verkställighet som inverkar på specialbehoven inom den militära luftfarten eller gränsbevakningsväsendets luftfartsverksamhet. I fråga om militär luftfart och luftfart med statsluftfartyg får Trafiksäkerhetsverket medge de undantag från trafikreglerna för luftfart enligt 1 mom. som det kommit överens om med den militära luftfartsmyndigheten eller inrikesministeriet, om inte undantagen äventyrar säkerheten inom den civila luftfarten.

Av geografiska, klimatologiska och trafikmässiga skäl eller för att samordna internationell praxis med finska förhållanden kan Trafiksäkerhetsverket meddela föreskrifter om behövliga undantag från trafikreglerna för luftfart, standarderna och rekommendationerna enligt 1 mom. samt medge enskilda undantag från dem.

4 §
Militär luftfart

Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser om undantag från denna lag i fråga om militär luftfart utfärdas för tryggande av säkerheten inom den militära luftfarten, ordnande av försvaret och utförande av de uppgifter som föreskrivits för försvarsmakten. Undantagen får inte äventyra säkerheten inom den civila luftfarten och de tillämpas inte inom kommersiell flygverksamhet. Undantag kan föreskrivas i fråga om bestämmelserna i

1) 9, 12 och 19 § om förande av luftfartygsregistret, offentlighet för uppgifterna i luftfartygsregistret, de uppgifter som ska införas i registret samt luftfartygs märkningar och beteckningar,

2) 22–24, 26 och 28–33 § om tekniska egenskaper hos luftfartyg som används inom militär luftfart och hos deras anordningar och komponenter, typgodkännande och tillsyn över luftvärdighet, organisationer som ansvarar för luftvärdighet, luftvärdighetsbevis och granskningsbevis avseende luftvärdighet, planering, tillverkning, underhåll och utsläpp samt utbildningsorganisationer för underhållspersonal,

3) 45, 46 och 49 § om förutsättningarna för beviljande av tillstånd för personal som deltar i flyg- och underhållsverksamhet, om förutsättningarna för beviljande av ett medicinskt intyg och om utländska certifikat,

4) 6 kap. om certifikatregister,

5) 59, 60, 62 och 66 § om tillstånd för flygbesättningen, luftfartygs besättning, förberedelse och genomförande av flygningar samt handlingar som ska medföras i luftfartyg,

6) 77–79 § om bruksflygtillstånd, flygutbildningstillstånd och flyguppvisningstillstånd,

7) 82 § om användning av flygplatser och konstruktioner till den del bestämmelserna gäller militära flygplatser,

8) 115 § om flygtrafiktjänst till den del bestämmelserna gäller flygförfaranden vid militär luftfart inom kontrollzoner och terminalområden eller områden där luftfart är inskränkt och farliga områden enligt 8 §,

9) 13 kap. om luftfartsolyckor, tillbud och händelser till den del bestämmelserna gäller olyckor och tillbud inom militär luftfart,

10) 15 kap. om försäkringar,

11) 147–156 § om administrativa påföljder som gäller tillstånd och godkännanden,

12) 160 och 164 § om Trafiksäkerhetsverkets rätt att få information och utföra inspektioner och om konsekvenserna för miljön vid användning av luftfartyg.

Den militära luftfartsmyndigheten kan vid behov efter samråd med Trafiksäkerhetsverket, för att trygga säkerheten inom den militära luftfarten, ordna försvaret och sköta de uppgifter som föreskrivits för försvarsmakten meddela föreskrifter om militär luftfart vilka preciserar förordningen enligt 1 mom. och gäller försvarsmaktens egen verksamhet och internationell militär luftfart i Finland. Föreskrifterna får inte äventyra säkerheten inom den civila luftfarten. Den militära luftfartsmyndighetens föreskrifter kan gälla

1) förfaranden för militär flygverksamhet,

2) militär flygutbildning,

3) luftvärdighet och underhållsverksamhet i fråga om militära luftfartyg och anordningar,

4) registrering och märkning av militära luftfartyg,

5) personalens kompetens,

6) tillstånd och godkännanden,

7) genomförande av en flygning,

8) rätt att få information och utföra inspektioner,

9) tillsynsupplysningar,

10) utsläpp från militära luftfartyg,

11) förhindrande av start för militära luftfartyg och ingripande i deras flygfärd,

12) flygsäkerhetsutredning,

13) flygtrafiktjänst uteslutande för militär luftfart.

Militära luftfartyg som utför territoriella övervakningsuppdrag eller uppdrag inom ett område som är förbjudet för annan luftfart eller som tillfälligt avskilts för militär luftfart får avvika från trafikreglerna för luftfart, om det avvikande förfarandet är planerat och genomförs utan att flygsäkerheten äventyras. Den militära luftfartsmyndigheten ska komma överens med Trafiksäkerhetsverket om principerna för hur det avvikande förfarandet ordnas.

Vad som i denna lag bestäms om Trafiksäkerhetsverket gäller den militära luftfartsmyndigheten i frågor som uteslutande berör

1) militära luftfartyg,

2) personal som deltar i flygverksamhet med militära luftfartyg och fallskärmsverksamhet för militära ändamål,

3) personal som deltar i underhållsverksamhet som gäller militära luftfartyg och militär luftfart och annan personal inom en organisation som kan påverka säkerheten i den militära luftfarten,

4) militär flygutbildning,

5) militära flygplatser,

6) anordningar för flygtrafiktjänst för militär luftfart,

7) organisationer som betjänar den militära luftfarten och som kan påverka säkerheten i den militära luftfarten.

Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om den militära luftfartsmyndigheten.

5 §
Undantag som gäller statsluftfartyg

Om det inte finns några hinder med tanke på flygsäkerheten, kan man genom förordning av statsrådet för värnande om allmän ordning och säkerhet utfärda bestämmelser om undantag från 3 och 5 kap. när det gäller utförande av uppdrag som en myndighet förelagts att utföra med statsluftfartyg.

Statsluftfartyg som utför territoriella övervakningsuppdrag eller uppdrag inom ett område som är förbjudet för annan luftfart eller som tillfälligt avskilts för luftfart för statens behov får avvika från trafikreglerna för luftfart, om det avvikande förfarandet är planerat och genomförs utan att flygsäkerheten äventyras. Luftfartygets operatör ska komma överens med Trafiksäkerhetsverket om principerna för hur det avvikande förfarandet ordnas.

Ett statsluftfartyg kan utrustas med specialanordningar, i fråga om vilka den myndighet som använder luftfartyget ska ansvara för godkännande, användning och tillsyn. Trafiksäkerhetsverket kan för statsluftfartyg medge sådana enskilda smärre och tekniska undantag från bestämmelserna i denna lag som gäller specialutrustning som luftfartygets användningsändamål kräver.

6 §
Undantag i fråga om vissa andra luftfartyg och anordningar

Om det inte finns några hinder med hänsyn till flygsäkerheten och om inte något annat följer av EASA-förordningen, kan Trafiksäkerhetsverket medge smärre undantag från bestämmelserna i 2, 3 och 5–9 kap. i fråga om

1) ultralätta luftfartyg,

2) luftfartyg av klar historisk betydelse,

3) luftfartyg som särskilt har konstruerats eller ombyggts för forskningsändamål, försöksändamål eller vetenskapliga ändamål,

4) amatörbyggda luftfartyg,

5) luftfartyg som ursprungligen konstruerats för militära ändamål.

Bestämmelserna i 2, 3, 5, 6 och 9 kap. tillämpas inte på följande luftfartyg och anordningar, och om det inte finns några hinder med hänsyn till flygsäkerheten kan Trafiksäkerhetsverket i fråga om dessa medge smärre undantag från bestämmelserna i 7 och 8 kap.:

1) tyngdpunktsstyrda ultralätta flygplan eller motordrivna fallskärmar,

2) glidare med en maximal tommassa på högst 80 kilogram för ensitsiga eller 100 kilogram för tvåsitsiga, inklusive sådana med fotstart,

3) obemannade luftfartyg med en operativ massa understigande 150 kilogram,

4) övriga luftfartyg som har en maximal tommassa inklusive bränsle på högst 70 kilogram.

Obemannade luftfartyg får avvika från trafikreglerna för luftfart inom ett område som är förbjudet för annan luftfart eller som tillfälligt avskilts för ändamålet, om det avvikande förfarandet är planerat och genomförs utan att flygsäkerheten äventyras. Luftfartygets operatör måste ha Trafiksäkerhetsverkets tillstånd till det avvikande förfarandet. (19.4.2013/280)

Om konsekvenserna för säkerheten och miljön förutsätter det och om inte något annat följer av EASA-förordningen, kan Trafiksäkerhetsverket i fråga om luftfartyg och anordningar enligt 2 mom. samt sportfallskärmar och flygskärmar liksom amatör- eller sportmodellflygplan meddela föreskrifter av teknisk natur och driftsföreskrifter samt föreskrifter om de kunskaper och färdigheter samt den erfarenhet och ålder som förutsätts av förarna. När föreskrifterna bereds ska riksomfattande amatörorganisationer höras.

7 §
Rätt till luftfart inom finskt territorium

Ett luftfartyg som används för luftfart inom finskt territorium ska ha finsk nationalitet eller nationalitet i en annan stat som tillträtt Chicagokonventionen eller ett särskilt tillstånd av Trafiksäkerhetsverket, om inte något annat följer av internationella förpliktelser som är bindande för Finland. Detta krav gäller dock inte luftfartyg som avses i 6 § 2 mom. Bestämmelser om användning av en främmande stats militära luftfartyg eller statsluftfartyg inom finskt territorium finns i territorialövervakningslagen (755/2000).

Trafiksäkerhetsverket får bevilja ett tillstånd enligt 1 mom., om det är fråga om

1) tillfällig trafik med ett luftfartyg från en stat som inte har tillträtt Chicagokonventionen,

2) överförings-, test-, demonstrations-, uppvisnings- eller tävlingsflygningar med ett oregistrerat luftfartyg,

3) en eller flera flygningar med en oregistrerad och obemannad fri luftballong,

4) någon annan med dessa jämförbar användning av luftfartyg.

8 §
Områden där luftfart är inskränkt och farliga områden

Genom förordning av statsrådet kan luftfart begränsas eller förbjudas

1) i närheten av objekt som är viktiga för försvaret och i närheten av kärnkraftverk i syfte att skydda dessa,

2) inom zoner i rikets gränsområden (identifieringszoner) i syfte att skydda riksgränserna och främja gränsövervakningen.

Genom förordning av statsrådet kan det också bestämmas att områden där luftfart kan utsättas för fara på grund av verksamhet som hänför sig till försvarsmaktens eller gränsbevakningsväsendets uppgifter ska vara farliga områden. Trafiksäkerhetsverket meddelar närmare föreskrifter om farliga områden, till exempel om områdenas gränser i sid- och höjdled. Trafiksäkerhetsverket kan också meddela föreskrifter av teknisk natur och driftsföreskrifter som gäller flygning inom farliga områden och identifieringszoner.

Flygning inom farliga områden som avses i 2 mom. är förbjudet när militärmyndigheten eller gränsbevakningsmyndigheten har aktiverat området och tjänsteleverantören på tillbörligt sätt har meddelat detta via luftfartens kommunikationssystem. Aktiveringen ska hävas så snart den för flygtrafiken farliga verksamheten har upphört. När den för lufttrafiken farliga verksamheten har avbrutits kan flygkontrollen klarera en genom ett kontrollerat luftrum ledd flygning genom ett farligt område som har meddelats vara aktivt.

Av skäl som är nödvändiga för upprätthållande av flygsäkerhet eller allmän ordning och säkerhet, såsom i samband med militärövningar, när verksamhet enligt 6 § 3 mom. eller 166 § är farlig för flygtrafiken eller när säkerheten vid viktiga statliga evenemang eller offentliga tillställningar ska tryggas, får Trafiksäkerhetsverket begränsa eller förbjuda luftfarten inom ett visst område för en tid av högst två veckor. I 172 § bestäms om rätt att ingripa i ett luftfartygs färd i de fall som kräver omedelbart ingripande.

På begäran av en räddningsmyndighet, en polismyndighet, en militärmyndighet, gränsbevakningsväsendet eller tullen ska områdeskontrollen på det sätt som den anser vara ändamålsenligt begränsa eller förbjuda luftfarten inom ett visst område för en tid av högst ett dygn, om det är nödvändigt för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet. Områdeskontrollen ska utan dröjsmål underrätta Trafiksäkerhetsverket om förbudet eller begränsningen.

2 kap

Luftfartygs registrering, nationalitet och märkning

9 §
Luftfartygsregistret och dess användningsändamål

För tillsyn över flygsäkerheten, identifiering av luftfartyg, uppfyllande av internationella förpliktelser som är bindande för Finland och utförande av uppgifter som gäller inteckning i luftfartyg ska Trafiksäkerhetsverket föra ett luftfartygsregister över luftfartygen. Registret kan föras med hjälp av automatisk databehandling.

Anställda hos Trafiksäkerhetsverket har rätt att behandla uppgifter i luftfartygsregistret till den del det är nödvändigt för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter.

10 §
Luftfartygs nationalitet

Ett luftfartyg har nationalitet i den stat där det är registrerat.

För att få finsk nationalitet ska ett luftfartyg införas i luftfartygsregistret eller det militära luftfartsregistret i Finland.

11 §
Förhållande till annan lagstiftning

Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas i fråga om sekretess för och utlämnande av uppgifter ur luftfartygsregistret lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och i fråga om annan behandling av personuppgifter personuppgiftslagen (523/1999).

12 §
Uppgifter som införs i luftfartygsregistret

I luftfartygsregistret införs

1) nödvändiga uppgifter om identifiering av ett luftfartyg,

2) uppgifter om luftfartygets ägare,

3) uppgifter om luftfartygets innehavare, om det finns en innehavare,

4) uppgifter om luftfartygets operatör, om operatören har beviljats nyttjanderätt till luftfartyget för minst 30 dagar,

5) uppgifter om ombudet för luftfartygets ägare, innehavare eller operatör,

6) behövliga tekniska uppgifter om luftfartyget,

7) uppgifter om försäkring av luftfartyget,

8) dagen för införande i luftfartygsregistret,

9) i luftfartyget fastställda inteckningar och förnyande och dödande av dessa inteckningar samt ändringar i inteckningarnas inbördes förmånsrätt,

10) skriftlig anmälan från en flygplatsoperatör om att ett luftfartyg hindrats från att starta i enlighet med 170 § 2 mom.

Följande uppgifter om ett luftfartygs ägare, innehavare, operatör och ombud införs i tillämpliga delar i luftfartygsregistret:

1) namn, adress och övriga kontaktuppgifter,

2) personbeteckning,

3) företags- och organisationsnummer,

4) hemkommun,

5) arten av innehavarens och operatörens besittnings- eller nyttjanderätt.

Trafiksäkerhetsverket publicerar utdrag över de aktuella uppgifter som har införts i luftfartygsregistret och kan hålla registret tillgängligt för alla i elektronisk form. I fråga om ägare, innehavare, operatörer och ombud får publiceras namn, adress och kontaktuppgifter. Trafiksäkerhetsverket meddelar närmare föreskrifter om de tekniska uppgifter som avses i 1 mom. 6 punkten.

13 §
Registreringsrätt

Ett luftfartyg får införas i luftfartygsregistret i Finland om dess ägare, innehavare eller operatör är bosatt eller, om det är fråga om en juridisk person, har sin hemort i en medlemsstat, om inte något annat följer av internationella förpliktelser som är bindande för Finland.

Om luftfartygets ägare, innehavare eller operatör är bosatt eller, om det är fråga om en juridisk person, har sin hemort i någon annan medlemsstat än Finland, är en ytterligare förutsättning för registrering att luftfartygets huvudsakliga avgångsplats är i Finland. En sådan ägare, innehavare eller operatör ska ha ett behörigt ombud i Finland.

Trafiksäkerhetsverket kan dock av särskilda skäl registrera ett luftfartyg i Finland trots vad som i 1 och 2 mom. bestäms om ägarens, innehavarens eller operatörens bonings- eller hemort.

Ett luftfartyg som är registrerat i en främmande stat får inte registreras i Finland.

14 §
Ansökan om registrering

Luftfartygets ägare ska ansöka om registrering hos Trafiksäkerhetsverket. I ansökan ska i tillämpliga delar uppges de uppgifter som nämns i 12 § 1 och 2 mom., och ansökan ska åtföljas av en utredning över förvärv eller över grunden för besittnings- eller nyttjanderätten till luftfartyget och över att rätt att registerföra luftfartyget i Finland enligt 13 § föreligger.

15 §
Interimistisk registrering

Trafiksäkerhetsverket kan på ansökan och av särskilda skäl registrera ett luftfartyg interimistiskt för överförings- och testflygningar och för utbildning av besättningen.

Också luftfartyg som är under byggnad får införas i luftfartygsregistret interimistiskt, om byggarbetet har kommit så långt att luftfartyget kan identifieras.

16 §
Förändringar i registeruppgifterna

Ägaren ska underrätta Trafiksäkerhetsverket om förändringar, och anmälan ska åtföljas av en utredning som är tillräcklig för att identifiera och verifiera de förändrade uppgifterna, om

1) de uppgifter enligt 12 § 1 eller 2 mom. som ska införas i luftfartygsregistret förändras,

2) det sker en förändring i de förutsättningar för registrering som gäller bonings- eller hemort enligt 13 § 1 eller 2 mom. eller avgångsplats enligt 13 § 2 mom.

Har ett luftfartyg för längre tid än 30 dagar överlåtits till någon annan för att användas av denne för egen räkning, ska överlåtaren anmäla detta till Trafiksäkerhetsverket. Anmälan enligt detta moment ska åtföljas av en avtalshandling eller anmälan som undertecknats av parterna eller en kopia av en sådan.

Ett luftfartygs ägare, innehavare eller operatör kan, när ägande-, besittnings- eller nyttjanderätten har upphört, anmäla detta för införande i registret. Anmälan ska åtföljas av en utredning över att rätten har upphört och uppgift om den nya ägaren, innehavaren eller operatören.

Anmälan om ändringar som avses i 1 och 2 mom. ska göras till Trafiksäkerhetsverket inom 14 dagar. Om anmälan inte har gjorts, kan Trafiksäkerhetsverket förbjuda användningen av luftfartyget.

17 §
Avförande av luftfartyg ur luftfartygsregistret

Trafiksäkerhetsverket ska avföra ett luftfartyg ur luftfartygsregistret

1) på ansökan av ägaren,

2) om Trafiksäkerhetsverket efter att ha gett ägaren tillfälle att bli hörd konstaterar att det villkor som gäller bonings- eller hemort enligt 13 § 1 mom. eller avgångsplats enligt 13 § 2 mom. inte längre uppfylls, eller om det inte längre finns särskilda skäl enligt 13 § 3 mom. att låta luftfartyget kvarstå i registret.

Trafiksäkerhetsverket kan avföra ett luftfartyg ur luftfartygsregistret när luftfartyget har förstörts, skrotats eller försvunnit, om inte ägaren inom en av Trafiksäkerhetsverket utsatt tid på minst sex månader har lagt fram en tillförlitlig redogörelse för reparation av luftfartyget.

Är ett luftfartyg intecknat eller har det gjorts en anteckning om att det är utmätt eller föremål för någon säkringsåtgärd, krävs för avförande ur registret dessutom ett skriftligt samtycke av inteckningshavaren eller den som ansökt om utmätningen eller säkringsåtgärden. Har en flygplatsoperatör hindrat ett luftfartyg från att starta i enlighet med 170 § 2 mom. och anmält detta till den registeransvarige, krävs det skriftligt samtycke av flygplatsoperatören för avförande ur registret.

18 §
Förvaring av uppgifter

De uppgifter som införts i registret förvaras permanent. De uppgifter som avförts ur registret bevaras permanent i arkivet i anslutning till registret.

19 §
Märkning av luftfartyg

Trafiksäkerhetsverket ger luftfartyget en registreringsbeteckning. Ett luftfartyg ska märkas med nationalitets- och registreringsbeteckningar.

Trafiksäkerhetsverket meddelar föreskrifter av teknisk natur om nationalitets- och registreringsbeteckningarna och märkningen av dem.

20 §
Registreringsbevis

Trafiksäkerhetsverket ska utfärda ett registreringsbevis över registreringen av ett luftfartyg och ett interimistiskt registreringsbevis över en interimistisk registrering av ett luftfartyg.

3 kap

Luftfartygs luftvärdighet och begränsningar av utsläpp

21 §
Tillämpningsområde

Om inte något annat följer av EASA-förordningen eller av de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, gäller vad som i detta kapitel bestäms om godkännande av luftvärdighet och miljögodkännande för luftfartyg och luftfartygsprodukter, komponenter och anordningar, godkännande av planerings- och produktionsorganisationer, fortsatt luftvärdighet och godkännande av organisationer och personal som deltar i dessa uppgifter samt den behöriga myndighetens förfaranden.

22 §
Luftvärdighet

Ett luftfartyg ska vara luftvärdigt när det används för luftfart. Ett luftfartyg betraktas som luftvärdigt om det har konstruerats, tillverkats, utrustats och underhållits så att det på ett betryggande sätt kan användas för luftfart samt i fråga om sina egenskaper även i övrigt är sådant.

För att säkerställa en tillräcklig nivå på flygsäkerheten meddelar Trafiksäkerhetsverket, utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt med beaktande av principerna enligt EASA-förordningen och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, närmare föreskrifter om konstruktion, tillverkning, utrustning och underhåll av samt egenskaper hos luftfartyg och deras anordningar och komponenter och om innehållet i och övriga arrangemang i anslutning till de inspektioner och prov som krävs för godkännande.

För att avhjälpa säkerhetsproblem som uppdagats i samband med användningen av luftfartyg eller deras anordningar och komponenter meddelar Trafiksäkerhetsverket dessutom vid behov sådana luftvärdighetsdirektiv av teknisk natur och driftsföreskrifter som förutsätts för flygsäkerheten.

23 §
Upprätthållande av luftvärdighet

Ägaren, innehavaren eller operatören av ett luftfartyg som används för luftfart ska se till att luftfartyget är luftvärdigt. För att uppfylla detta krav ska ägaren, innehavaren eller operatören se till att

1) alla fel och skador som påverkar säker användning repareras,

2) luftfartyget underhålls i enlighet med dess underhållsprogram,

3) luftvärdighetsdirektiv och övriga föreskrifter som påverkar fortsatt luftvärdighet iakttas,

4) de föreskrifter som Trafiksäkerhetsverket meddelat med anledning av säkerhetsproblem iakttas,

5) reparationer och ändringar som gäller luftfartyget eller dess anordningar och komponenter görs så att luftfartyget och dess anordningar och komponenter uppfyller de krav som anges i eller uppställs med stöd av 22 §,

6) det efter underhållet görs en testflygning med luftfartyget, om det inte går att försäkra sig om luftfartygets luftvärdighet på något annat sätt.

Det är förbjudet att flyga med ett luftfartyg, om

1) det inte är luftvärdigt,

2) nödutrustning och annan utrustning som behövs för att använda luftfartyget inte har installerats korrekt eller inte är i användbart skick, eller

3) det granskningsbevis avseende luftvärdighet som avses i 26 eller 27 § inte är giltigt.

Luftfartygets ägare, innehavare eller operatör kan genom avtal överföra de uppgifter som avses i 1 mom. eller en del av dem på en i 24 § avsedd organisation som svarar för luftvärdighet.

24 §
Organisationer som svarar för luftvärdighet

Trafiksäkerhetsverket ska på ansökan godkänna en fysisk eller juridisk person som en organisation som svarar för luftvärdighet om personen i fråga har den yrkeskunniga personal som krävs för upprätthållande och övervakning av luftfartygs luftvärdighet, behövliga arbetsredskap och arbetslokaler, arbetsmetoder, ett kvalitetssystem och anvisningar. Godkännandet beviljas för viss tid eller tills vidare med hänsyn till praxis för motsvarande godkännanden i de andra medlemsstaterna. Trafiksäkerhetsverket ska övervaka verksamheten vid de organisationer som svarar för luftvärdighet.

För att säkerställa en tillräcklig nivå på flygsäkerheten meddelar Trafiksäkerhetsverket, utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen och utifrån EASA-förordningen och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, närmare föreskrifter om yrkesskickligheten för personalen vid organisationer som svarar för luftvärdighet samt om behövliga arbetsredskap, arbetslokaler, arbetsmetoder, kvalitetssystem och anvisningar.

Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn över organisationer som svarar för luftvärdighet finns i 16 kap.

25 §
Uppgifter om luftvärdighet

Ägaren, innehavaren eller operatören ska se till att uppgifter om underhållet av luftfartyget och dess anordningar och komponenter upptas och förvaras i den tekniska bokföringen över luftfartyget så att det när som helst går att försäkra sig om luftfartygets luftvärdighet. Trafiksäkerhetsverket meddelar närmare föreskrifter om den tekniska bokföringen över luftfartyg.

Ägaren, innehavaren, operatören eller den som fått i uppdrag att ha hand om luftfartygets underhåll och dess luftvärdighetsförvaltning ska utan dröjsmål underrätta Trafiksäkerhetsverket om omständigheter som kan ha väsentlig betydelse för luftfartygets luftvärdighet.

Trafiksäkerhetsverket har rätt att av luftfartygets ägare, innehavare, operatör och den som fått i uppdrag att ha hand om luftfartygets underhåll eller dess luftvärdighetsförvaltning få alla uppgifter som behövs för tillsynen över luftvärdigheten.

26 §
Luftvärdighetsbevis och granskningsbevis avseende luftvärdighet

Trafiksäkerhetsverket beviljar luftvärdighetsbevis för luftfartyg som har konstaterats uppfylla luftvärdighetskraven enligt 22 §.

Luftvärdighetsbeviset åtföljs av ett granskningsbevis avseende luftvärdighet. Granskningsbeviset beviljas för viss tid.

Luftvärdighetsbeviset och granskningsbeviset avseende luftvärdighet kan förenas med sådana för en säker användning av luftfartyget nödvändiga begränsningar eller krav i anslutning till särskilda användningsförhållanden som gäller bland annat följande:

1) luftfartygets kategori,

2) flyghandbokens identifieringsuppgifter,

3) särskilda villkor,

4) begränsning av det högsta antalet personer eller passagerare,

5) begränsning av största tillåtna massa,

6) former av flygverksamhet.

Trafiksäkerhetsverket kan godkänna ett utländskt luftvärdighetsbevis eller granskningsbevis avseende luftvärdighet, om luftfartyget uppfyller de krav som gäller för att ett finländskt bevis ska utfärdas.

27 §
Flygtillstånd

Trots bestämmelserna i 22 och 23 § kan Trafiksäkerhetsverket för viss tid bevilja tillstånd till att ett luftfartyg används för luftfart för prövning av fartygets egenskaper, även om fartygets luftvärdighet inte är fullt klarlagd. Trafiksäkerhetsverket kan även i övrigt bevilja ett motsvarande tillstånd för överföringsflygningar eller av andra motsvarande särskilda skäl, även om luftfartyget inte helt uppfyller kraven på luftvärdighet.

Trafiksäkerhetsverket kan i stället för ett luftvärdighetsbevis bevilja ett flygtillstånd för ett luftfartyg som inte har påvisats uppfylla kraven enligt 22 §, men som anses uppfylla kraven på flygsäkerhet med hänsyn till det planerade användningsändamålet. Tillståndet ska åtföljas av ett granskningsbevis avseende luftvärdighet som utfärdats för viss tid.

Flygtillståndet och granskningsbeviset avseende luftvärdighet kan förenas med nödvändiga villkor för säker användning av luftfartyget.

28 §
Tillsyn över luftvärdighet

Trafiksäkerhetsverket ska utöva tillsyn över att luftfartyg samt deras anordningar och komponenter uppfyller kraven på luftvärdighet. Trafiksäkerhetsverket har rätt att inspektera och besiktiga fartyget och förordna att testflygningar ska flygas med det. Fartygets ägare, innehavare och operatör ansvarar för ordnandet av testflygningar och för kostnaderna för dem.

Vid tillsynen över luftvärdighet kan Trafiksäkerhetsverket biträdas av en i 24 § avsedd organisation som svarar för luftvärdighet eller andra inhemska eller utländska sakkunniga.

För fastställande av och tillsyn över luftvärdighet meddelar Trafiksäkerhetsverket vid behov närmare föreskrifter av teknisk natur och föreskrifter om förfaranden i fråga om

1) de besiktningar som utförs av Trafiksäkerhetsverket,

2) innehållet i och arrangemangen för de inspektioner avseende luftvärdighet som organisationer som svarar för luftvärdighet utför när de biträder Trafiksäkerhetsverket,

3) särskilda inspektioner, såsom innehållet i och arrangemangen för inspektioner för fortsatt brukstid för ett luftfartyg samt den som utför inspektionerna.

29 §
Beviljande och förnyande av granskningsbevis avseende luftvärdighet

På grundval av en luftvärdighetsinspektion som utförts av en organisation som svarar för luftvärdighet och på grundval av organisationens rekommendation beviljar eller förnyar Trafiksäkerhetsverket ett granskningsbevis avseende luftvärdighet, om luftfartyget vid inspektionstidpunkten uppfyller kraven för beviljande av ett luftvärdighetsbevis eller flygtillstånd. Trafiksäkerhetsverket kan också bestämma att en organisation som svarar för luftvärdighet och som biträder Trafiksäkerhetsverket i enlighet med 28 § 2 mom. beviljar eller förnyar ett granskningsbevis avseende luftvärdighet på de villkor som Trafiksäkerhetsverket anger särskilt.

Kan inte en rekommendation av den organisation som svarar för luftvärdighet eller ett granskningsbevis avseende luftvärdighet skäligen fås, kan Trafiksäkerhetsverket på grundval av sin besiktning bevilja ett luftvärdighetsbevis eller ett i 27 § 2 mom. avsett flygtillstånd, om luftfartyget vid besiktningstidpunkten uppfyller kraven för beviljande av ett luftvärdighetsbevis eller flygtillstånd.

Bestämmelser om förfarandet när en organisation som svarar för luftvärdighet har hand om offentliga förvaltningsuppgifter finns i förvaltningslagen (434/2003), lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och arkivlagen (831/1994). Beslut av en organisation som svarar för luftvärdighet får inte överklagas genom besvär. I ett sådant beslut får rättelse yrkas hos Trafiksäkerhetsverket inom 30 dagar från delfåendet. Beslut som Trafiksäkerhetsverket meddelat med anledning av rättelseyrkande får överklagas genom besvär så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Ett tidigare beviljat granskningsbevis avseende luftvärdighet, luftvärdighetsbevis eller flygtillstånd förfaller, om ett nytt bevis eller tillstånd beviljas. Ett bevis eller tillstånd som förfallit ska på begäran återlämnas till Trafiksäkerhetsverket.

30 §
Återkallande av luftvärdighetsbevis, granskningsbevis avseende luftvärdighet och flygtillstånd

Trafiksäkerhetsverket kan återkalla ett luftvärdighetsbevis, ett granskningsbevis avseende luftvärdighet eller ett flygtillstånd eller förbjuda att ett luftfartyg används för luftfart, om det konstateras eller finns grundad anledning att misstänka att fartyget inte är luftvärdigt eller att det inte längre uppfyller kraven på flygsäkerhet och om det inte inom en skälig tid som Trafiksäkerhetsverket bestämmer görs eller visas vara luftvärdigt eller uppfyller eller visas uppfylla kraven på flygsäkerhet.

Om villkor som är nödvändiga för flygsäkerheten har ställts för beviljande, förnyande eller godkännande av flygtillstånd eller granskningsbevis avseende luftvärdighet och om dessa villkor inte har följts, kan Trafiksäkerhetsverket förbjuda användningen av luftfartyget för luftfart till dess att de nämnda villkoren har uppfyllts.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. ska tillämpas på sådant återkallande av utländska luftvärdighetsbevis och granskningsbevis avseende luftvärdighet som avses i 26 § 4 mom.

31 §
Konstruktion, tillverkning och underhåll

För konstruktion, tillverkning och underhåll av luftfartyg krävs godkännande av Trafiksäkerhetsverket. Detsamma gäller i fråga om fartygets anordningar och komponenter. Ett godkännande ska beviljas sådana konstruktörer, tillverkare eller underhållare av luftfartyg som har den yrkeskunniga personal som krävs för uppgifterna, behövliga arbetsredskap och arbetslokaler, arbetsmetoder, ett kvalitetssystem och anvisningar. Beroende på arbetets omfattning och svårighetsgrad kan Trafiksäkerhetsverkets godkännande vara

1) ett godkännande av en konstruktions-, tillverknings- eller underhållsorganisation,

2) ett flygmekanikercertifikat, eller

3) ett godkännande för en person för en viss uppgift som kräver särskild yrkeskunskap.

För en konstruktör krävs inte godkännande, om det är fråga om

1) konstruktion som gäller en liten ändring eller reparation,

2) konstruktion av ett luftfartyg för vilket det inte ansöks om luftvärdighetsbevis eller konstruktion av anordningar eller komponenter till ett sådant fartyg, eller

3) konstruktion som gäller en ändring eller reparation i ett luftfartyg för vilket det inte ansöks om luftvärdighetsbevis eller för vilket det har utfärdats ett flygtillstånd i stället för ett luftvärdighetsbevis.

Trafiksäkerhetsverket kan besluta att det inte krävs godkännande för den som utför underhåll, om det är fråga om

1) begränsat underhåll av ett privat luftfartyg av enkel konstruktion med en högsta tillåten startmassa på mindre än 2 730 kilogram,

2) begränsat underhåll av ett segelflygplan eller en varmluftsballong,

3) underhåll av ett luftfartyg för vilket det har utfärdats ett flygtillstånd i stället för ett luftvärdighetsbevis, eller

4) ett arbete som utförs under uppsikt av den som godkänts att utföra underhåll.

För att säkerställa en tillräcklig nivå på flygsäkerheten meddelar Trafiksäkerhetsverket, utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt med beaktande av principerna enligt EASA-förordningen och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, närmare föreskrifter om konstruktörerna, tillverkarna och dem som utför underhåll i fråga om

1) personalens utbildning, erfarenhet och yrkeskicklighet,

2) prov och intyg som krävs för att fastställa yrkesskickligheten,

3) arbetsredskap och arbetslokaler,

4) arbetsmetoder, kvalitetssystem och anvisningar.

Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn över godkännanden som beviljats för konstruktion, tillverkning och underhåll finns i 16 kap.

32 §
Utbildningsorganisationer för underhållspersonal

Utbildningsorganisationer för underhållspersonal kan ansöka om godkännande hos Trafiksäkerhetsverket. Ett godkännande ska beviljas en utbildningsorganisation om den har den yrkeskunniga personal som krävs för uppgifterna, behövliga utbildningslokaler och utbildningshjälpmedel, ett utbildningsprogram och ett kvalitetssystem. Trafiksäkerhetsverket övervakar organisationernas verksamhet.

För att säkerställa en tillräcklig nivå på flygsäkerheten meddelar Trafiksäkerhetsverket, utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt utifrån EASA-förordningen och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, närmare föreskrifter om utbildningsorganisationerna för underhållspersonal i fråga om

1) personalens utbildning, erfarenhet och yrkeskicklighet,

2) arbetsmetoder, kvalitetssystem och anvisningar.

Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn över utbildningsorganisationer för underhållspersonal finns i 16 kap.

33 §
Utsläpp

Ett motordrivet luftfartyg ska vara konstruerat, tillverkat, utrustat och underhållet så att luftfartygets buller och annat utsläpp inte medför skada för miljön eller avsevärd miljöstörning.

Trafiksäkerhetsverket meddelar vid behov närmare föreskrifter av teknisk natur om buller och övriga utsläpp baserade på de standarder som avses i Chicagokonventionen.

Bestämmelser om driftsrestriktioner av bullerskäl vid flygplatser finns i 14 kap.

4 kap

Rampinspektioner av luftfartyg

34 §
Kapitlets tillämpningsområde

Utöver vad som i 3 kap. och i 160 § bestäms om inspektioner och tillsyn ska bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på rampinspektioner av både luftfartyg som införts i medlemsstaternas luftfartygsregister och luftfartyg från tredjeland.

Bestämmelserna i 37 § 2 mom., 38 § 2 mom. och 42 § 2 mom. tillämpas inte på militära luftfartyg, statsluftfartyg eller på luftfartyg som har en högsta tillåten startmassa på mindre än 5 700 kilogram och som inte används för kommersiell flygtrafik.

35 §
Definitioner

I detta kapitel avses med

1) direktivet om rampinspektioner Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/36/EG om säkerheten i fråga om luftfartyg från tredjeland som använder flygplatser i gemenskapen,

2) rampinspektion inspektion av luftfartyg som införts i luftfartygsregistret i en medlemsstat och inspektion av luftfartyg från tredjeland i enlighet med bilaga II till direktivet om rampinspektioner,

3) luftfartyg från tredjeland luftfartyg som inte används eller drivs under tillsyn av en medlemsstats myndighet.

36 §
Insamling av information

För övervakning av säkerheten hos luftfartyg samlar Trafiksäkerhetsverket in följande uppgifter:

1) viktig säkerhetsinformation som i synnerhet grundar sig på

a) rapporter från piloter,

b) rapporter från underhållsorganisationer,

c) rapporter om tillbud,

d) uppgifter från andra organisationer som är oberoende av medlemsstaternas behöriga myndigheter,

e) klagomål,

2) information om åtgärder som vidtagits efter en rampinspektion, såsom

a) startförbud,

b) luftfartygs eller lufttrafikföretags utestängning från den berörda medlemsstaten,

c) nödvändiga korrigerande åtgärder,

d) kontakter med den behöriga myndighet som utövar tillsyn över lufttrafikföretaget,

3) uppföljande information om lufttrafikföretaget, såsom

a) vilka korrigerande åtgärder som vidtagits,

b) återkommande fel.

Denna information ska sparas och härvid ska formuläret i bilaga I till direktivet om rampinspektioner användas.

37 §
Rampinspektion

Trafiksäkerhetsverket kan genomföra rampinspektioner på alla luftfartyg.

Rampinspektioner ska genomföras med avseende på de luftfartyg från tredjeland som har landat på en flygplats som vanligen är öppen för internationell flygtrafik, om det misstänks att dessa fartyg inte iakttagit internationella säkerhetsnormer. Trafiksäkerhetsverket ska då fästa särskild uppmärksamhet vid fartyg

1) i fråga om vilka det har mottagits information som indikerar dåligt underhåll eller tydliga skador eller brister,

2) som har rapporterats uppträda onormalt så att det föranleder betydande oro för säkerheten,

3) som vid en tidigare rampinspektion uppvisat brister som ger orsak till allvarlig misstanke om att luftfartyget inte överensstämmer med internationella säkerhetsnormer och i fråga om vilka Trafiksäkerhetsverket befarar att bristerna inte har rättats till,

4) i fråga om vilka det finns indikationer på att de behöriga myndigheterna i luftfartygets registreringsstat inte utövar tillräcklig säkerhetstillsyn,

5) i fråga om vilka den information som har samlats in enligt 36 § ger anledning till oro beträffande lufttrafikföretaget eller i fråga om vilka en tidigare rampinspektion av ett luftfartyg som används av samma lufttrafikföretag har avslöjat brister.

Trafiksäkerhetsverket ska genomföra de rampinspektioner och andra övervakningsåtgärder som kommissionen har beslutat enligt artikel 8.3 i direktivet om rampinspektioner.

38 §
Genomförande av rampinspektioner

Rampinspektioner ska genomföras i enlighet med förfarandet i bilaga II till direktivet om rampinspektioner. När rampinspektionen har slutförts ska luftfartygets befälhavare eller ett ombud för lufttrafikföretaget underrättas om resultaten av rampinspektionen, och om betydande brister har uppdagats ska rapporten sändas till lufttrafikföretaget och till de berörda behöriga myndigheterna.

Om en rampinspektion har gällt ett luftfartyg från tredjeland, ska Trafiksäkerhetsverket underrätta kommissionen om de åtgärder som genomförts för att uppfylla kraven enligt denna paragraf.

39 §
Informationsutbyte

Trafiksäkerhetsverket ska delta i medlemsstaternas och kommissionens ömsesidiga utbyte av information på det sätt som anges i direktivet om rampinspektioner.

40 §
Datasekretess och utlämnande av uppgifter

I fråga om sekretessbeläggning av de uppgifter som Trafiksäkerhetsverket samlat in i enlighet med 36 §, erhållit i det syfte som avses i 37 § och i enlighet med 39 § tagit emot från en annan medlemsstat eller kommissionen gäller 24 § 1 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

När upplysningar om brister i luftfartyg lämnas Trafiksäkerhetsverket frivilligt får källan inte anges i de rampinspektionsrapporter som avses i 38 § 1 mom.

41 §
Startförbud för luftfartyg

Om Trafiksäkerhetsverket inte är övertygat om att de korrigerande åtgärder som förutsätts för flygsäkerheten kommer att vidtas före flygning, ska det meddela startförbud för luftfartyget till dess att risken har undanröjts. Trafiksäkerhetsverket ska omedelbart underrätta de behöriga myndigheter som utövar tillsyn över lufttrafikföretaget samt den stat där fartyget är registrerat.

Trafiksäkerhetsverket kan dock i samarbete med den stat som ansvarar för luftfartygets drift eller den stat där fartyget är registrerat ange villkor som är nödvändiga för att fartyget ska kunna tillåtas flyga till en flygplats där bristerna kan rättas till. Om bristerna påverkar giltigheten för luftfartygets luftvärdighetsbevis, får startförbudet enligt 1 mom. återkallas för den nämnda överföringsflygningen endast om lufttrafikföretaget får tillstånd av den eller de stater vars territorier kommer att överflygas under den aktuella flygningen.

42 §
Utestängning och begränsning

Om ett lufttrafikföretag från tredjeland genom sitt förfarande allvarligt äventyrar flygsäkerheten i Finland eller i en annan medlemsstat eller om förfarandet väcker misstankar om att lufttrafikföretaget inte har förutsättningar att bedriva säker flygtrafik eller om den tillsyn över flygsäkerheten som gäller lufttrafikföretaget inte har ordnats så som förutsätts i Chicagokonventionen, får Trafiksäkerhetsverket utestänga företaget från flygverksamhet i Finland eller införa begränsningar eller ställa villkor för verksamheten. Utestängningarna, begränsningarna och villkoren gäller högst till dess att bristerna har rättats till.

Trafiksäkerhetsverket ska underrätta kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits.

5 kap

Certifikat och behörighetskrav

43 §
Kapitlets tillämpningsområde

Om inte något annat följer av EASA-förordningen eller de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, gäller vad som i detta kapitel bestäms om certifikat, behörigheter, behörighetsbevis och godkännanden (tillstånd) för personal som deltar i flygverksamheten och underhållet.

Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn över tillstånden finns i 16 kap.

44 § (19.4.2013/280)
Tillståndsgivare

Trafiksäkerhetsverket beviljar de tillstånd som avses i 43 §, om inte något annat följer av 169 §. Medicinska intyg beviljas av en flygläkare, ett flygmedicinskt centrum eller Trafiksäkerhetsverket. Medicinska rapporter för kabinbesättning beviljas av en företagsläkare, en flygläkare eller ett flygmedicinskt centrum. Kabinbesättningsintyg beviljas av Trafiksäkerhetsverket eller av en organisation som Trafiksäkerhetsverket har godkänt för denna uppgift. Ett tillstånd ska beviljas om sökanden uppfyller villkoren för erhållande av tillståndet. Ett tillstånd beviljas för viss tid om inte något annat bestäms nedan.

Omprövning av beslut som anges i denna paragraf och som gäller beviljande av tillstånd eller behörighetsbevis får begäras hos Trafiksäkerhetsverket på det sätt som föreskrivs i förvaltningslagen. Beslutet ska dock iakttas trots att omprövning har begärts, om inte Trafiksäkerhetsverket beslutar något annat. Ett beslut som Trafiksäkerhetsverket har meddelat med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Bestämmelser om ändringssökande finns i förvaltningsprocesslagen. Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

45 §
Förutsättningar för att tillstånd ska beviljas och tillståndsslag

För att följande tillstånd ska beviljas förutsätts det att den berörda i fråga om ålder, hälsa, kunskaper, färdigheter, utbildning och erfarenhet uppfyller behörighetskraven för det berörda tillståndet:

1) flygcertifikat jämte behörigheter,

2) certifikat för underhållspersonal,

3) certifikat jämte behörigheter för flygtrafiktjänstpersonal,

4) medicinskt intyg,

5) certifikat för flygläkare,

6) kabinbesättningsintyg och medicinsk rapport för kabinbesättning,

7) godkännande för personer som ger rangeringssignaler åt luftfartyg.

(19.4.2013/280)

Bestämmelser om tillstånden och behörighetskraven för dem finns i EASA-förordningen och i de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den. För att säkerställa flygsäkerheten meddelar Trafiksäkerhetsverket, utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt utifrån EASA-förordningen och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den eller utifrån Eurocontrols normer, närmare föreskrifter om behörighetskrav för tillstånd, ansökan om tillstånd och tillståndens giltighetstider. (19.4.2013/280)

Ett tillstånd ska dock inte beviljas om sökanden inte är lämplig att inneha tillståndet. En sökande ska anses olämplig att inneha ett tillstånd, om sökanden

1) trots en anmärkning eller varning fortsätter att bryta mot bestämmelserna eller föreskrifterna om luftfart,

2) genom att i väsentlig grad eller upprepade gånger bryta mot bestämmelserna eller föreskrifterna om luftfart visar bristande vilja eller förmåga att följa dessa,

3) genom sin tidigare verksamhet har visat sådan allmän likgiltighet gentemot bestämmelserna eller föreskrifterna att det finns anledning att misstänka att sökanden inte förmår eller vill följa de bestämmelser och föreskrifter som är av väsentlig betydelse för säkerheten inom luftfarten.

I tillståndet anges vilka uppgifter innehavaren har rätt att utföra. Tillståndet kan förenas med villkor som är nödvändiga för upprätthållande av flygsäkerheten.

Med avvikelse från vad som i språklagen föreskrivs om språk som används hos myndigheter kan Trafiksäkerhetsverket ordna prov på engelska i de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillstånd ska beviljas.

46 § (19.4.2013/280)
Förutsättningar för beviljande av ett medicinskt intyg

För att ett medicinskt intyg ska beviljas förutsätts det att sökanden uppfyller de medicinska krav som Trafiksäkerhetsverket ställt och som motsvarar de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen eller Eurocontrols normer och rekommendationer eller bestämmelserna i EASA-förordningen och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den.

Ett medicinskt intyg beviljas för viss tid enligt de standarder, normer och rekommendationer som avses i 1 mom., om det inte finns särskilda skäl att avvika från detta. För att ett medicinskt intyg ska beviljas och förnyas krävs det att personen godkänts vid en undersökning av en flygläkare.

Godkända flygläkare och företagsläkare ska tillställa Trafiksäkerhetsverket utlåtanden om bedömningen av medicinsk lämplighet samt kopior av det medicinska intyget eller av den medicinska rapporten för kabinbesättningen. På begäran ska Trafiksäkerhetsverket också tillställas flygmedicinsk dokumentation, flygmedicinska bedömningar och andra uppgifter som behövs.

47 §
Skyldighet att anmäla omständigheter som inverkar på behörigheten och fastställande av behörighet

De som ansöker om ett tillstånd ska till en flygläkare, en företagsläkare eller Trafiksäkerhetsverket anmäla sådana omständigheter som de fått kännedom om och som inverkar på deras behörighet. De som innehar ett tillstånd ska till Trafiksäkerhetsverket anmäla sådana omständigheter som de fått kännedom om och som inverkar på deras behörighet. (19.4.2013/280)

Om det finns anledning att misstänka att någon inte uppfyller villkoren för att ett medicinskt intyg ska beviljas, kan Trafiksäkerhetsverket bestämma att den sökande eller tillståndshavaren ska genomgå läkarkontroller och andra undersökningar för att klarlägga hälsotillståndet.

Om det finns anledning att misstänka att någon inte uppfyller de krav på kunskaper och färdigheter som förutsätts för att ett tillstånd ska beviljas, kan Trafiksäkerhetsverket bestämma att den sökande eller tillståndshavaren ska genomgå teoriprov, kontrollflygningar och andra kontroller.

Den som ansöker om eller innehar ett tillstånd ansvarar för avgifterna och de övriga kostnaderna för de kontroller, undersökningar och prov som avses i 2 och 3 mom.

48 §
Trafiksäkerhetsverkets rätt att få upplysningar

För bedömning av förutsättningarna för att bevilja, förnya och återkalla ett tillstånd har Trafiksäkerhetsverket trots sekretessbestämmelserna rätt att av förundersökningsmyndigheterna få uppgifter om ärenden där tillståndssökanden eller tillståndshavaren misstänks för äventyrande av trafiksäkerheten vid luftfart eller för användning av berusningsmedel vid luftfart eller i sådana uppgifter inom markorganisationen som påverkar flygsäkerheten eller där tillståndssökanden eller tillståndshavaren konstateras ha gjort sig skyldig till grovt äventyrande av trafiksäkerheten och rattfylleri vid framförande av ett motordrivet fordon, ur det i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem ingående rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter uppgifter om åtalsprövning och rättegång som avser nämnda brott samt ur straffregistret och bötesregistret information om straff som dömts ut för nämnda gärningar och andra påföljder för dem. (14.5.2010/407)

Den läkare som undersökt den som ansöker om eller innehar ett tillstånd, den läkare som har behandlat eller behandlar den som ansöker om eller innehar ett tillstånd och den sammanslutning eller inrättning för sjuk- eller hälsovård där den som ansöker om eller innehar ett tillstånd har vårdats eller vårdas ska trots sekretessbestämmelserna på begäran lämna Trafiksäkerhetsverket upplysningar om omständigheter som eventuellt inverkar på erhållandet av eller giltigheten för ett tillstånd.

En läkare, sammanslutning och inrättning enligt 2 mom. får trots sekretessbestämmelserna även utan en begäran underrätta Trafiksäkerhetsverket om sina misstankar om att den som ansöker om eller innehar ett tillstånd inte uppfyller de hälsomässiga villkoren för tillståndet. Innan en anmälan görs ska patienten informeras om rätten att göra anmälan och om hälsotillståndets inverkan på funktionsförmågan hos dem som deltar i luftfartsverksamhet.

Av en anmälan enligt 3 mom. får framgå endast

1) att den som anmälan gäller eventuellt inte uppfyller de hälsokrav som uppställs i fråga om tillståndet, och

2) vilka ytterligare åtgärder läkaren föreslår för en närmare klarläggning av hälsotillståndet eller dess konsekvenser för funktionsförmågan.

Uppgifterna kan översändas med hjälp av en teknisk anslutning eller annars i elektronisk form.

49 §
Utländska certifikat

I fråga om godkännande av utländska tillstånd ska bestämmelserna i detta kapitel iakttas i tillämpliga delar.

Av de skäl som anges i 149 eller 150 § kan Trafiksäkerhetsverket bestämma att ett utländskt tillstånd som har erkänts i Finland inte berättigar till sådan verksamhet som avses i tillståndet inom finskt territorium, ombord på finska luftfartyg eller vid luftfart med stöd av ett drifttillstånd som har beviljats i Finland.

6 kap

Certifikatregister

50 §
Ändamålet med certifikatregistret

Trafiksäkerhetsverket ska föra ett certifikatregister för tillsyn över flygsäkerheten, administration av certifikatuppgifter, luftfartsskydd, uppfyllande av internationella förpliktelser som är bindande för Finland och utförande av andra uppgifter inom Trafiksäkerhetsverkets verksamhetsområde.

Certifikatregistret kan föras med hjälp av automatisk databehandling.

Anställda hos Trafiksäkerhetsverket har rätt att behandla uppgifterna i certifikatregistret till den del det är nödvändigt för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter.

51 §
Förhållande till annan lagstiftning

Om inte något annat bestäms i denna lag, tillämpas i fråga om sekretess för och utlämnande av uppgifter ur certifikatregistret lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i fråga om annan behandling av personuppgifter personuppgiftslagen.

52 §
Registrerade

I certifikatregistret får införas uppgifter om personer som hos Trafiksäkerhetsverket ansökt om certifikat, behörighetsbevis, behörighet eller godkännande eller som innehar ett sådant tillstånd. I certifikatregistret får också införas uppgifter om personer som gjort sig skyldiga till äventyrande av trafiksäkerheten vid luftfart, användning av berusningsmedel vid luftfart eller i sådana uppgifter inom markorganisationen som påverkar flygsäkerheten eller till luftfartsförseelse. Uppgifter får dessutom registreras om personer i fråga om vilka det pågår förundersökning, åtalsprövning eller rättegång avseende de nämnda gärningarna.

53 §
Uppgifter som införs i certifikatregistret

I certifikatregistret får följande identifieringsuppgifter införas om de personer som avses i 52 §:

1) namn,

2) personbeteckning eller, om personbeteckning saknas, födelsedatum,

3) födelsehemkommun, födelsestat och medborgarskap,

4) adress och andra kontaktuppgifter samt hemkommun,

5) modersmål eller kontaktspråk,

6) uppgift om att personen avlidit.

Utöver identifieringsuppgifter får i registret införas för ändamålet med registret nödvändiga uppgifter, såsom uppgifter om tillstånd och om utbildning och prov som hänför sig till luftfart.

För beslut och tillsyn som gäller tillstånd får i registret dessutom införas följande känsliga uppgifter:

1) nödvändiga uppgifter om läkarundersökningar och hälsotillståndet,

2) uppgifter om äventyrande av trafiksäkerheten vid luftfart, fylleri i lufttrafik, användning av berusningsmedel vid luftfart eller i sådana uppgifter inom markorganisationen som påverkar flygsäkerheten eller luftfartsförseelse eller grovt äventyrande av trafiksäkerheten samt om förundersökning, åtalsprövning eller rättegång avseende sådana gärningar, liksom uppgifter om straff som dömts ut för brott och förseelser samt om andra påföljder.

Om de uppgifter som införts i registret förändras, ska tillståndshavaren anmäla detta till Trafiksäkerhetsverket inom 14 dagar. Trafiksäkerhetsverket meddelar närmare föreskrifter om hur förändringarna ska anmälas.

54 §
Avförande av uppgifter ur certifikatregistret

Uppgifter avförs ur certifikatregistret som följer:

1) uppgifter om äventyrande av trafiksäkerheten vid luftfart, användning av berusningsmedel vid luftfart eller i sådana uppgifter inom markorganisationen som påverkar flygsäkerheten, grovt äventyrande av trafiksäkerheten och luftfartsförseelser tio år efter det att beslutet om dem har vunnit laga kraft,

2) brottsuppgifter om misstänkta personer när de har befriats från åtal genom ett lagakraftvunnet beslut eller när åtalsrätten för det misstänkta brottet har preskriberats,

3) uppgifter om verksamhetsförbud som meddelats den registrerade och uppgifter om andra administrativa åtgärder från luftfartsmyndighetens sida tio år efter det att beslutet har vunnit laga kraft.

55 §
Trafiksäkerhetsverkets rätt att få upplysningar av myndigheter

Trots sekretessbestämmelserna har Trafiksäkerhetsverket rätt att för förande av certifikatregistret och kontroll av att uppgifterna i registret är riktiga ta del av de uppgifter som av befolkningsdatasystemet framgår om personens namn, personbeteckning, adress, hemkommun, födelsehemkommun, födelsestat, modersmål eller kontaktspråk och om att personen har avlidit samt uppgifter om en sådan begränsning av utlämnandet av uppgifter som avses i 25 § 4 mom. i befolkningsdatalagen (507/1993).

Uppgifterna kan översändas med hjälp av en teknisk anslutning eller annars i elektronisk form.

56 §
Utlämnande av känsliga uppgifter och personbeteckning

Trots sekretessbestämmelserna får känsliga uppgifter som införts i certifikatregistret och personbeteckningen lämnas ut till finska myndigheter och utländska luftfartsmyndigheter och myndigheter för undersökning av olyckor, om det är nödvändigt för att fullgöra de uppdrag eller skyldigheter som föreskrivits i lag eller med stöd av lag.

Uppgifterna får lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning eller annars i elektronisk form. Innan en teknisk anslutning öppnas ska mottagaren lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på lämpligt sätt.

57 §
Utlämnande av uppgifter elektroniskt för opinions- och marknadsundersökningar, direktmarknadsföring samt annan adress- och informationstjänst

För opinions- och marknadsundersökningar, direktmarknadsföring samt annan adress- och informationstjänst får andra uppgifter än de som avses i 56 § lämnas ut ur certifikatregistret med hjälp av en teknisk anslutning eller annars i elektronisk form. Innan en teknisk anslutning öppnas ska mottagaren lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på lämpligt sätt.

Uppgifter får dock inte lämnas ut, om den registrerade har förbjudit att uppgifterna lämnas ut för ändamål enligt 1 mom. Uppgifter får inte heller lämnas ut, om den registrerade inte har informerats om behandlingen av uppgifterna på det sätt som avses i 24 § i personuppgiftslagen.

7 kap

Allmänna krav som gäller flygverksamhet

58 §
Luftfartygs befälhavare

Ombord på luftfartyg och glidare eller andra anordningar som används för luftfart ska det finnas en befälhavare när de används för luftfart. Befälhavaren förordnas av ägaren, innehavaren eller operatören.

59 §
Certifikat, behörigheter och godkännanden samt medicinska intyg för flygbesättningen

Medlemmarna av luftfartygets flygbesättning ska ha

1) av Trafiksäkerhetsverket eller den i 169 § avsedda organisationen för sportflygverksamhet beviljade eller godkända certifikat, behörigheter och godkännanden som uppgiften kräver samt ett medicinskt intyg, eller

2) i en främmande stat utfärdade certifikat, behörigheter och godkännanden som uppgiften kräver och medicinska intyg, vilka i Finland, i enlighet med internationella förpliktelser som är bindande för Finland, erkänns motsvara de som avses i 1 punkten.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte på förare av luftfartyg och anordningar enligt 6 § 2 mom.

I fråga om behörigheten för andra medlemmar av flygbesättningen än luftfartygets befälhavare kan Trafiksäkerhetsverket på de villkor som är nödvändiga för att trygga säkerheten medge undantag från kraven enligt 1 mom. när det gäller

1) skolflygningar och kontrollflygningar,

2) flygningar där en särskild flygassistent anlitas.

60 §
Luftfartygs besättning

Ett luftfartyg som används för luftfart ska vara tryggt bemannat. Ägaren, innehavaren eller operatören ansvarar för att fartyget är bemannat på ett betryggande sätt.

Utöver vad som bestäms i 1 mom. och i 5 kap. meddelar Trafiksäkerhetsverket sådana närmare föreskrifter som förutsätts för flygsäkerheten och som baserar sig på de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen och på EASA-förordningen och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, kompletterade med undantag och tillägg av geografiska, klimatologiska och trafikmässiga skäl eller för att samordna internationell praxis med förhållandena i Finland, i fråga om följande:

1) luftfartygets befälhavare, flygbesättning och annan besättning som förutsätts för flyguppdraget,

2) certifikat, behörigheter, behörighetsbevis, rättigheter, godkännanden och medicinska intyg som krävs av flygbesättningen,

3) utbildning och erfarenhet som krävs av besättningen,

4) maximala arbets- och flygtider samt minimivilotider.

61 §
Befälhavarens myndighet

Luftfartygets befälhavare har högsta myndighet ombord. Befälhavaren har myndighet över passagerarna endast i frågor som gäller ordning och säkerhet. Befälhavaren kan tillfälligt ålägga en medlem av besättningen att utföra en annan syssla än den för vilken denne har anställts.

Om ordning, säkerhet eller något annat nödvändigt skäl kräver det har befälhavaren rätt att vägra ta ombord och av tvingande skäl före starten avlägsna eller, om flygningen påbörjats, vid den första lämpliga landningsplatsen landsätta en medlem av besättningen, passagerare eller gods.

62 §
Förberedelse och genomförande av flygningar

Innan en flygning börjar ska luftfartygets och anordningens befälhavare försäkra sig om att luftfartyget är luftvärdigt eller att anordningen är luftvärdig och att flygningen även i övrigt har förberetts enligt bestämmelser och föreskrifter.

Befälhavaren ska se till att flygningen genomförs på ett betryggande sätt och att bestämmelserna, föreskrifterna, villkoren enligt drifttillståndet, bruksflygtillståndet eller flygutbildningstillståndet och den av luftfartsmyndigheten godkända flyghandboken iakttas under flygningen.

Medlemmarna av besättningen ska utföra de uppgifter som ålagts besättningen i flyghandboken och i drifttillståndet, bruksflygtillståndet eller flygutbildningstillståndet, om inte luftfartygets befälhavare bestämmer något annat om uppgiftsfördelningen.

Trafiksäkerhetsverket kan meddela sådana närmare föreskrifter som säkerheten kräver och som baserar sig på de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen och på JAA:s, ECAC:s och Eurocontrols normer och rekommendationer, kompletterade med undantag och tillägg av geografiska, klimatologiska och trafikmässiga skäl eller för att samordna internationell praxis med förhållandena i Finland, i fråga om följande:

1) planering av och förberedelser inför en flygning,

2) genomförande av en flygning och verksamhet under flygningen,

3) specialutrustning som krävs för den aktuella flygningen,

4) omedelbara åtgärder efter flygningen,

5) fallskärmshoppning,

6) avancerad flygning,

7) flygbogsering,

8) spridning av ämnen eller fällning av föremål.

63 §
Försorg om luftfartyg, passagerare och gods

Luftfartygets befälhavare och besättning är skyldiga att dra försorg om luftfartyget samt passagerare och gods som transporteras i fartyget. Om ett luftfartyg råkar i nöd, ska befälhavaren och besättningen med till buds stående medel skydda fartyget samt personer och gods ombord.

64 §
Passagerarnas skyldigheter på flygningar

Passagerarna får inte äventyra flygningens säkerhet. Passagerarna ska följa de påbud som besättningen utfärdar för att upprätthålla säkerheten och ordningen under flygningen.

65 §
Ordning och tvångsmedel

Om ett luftfartyg är i fara eller om passagerarnas eller besättningens säkerhet annars kräver det, har luftfartygets befälhavare rätt att använda sådana medel, såsom gripande, visitering av personer eller kontroll av gods eller andra motsvarande åtgärder, som är nödvändiga för att återställa ordningen eller för att avvärja en fara som hotar säkerheten och vilka utifrån en helhetsbedömning kan anses försvarliga. Vid bedömningen ska hänsyn tas till hur stor faran är och situationen också i övrigt. Varje medlem av besättningen är skyldig att utan särskild order ge befälhavaren nödvändigt bistånd. På uppmaning av befälhavaren eller en medlem av besättningen har också passagerarna rätt att ge sådant bistånd med iakttagande av anvisningar som ges av befälhavaren eller en medlem av besättningen.

Medlemmarna av besättningen och passagerarna har rätt att vidta sådana förebyggande åtgärder som avses i 1 mom. utan befälhavarens uppmaning, om det är uppenbart att åtgärden är nödvändig för att skydda luftfartyget eller personer eller egendom ombord. Befälhavaren ska så snart som möjligt informeras om åtgärderna.

De medel som avses i 1 mom. får användas högst till dess att ärendet kan överföras på den behöriga myndigheten.

Bestämmelser om överdriven användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen (39/1889).

66 §
Luftfartygs handlingar

I ett finskt luftfartyg ska följande handlingar finnas när det används för luftfart:

1) ett giltigt registreringsbevis,

2) ett giltigt luftvärdighetsbevis eller flygtillstånd som utfärdats med stöd av 27 §,

3) en utredning över luftfartygets obligatoriska försäkringsskydd,

4) de av luftfartygets typ och flygningen beroende handlingar som enligt vad Trafiksäkerhetsverket bestämmer är nödvändiga för en säker flygning och för myndigheternas tillsyn över flygningen.

I ett utländskt luftfartyg och ett luftfartyg som inte har registrerats ska följande handlingar finnas när det används för luftfart inom finskt territorium:

1) ett giltigt registreringsbevis som utfärdats i en stat som tillträtt Chicagokonventionen eller ett i 7 § 1 mom. avsett tillstånd av Trafiksäkerhetsverket att använda luftfartyget inom finskt territorium,

2) ett giltigt luftvärdighetsbevis enligt bilaga 8 till Chicagokonventionen eller ett av Trafiksäkerhetsverket erkänt flygtillstånd,

3) en utredning över luftfartygets obligatoriska försäkringsskydd,

4) de av luftfartygets typ och flygningen beroende handlingar som enligt vad en utländsk luftfartsmyndighet eller, om det är fråga om ett oregistrerat luftfartyg, Trafiksäkerhetsverket bestämmer är nödvändiga för en säker flygning och för myndigheternas tillsyn över flygningen.

8 kap

Kommersiell lufttransport och tillstånd till luftfartsverksamhet i vissa fall

67 §
Definitioner

I detta kapitel avses med

1) lufttrafikförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen,

2) förordningen om luftfartsavtal med tredjeland Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 847/2004 om förhandling om och genomförande av luftfartsavtal mellan medlemsstater och tredje länder,

3) kommersiell lufttransport (Commercial Air Transport) användning av luftfartyg mot betalning eller annan ersättning för transport av passagerare, gods eller post,

4) bruksflyg (Aerial Work) användning av luftfartyg för specialuppdrag såsom

a) flygningar i anslutning till jord- och skogsbruk,

b) flygningar i anslutning till byggverksamhet,

c) flygfotograferings- och kartläggningsflygningar,

d) forskningsflygningar,

e) flygningar som avser inspektion och röjning av kraftledningar,

f) flygningar som avser bogsering av luftfartyg och andra föremål,

g) flygningar för fallskärmshoppning,

h) deltagande i räddningstjänst, trafikövervakning från ett luftfartyg, skogsbrandsbevakning, släckning av skogsbränder eller annat motsvarande,

5) drifttillstånd (Air Operator Certificate, AOC) ett tillstånd i vilket det intygas att innehavaren har den kompetens och den organisation som krävs för att på ett betryggande sätt använda luftfartyg för sådan luftfartsverksamhet som avses i tillståndet,

6) bruksflygtillstånd ett tillstånd med stöd av vilket tillståndshavaren kan bedriva bruksflyg,

7) flygutbildningstillstånd ett tillstånd att ge sådan flygutbildning eller teoretisk utbildning som hänför sig till erhållande av och fortsatt giltighet för certifikat, behörighetsbevis, behörigheter eller godkännanden för luftfartygs flygbesättning,

8) flyguppvisningstillstånd ett tillstånd med stöd av vilket tillståndshavaren får ordna en flyguppvisning,

9) flygtävlingstillstånd ett tillstånd med stöd av vilket tillståndshavaren får ordna en flygtävling,

10) operativ licens (Operating Licence) ett tillstånd med stöd av vilket den som innehar tillståndet mot betalning eller annan ersättning får utföra lufttransport av passagerare, post och gods.

68 §
Drifttillstånd

Drifttillstånd krävs för kommersiell lufttransport. Drifttillstånd krävs inte, om den som bedriver flygverksamhet har ett motsvarande tillstånd som utfärdats i en annan stat och som Trafiksäkerhetsverket erkänner.

69 §
Beviljande av drifttillstånd

Trafiksäkerhetsverket är skyldigt att bevilja drifttillstånd, om sökanden uppfyller villkoren enligt denna paragraf. Drifttillstånd beviljas för viss tid, som Trafiksäkerhetsverket bestämmer utifrån sökandens verksamhetsförutsättningar, de bestämmelser och föreskrifter som gäller verksamheten eller på någon annan motsvarande grund. I drifttillståndet beskrivs arten av flygverksamheten eller de luftfartyg som används inom verksamheten, såsom huruvida flygverksamheten får bedrivas i enlighet med instrumentflygregler eller visuella flygregler eller huruvida verksamheten får bedrivas med flygplan, motorsegelflygplan, helikoptrar eller varmluftsballonger.

Drifttillstånd får beviljas endast juridiska personer eller medborgare i en medlemsstat, vilkas hemort eller huvudsakliga driftställe är i Finland. För att ett drifttillstånd ska beviljas förutsätts också att sökanden har den kompetens och organisation samt sådana ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar som krävs för att sökanden ska kunna bedriva säker flygverksamhet. Dessutom förutsätts det att sökanden har lämplig flygmateriel för flygverksamheten när verksamheten inleds.

Trafiksäkerhetsverket meddelar de närmare föreskrifter om förutsättningarna för erhållande av drifttillstånd som baserar sig på JAA:s normer och som behövs för säker flygverksamhet. Föreskrifterna kan gälla

1) drifttillståndshavarens organisation och personal,

2) materiel som används för den verksamhet som avses i drifttillståndet,

3) säkerhetssystemet,

4) drifttillståndshavarens drifthandbok, verksamhetsmetoder och begränsningar i fråga om verksamheten,

5) ekonomiska förutsättningar för verksamheten till den del dessa inte regleras i lufttrafikförordningen.

70 §
Operativ licens

Bestämmelser om operativ licens finns i lufttrafikförordningen. Operativ licens beviljas av Trafiksäkerhetsverket.

En ny operativ licens ska omprövas ett år efter det att den beviljades och därefter vart femte år.

De luftfartyg som lufttrafikföretag använder ska registreras i luftfartygsregistret i Finland. I fråga om ett enskilt luftfartyg som ett lufttrafikföretag använder kan Trafiksäkerhetsverket tillåta att det registreras i en annan medlemsstat, om tillsynen över dess flygsäkerhet kan utövas på lämpligt sätt.

71 §
Flygtrafik på flygvägar inom gemenskapen med start- eller ändpunkt i Finland

För bedrivande av flygtrafik på flygvägar inom gemenskapen med start- eller ändpunkt i Finland krävs en operativ licens som beviljats i en medlemsstat. Trafiksäkerhetsverket kan i enskilda fall eller på grundval av internationella förpliktelser som är bindande för Finland bevilja även innehavare av en annan än i en medlemsstat beviljad operativ licens ett tillstånd att bedriva sådan trafik.

72 §
Allmän trafikplikt

Kommunikationsministeriet beslutar om införande av allmän trafikplikt enligt artikel 16 i lufttrafikförordningen.

På flygvägar för vilka allmän trafikplikt införts kan kommunikationsministeriet införa begränsningar enligt lufttrafikförordningen, om begränsningarna är nödvändiga för att trygga trafiken på flygvägarna.

73 §
Regelbunden flygtrafik mellan Finland och tredjeländer

Trafiksäkerhetsverket beviljar flygvägsvisa trafiktillstånd för regelbunden flygtrafik mellan Finland och tredjeländer.

Om inte något annat följer av 74 §, krävs för ett trafiktillstånd att

1) sökanden har en operativ licens enligt 70 § och är etablerad i Finland,

2) sökanden är ett bolag som utsetts av ett i 1 mom. avsett tredjeland och som uppfyller de villkor för bedrivande av trafik som ställts i luftfartsavtalet mellan Finland och tredjelandet i fråga, eller

3) sökanden är ett bolag som utsetts av ett i 1 mom. avsett tredjeland, har ett av en myndighet i det landet beviljat tillstånd som motsvarar ett drifttillstånd enligt 68 § och uppfyller de krav på flygbolag i tredjeländer som uppställs i denna lag och i gemenskapsförordningarna samt att kommunikationsministeriet anser att det med tanke på trafikpolitiken i Finland är motiverat att bevilja tillstånd.

Trafiksäkerhetsverket fastställer vid behov transportavgifterna, platsutbudet, tidtabellerna och övriga flygtrafiksvillkor för trafik enligt 1 mom.

74 §
Flygvägar som omfattas av användningsbegränsningar

Trafiksäkerhetsverket beslutar vilken eller vilka av dem som ansökt om trafiktillstånd som får bedriva trafik på sådana flygvägar enligt 73 § som omfattas av användningsbegränsningar på basis av ett luftfartsavtal. Ett beslut om trafiktillstånd ska basera sig på en övergripande granskning, där hänsyn tas till passagerar- och godstrafikens behov, främjande av konkurrens och en balanserad utveckling av flygtrafiken inom gemenskapen.

Trafiksäkerhetsverket meddelar närmare föreskrifter om beviljande av trafiktillstånd för de flygvägar som avses i 1 mom. och om de utredningar utifrån vilka de sökande jämförs.

75 §
Icke-regelbunden flygtrafik mellan Finland och tredjeländer

Trafiksäkerhetsverket beviljar ett lufttrafikföretag från tredjeland tillstånd för icke-regelbunden trafik mellan Finland och tredjeländer som gäller enstaka flygningar eller en flygserie med flera flygningar. Tillstånd ska beviljas, om lufttrafikföretaget visar att dess drifttillstånd och operativa licens eller tillstånd som motsvarar dessa gör det möjligt att bedriva trafiken och att det förfogar över materiel som lämpar sig för adekvata flygningar.

Tillstånd kan vägras om det finns anledning att misstänka att

1) sökanden inte förmår bedriva trafiken med yrkesskicklighet och på ett betryggande sätt,

2) sökanden inte har tillräcklig ansvarsförsäkring för skador vid luftfart,

3) sökanden med hjälp av ett tillstånd försöker kringgå de krav på bedrivande av regelbunden flygtrafik som föreskrivs i 73 och 74 §, eller

4) sökandens hemstat inte i sin tur skulle bevilja ett finskt lufttrafikföretag tillstånd.

Trafiksäkerhetsverket meddelar föreskrifter om förfarandet för ansökan om tillstånd enligt 1 mom. och om de handlingar med hjälp av vilka sökanden visar att tillståndsvillkoren uppfylls. Trafiksäkerhetsverket kan dessutom genom föreskrifter begränsa den andel som andra lufttransporter än de som säljs som en del av paketresor får utgöra av det totala platsutbudet på varje flygning, förutsatt att begränsningen baserar sig på internationell praxis som tillämpas allmänt i medlemsstaterna eller på ömsesidighet.

I de föreskrifter som avses i 3 mom. ska i tillämpliga delar beaktas gemenskapens lagstiftning om bedrivande av icke-regelbunden flygtrafik och dessutom

1) de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen,

2) ECAC:s rekommendationer, och

3) internationell praxis till den del den allmänt tillämpas i medlemsstaterna.

EG-lufttrafikföretag som innehar en operativ licens som beviljats i en medlemsstat får bedriva icke-regelbunden flygtrafik mellan Finland och tredjeländer utan något separat tillstånd.

Om innehavaren av ett trafiktillstånd som avses i 73 § kräver det, kan Trafiksäkerhetsverket dock förbjuda bedrivande av sådan icke-regelbunden flygtrafik enligt 5 mom. om det orsakar verksamheten enligt trafiktillståndet ekonomiska olägenheter som inte kan betraktas som obetydliga och lufttrafikföretaget kringgår begränsningarna för regelbunden flygtrafik genom att bedriva icke-regelbunden flygtrafik.

76 §
Flygtrafik över finskt territorium

Regelbunden och icke-regelbunden flygtrafik får bedrivas över finskt territorium utan separat tillstånd, om så har avtalats mellan Finland och lufttrafikföretagets hemstat på grundval av ett bilateralt eller multilateralt avtal.

I andra än de fall som avses i 1 mom. beviljar Trafiksäkerhetsverket tillstånd för flygtrafik över finskt territorium. Tillstånd beviljas för regelbunden flygtrafik, enstaka flygningar eller en flygserie med flera flygningar. Tillstånd beviljas, om lufttrafikföretaget visar att dess drifttillstånd och operativa licens eller tillstånd som motsvarar dessa gör det möjligt att bedriva trafiken och att det förfogar över materiel som lämpar sig för adekvata flygningar.

Tillstånd kan vägras om det finns anledning att misstänka att

1) sökanden inte förmår bedriva trafiken med yrkesskicklighet och på ett betryggande sätt,

2) sökanden inte har tillräcklig ansvarsförsäkring för skador vid luftfart, eller

3) sökandens hemstat inte i sin tur skulle bevilja ett finskt lufttrafikföretag tillstånd.

77 §
Bruksflygtillstånd

För bruksflyg krävs ett bruksflygtillstånd av Trafiksäkerhetsverket. För att bruksflygtillstånd ska beviljas förutsätts det att sökanden har den organisation och personal som krävs för att bruksflyg ska kunna utföras på ett betryggande sätt och förfogar över materiel som lämpar sig för den planerade verksamheten. Det krävs inte något bruksflygtillstånd, om en verksamhetsutövare med hemort eller huvudsakligt driftställe i någon annan medlemsstat visar att han uppfyller de krav i fråga om tillstånd och behörighet eller andra motsvarande krav som i den nämnda medlemsstaten ställs för motsvarande verksamhet. Trafiksäkerhetsverket kan dock ställa icke-diskriminerande villkor som behövs för säkerställande av säker verksamhet.

Bruksflygtillstånd krävs inte för följande flygningar när de genomförs i enlighet med Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter:

1) flygningar för bogsering av segelflygplan,

2) flygningar för fallskärmshoppning,

3) flygningar för övervakning av skogsbränder,

4) sporadiska efterspanings- och räddningsflygningar enligt 121 § 4 mom. på begäran av en myndighet.

Trafiksäkerhetsverket kan tillåta att även annat bruksflyg än bruksflyg enligt 2 mom. får bedrivas utan tillstånd, om det inte är nödvändigt att skaffa ett tillstånd för att trygga säkerheten.

Trafiksäkerhetsverket meddelar de närmare föreskrifter om förutsättningarna för erhållande av bruksflygtillstånd som behövs för säker verksamhet med bruksflyg. Föreskrifterna kan gälla

1) dimensionering och yrkesskicklighet i fråga om organisation och personal för innehavare av bruksflygtillstånd,

2) materiel som används för den verksamhet som avses i bruksflygtillståndet,

3) drifthandböcker och förfaranden för innehavare av bruksflygtillstånd,

4) ekonomiska krav på innehavare av bruksflygtillstånd.

Bruksflygtillstånd ska beviljas, om sökanden uppfyller villkoren enligt denna paragraf och de villkor som föreskrivits med stöd av 4 mom. Bruksflygtillstånd beviljas för viss tid, vilken Trafiksäkerhetsverket bestämmer utifrån sökandens verksamhetsförutsättningar, de bestämmelser och föreskrifter som gäller verksamheten eller på någon annan motsvarande grund.

Med undantag för obemannade luftfartyg med en operativ massa understigande 150 kilogram, ska luftfartyg som används för bruksflyg registreras i luftfartygsregistret i Finland. Trafiksäkerhetsverket kan tillåta att ett fartyg som registrerats i en annan medlemsstat används för bruksflyg, om tillsynen över dess flygsäkerhet kan utövas på ett ändamålsenligt sätt. Om inte något lämpligt i en medlemsstat registrerat luftfartyg står till förfogande för bruksflyg och om inte flygsäkerheten äventyras, kan Trafiksäkerhetsverket godkänna att ett fartyg som registrerats i luftfartygsregistret i ett tredjeland används. Trafiksäkerhetsverket får meddela närmare föreskrifter om de förutsättningar under vilka ett sådant luftfartyg kan godkännas för bruksflygningsuppdrag. (19.4.2013/280)

78 §
Flygutbildningstillstånd

För flygutbildning och teoretisk utbildning som hänför sig till erhållande av och fortsatt giltighet för certifikat, behörighetsbevis, behörigheter och godkännanden för luftfartygs flygbesättning krävs ett flygutbildningstillstånd av Trafiksäkerhetsverket. För att flygutbildningstillstånd ska beviljas förutsätts det att sökanden har den organisation och personal som krävs för trygg och adekvat flygutbildning och förfogar över materiel, lokaler och läromedel som lämpar sig för den planerade verksamheten.

Trafiksäkerhetsverket meddelar de närmare föreskrifter om förutsättningarna för erhållande av flygutbildningstillstånd som behövs för säker flygutbildningsverksamhet. Föreskrifterna kan gälla

1) dimensionering och yrkesskicklighet i fråga om organisation och personal för innehavare av flygutbildningstillstånd,

2) materiel, undervisningslokaler och övriga läromedel som används för den verksamhet som avses i ett flygutbildningstillstånd,

3) drifthandböcker, verksamhetsmetoder och utbildningsprogram för innehavare av flygutbildningstillstånd.

Flygutbildningstillstånd ska beviljas, om sökanden uppfyller villkoren enligt denna paragraf och de villkor som föreskrivits med stöd av 2 mom. Flygutbildningstillstånd beviljas för viss tid, vilken Trafiksäkerhetsverket bestämmer utifrån sökandens verksamhetsförutsättningar, de bestämmelser och föreskrifter som gäller verksamheten eller på någon annan motsvarande grund.

Trafiksäkerhetsverket kan bestämma att flygutbildningstillstånd inte behövs för ett visst slag av flygutbildning, om det inte är nödvändigt att skaffa ett tillstånd för att trygga säkerheten.

79 §
Flyguppvisningstillstånd och flygtävlingstillstånd

För ordnande av flyguppvisningar och flygtävlingar krävs ett flyguppvisnings- eller flygtävlingstillstånd av Trafiksäkerhetsverket. För att tillstånd ska beviljas förutsätts det att sökanden har den organisation och personal som krävs för att uppvisningen eller tävlingen ska kunna genomföras på ett betryggande sätt. Dessutom förutsätts det att den materiel som används vid det evenemang som avses i tillståndet, de som uppträder vid flyguppvisningen eller tävlingsdeltagarna, flygprogrammen och säkerhetsarrangemangen vid evenemanget uppfyller kraven enligt bestämmelser och föreskrifter.

Trafiksäkerhetsverket meddelar de närmare föreskrifter om förutsättningarna för erhållande av flyguppvisningstillstånd och flygtävlingstillstånd som behövs för att evenemangen ska kunna ordnas på ett betryggande sätt. Föreskrifterna kan gälla

1) dimensionering och yrkesskicklighet i fråga om organisation och personal för innehavare av flyguppvisningstillstånd och flygtävlingstillstånd,

2) materiel som används vid det evenemang som avses i flyguppvisningstillståndet och flygtävlingstillståndet, personer som uppträder vid flyguppvisningen, de uppträdandes flygprogram och tävlingsdeltagare,

3) verksamhetsmetoder för innehavare av flyguppvisningstillstånd och flygtävlingstillstånd, säkerhetsarrangemang vid evenemangen samt arrangörens samverkan med flygtrafiktjänstorgan och andra myndigheter än luftfartsmyndigheterna.

Flyguppvisningstillstånd och flygtävlingstillstånd ska beviljas, om sökanden uppfyller villkoren enligt denna paragraf och de villkor som föreskrivits med stöd av 2 mom. Flyguppvisningstillstånd och flygtävlingstillstånd beviljas särskilt för varje evenemang eller evenemangsserie.

80 §
Administrativa påföljder

Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn över de tillstånd som avses i detta kapitel finns i 16 kap.

9 kap

Flygplatser och markutrustning

81 §
Definitioner

I detta kapitel avses med

1) trafikflygplats en flygplats med fasta flyginformations-, alarmerings-, flygrådgivnings- och flygkontrolltjänster,

2) flygplats för lätta luftfartyg en flygplats som används för flygverksamhet med segel- och motorsegelflygplan, luftskepp, varmluftsballonger och andra lätta luftfartyg som Trafiksäkerhetsverket anger närmare,

3) annat område som tjänar luftfarten ett område där det finns från flygplatsområdet avskilda byggnader, konstruktioner eller anordningar som tjänar luftfarten,

4) intyg över godkännande av trafikflygplats ett tillstånd som bekräftar att trafikflygplatsens operatör och dess personal har den yrkesskicklighet och organisation och de verksamhetsmetoder som krävs för att säkra att lufttrafiken är tillräckligt säker och att trafikflygplatsen stämmer överens med föreskrifterna,

5) tillstånd till drift av flygplats ett tillstånd som bekräftar flygplatsens organisation och verksamhetsvillkor och dess överensstämmelse med bestämmelser och föreskrifter,

6) manöverområde en del av flygplatsen som är avsedd för start, landning och taxning med luftfartyg och som inte hör till stationsplattan,

7) stationsplatta en del av flygplatsen som är avsedd för lastning och lossning av passagerare, post och gods samt för tankning, uppställning eller underhåll av luftfartyg.

Till en flygplats hör förutom vad som anges i 1 mom.

1) på vattenområden, kajplatser eller andra förtöjningsplatser som hör till manöverområdet,

2) räddningsvägar och de skyddsområden, hinderbegränsade ytor och andra områden som förutsätts för driften, användningen och säkerhetsövervakningen av flygplatsen,

3) byggnader, konstruktioner och anordningar som behövs för verksamheten på flygplatsen.

82 §
Användning av flygplatser och andra områden

För start och landning med luftfartyg får användas endast flygplatser och områden som avses i 2 mom. i denna paragraf. Förbudet att använda andra områden gäller inte nödlägen, nödlandningar eller andra därmed jämförbara situationer och inte heller start och landning med militära helikoptrar, andra statliga helikoptrar eller, vid räddningsflygningar, handräckningsflygningar och operativa flygningar, med helikoptrar som används för efterspanings- och räddningsverksamhet. I fråga om användning av landningsområden på fartyg för start och landning med helikoptrar föreskrivs särskilt.

För start och landning med luftfartyg får tillfälligt användas ett öppet vattenområde samt med samtycke av områdets ägare eller innehavare något annat land- eller vattenområde, även om området inte särskilt har organiserats för ett sådant ändamål. Trafiksäkerhetsverket meddelar vid behov för säkerheten inom luftfarten nödvändiga föreskrifter om

1) tillfällig användning av land- och vattenområden,

2) dimensionering av och ytegenskaper hos områden som används av luftfartyg,

3) flyghinderbegränsningar,

4) andra omständigheter som påverkar säkerheten vid start och landning.

I lagen om samfälligheter (758/1989) bestäms om det samtycke av delägarlaget för ett samfällt mark- eller vattenområde som förutsätts för det tillstånd av mark- eller vattenområdets ägare eller innehavare som behövs för verksamhet enligt 2 mom.

Om det krävs av hänsyn till flygsäkerheten eller för att trafiken ska kunna löpa smidigt eller av skäl som hänför sig försvaret eller för idkande av näring eller förebyggande av skadliga miljökonsekvenser, kan Trafiksäkerhetsverket förbjuda användningen av andra områden än en flygplats eller begränsa användningen av ett område som avses i 2 mom. till luftfartygs starter och landningar. Trafiksäkerhetsverket ska höra den berörda närings-, trafik- och miljöcentralen samt vid behov andra myndigheter, om skälet till förbudet eller begränsningen är något annat än flygsäkerhet eller att trafiken ska kunna löpa smidigt.

83 §
Främjande av smidig flygtrafik

Trafiksäkerhetsverket ska göra upp och fastställa ett nationellt handlingsprogram för främjande av smidig flygtrafik och, i syfte att utveckla smidig flygtrafik, främja samordningen av verksamheten för de företag och myndigheter som regelbundet verkar på trafikflygplatserna.

I enlighet med det nationella handlingsprogrammet och Trafiksäkerhetsverkets driftsföreskrifter och föreskrifter av teknisk natur ska trafikflygplatsens operatör sörja för samordningen av verksamheten för de företag och myndigheter som regelbundet verkar på trafikflygplatsen.

Utöver vad som i någon annan lag föreskrivs om konsumentmyndigheters behörighet är Trafiksäkerhetsverket behörig myndighet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 och enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2006 om rättigheter i samband med flygresor för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet.

84 §
Fördelning av ankomst- och avgångstider vid trafikflygplatser

Bestämmelser om fördelning av ankomst- och avgångstider vid trafikflygplatser finns i slotförordningen.

Om inte något annat bestäms i 3 mom. ansvarar Trafiksäkerhetsverket för de uppgifter som anges för medlemsstaterna i slotförordningen. Trafiksäkerhetsverket utser den tidtabellsanpassare eller samordnare som avses i artikel 4.1 i slotförordningen.

Trafikflygplatsens operatör ska

1) utföra den kapacitetsanalys som avses i artikel 3.3 i slotförordningen,

2) tillsätta den samordningskommitté som avses i artikel 5.1 i slotförordningen,

3) i enlighet med artikel 6.1 i slotförordningen fastställa de parametrar som används vid fördelning av ankomst- och avgångstider.

85 §
Byggnadstillstånd

För inrättande av en flygplats eller något annat område som tjänar luftfarten krävs byggnadstillstånd. Detsamma gäller ändringar av flygplatser eller andra områden som tjänar luftfarten, när ändringarna kan ha konsekvenser för flygsäkerheten eller avsevärda konsekvenser för landskapsbilden. Trafiksäkerhetsverket beviljar byggnadstillstånd. Statsrådet kan i enskilda fall förbehålla sig rätten att avgöra ett ärende som gäller byggnadstillstånd.

Byggnadstillstånd enligt detta kapitel krävs dock inte för reservlandningsplatser som inrättas för försvarsmaktens behov med tanke på krisförhållanden och övning inför sådana, för försvarsmaktens helikopterlandningsplatser eller flygplatser för lätta luftfartyg som används inom försvarsmaktens verksamhet med modellflygplan. Byggnadstillstånd krävs inte heller för helikopterlandningsplatser avsedda uteslutande för gränsbevakningsväsendet.

Om inte något annat följer av detta kapitel, iakttas vid inrättande eller ändring av en flygplats eller ett annat område som tjänar luftfarten vad som bestäms om planläggning, miljötillstånd, bedömning av miljökonsekvenserna, byggande samt inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter. Om den miljökonsekvensbeskrivning som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) innehåller de uppgifter om miljökonsekvenser som behövs för tillämpningen av denna lag, krävs inte samma utredning en gång till. Av tillståndsbeslutet ska det framgå hur bedömningen enligt den nämnda lagen har beaktats.

Bestämmelserna om det åtgärdstillstånd som avses i 126 § i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) och i de bestämmelser som utfärdats med stöd av den paragrafen ska inte tillämpas på inrättande av flygplatsområden och inte på byggande av sådana anordningar och konstruktioner som är oundgängliga för flygsäkerheten och en regelbunden flygtrafik, såsom radiofyrar för luftfart och radaranläggningar samt skyddskonstruktioner för dessa. För åtgärder på flygplatser och andra områden som tjänar luftfarten förutsätts inte heller ansökan om tillstånd för miljöåtgärder enligt 128 § eller anmälan enligt 129 § i markanvändnings- och bygglagen.

86 §
Hörande i samband med behandlingen av ärenden som gäller byggnadstillstånd

Innan tillstånd till byggande av en flygplats beviljas ska kommunen samt, enligt ärendets art, försvarsministeriet, miljöministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralen och landskapsförbundet ges tillfälle att avge utlåtande i ärendet.

Om ansökan om byggnadstillstånd avser byggande eller i 84 § avsedda ändringar av ett annat område som tjänar luftfarten än en flygplats eller konstruktioner och anordningar på en sådan, ska kommunen samt, enligt ärendets art, andra behöriga myndigheter och grannarna ges tillfälle att avge utlåtande i ärendet innan byggnadstillstånd beviljas.

87 §
Förutsättningar för beviljande av byggnadstillstånd

Byggnadstillstånd ska beviljas, om en flygplats eller ett annat område som tjänar luftfarten samt byggnader, konstruktioner och anordningar på flygplatsen eller området uppfyller de krav som ställs för flygsäkerheten och smidig trafik och om flygplatsen har beviljats ett miljötillstånd enligt miljöskyddslagen (527/2014). Byggnadstillståndet kan förenas med villkor, med hjälp av vilka flygsäkerheten och smidig trafik kan säkerställas. Ett byggnadstillstånd kan dock vägras av försvarsskäl. (27.6.2014/536)

Utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen meddelar Trafiksäkerhetsverket de närmare föreskrifter om förutsättningarna för byggnadstillstånd som behövs för säker och smidig flygverksamhet. Föreskrifterna kan gälla

1) dimensionering av och egenskaper hos de områden som är avsedda att användas av luftfartyg,

2) flyghinderbegränsningar och märkning av flyghinder,

3) visuella markanordningar,

4) flygtrafiktjänster på flygplatser,

5) räddningsverksamhet på flygplatser,

6) luftfartsskydd,

7) övriga med 1–6 punkten jämförbara krav för säkerställande av säker och smidig flygtrafik.

Byggnadstillstånd beviljas för viss tid, minst fem år. Tillståndet kan återkallas, om de villkor som förenats med tillståndet inte iakttas eller om villkoren för beviljande av tillstånd inte längre uppfylls och om tillståndshavaren inte har avhjälpt bristerna inom en skälig tid som Trafiksäkerhetsverket bestämmer.

88 §
Intyg över godkännande av trafikflygplats

För varje trafikflygplats krävs ett intyg över godkännande av Trafiksäkerhetsverket, om inte något annat bestäms nedan. I intyget anges den trafik eller annan luftfart som en trafikflygplats får användas till.

Användningen av en trafikflygplats som är i allmänt bruk ska vara tillåten på samma villkor för alla, om inte något annat bestäms i slotförordningen eller med stöd av den.

Intyg över godkännande krävs inte för en trafikflygplats som används uteslutande för militär luftfart eller statlig flygverksamhet.

89 §
Förutsättningar för beviljande av intyg över godkännande av trafikflygplats

Ett intyg över godkännande ska beviljas, om sökanden visar att

1) trafikflygplatsen och dess områden, anordningar, system och verksamheter är förenliga med föreskrifterna,

2) trafikflygplatsens operatör och dess personal har den kompetens och erfarenhet som behövs för att driva trafikflygplatsen.

Utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen meddelar Trafiksäkerhetsverket de närmare föreskrifter om förutsättningarna för intyg över godkännande som behövs för säker och smidig flygverksamhet. Föreskrifterna kan gälla

1) dimensionering av och egenskaper hos de områden som är avsedda att användas av luftfartyg,

2) anmälan av uppgifter som gäller trafikflygplatser,

3) flyghinderbegränsningar och märkning av flyghinder,

4) visuella markanordningar,

5) flygtrafiktjänster på trafikflygplatser,

6) ledning och övervakning av trafiken,

7) personalens utbildning och behörighet,

8) skötsel samt tekniskt genomförande av inspektioner,

9) snöborttagning och halkbekämpning,

10) räddningsverksamhet på trafikflygplatser,

11) tillfälliga arrangemang på trafikflygplatser,

12) fågelbekämpning och bekämpning av andra djur på flygplatser och i närheten av dem,

13) trafikflygplatsoperatörens drifthandbok,

14) trafikflygplatsoperatörens organisation och personalens kompetens,

15) trafikflygplatsoperatörens säkerhetssystem,

16) övriga krav för säkerställande av säker flygtrafik.

Godkännande beviljas för viss tid eller tills vidare. Godkännandet gäller högst så länge som innehavaren av intyget har rätt att använda trafikflygplatsens land- eller vattenområde.

Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn över intyg över godkännande finns i 16 kap.

90 §
Tillstånd till drift av flygplats

För flygplatser för vilka det inte förutsätts ett sådant intyg över godkännande som avses i 88 § krävs tillstånd till drift av Trafiksäkerhetsverket, om inte något annat bestäms nedan. I tillståndet fastställs flygplatsoperatören, vem som är flygplatschef och för hurdan trafik och annan luftfart flygplatsen får användas.

Tillstånd till drift krävs inte för en flygplats som används uteslutande för militär luftfart eller statlig flygverksamhet.

91 §
Förutsättningar för beviljande av tillstånd till drift av flygplats

Tillstånd till drift av flygplats ska beviljas, om sökanden har visat att flygplatsen uppfyller de villkor för byggnadstillstånd som avses i 87 § och att flygplatsoperatören har en organisation som gör det möjligt att driva flygplatsen på ett betryggande sätt. I fråga om beviljande av tillstånd till drift tillämpas 89 § 3 mom.

Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn över tillstånd till drift av flygplats finns i 16 kap.

92 §
Flygplatser för lätta luftfartyg

Tillstånd behöver inte sökas för byggande och drift av flygplatser för lätta luftfartyg. Operatören för en sådan flygplats ska dock 90 dagar innan byggandet inleds och 30 dagar innan flygplatsen tas i bruk lämna anmälan till Trafiksäkerhetsverket. Trafiksäkerhetsverket meddelar föreskrifter om vilka uppgifter som ska framgå av anmälan.

Trafiksäkerhetsverket kan i syfte att förhindra att flygsäkerheten äventyras eller att skadliga miljökonsekvenser uppstår eller av försvarsskäl förbjuda byggandet eller ibruktagandet av en flygplats för lätta luftfartyg eller ställa sådana villkor i fråga om flygsäkerheten, miljöskyddet och försvaret som är nödvändiga för byggandet och användningen av flygplatsen.

93 §
Godkännande av ibruktagandet av byggnader, konstruktioner och anordningar

Trafiksäkerhetsverkets godkännande krävs innan byggnader, konstruktioner och anordningar på flygplatser och andra områden som tjänar luftfarten tas i bruk efter att de har byggts eller ändrats. Ett godkännande ska beviljas, om byggnaderna, konstruktionerna och anordningarna uppfyller kraven på flygsäkerhet och smidig trafik. Trafiksäkerhetsverkets godkännande krävs inte, om byggnaderna, konstruktionerna, anordningarna eller ändringarna inte påverkar flygsäkerheten eller stör trafiken.

94 §
Förbud mot användning av flygplatser och begränsning av användningen

Flygplatsoperatören ansvarar för att flygplatsen stämmer överens med föreskrifterna under de servicetider som anmälts. Under övriga tider ansvarar luftfartygens befälhavare för start, landning eller taxning med ett luftfartyg.

Flygplatsoperatören ska förbjuda eller begränsa användning av flygplatsen eller ett annat område som tjänar luftfarten eller av byggnaderna, konstruktionerna eller anordningarna under både servicetider och andra tider, om

1) den utrustning som enligt luftfartsbestämmelserna krävs på en flygplats inte är i skick,

2) manöverområdet eller stationsplattan på grund av tjällossning eller reparationsarbeten inte stämmer överens med föreskrifterna,

3) manöverområdet eller stationsplattan på grund av ett hinder inte stämmer överens med föreskrifterna,

4) det på flygplatsen ordnas ett evenemang som begränsar eller hindrar flygverksamheten, eller

5) det behövs av något annat därmed jämförbart vägande skäl.

Trafiksäkerhetsverket kan meddela ett förbud eller en begränsning enligt 2 mom., om det anser att flygoperatören inte har förfarit på det sätt som förutsätts i momentet.

10 kap

Marktjänster

95 §
Definitioner

I detta kapitel avses med

1) marktjänster de tjänster som utförs på en flygplats för en användare och som räknas upp i bilagan till rådets direktiv 96/67/EG om tillträde till marknaden för marktjänster på flygplatserna inom gemenskapen, nedan marktjänstdirektivet,

2) egenhantering en situation där den som transporterar passagerare, gods och post med flyg skaffar sig en eller flera typer av marktjänster utan att ingå något kontrakt om detta med tredje man.

Transportörer betraktas inte som i 1 mom. 2 punkten avsedda tredje män i förhållande till varandra om den ena innehar en aktiemajoritet i den andra eller samma aktör innehar aktiemajoriteten i var och en av dem.

96 §
Tillhandahållande av marktjänster

Flygplatsoperatören får inte utan en grund som anges i denna paragraf begränsa tillhandahållandet av marktjänster eller egenhanteringen till den del marktjänstdirektivet ska tillämpas på tillhandahållandet av tjänsterna på flygplatsen. Flygplatsoperatören är skyldig att se till att bestämmelserna i artikel 16 i marktjänstdirektivet iakttas när flygplatsens konstruktioner och anordningar används för marktjänster och egenhantering och när denna användning organiseras. Flygplatsoperatören ska dessutom se till att det för den flygplats som omfattas av marktjänstdirektivets tillämpningsområde inrättas en användarkommitté enligt artikel 5 i direktivet.

Trafiksäkerhetsverket ska sörja för de övervakningsuppgifter som avses i marktjänstdirektivet. Trafiksäkerhetsverket kan på flygplatsoperatörens ansökan begränsa tillhandahållandet av marktjänster eller egenhanteringen i enlighet med artikel 6, 7, 9 eller 15 i marktjänstdirektivet eller ålägga leverantörerna av marktjänster skyldigheter i fråga om offentlig service enligt artikel 15. En begränsning enligt artikel 9 gäller dock endast till den del den godkänns av kommissionen enligt vad som bestäms i artikel 9.5. När Trafiksäkerhetsverket begränsar tillhandahållandet av marktjänster eller egenhanteringen i enlighet med artikel 6, 7, 9 eller 15 ska det i tillämpliga delar förfara så som bestämmelserna i de nämnda artiklarna anger samt vid behov ordna ett urvalsförfarande för leverantörer av marktjänster i enlighet med artikel 11 i direktivet. Upplysningar om urvalsbesluten och om tillstånd som utan urval getts för tillhandahållande av marktjänster som omfattas av en begränsning ska lämnas på det sätt som bestäms i artikel 11.3 i marktjänstdirektivet.

I ärenden som gäller marktjänster ska flygplatsoperatören höra användarkommittén och leverantörerna av marktjänster så som föreskrivs i artikel 13 i marktjänstdirektivet.

I enlighet med artikel 20 i marktjänstdirektivet kan Trafiksäkerhetsverket på grund av att ömsesidighet saknas begränsa de rättigheter som avses i direktivet när det är fråga om leverantörer av marktjänster och utövare av egenhantering från en annan stat än en medlemsstat.

Trafiksäkerhetsverket får meddela sådana närmare föreskrifter om marktjänster som behövs för säkerhet och smidighet. Föreskrifterna kan gälla marktjänstarrangemang, övergripande administrering av marktjänsterna och ansvarsfördelning för att marktjänsterna inte ska medföra fara för flygtrafiken.

97 §
Användning av flygplatsens centraliserade infrastrukturer

Trafiksäkerhetsverket kan på flygplatsoperatörens ansökan besluta att leverantörerna av marktjänster och de som är berättigade till egenhantering ska använda flygplatsens centraliserade infrastrukturer för ordnande av marktjänsterna. I detta fall tillämpas artikel 8 i marktjänstdirektivet.

98 §
Bokföringsmässig uppdelning samt kontroll av bokföringen över marktjänster

En leverantör av marktjänster ska göra en bokföringsmässig uppdelning mellan den verksamhet som är knuten till marktjänsterna och den övriga verksamheten (bokföringsmässig uppdelning) samt på begäran till den kontrollant som Trafiksäkerhetsverket förordnat överlämna sin bokföring och de uppgifter som behövs för övervakningen av att den bokföringsmässiga uppdelningen iakttas.

Kontrollanten avger till Trafiksäkerhetsverket en berättelse om hur den bokföringsmässiga uppdelningen har genomförts. Trots sekretessen får Trafiksäkerhetsverket överlämna berättelsen till kommissionen och konkurrensmyndigheten.

11 kap

Luftfartsskydd

99 §
Kapitlets tillämpningsområde och allmänna bestämmelser

Bestämmelser om luftfartsskydd finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten och om upphävande av förordning (EG) nr 2320/2002 (förordningen om skyddsregler) och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den.

Trafiksäkerhetsverket är behörig myndighet enligt förordningen om skyddsregler och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den och har därmed i Finland hand om medlemsstatens uppgifter enligt förordningen om skyddsregler och beviljar tillstånd och godkännanden enligt den förordningen.

Polismän beviljas tillstånd och godkännanden enligt förordningen om skyddsregler och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den av chefen för den enhet som ansvarar för polisverksamheten. Gränsbevakningsmän beviljas motsvarande tillstånd och godkännanden av kommendören för gränsbevaknings- eller sjöbevakningssektionen och tullmän av chefen för den ansvariga enheten vid Tullen. (21.12.2012/976)

I de fall som avses i artiklarna 4.4 och 6 i förordningen om skyddsregler kan Trafiksäkerhetsverket meddela föreskrifter om åtgärder som avviker från eller kompletterar förordningen om skyddsregler och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, om det är motiverat med hänsyn till de beräknade hoten, det allmänna säkerhetsläget eller särskilda problem i anslutning till den lokala tillämpningen av de åtgärder som avses i förordningen om skyddsregler och i de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den. Åtgärderna får dock inte innebära avvikelser från vad som bestäms i 102 § 2 mom. Trafiksäkerhetsverket ska underrätta kommissionen om åtgärderna.

Trafiksäkerhetsverket meddelar vid behov närmare föreskrifter som förutsätts för luftfartsskyddet, med hänsyn till de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen och de krav på nationella definitioner som ställs i förordningen om skyddsregler och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den.

100 §
Definitioner

I detta kapitel avses med

1) flygplats ett område som står öppet för kommersiell flygtransport,

2) luftfartsskydd en kombination av åtgärder som syftar till att skydda den civila luftfarten mot olagliga handlingar,

3) tillträdesrätt rätt att tillträda flygplatsens behörighetsområden,

4) behörighetskort ett kort som ges de anställda vid en flygplats och dem som regelbundet rör sig på flygplatsen och som styrker identiteten och anger inom vilket område personen i fråga får röra sig,

5) passerkort för fordon ett tillstånd för olika fordon som berättigar till att förflytta sig mellan områden på landsidan och flygsidan på en flygplats,

6) säkerhetsgodkänd speditör ett ombud, ett fraktbolag eller någon annan enhet som har affärsförbindelser med ett lufttrafikföretag och genomför säkerhetskontroller när det gäller gods, kurir- och expresspaket eller post.

101 §
Säkerhetsprogram för flygplatser och lufttrafikföretag och genomförande av programmen

Flygplatsoperatören och de lufttrafikföretag som tillhandahåller tjänster med utgångspunkt i Finland ska göra upp, genomföra och upprätthålla ett säkerhetsprogram som motsvarar det nationella säkerhetsprogram för civil luftfart som avses i artikel 10 i förordningen om skyddsregler. Trafiksäkerhetsverkets godkännande ska sökas för säkerhetsprogrammet och ändringar av det. Om säkerhetsprogrammet för en flygplats eller ändringar av programmet påverkar verksamheten vid polisens, tullverkets eller gränsbevakningsväsendets enhet på flygplatsen, ska Trafiksäkerhetsverket begära utlåtande av inrikesministeriet och tullstyrelsen.

Trafiksäkerhetsverket ska säkerställa att flygplatsoperatörerna och lufttrafikföretagen genomför och upprätthåller programmen. Av vägande skäl, såsom att säkerheten inom den civila luftfarten är hotad, kan Trafiksäkerhetsverket återkalla sitt godkännande och avbryta eller begränsa flygplatsens eller lufttrafikföretagets verksamhet, om programmet eller genomförandet av det inte längre motsvarar kraven enligt förordningen om skyddsregler och om inte bristerna i programmet eller genomförandet av det avhjälps utan dröjsmål.

Flygplatsoperatören och ett företag eller en sammanslutning med verksamhet på flygplatsen ska utan dröjsmål tillåta att tjänstemän som bemyndigats av kommissionen samt Trafiksäkerhetsverket utför kontroller som gäller tillämpningen av förordningen om skyddsregler och av säkerhetsprogrammet.

102 §
Utförande av kontroller och principen om minsta olägenhet

Bestämmelser om utförande av säkerhetskontroller finns i förordningen om skyddsregler och i de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den. Säkerhetskontroller får utföras av personer som har genomgått utbildning enligt detta kapitel och förordningen om skyddsregler och som Trafiksäkerhetsverket godkänt som säkerhetskontrollant.

Säkerhetskontrollerna ska utföras så att de inte medför onödiga olägenheter för de personer, varor eller objekt som ska kontrolleras. Kontrollerna får inte onödigt försvåra eller störa flygtrafiken eller den övriga verksamheten på flygplatsen.

103 §
Ansvar för skyddsåtgärder

Flygplatsoperatören ansvarar för de åtgärder och arrangemang som förutsätts på flygplatsen för luftfartsskyddet enligt förordningen om skyddsregler, de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den och detta kapitel, om det inte har föreskrivits att en myndighet, ett lufttrafikföretag eller någon annan verksamhetsutövare ansvarar för åtgärderna och arrangemangen. Lufttrafikföretag eller säkerhetsgodkända speditörer svarar för den säkerhetskontroll som de ordnar och som gäller gods eller andra varor som ska transporteras i ett luftfartyg.

Bestämmelser om förfarandet när flygplatsoperatören, ett lufttrafikföretag eller någon annan verksamhetsutövare har hand om offentliga förvaltningsuppgifter finns i förvaltningslagen, lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet, språklagen, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och arkivlagen. Beslut av flygplatsoperatören, ett lufttrafikföretag eller någon annan verksamhetsutövare får inte överklagas genom besvär. I ett sådant beslut får rättelse yrkas hos Trafiksäkerhetsverket inom 30 dagar från delfåendet. Beslutet ska dock iakttas trots att rättelse har yrkats, om inte Trafiksäkerhetsverket bestämmer något annat. Beslut som Trafiksäkerhetsverket meddelat med anledning av rättelseyrkande får överklagas genom besvär så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

104 §
Allmän begränsning av rörelsefriheten på vissa områden på flygplatser

Det är förbjudet att utan flygplatsoperatörens tillstånd röra sig och vistas på flygplatsens stationsplatta och manöverområde samt i de byggnader som är direkt anslutna till områdena till den del tillträde till områdena och byggnaderna har hindrats genom stängsel eller andra konstruktioner och begränsningarna av rörelsefrihet och vistelse är tydligt markerade.

105 §
Tillträdesrätt och Trafiksäkerhetsverkets rätt att få upplysningar av andra myndigheter

Trafiksäkerhetsverket ska bevilja dem som arbetar på flygplatsens behörighetsområden eller som regelbundet rör sig där tillträdesrätt, om det av en säkerhetsutredning enligt säkerhetsutredningslagen (726/2014) som gäller sökanden eller av en kontroll av sökandens bakgrund som utförts i en annan stat framgår att sökanden (19.9.2014/740)

1) inte har dömts till fängelsestraff för brott som visar allmän likgiltighet för andras säkerhet, för narkotikabrott eller för tillhörighet till en organiserad kriminell sammanslutning,

2) inte har dömts till bötesstraff för överträdelse av bestämmelserna eller föreskrifterna om flygsäkerhet eller luftfartsskydd, och

3) inte genom sin tidigare verksamhet har visat sådan allmän likgiltighet gentemot bestämmelser eller föreskrifter att det ger anledning att misstänka att sökanden inte förmår eller vill följa bestämmelser och föreskrifter som är av väsentlig betydelse för flygsäkerheten och luftfartsskyddet.

Trafiksäkerhetsverket kan skjuta upp behandlingen av ett ärende som gäller beviljande av tillträdesrätt, om förundersökning, åtalsprövning eller domstolsbehandling avseende ett brott enligt 1 mom. 1 eller 2 punkten är anhängig för sökandens vidkommande.

Trafiksäkerhetsverket har trots sekretessbestämmelserna rätt att av förundersöknings- och åklagarmyndigheter och domstolar få behövliga uppgifter om förundersökning, åtalsprövning eller domstolsbehandling för behandling av ett ärende som gäller att bevilja, förnya eller återkalla tillträdesrätt.

Polismän, gränsbevakningsmän och tullmän har tillträdesrätt enligt denna paragraf på basis av sina arbetsuppgifter.

106 §
Behörighetskort och passerkort för fordon

I förordningen om skyddsregler och i de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den finns bestämmelser om de behörighetskort och passerkort för fordon som behövs för passagekontroll.

Flygplatsoperatören utfärdar behörighetskort och passerkort för fordon för dem som beviljats tillträdesrätt. Flygplatsoperatören kan begränsa tillträdesrätten enligt 105 § till att gälla endast andra än flygplatsens behörighetsområden.

Flygplatsoperatören kan kräva att behörighetskorten eller passerkorten för fordon återlämnas, om de används på ett sätt som äventyrar genomförandet av eller effektiviteten hos skyddsåtgärder enligt förordningen om skyddsregler eller detta kapitel. Polisen ska vid behov bistå när behörighetskort och passerkort för fordon ska återlämnas till flygplatsoperatören.

Flygplatsoperatören kan ta ut en avgift för behörighetskort och passerkort för fordon som motsvarar kostnaderna för tillverkningen och hanteringen. Avgiften ska vara icke-diskriminerande.

107 §
Ingripande i godkännanden i anslutning till luftfartsskydd

Bestämmelser om administrativa påföljder vid tillsyn över tillstånd och godkännanden som avses i detta kapitel finns i 16 kap.

108 §
Villkor för inträde till säkerhetskontrollantsutbildning

De som deltar i säkerhetskontrollantsutbildning ska ha godkänts av Trafiksäkerhetsverket. För godkännande krävs att sökanden

1) har fyllt 18 år,

2) uppfyller de villkor för beviljande av tillträdesrätt som avses i 105 § 1 mom.,

3) har den synskärpa och hörsel som krävs för uppgifterna.

Med avvikelse från 1 mom. gäller att polismän godkänns för säkerhetskontrollantsutbildning av chefen för den enhet som ansvarar för polisverksamheten. Gränsbevakningsmän godkänns av kommendören för gränsbevaknings- och sjöbevakningssektionen och tullmän av chefen för den ansvariga enheten vid Tullen. (21.12.2012/976)

109 §
Utbildningsprogram för luftfartsskydd

Trafiksäkerhetsverkets godkännande kan sökas för program som hänför sig till utbildning av följande personer:

1) säkerhetskontrollant,

2) den som ansvarar för tillhandahållandet och utvecklingen av säkerhetsutbildning,

3) den som ansvarar för att de säkerhetskrav som gäller flygplatsen och lufttrafikföretaget uppfylls.

För att ett utbildningsprogram ska godkännas förutsätts det att utbildningen uppfyller kraven enligt förordningen om skyddsregler och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den.

Ett godkänt utbildningsprogram gäller i tre år från och med datumet för godkännande. Trafiksäkerhetsverket kan bestämma att utbildningsprogrammet under den tid det gäller ska ändras så som lagstiftningen och den tekniska utvecklingen förutsätter.

Trafiksäkerhetsverket kan återkalla godkännandet av ett utbildningsprogram, om det framkommer att utbildningen inte tillhandahålls i enlighet med utbildningsprogrammet och de kompletterande ändringar som avses i 3 mom. och att utbildningen därför inte motsvarar sitt syfte, och att utbildningen inom en skälig tid som Trafiksäkerhetsverket bestämmer inte har ändrats så att den motsvarar kraven.

110 §
Utrustning som ska användas som stöd för luftfartsskyddet

Trafiksäkerhetsverket kan återkalla ett godkännande i enlighet med förordningen om skyddsregler av utrustning som ska användas som stöd för luftfartsskyddet, om det visar sig att utrustningen inte uppfyller de kriterier för godkännande som anges i förordningen och om inte utrustningen utan dröjsmål ändras så att den uppfyller kraven.

12 kap

Flygtrafiktjänst

111 §
Kapitlets tillämpningsområde och allmänna bestämmelser

Bestämmelser om flygtrafiktjänst finns i

1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 549/2004 om ramen för inrättande av det gemensamma europeiska luftrummet (ramförordningen),

2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 550/2004 om tillhandahållande av flygtrafiktjänster inom det gemensamma europeiska luftrummet (förordningen om tillhandahållande av tjänster),

3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 551/2004 om organisation och användning av det gemensamma europeiska luftrummet (förordningen om luftrummet),

4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 552/2004 om driftskompatibiliteten hos det europeiska nätverket för flygledningstjänst (förordningen om driftskompatibilitet),

5) de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av förordningarna i 1–4 punkten.

Utöver de förordningar som avses i 1 mom. ska bestämmelserna i detta kapitel tillämpas i fråga om flygtrafiktjänst.

Utöver vad som föreskrivs i detta kapitel meddelar Trafiksäkerhetsverket sådana närmare föreskrifter om flygtrafiktjänst som förutsätts för säker och smidig luftfart och som baserar sig på de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt Eurocontrols normer och rekommendationer. Trafiksäkerhetsverket meddelar också sådana kompletterande föreskrifter om flygtrafiktjänst som förutsätts i Europeiska gemenskapens rättsakter.

112 §
Definitioner

I detta kapitel avses med

1) efterspanings- och räddningstjänst för luftfart åtgärder för att rädda ett luftfartyg och människorna i det när luftfartyget är nödställt, försvunnet eller utsatt för hotande fara eller har drabbats av en olycka,

2) gemensamt europeiskt luftrum ett system som baserar sig på förordningarna enligt 111 § 1 mom.,

3) kontrollzon ett kontrollerat luftrum som sträcker sig från mark- eller vattenytan upp till en fastställd övre gräns,

4) terminalområde ett kontrollområde i anslutning till en eller flera större flygplatser,

5) flyginformationszon ett luftrum med definierade gränser där flyginformationstjänster tillhandahålls,

6) luftrumsklass ett luftrum med definierade gränser där flygningar av bestämda typer kan genomföras och där fastställda flygtrafikledningstjänster tillhandahålls och regler följs.

I artikel 2 i ramförordningen bestäms om innehållet i begreppen flygtrafiktjänster, flygvädertjänst, luftrumsblock, funktionellt luftrumsblock, flygvägsnät, rutt och sektor.

113 §
Nationell tillsynsmyndighet i det gemensamma europeiska luftrummet

Trafiksäkerhetsverket sörjer för den finländska tillsynsmyndighetens uppgifter inom det gemensamma europeiska luftrummet enligt ramförordningen, förordningen om tillhandahållande av tjänster och förordningen om driftskompatibilitet och enligt de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av dem, om inte något annat bestäms nedan. Trafiksäkerhetsverket sörjer också för den nationella tillsynsmyndighetens uppgifter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/23/EG om ett gemenskapscertifikat för flygledare, om inte något annat bestäms nedan.

Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn över tillstånden finns i 16 kap.

114 §
Strukturering av luftrummet

Trafiksäkerhetsverket beslutar om inrättande och ändring av luftrumsblock och om funktionella luftrumsblock som bildas av dem. Vid beslutsfattandet ska Trafiksäkerhetsverket ta hänsyn till smidig flygtrafik, försvarsaspekter, samordning av civil och militär luftfart samt förutsättningar för sportflygning. Om ett funktionellt luftrumsblock är viktigt med tanke på försvaret eller territorialövervakningen, ska Trafiksäkerhetsverket förhandla med försvarsministeriet eller inrikesministeriet innan det fattar beslut.

På framställning av leverantören av flygtrafikledningstjänster fastställer Trafiksäkerhetsverket

1) indelningen av luftrummet i luftrumsklasser,

2) sektorerna,

3) färdvägarna utanför kontrollzonen, terminalområdet och flyginformationszonen,

4) gränserna för kontrollzonen, terminalområdet och flyginformationszonen,

5) platserna för överskridande av riksgränserna,

6) tillfälligt reserverade områden,

7) militära kontrollområden.

Trafiksäkerhetsverket ska höra den militära luftfartsmyndigheten när de beslut som avses i 1 och 2 mom. påverkar den militära luftfarten, och inrikesministeriet då besluten påverkar flygning över riksgränsen.

115 §
Specialbestämmelser om användning av luftrummet

Leverantören av flygtrafikledningstjänster ansvarar för flygförfarandena inom kontrollzonen, terminalområdet och flyginformationszonen.

Trafiksäkerhetsverket meddelar vid behov sådana föreskrifter som förutsätts för säker och smidig luftfart och som gäller på vissa flygvägar eller i vissa delar av luftrummet behövlig utrustning, personalutbildning och flygförfaranden. När Trafiksäkerhetsverket bereder föreskrifterna ska det beakta de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt JAA:s, ECAC:s och Eurocontrols normer och rekommendationer.

116 §
Tillhandahållande av flygtrafikledningstjänster och flygvädertjänster

Kommunikationsministeriet utser en leverantör av flygtrafikledningstjänster inom ett luftrumsblock. Innan ministeriet utser leverantören ska det höra inrikesministeriet och försvarsministeriet och beakta särdragen hos de flygtrafikledningstjänster som tillhandahålls inom luftrumsblocket, en bibehållen hög säkerhetsnivå, effektiv användning av luftrummet och möjligheter att utföra uppgifter i anslutning till efterspanings- och räddningstjänst, territorialövervakning och krishantering. Leverantören av flygtrafikledningstjänster utses så att detta förenas med villkor som gäller ändring, begränsning, tillfälligt avbrott eller återkallande.

Efter att ha hört försvarsministeriet och leverantören av flygtrafikledningstjänster kan kommunikationsministeriet utse en leverantör av flygvädertjänster som ska tillhandahålla all eller vissa former av väderleksinformation med ensamrätt inom en del av det luftrum som Finland ansvarar för. Innan kommunikationsministeriet utser leverantören av flygvädertjänster ska ministeriet ta hänsyn till en bibehållen hög säkerhetsnivå och möjligheter att utföra uppgifter som hänför sig till efterspanings- och räddningstjänst, territorialövervakning och krishantering. Leverantören av flygvädertjänster utses så att detta förenas med villkor som gäller ändring, begränsning, tillfälligt avbrott eller återkallande.

På framställning av leverantören av flygtrafikledningstjänster kan kommunikationsministeriet besluta att flygtrafikledningstjänster och flygvädertjänster ska tillhandahållas endast på engelska inom ett visst luftrumsblock, om det är nödvändigt för att trygga flygsäkerheten med hänsyn till flygtrafikens huvudsakliga sammansättning inom det aktuella luftrumsblocket.

117 §
Flygtrafiktjänster som erbjuds för statsluftfartyg och militära luftfartyg och prissättningen av tjänsterna

En leverantör av flygtrafikledningstjänster enligt 116 § är skyldig att i enlighet med de allmänna tjänstevillkoren på likvärdiga och icke-diskriminerande grunder tillhandahålla flygtrafiktjänster i luftrumsblock för statsluftfartyg och militära luftfartyg, om endast en leverantör tillhandahåller flygtrafiktjänsterna i fråga.

De avgifter för flygtrafiktjänster som tas ut av statsluftfartyg och militära luftfartyg ska motsvara de avgifter som tas ut för tjänster som tillhandahålls luftfartyg inom den civila luftfarten, om det inte är fråga om en särskild tjänst inom flygtrafiktjänsten.

Med en särskild tjänst inom flygtrafiktjänsten avses i denna lag de flygtrafiktjänster som behövs på grund av de krav som statsluftfartygs och militära luftfartygs verksamhet ställer och

1) som endast tillhandahålls av en leverantör,

2) för vilka det inte har bestämts avgifter i enlighet med de allmänna tjänstevillkoren, och

3) som endast används av statsluftfartyg eller militära luftfartyg.

Närmare föreskrifter om de tjänster som hör till de särskilda tjänsterna inom flygtrafiktjänsten får utfärdas genom förordning av statsrådet.

De ersättningar som ska betalas för särskilda tjänster inom flygtrafiktjänsten ska vara skäliga med beaktande av de särskilda kostnader som tjänsten orsakar och en skälig avkastning.

118 §
Samordning av civil och militär luftfart

Försvarsministeriet och kommunikationsministeriet kommer överens om hur behoven inom den civila och den militära luftfarten ska beaktas när flygtrafiktjänster tillhandahålls.

När luftrummet används ska principen om flexibel användning av luftrummet tillämpas på det sätt som avses i artikel 7 i förordningen om luftrummet.

119 §
Certifikat, behörighetsbevis, behörigheter, godkännanden och medicinska intyg för flygtrafiktjänstpersonal

Flygledare och flygledarelever som utför flygkontrolluppgifter ska ha

1) av Trafiksäkerhetsverket beviljat eller godkänt certifikat, de behörigheter och godkännanden som krävs för uppgiften samt ett av en flygläkare, ett flygmedicinskt centrum eller Trafiksäkerhetsverket beviljat medicinskt intyg, eller

2) ett i en främmande stat utfärdat certifikat, de behörigheter och godkännanden som krävs för uppgiften samt ett medicinskt intyg, vilka erkänns i Finland i enlighet med internationella förpliktelser som är bindande för Finland.

(19.4.2013/280)

AFIS-personal ska ha

1) av Trafiksäkerhetsverket beviljat eller godkänt certifikat eller tidigare beviljat behörighetsbevis för AFIS-personal, de behörigheter och godkännanden som krävs för uppgiften samt ett medicinskt intyg,

2) ett i en främmande stat utfärdat certifikat eller motsvarande tillstånd, de behörigheter och godkännanden som krävs för uppgiften samt ett medicinskt intyg, vilka erkänns i Finland i enlighet med internationella förpliktelser som är bindande för Finland, eller

3) ett certifikat som avses i 1 mom.

(19.4.2013/280)

Trafiksäkerhetsverket meddelar de närmare föreskrifter som förutsätts för flygsäkerheten utifrån bilaga 1 till Chicagokonventionen och Eurocontrols bestämmelser, kompletterade med undantag och tillägg av geografiska, klimatologiska och trafikmässiga skäl eller för att samordna internationell praxis med förhållandena i Finland, i fråga om certifikat, behörigheter, behörighetsbevis, godkännanden och medicinska intyg som krävs av flygledare, flygledarelever och AFIS-personal.

120 §
Utbildning av flygtrafiktjänstpersonal

För tillhandahållande av utbildning som gäller certifikat för flygledare och AFIS-personal krävs godkännande av Trafiksäkerhetsverket. Ett godkännande ska beviljas en sökande som har den yrkeskunniga personal som krävs för uppgifterna samt behövliga utbildningslokaler och utbildningshjälpmedel, ett utbildningsprogram och ett kvalitetssystem. Trafiksäkerhetsverket övervakar verksamheten inom de organisationer som ger utbildning. (19.4.2013/280)

Trafiksäkerhetsverket meddelar vid behov föreskrifter om utbildningen av och behörigheten för den tekniska personalen inom flygtrafiktjänst. När Trafiksäkerhetsverket bereder föreskrifterna ska det beakta de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt Eurocontrols normer och rekommendationer.

Trafiksäkerhetsverket godkänner behörighetssystemet för den tekniska personalen inom flygtrafiktjänsten. Ett godkännande ska beviljas, om sökanden uppfyller de krav som ställts utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen och utifrån Eurocontrols normer och rekommendationer. Trafiksäkerhetsverket ska övervaka verksamheten för den som ansvarar för behörighetssystemet.

För säkerställande av en tillräcklig nivå på flygsäkerheten meddelar Trafiksäkerhetsverket, utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen och utifrån Eurocontrols normer och rekommendationer, närmare föreskrifter om utbildningsorganisationerna enligt 1 mom. i fråga om

1) personalens utbildning, erfarenhet och yrkeskicklighet,

2) utbildningsprogram, arbetsmetoder, kvalitetssystem och anvisningar.

Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn över godkännanden som gäller utbildningsorganisationer finns i 16 kap.

121 §
Efterspanings- och räddningstjänst för luftfart

Utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen meddelar Trafiksäkerhetsverket föreskrifter om efterspanings- och räddningstjänst för luftfart.

Den som utsetts till leverantör av flygtrafikledningstjänster ska sörja för att efterspanings- och räddningstjänster för luftfart ordnas.

Om det finns flera leverantörer av flygtrafikledningstjänster ska kommunikationsministeriet besluta om hur efterspanings- och räddningstjänsterna ska ordnas. För uppdrag i situationer som avses i detta moment betalas ersättning som motsvarar självkostnadsvärdet för tillhandahållande av efterspanings- och räddningstjänsten. Närmare bestämmelser om ersättningen utfärdas vid behov genom förordning av kommunikationsministeriet.

Ägaren, innehavaren eller operatören av ett luftfartyg eller den som tjänstgör ombord på ett luftfartyg eller på en flygplats eller vid någon annan anläggning för luftfart ska delta i efterspanings- och räddningstjänst för luftfart och i flygräddningsövningar, om inte han eller hon kan lägga fram ett giltigt hinder. För person- eller egendomsskador som vållats den som ålagts att delta i efterspanings- och räddningstjänst för luftfart ska betalas ersättning av statens medel enligt skadeståndslagen (412/1974).

122 §
Register över automatiska nödradiosändare

För inledande av efterspanings- och räddningstjänster ska den leverantör av flygtrafikledningstjänster som ansvarar för att efterspanings- och räddningstjänsterna ordnas sörja för att det förs ett register över automatiska nödradiosändare.

I registret över automatiska nödradiosändare ska följande uppgifter om luftfartyg införas:

1) namn och kontaktuppgifter avseende ägaren och operatören,

2) namn och kontaktuppgifter för andra som utsetts till kontaktpersoner i händelse av efterspaning och räddning,

3) den automatiska nödradiosändarens identifieringskod, som ska vara kodad med ett av den registeransvarige förutsatt protokoll enligt en sådan standard som avses i Chicagokonventionen, och uppgifter om sändarens tillverkning och typgodkännande,

4) den automatiska nödradiosändarens art, dvs. om det är fråga om luftfartygets primära nödradiosändare eller till exempel en räddningsflottes nödradiosändare.

5) tillverkaren och typen,

6) registreringsbeteckningen,

7) hemflygplatsen,

8) det maximala passagerarantalet,

9) färgen,

10) radioutrustningen.

I registret över automatiska nödradiosändare får införas andra uppgifter om luftfartyget enligt internationella standarder och internationell praxis, såsom registreringsdatum, batteriets sista bruksdatum och den automatiska nödradiosändarens placering på luftfartyget.

Trafiksäkerhetsverket får meddela föreskrifter som kompletterar 2 och 3 mom. om införande av uppgifter i registret, om internationella förpliktelser som gäller Finland, allmänt använda internationella standarder, registrets syfte, genomförandet av räddningsverksamheten, den tekniska utvecklingen eller motsvarande omständigheter kräver det.

Luftfartygets ägare och operatör ska underrätta den registeransvarige om de uppgifter som avses i denna paragraf och förändringar i dem, och anmälan ska åtföljas av en utredning som är tillräcklig för att identifiera och verifiera uppgifterna.

Personuppgifter ska avföras ur registret tre år efter utgången av det år då uppgifterna om ett luftfartygs automatiska nödradiosändare har avförts ur registret på begäran av luftfartygets ägare, innehavare eller operatör.

Uppgifter ur registret över automatiska nödradiosändare får lämnas ut endast till myndigheter som avses i 4 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet för fullgörande av uppgifter som föreskrivs i lag eller med stöd av lag.

På behandlingen av personuppgifter som införts i registret över automatiska nödradiosändare tillämpas i övrigt bestämmelserna i personuppgiftslagen.

123 §
Avgifter för flygtrafiktjänst

Trafiksäkerhetsverket ska övervaka att avgifterna för flygtrafiktjänst bestäms i enlighet med artikel 15 i förordningen om tillhandahållande av tjänster.

124 §
Insamling av uppgifter som gäller inrättandet av det gemensamma europeiska luftrummet

Trafiksäkerhetsverket har rätt att trots sekretessbestämmelserna få de uppgifter som behövs för bedömning av inrättandet av det gemensamma europeiska luftrummet.

125 §
Upptagningar inom flygtrafiktjänsten

Leverantörer av flygtrafikledningstjänster ska se till att lägesbilder av trafiken och flygtrafiktjänstens tele- och radiokommunikation upptas och förvaras så att de är skyddade mot oberättigad insyn.

Trafiksäkerhetsverket meddelar närmare föreskrifter om upptagningssätt och förvaringstider för upptagningarna med beaktande av behoven av att utreda luftfartsolyckor, tillbud och händelser, den upptagningsteknik som används och motsvarande omständigheter.

Om inte något annat följer av annan lagstiftning, får upptagningarna användas uteslutande för undersökning av olyckor, tillbud och motsvarande situationer och för flygtrafiktjänstleverantörens eget flygsäkerhetsarbete. Upptagningar av lägesbilder av trafiken får dessutom användas för miljökonsekvensbedömning och planering av luftrummet.

13 kap

Luftfartsolyckor, tillbud och händelser

126 § (20.5.2011/529)
Rapportering av luftfartsolyckor och tillbud

Trafiksäkerhetsverket ska underrättas om olyckor och tillbud. Trafiksäkerhetsverket meddelar föreskrifter om hur rapporteringen ska göras.

Olyckor och tillbud ska dessutom anmälas till Olycksutredningscentralen på det sätt som anges i lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser (525/2011).

127 § (20.5.2011/529)
Utredning av luftfartsolyckor

Bestämmelser om utredning av olyckor och tillbud inom luftfarten finns i lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser, i lagen om utredning av militära luftfartsolyckor (526/2011), i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom civil luftfart och om upphävande av direktiv 94/56/EG (flyghaveriförordningen) och i Chicagokonventionen.

128 §
Undersökning som ordnas av Trafiksäkerhetsverket

Trafiksäkerhetsverket undersöker andra med luftfart förknippade tillbud och händelser än de som undersöks enligt 127 §, om undersökningen är nödvändig för att främja flygsäkerheten.

Trafiksäkerhetsverket kan anlita utomstående experter vid undersökningen.

129 §
Påträffande av luftfartyg eller delar av luftfartyg

Den som påträffar ett luftfartyg, en del av ett luftfartyg eller gods som transporterats med luftfartyg, under omständigheter där det finns anledning att misstänka att en olycka har inträffat, ska anmäla fyndet till kretsalarmeringscentralen, räddningsverket, Centralen för undersökning av olyckor, Trafiksäkerhetsverket, flygräddningscentralen eller polisen. Ett påträffat föremål får inte bortskaffas utan tillstånd av den myndighet som undersöker saken, om inte vägande skäl föreligger.

I fråga om annat hittegods enligt 1 mom. än luftfartyg eller en del av ett luftfartyg gäller i övrigt hittegodslagen (778/1988). En myndighet kan dock överlämna hittegods till den som har rätt till det, även om hittelön eller kostnadsersättning enligt hittegodslagen inte har betalats.

130 §
Borttransport av vrak

Efter att ha hört undersökningsmyndigheten kan Trafiksäkerhetsverket förelägga ägaren, innehavaren eller operatören att bortskaffa luftfartyget, en del av luftfartyget eller gods som har funnits ombord på luftfartyget från olycks- eller undersökningsplatsen.

131 §
Rapportering av händelser

Utöver vad som bestäms i gemenskapslagstiftningen ska de som bedriver luftfartsverksamhet, deras anställda och de som utför uppgifter som påverkar flygsäkerheten underrätta Trafiksäkerhetsverket om sådana tillbud, driftsavbrott, defekter, fel eller andra avvikande omständigheter (händelser) i anslutning till framförande, underhåll, reparation och tillverkning av ett luftfartyg och i anslutning till verksamheterna och flygtrafiktjänsterna på flygplatsen som äventyrar eller utan ingripande skulle äventyra säkerheten för luftfartyget, personerna ombord eller för vilka andra personer som helst.

Följande personer ska rapportera om händelser som avses i 1 mom.:

1) luftfartygs ägare, innehavare, operatörer eller befälhavare,

2) innehavare av tillstånd eller godkännanden som berättigar till luftfartsverksamhet,

3) innehavare av certifikat eller behörighetsbevis,

4) de som utför sådana uppgifter inom markorganisationen som påverkar flygsäkerheten.

Trafiksäkerhetsverket meddelar utifrån förteckningen över exempel i bilagorna I och II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG om rapportering av händelser inom civil luftfart (händelsedirektivet) närmare föreskrifter om rapportering av händelser samt de närmare föreskrifter om rapportering av händelser som annars förutsätts för flygsäkerhetsarbetet.

132 §
Registrering av rapporter om händelser

Trafiksäkerhetsverket ska registrera rapporter om olyckor, allvarliga tillbud och händelser i sin databas så som föreskrivs i artiklarna 5 och 8.2 i händelsedirektivet.

133 §
Utbyte av information om händelser

Trafiksäkerhetsverket ska ställa säkerhetsinformation som införts i olycksfalls- och händelsedatabaserna till förfogande för de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater och för kommissionen så som föreskrivs i artikel 6 i händelsedirektivet.

Bestämmelser om sekretess för information om händelser finns i 24 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Trafiksäkerhetsverket kan dessutom hemlighålla omständigheter som gäller information om händelser, när utlämnande av uppgifter om omständigheterna skulle äventyra möjligheterna att få information i fortsättningen.

134 §
Användning av information om händelser

En myndighet får inte vidta rättsliga åtgärder på grund av oöverlagda eller oavsiktliga överträdelser som myndigheten får kännedom om, endast på grund av att de har rapporterats med anledning av kravet i 131 §, förutom när det är fråga om en sådan försummelse av skyldigheter som kan betraktas som grov oaktsamhet eller ett förfarande som är straffbart enligt strafflagen.

Verksamhetsutövare får inte behandla de anställda på ett diskriminerande sätt som lämnar in en rapport om ett eventuellt tillbud som de känner till.

14 kap

Driftsrestriktioner vid flygplatser av bullerskäl

135 §
Definitioner

I detta kapitel avses med

1) direktivet om bullerkontroll Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/30/EG om regler och förfaranden för att av bullerskäl införa driftsrestriktioner vid flygplatser i gemenskapen,

2) jetplan civila jetdrivna underljudsflygplan som har en högsta tillåten startmassa på 34 000 kilogram eller mer eller för vilka den godkända passagerarkapaciteten är mer än 19 passagerare, med undantag av sittplatser avsedda endast för besättningen,

3) jetplan som uppfyller bullernormen med liten marginal jetplan som överskrider certifieringsgränserna i volym I, andra delen, kapitel 3 i bilaga 16 till Chicagokonventionen med en sammanlagd avvikelse på högst 5 EPNdB (Effective Perceived Noise in decibels); med sammanlagd avvikelse avses här det värde i EPNdB som erhålls genom summering av skillnaderna mellan certifierad nivå på bullerutsläpp och högsta tillåtna bullernivå vid de tre referenspunkter för bullermätningen som fastställs i volym I, andra delen, kapitel 3 i bilaga 16 till konventionen,

4) bullerområde ett område där bullernivån LDEN av flygtrafiken på flygplatsen enligt kalkylerade utredningar överstiger 55 dB(A).

136 §
Driftsrestriktionernas tillämpningsområde och innehåll

För att förebygga bullerolägenheter kan Trafiksäkerhetsverket i enlighet med 137–139 § besluta att införa driftsrestriktioner vid en flygplats där det sammanlagda antalet starter och landningar med jetplan under de tre senaste kalenderåren i medeltal uppgått till fler än 50 000 per år. Driftsrestriktionerna kan gälla jetplans tillträde till flygplatsen, trafikförbud för jetplan som uppfyller bullernormen med liten marginal och tider för trafik med jetplan.

137 §
Principer som gäller driftsrestriktioner

När nödvändigheten och omfattningen av driftsrestriktioner övervägs ska god avvägning följas. Enligt detta undersöks möjligheterna att tillämpa olika åtgärder för bullerbekämpning och konsekvenserna av dem, såsom minskning av luftfartygens bulleremission, planering av markanvändningen och genomförande av den, flygförfaranden som minskar spridningen av buller och konsekvenserna av driftsrestriktionerna.

När driftsrestriktioner införs ska man beakta de kostnader som de medför, restriktionernas nödvändighet när det gäller bullerbekämpningen, flygplatsens särdrag samt att driftsrestriktionerna inte diskriminerar vissa lufttrafikföretag eller tillverkare av luftfartyg på grund av att de kommer från vissa stater eller på andra grunder. Driftsrestriktioner som utgår från ett jetplans prestanda ska basera sig på det buller jetplanet orsakar i enlighet med definitionen i det certifieringsförfarande som fastställs i volym I i bilaga 16 till Chicagokonventionen.

138 §
Bedömning av behovet av driftsrestriktioner

Innan driftsrestriktioner införs vid en flygplats ska flygplatsoperatören göra en bedömning av behovet av dem. Vid bedömningen ska

1) de aktuella förhållandena vid flygplatsen utredas,

2) eventuella effekter om inga ytterligare åtgärder vidtas uppskattas,

3) behovet av kompletterande åtgärder bedömas.

Av bedömningen ska framgå de faktorer som avses i bilaga II till direktivet om bullerkontroll.

En bedömning av behovet av driftsrestriktioner behövs emellertid inte, om

1) uppgifter som motsvarar dem som fås genom bedömningen ingår i den bedömning av miljökonsekvenserna vid flygplatsen som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning,

2) det har gått mindre än fem år sedan den senaste bedömningen av behovet av driftsrestriktioner, eller

3) avsikten är att göra en mindre ändring i en gällande driftsrestriktion och ändringen inte har någon betydande inverkan på lufttrafikföretagens kostnader vid flygplatsen.

Trafiksäkerhetsverket ska i enlighet med förvaltningslagens bestämmelser om hörande av parter ge dem vars fördel, rätt eller skyldighet saken gäller tillfälle att bli hörda i fråga om den utredning som gäller bedömningen av behovet av driftsrestriktioner. Trafiksäkerhetsverket ska dessutom begära utlåtande i saken av kommunerna och närings-, trafik- och miljöcentralen inom flygplatsens bullerområde.

139 §
Särskilda driftsrestriktioner för jetplan som uppfyller bullernormen med liten marginal

Konstateras andra slags driftsrestriktioner vara otillräckliga enligt den bedömning som avses i 138 §, kan Trafiksäkerhetsverket förbjuda eller begränsa trafik med jetplan som uppfyller bullernormen med liten marginal.

Innan ett förbud som avses i 1 mom. träder i kraft ska trafiken begränsas på det sättet att jetplan som uppfyller bullernormen med liten marginal endast får använda flygturer som motsvarar föregående års flygturer. Begränsningen får träda i kraft tidigast sex månader efter det att beslutet om förbudet har meddelats.

Efter det att den begränsning som avses i 2 mom. har trätt i kraft ska trafiken med jetplan som uppfyller bullernormen med liten marginal begränsas så att antalet sådana jetplan minskar med 20 procent om året tills trafiken helt har upphört. Begränsningen får träda i kraft tidigast sex månader efter det att den begränsning som avses i 2 mom. har trätt i kraft.

140 §
Underrättelse om driftsrestriktioner

De begränsningar som avses i 139 § ska anmälas i enlighet med artikel 11 i direktivet om bullerkontroll.

141 §
Undantag från driftsrestriktioner

Trafiksäkerhetsverket kan medge undantag från driftsrestriktionerna på begäran av flygplatsoperatören eller ägaren, innehavaren eller operatören av ett jetplan som uppfyller bullernormen med liten marginal, om det är fråga om

1) enstaka starter eller landningar på eller kortvarig exceptionell trafik till flygplatsen, eller

2) en enstaka landning med jetplanet på flygplatsen för modifieringsarbeten, reparationer eller underhåll och den start från flygplatsen som sker efter detta.

15 kap

Skadeståndsansvar och försäkringar

142 §
Skadeståndsansvar

På skadeståndsansvar för en skada som har inträffat vid luftfart tillämpas skadeståndslagen med de undantag som anges nedan.

Ett luftfartygs ägare, innehavare och operatör ansvarar oberoende av eventuell oaktsamhet solidariskt för en skada som användningen av luftfartyget för luftfart vållar personer eller egendom som inte transporteras i luftfartyget. Den som innehar rätt till luftfartyget genom äganderättsförbehåll eller som i fråga om luftfartyget innehar någon annan säkerhetsrätt grundad på ägande eller den som hyr ut luftfartyget är dock inte ansvarig enligt detta moment, förutsatt att uppgifter om luftfartygets operatör har införts i luftfartygsregistret.

Bestämmelserna i 2 mom. tillämpas inte på en skada som användningen av ett luftfartyg för luftfart vållar ett annat luftfartyg, som när skadan inträffar också används för luftfart, eller personer eller egendom som transporteras i ett sådant luftfartyg. Bestämmelserna i 2 mom. tillämpas inte heller om ett luftfartyg har använts olovligt när en skada inträffar. En skada som har vållats någon annan än luftfartygets ägare, innehavare eller operatör ska då ersättas av luftfartygets ansvarsförsäkring till den del den som vållat skadan inte förmår ersätta den.

I fråga om skadeståndsansvaret för en skada som användningen av ett luftfartyg för luftfart vållar en person eller egendom som transporteras i samma luftfartyg bestäms särskilt.

143 §
Skadeståndsansvar för samordnare för flygplatser

Skadeståndsansvar för samordnare som avses i slotförordningen fastställs enligt skadeståndslagen. En samordnare ansvarar dock bara för de skador som han eller hon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vållar vid utförandet av sina uppgifter enligt nämnda förordning.

144 §
Försäkringar

Bestämmelser om försäkringar i händelse av skador vid luftfart finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 785/2004 om försäkringskrav för lufttrafikföretag och luftfartygsoperatörer (förordningen om luftfartsförsäkring). Bestämmelserna i 145 § ska tillämpas till den del förordningen inte är tillämplig eller till den del det i förordningen inte finns några bestämmelser om omständigheter som hänför sig till försäkring.

145 §
Nationella försäkringskrav

Villkoren i en ansvarsförsäkring för ett finskt luftfartyg eller ett luftfartyg som används av en innehavare av finskt drifttillstånd, bruksflygtillstånd eller flygutbildningstillstånd får inte möjliggöra att försäkringen avbryts innan försäkringsperioden löper ut eller att avbrottet anmäls till Trafiksäkerhetsverket.

I fråga om luftfartyg vars högsta godkända startmassa är 2 700 kilogram eller mindre och som används vid icke-kommersiell drift ska försäkringsbeloppet av den ansvarsförsäkring som krävs för personskador per passagerare uppgå till minst hälften av det allmänna minimiförsäkringsskyddet för passagerare enligt artikel 6.1 i förordningen om luftfartsförsäkring, dock minst till det lägsta belopp som anges i den nämnda punkten och som gäller luftfartyg som avses i detta moment.

För ett luftfartyg som används för grundläggande flygutbildning ska det i händelse av personskador för flygeleven och flyginstruktören tecknas en olycksfallsförsäkring för varje sittplats där minimiförsäkringsbeloppet är minst tio procent av det allmänna minimiförsäkringsskydd för passagerare som avses i 2 mom. Försäkringsskyddet för flyginstruktören kan också ordnas genom olycksfallsförsäkring enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948).

16 kap

Administrativa påföljder som gäller tillstånd och godkännanden

146 §
Tillämpningsområde

Vad som i detta kapitel bestäms om tillstånd gäller sådana certifikat, behörigheter, behörighetsbevis och godkännanden och sådan rätt att använda luftfartyg eller anordningar enligt 6 § 3 mom. som beviljas personer liksom tillstånd och godkännanden som beviljas organisationer.

Detta kapitel tillämpas om det inte i gemenskapslagstiftningen bestäms något annat om administrativa påföljder som gäller tillstånd.

147 §
Åtgärder för ingripande i tillstånd som beviljats personer

Trafiksäkerhetsverket kan vid behov vidta åtgärder enligt 148–151 §, om det är fråga om

1) flygcertifikat jämte behörigheter,

2) certifikat för underhållspersonal,

3) certifikat för flygtrafiktjänstpersonal,

4) medicinskt intyg,

5) certifikat för flygläkare,

6) kabinbesättningsintyg eller medicinsk rapport för kabinbesättning,

7) godkännande för personer som ger rangeringssignaler åt luftfartyg,

8) godkännande för säkerhetskontrollanter,

9) godkännande för personer som ansvarar för utveckling och tillhandahållande av säkerhetsutbildning,

10) godkännande för personer som ansvarar för att flygtrafikföretagen eller flygplatserna iakttar säkerhetskraven, eller

11) tillträdesrätt till en flygplats.

(19.4.2013/280)

Med avvikelse från 1 mom. är chefen för den enhet som ansvarar för polisverksamheten behörig myndighet i fråga om godkännande för säkerhetskontrollanter som beviljats polismän. Kommendören för gränsbevaknings- eller sjöbevakningssektionen är behörig myndighet i fråga om godkännande för säkerhetskontrollanter som beviljats gränsbevakningsmän. Chefen för den ansvariga enheten vid Tullen är behörig myndighet i fråga om godkännande för säkerhetskontrollanter som beviljats tullmän. (21.12.2012/976)

148 §
Anmärkningar och varningar som gäller personer

En i 147 § avsedd person kan ges en anmärkning, om personen av oaktsamhet handlar i strid med sina på bestämmelser eller föreskrifter baserade skyldigheter i en uppgift som påverkar flygsäkerheten eller luftfartsskyddet. Anmärkningen kan ges muntligt eller skriftligt.

En i 147 § avsedd person kan ges en varning, om personen

1) uppsåtligen handlar i strid med sina på bestämmelser eller föreskrifter baserade skyldigheter i en uppgift som påverkar flygsäkerheten,

2) genom att bryta mot bestämmelserna eller föreskrifterna om luftfart visar bristande vilja eller förmåga att följa dessa, eller

3) handlar i strid med bestämmelserna eller föreskrifterna om luftfartsskydd.

Varningen ges skriftligt.

149 §
Verksamhetsförbud för personer

En i 147 § avsedd person kan förbjudas att bedriva den verksamhet som tillståndet berättigar till, om personen

1) på grund av sjukdom eller handikapp eller av någon annan orsak som påverkar flygsäkerheten inte längre uppfyller villkoren för erhållande av tillståndet,

2) vad kunskaperna, färdigheterna, utbildning eller erfarenhet beträffar inte längre uppfyller villkoren för erhållande av tillståndet,

3) trots en anmärkning eller varning fortsätter att bryta mot bestämmelserna eller föreskrifterna om luftfart,

4) genom att i väsentlig grad eller upprepade gånger bryta mot bestämmelserna eller föreskrifterna om luftfart visar bristande vilja eller förmåga att följa dessa, eller

5) genom sin verksamhet i övrigt har visat sådan allmän likgiltighet gentemot bestämmelser eller föreskrifter att det ger anledning att misstänka att tillståndshavaren inte förmår eller vill följa bestämmelser och föreskrifter som är av väsentlig betydelse för säkerheten.

Ett verksamhetsförbud som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten gäller till dess att villkoren för erhållande av tillståndet uppfylls. Ett verksamhetsförbud som avses i 3–5 punkten i det momentet utfärdas för viss tid avvägd enligt hur allvarlig förseelsen är eller tills vidare.

En tillståndshavare kan förbjudas att bedriva den verksamhet som tillståndet berättigar till, om Trafiksäkerhetsverket prövar eller behandlar ett ärende som kan leda till ett verksamhetsförbud enligt 1 mom. eller återkallande av ett medicinskt intyg enligt 150 §. Ett sådant föreläggande gäller högst till dess att det aktuella ärendet har avgjorts. Verksamhetsförbud antecknas bland den berördas uppgifter i certifikatregistret.

150 §
Återkallande av medicinska intyg

Ett medicinskt intyg kan återkallas, om innehavaren på grund av sjukdom eller handikapp eller av någon annan orsak som påverkar flygsäkerheten inte längre uppfyller villkoren för erhållande av tillståndet.

151 §
Återställande av certifikat eller intyg till myndigheten

I de fall som avses i 149 och 150 § kan tillståndshavaren åläggas att omedelbart återställa sitt certifikat eller intyg till den beviljande myndigheten.

152 §
Åtgärder för ingripande i tillstånd som beviljats organisationer

Trafiksäkerhetsverket kan vid behov vidta åtgärder enligt 153–155 §, om det är fråga om

1) en organisation som beviljats tillstånd enligt 6 § 3 mom. att frångå trafikreglerna för luftfart beträffande ett obemannat luftfartyg som används för försöks- eller forskningsändamål,

2) en organisation som svarar för luftvärdighet,

2 a) ett flygmedicinskt centrum, (19.4.2013/280)

3) en konstruktions-, tillverknings- eller underhållsorganisation,

4) en utbildningsorganisation för underhållspersonal,

5) en drifttillståndshavare,

6) den som idkar regelbunden flygtrafik eller icke-regelbunden flygtrafik mellan Finland och ett tredjeland,

7) en innehavare av bruksflygtillstånd,

8) en anordnare av flygutbildning, flyguppvisning eller flygtävling,

9) en flygplatsoperatör,

10) en säkerhetsgodkänd speditör eller en säkerhetsgodkänd postförvaltning,

11) en leverantör av flygtrafiktjänster,

12) en utbildningsorganisation för flygtrafiktjänstpersonal, eller

13) en innehavare av ett flyghindertillstånd enligt 165 §.

153 §
Anmärkningar och varningar som gäller organisationer

Om innehavaren av ett tillstånd som beviljats en organisation inte iakttar villkoren för ett godkännande enligt denna lag eller inte följer andra bestämmelser som gäller den verksamhet som tillståndet avser, kan tillståndshavaren ges en anmärkning eller varning.

En varning ges, om en anmärkning inte kan anses vara tillräcklig med hänsyn till de samlade omständigheter som framgår av ärendet. Varningen ges skriftligt.

154 §
Ändring, begränsning och återkallande av tillstånd som beviljats organisationer

Trafiksäkerhetsverket kan ändra eller begränsa ett tillstånd som avses i denna lag och som beviljats en organisation, återkalla tillståndet eller temporärt förbjuda den verksamhet som tillståndet avser, om

1) det finns grundad anledning att misstänka att den som bedriver verksamhet enligt tillståndet inte förmår bedriva sin verksamhet på ett betryggande sätt,

2) förutsättningar för beviljande av tillstånd inte längre föreligger och fel eller brister i förutsättningarna inte rättas inom utsatt tid,

3) tillståndshavaren i väsentlig grad låter bli att iaktta tillståndsvillkoren eller andra bestämmelser som gäller den verksamhet som tillståndet avser,

4) tillståndshavaren trots anmärkning eller varning fortsätter verksamheten i strid med tillståndsvillkoren eller fortsätter att bryta mot andra bestämmelser som gäller verksamheten, eller

5) tillståndshavaren inte iakttar det luftfartsavtal som trafiktillståndet grundar sig på eller andra internationella förpliktelser.

Ett tillstånd kan återkallas endast om en lindrigare påföljd för organisationen inte kan anses vara tillräcklig med hänsyn till de samlade omständigheter som framgår av ärendet.

155 §
Vägran att ändra eller förnya tillstånd på grund av obetald avgift

Myndigheten får inte utan särskilda skäl bifalla en ansökan om att ändra eller förnya ett tillstånd som den beviljat, om den föreskrivna avgiften för tillståndet har förfallit till betalning och inte trots uppmaning har betalats inom en skälig utsatt tid och om försummelsen av betalningsskyldigheten är allvarlig och väsentlig.

156 §
När förfaller ett drifttillstånd, tillstånd att flyga eller trafiktillstånd

Ett drifttillstånd, tillstånd att flyga och trafiktillstånd förfaller, om

1) tillståndshavaren inte har börjat utöva trafikrättigheterna i enlighet med villkoren i sitt trafiktillstånd,

2) tillståndshavaren upphör med eller avbryter sin flygverksamhet och inte inom den tid som Trafiksäkerhetsverket sätter ut, minst sex månader, visar att tillståndshavaren fortfarande uppfyller de verksamhetsmässiga och ekonomiska villkoren för erhållande av tillstånd eller att trafikavbrottet beror på sådana exceptionella omständigheter som trafiktillståndshavaren inte har kunnat påverka, eller

3) de förutsättningar som föreskrivits för erhållande av tillstånd inte längre finns och tillståndshavaren inte gör en rättelse inom en tidsfrist på minst en månad som Trafiksäkerhetsverket fastställer.

157 §
Vite samt hot om tvångsutförande och avbrytande

Trafiksäkerhetsverket kan förena ett åläggande eller förbud som det har meddelat med stöd av denna lag eller en gemenskapsförordning med vite eller hot om tvångsutförande eller avbrytande så som bestäms i viteslagen (1113/1990).

17 kap

Särskilda bestämmelser

158 §
Nationell myndighet enligt EASA-förordningen

Trafiksäkerhetsverket är den nationella behöriga myndighet som avses i EASA-förordningen och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, om inte något annat föreskrivs någon annanstans.

159 §
Upprätthållande av yrkeskunskap

Anställda hos Trafiksäkerhetsverket för vilkas uppgifter gäller särskilda krav på upprätthållande av yrkesskicklighet kan upprätthålla sin yrkesskicklighet genom att i bisyssla arbeta hos någon som bedriver luftfartsverksamhet. I fråga om sådant arbete och om villkoren för det avtalas särskilt mellan verket, den anställda och nämnda verksamhetsutövare.

Bestämmelserna i 28 § 1 mom. 4 punkten i förvaltningslagen om jäv för en i 1 mom. nämnd person när ärenden som gäller en i momentet avsedd verksamhetsutövare behandlas inom Trafiksäkerhetsverket tillämpas inte på tillsynen över flygtrafiktjänsten eller på beslutsfattandet gällande den.

160 §
Trafiksäkerhetsverkets rätt att få information och utföra inspektioner

De som bedriver luftfartsverksamhet liksom luftfartygs ägare, innehavare eller operatörer samt de som utför uppgifter som påverkar flygsäkerheten ska, till den del de förfogar över eller har tillgång till informationen, på begäran av Trafiksäkerhetsverket trots sekretessbestämmelserna lämna det följande upplysningar för tillsynen över luftfartsverksamheten:

1) uppgifter om luftfartyg och trafiken med dem, inbegripet upptagningar av lägesbilder,

2) upptagningar från flygtrafiktjänsten, efterspanings- och räddningstjänsten för luftfart samt luftfartygens telefon- och radiokommunikation,

3) andra än i 1 och 2 punkten avsedda uppgifter som behövs med tanke på flygsäkerheten,

4) uppgifter om verksamhetsutövarens verksamhet, ekonomi och försäkringar,

5) uppgifter som är relevanta med tanke på tillsynen över att passagerarnas rättigheter tillgodoses.

Trafiksäkerhetsverket har rätt att på begäran få för utförandet av de uppgifter som avses i denna lag behövlig information av

1) passagerarna,

2) dem som hör till personalen på ett luftfartyg,

3) dem som innehar de varor som ska transporteras i ett luftfartyg.

Trafiksäkerhetsverket har rätt att för utförandet av de uppgifter som avses i denna lag och för tillsynen över efterlevnaden av lagen och gemenskapsförordningarna

1) få tillträde till luftfartyg och andra platser där luftfartsverksamhet bedrivs, dock inte bostadslokaler,

2) även i övrigt granska verksamheten hos dem som bedriver luftfartsverksamhet.

161 §
Rätt att få handräckning

Trafiksäkerhetsverket har rätt att för utförande av de uppgifter som ålagts den få handräckning av polisen, gränsbevakningsväsendet och försvarsmakten.

162 §
Tillsynsregister

Över de tillstånd, rättigheter och godkännanden som Trafiksäkerhetsverket har utfärdat med stöd av denna lag förs register. I fråga om registren tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, personuppgiftslagen samt 2 och 6 kap. i denna lag.

163 §
Besättningskort

Trafiksäkerhetsverket beviljar på ansökan luftfartygens besättning ett besättningskort. Till ansökan ska fogas en försäkran av innehavaren av operativ licens om att sökanden är anställd hos innehavaren.

För att ett besättningskort ska beviljas och gälla krävs det att

1) sökanden som medlem av besättningen på ett luftfartyg är anställd hos en innehavare av en operativ licens som beviljats av Trafiksäkerhetsverket,

2) sökanden uppfyller villkoren för att tillträdesrätt enligt 105 § ska beviljas.

Innehavare av operativ licens ska underrätta Trafiksäkerhetsverket när anställningen för den som innehar ett besättningskort upphör.

164 §
Föreskrifter om miljökonsekvenserna av luftfart

Med hänsyn till den goda avvägning som avses i 137 § kan Trafiksäkerhetsverket meddela föreskrifter om flyg- och underhållsverksamhet, om det är nödvändigt för att medge tillåtna undantag i syfte att minska eller förhindra buller från luftfartyg eller andra skadliga miljökonsekvenser. Föreskrifterna kan gälla

1) tid och sätt för användning av flygplatser och antalet starter och landningar,

2) begränsning eller förbud under bestämda tider när det gäller testningar som hänför sig till underhållet,

3) begränsning av användningen av exceptionellt bullersamma flygplan,

4) förbud mot att efter en övergångstid använda en tidigare godkänd flygplanstyp.

165 §
Flyghinder

En mast, en lyftkran, en belysningsanläggning, en radioanläggning eller någon annan anordning, en byggnad, en konstruktion eller ett märke får inte sättas upp, utformas eller riktas så att den eller det av misstag kan förväxlas med anläggningar eller märken som tjänar luftfarten. En konstruktion eller anordning får inte heller vare sig störa anläggningar som tjänar luftfarten eller flygtrafiken eller i övrigt äventyra flygsäkerheten.

För att anordningar, byggnader, konstruktioner eller märken som eventuellt kan medföra förväxling, störningar eller risker enligt 1 mom. ska få sättas upp krävs ett flyghindertillstånd, om hindret

1) reser sig högre än 10 meter över markytan och är beläget inom en sådan rektangel runt en flygplats, en flygplats för lätta luftfartyg eller en bana på en reservlandningsplats vars långsidor är på 500 meters avstånd från banans centrumlinje och kortsidor på 2 500 meters avstånd utåt från bantrösklarna,

2) reser sig högre än 30 meter över markytan och är beläget utanför ett område som avses i 1 punkten men på högst 45 kilometers avstånd från referenspunkten för en trafikflygplats som avses i 81 §,

3) reser sig högre än 30 meter över markytan och är beläget utanför ett område som avses i 1 punkten men på högst 10 kilometers avstånd från reservlandningsplatsens referenspunkt eller referenspunkten för någon annan flygplats än en trafikflygplats som avses i 81 §, eller

4) reser sig högre än 60 meter över markytan och är beläget utanför de områden som avses i 1–3 punkten.

Flyghindertillstånd behövs inte för anordningar, byggnader, konstruktioner eller märken som sätts ut av eller på uppdrag av flygplatsoperatören.

Trafiksäkerhetsverket kan befria ett hinder enligt 2 mom. från tillståndsplikt, om hindret inte påverkar flygplatsernas hinderbegränsande ytor eller flygförfarandena eller om hindret är beläget i omedelbar närhet av ett befintligt hinder. Trafiksäkerhetsverket kan meddela närmare föreskrifter om konstruktionen för sådana hinder eller andra motsvarande tekniska aspekter.

Tillstånd att sätta upp anordningar, byggnader, konstruktioner eller märken enligt 2 mom. ska sökas hos Trafiksäkerhetsverket. Ansökan ska åtföljas av ett utlåtande av den berörda leverantören av flygtrafikledningstjänster. Om inte flygsäkerheten äventyras, kan Trafiksäkerhetsverket ge tillstånd att sätta upp anordningar, byggnader, konstruktioner eller märken enligt 2 mom. Tillstånd ska beviljas, om avslag skulle orsaka markägaren eller den som innehar en särskild rättighet som gäller marken oskälig olägenhet jämfört med den olägenhet för smidig flygtrafik som hindret orsakar. Flyghinder ska markeras enligt Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter.

Den som ansvarar för ett flyghinder ska utan dröjsmål underrätta Trafiksäkerhetsverket eller den som verket utsett om förändringar som gäller hindret eller ändringar i sina kontaktuppgifter.

166 §
Verksamhet som äventyrar flygsäkerheten

Om flygsäkerheten eller smidig trafik kräver det kan Trafiksäkerhetsverket genom föreskrifter eller beslut förbjuda skjutning, fyrverkeri eller sprängning samt användning av anordningar som rör sig i luften eller finns på marken och av laserstrålar, begränsa verksamheten eller ställa villkor för den.

Trafiksäkerhetsverket kan genom föreskrifter förbjuda eller begränsa även annan sådan verksamhet i närheten av flygplatser och andra områden som tjänar luftfarten vilken äventyrar flygsäkerheten eller i betydande grad stör smidig trafik.

167 §
Beredskap för undantagsförhållanden

Följande innehavare av ett i Finland beviljat tillstånd eller godkännande som berättigar till luftfartsverksamhet ska förbereda sig för undantagsförhållanden genom att delta i beredskapsplanering och genom att på förhand förbereda verksamhet som bedrivs under undantagsförhållanden och vid därmed jämförbara störningar under normala förhållanden:

1) en i 24 § avsedd organisation som svarar för luftvärdighet och på vilken en drifttillståndshavare överfört de uppgifter som avses i 23 § 1 mom.,

2) en innehavare av ett drifttillstånd som avses i 68 §,

3) en innehavare av ett intyg över godkännande av trafikflygplats som avses i 88 §,

4) en leverantör av flygledningstjänster och flygvädertjänster som kommunikationsministeriet utsett med stöd av 116 §.

Utöver vad som bestäms i 1 mom. ska flygplatsoperatörerna och leverantörerna av flygtrafikledningstjänster och flygvädertjänster förbereda sig på att sörja för att verksamheten fortgår så störningsfritt som möjligt även under sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen (1080/1991) och vid därmed jämförbara störningar under normala förhållanden.

Kommunikationsministeriet kan utöver vad som i beredskapslagen bestäms om statsrådets och ministeriernas behörighet meddela de närmare föreskrifter och anvisningar om ordnandet av beredskapsplanering som behövs för förberedelser för undantagsförhållanden och därmed jämförbara störningar under normala förhållanden.

168 §
Överföring av myndighetsuppgifter

Om ett finskt luftfartyg med stöd av ett hyresavtal eller något annat liknande avtal används av en operatör som har sitt huvudsakliga verksamhetsställe eller sin bonings- eller hemort i en annan stat, kan Trafiksäkerhetsverket i fråga om enstaka luftfartyg och deras besättning på myndigheten i den främmande staten enligt överenskommelse med staten överföra uppgifter som Trafiksäkerhetsverket ska utföra enligt 3 och 5 kap. samt enligt 59 och 60 §.

169 §
Överföring av uppgifter på en organisation för sportflygverksamhet

Trafiksäkerhetsverket kan genom avtal överföra offentliga förvaltningsuppgifter i anslutning till tillsynen över sportflygning på en riksomfattande registrerad organisation för sportflygverksamhet. De uppgifter som överförs kan gälla godkännande av och förteckning över luftfartyg och utrustning för sportflygning, utbildning för dem som använder luftfartygen och utrustningen samt beviljande av certifikat och behörighetsbevis.

Trafiksäkerhetsverket ska på ansökan som en i 1 mom. avsedd organisation för sportflygverksamhet godkänna en juridisk person som har landsomfattande verksamhet och den yrkeskunniga personal som behövs för uppgifterna enligt 1 mom., behövliga arbetsredskap samt arbetslokaler, arbetsmetoder och anvisningar. Godkännandet ges för viss tid eller tills vidare. Trafiksäkerhetsverket ska övervaka verksamheten inom här avsedda organisationer för sportflygverksamhet.

Bestämmelser om förfarandet när en organisation för sportflygverksamhet har hand om offentliga förvaltningsuppgifter finns i förvaltningslagen, lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet, språklagen, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, personuppgiftslagen och arkivlagen. Beslut som den riksomfattande organisationen för sportflygverksamhet meddelat om tillsyn över sportflygning får inte överklagas genom besvär. I ett sådant beslut får rättelse yrkas hos Trafiksäkerhetsverket inom 30 dagar från delfåendet. Beslut som Trafiksäkerhetsverket meddelat med anledning av rättelseyrkande får överklagas genom besvär så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

170 §
Solidariskt ansvar vid användning av flygplatser och luftfartstjänster samt hindrande av luftfartyg från att starta vid utebliven betalning

Luftfartygs ägare, innehavare och operatörer ansvarar solidariskt för kostnaderna för de tjänster de tillhandahållits av flygplatsoperatören eller av den som tillhandahåller tjänster för den tid deras äganderätt, besittningsrätt eller nyttjanderätt varar och för den tid under vilken de är införda i luftfartygsregistret som ägare, innehavare eller operatörer.

Flygplatsoperatören kan genom att vägra tillhandahålla tjänster eller genom redskap eller konstruktioner som hindrar ett luftfartyg från att sätta sig i rörelse hindra ett luftfartyg från att starta till dess att de i 1 mom. avsedda avgifter som förfallit till betalning har betalats eller säkerhet för dem har ställts. Åtgärderna ska dimensioneras och genomföras så att de inte äventyrar liv eller hälsa eller skadar parkerade luftfartyg. Rätt att hindra start föreligger dock inte, om luftfartyget står i beråd att starta enligt tidtabellen för internationell regelbunden flygtrafik.

171 §
Hindrande av luftfartyg från att starta av andra orsaker

Trafiksäkerhetsverket kan förbjuda en flygning och hindra ett luftfartyg från att starta, om

1) det finns anledning att misstänka att ett luftfartyg, när det ska anträda en flygning, inte är luftvärdigt eller på behörigt sätt bemannat,

2) det finns anledning att misstänka att vad som i denna lag eller med stöd av den föreskrivs om en flygning inte i övrigt har iakttagits, eller

3) det med stöd av denna lag i övrigt är förbjudet att använda luftfartyget för luftfart.

De åtgärder som behövs för att hindra ett luftfartyg från att starta ska dimensioneras och genomföras så att de inte äventyrar liv eller hälsa eller skadar parkerade luftfartyg.

Flygplatschefen, de som är anställda hos flygplatsoperatören eller de som sköter uppgifter inom flygtrafiktjänsten eller underhålls- eller marktjänstorganisationen har rätt att på begäran av Trafiksäkerhetsverket ge den hjälp som behövs för att hindra ett luftfartyg från att starta.

De personer som avses i 3 mom. har rätt att hindra ett luftfartyg från att starta, om det är uppenbart att de bristfälligheter som avses i 1 mom. allvarligt kan äventyra flygsäkerheten. Trafiksäkerhetsverket ska då utan dröjsmål underrättas om att luftfartyget har hindrats från att starta. Trafiksäkerhetsverket ska vidta de åtgärder som saken kräver. I fråga om tillåtna åtgärder för hindrande av start gäller 2 mom.

172 §
Ingripande i ett luftfartygs färd

När allmän ordning och säkerhet kräver det kan Trafiksäkerhetsverket och, i sådana fall där det behövs omedelbart ingripande, den flygplats som ansvarar för flygkontrollen, områdeskontrollen och flygplatschefen vid en flygplats som ansvarar för flygtrafikledningstjänster eller en ställföreträdare som flygplatschefen förordnat samt, av skäl som är nödvändiga för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet eller när säkerheten vid viktiga statliga evenemang ska tryggas, en militärmyndighet förbjuda ett luftfartyg att starta, beordra ett luftfartyg att landa, kräva identifiering, bestämma flygriktningen och flyghöjden eller på något annat sätt ingripa i luftfartygets färd. Om ett luftfartyg beordras att landa, ska den flygplats som anvisas för landningen vara lämplig för att den aktuella typen av luftfartyg ska kunna landa tryggt.

I fråga om ingripande i ett luftfartygs färd på grund av tullövervakning och på grund av övervakning eller tryggande av den territoriella integriteten föreskrivs särskilt.

173 §
Ingripande i ett luftfartygs färd i syfte att förhindra spridning av en smittsam sjukdom

I syfte att förhindra att en i 4 § 2 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar (583/1986) avsedd allmänfarlig smittsam sjukdom sprids får Trafiksäkerhetsverket via leverantören av flygtrafikledningstjänster beordra ett luftfartyg att landa på en sådan flygplats där det finns beredskap att vidta åtgärder enligt artikel 20 i Världshälsoorganisationens internationella hälsoreglemente (2005) (FördrS 51/2007) och enligt bilaga 1 till hälsoreglementet (flygplats för medicinska undersökningar).

I sådana fall där det förutsätts omedelbart ingripande kan social- och hälsovårdsministeriet i enskilda fall fatta ett beslut enligt 1 mom. i stället för Trafiksäkerhetsverket.

Om inte något annat följer av flygsäkerheten, ska luftfartyget landa på flygplatsen för medicinska undersökningar i enlighet med Trafiksäkerhetsverkets order enligt 1 mom. eller social- och hälsovårdsministeriets beslut enligt 2 mom.

Bestämmelser om flygplatser för medicinska undersökningar utfärdas genom förordning av statsrådet.

174 §
Biståndsskyldighet för leverantören av flygtrafikledningstjänster och flygplatsoperatören

Leverantören av flygtrafikledningstjänster och flygplatsoperatören ska bistå med de praktiska arrangemangen och verkställigheten av myndigheternas beslut i sådana fall som avses i 173 § då åtgärderna gäller lufttrafiken eller ett luftfartyg eller flygpassagerare och luftfartygs besättning på en flygplats.

175 §
Berusningsmedel och nedsatt funktionsförmåga

Uppgifter ombord på luftfartyg eller glidare eller andra anordningar som används för luftfart eller sådana uppgifter inom markorganisationen som påverkar flygsäkerheten får inte utföras av den som till följd av alkoholförtäring har förhöjd alkoholhalt i blodet eller som har använt något annat berusningsmedel än alkohol så att det i hans eller hennes organism finns en konstaterbar mängd av ämnet.

Uppgifter enligt 1 mom. får inte heller utföras av en person som på grund av sjukdom eller trötthet eller av någon annan sådan orsak inte kan fullgöra uppgiften utan att äventyra flygsäkerheten.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. gäller också åtgärder som direkt hänför sig till förberedelse av flygningar.

Om kravnivån på verksamheten förutsätter det ställer den militära luftfartsmyndigheten vid behov striktare krav än enligt 1–3 mom.

176 §
Inteckning i luftfartyg

Bestämmelser om inteckning i luftfartyg finns i lagen om inteckning i luftfartyg (211/1928).

177 §
Luftfartstatistik

Trafiksäkerhetsverket svarar för luftfartsstatistiken. Vid utförandet av uppgifter med anknytning till statistik följer Trafiksäkerhetsverket bestämmelserna i statistiklagen (280/2004).

De som nämns i 160 § 1 mom. ska trots sekretessbestämmelserna på begäran av Trafiksäkerhetsverket lämna det statistiska upplysningar om sin verksamhet.

178 §
Deltagande i beredningen av internationella avtal

Trafiksäkerhetsverket deltar i beredningen av internationella avtal om civil luftfart och sörjer för att avtalen tillämpas.

18 kap

Straff

179 §
Äventyrande av trafiksäkerheten

Bestämmelser om straff för äventyrande av trafiksäkerheten och grovt äventyrande av trafiksäkerheten finns i 23 kap. 1 och 2 § i strafflagen.

180 §
Fylleri i lufttrafik, överlämnande av fortskaffningsmedel till berusad och förande av fortskaffningsmedel utan behörighet

Bestämmelser om straff för fylleri i lufttrafik, överlämnande av fortskaffningsmedel till berusad och förande av fortskaffningsmedel utan behörighet finns i 23 kap. 6, 8 och 10 § i strafflagen.

181 §
Användning av berusningsmedel vid luftfart

Om den som utför en uppgift ombord på ett luftfartyg eller den som inom markorganisationen i en uppgift som påverkar flygsäkerheten utför sin uppgift trots att han eller hon till följd av alkoholförtäring har förhöjd alkoholhalt i blodet eller har använt alkohol eller något annat berusningsmedel så att det i hans eller hennes organism finns en konstaterbar mängd av medlet, eller om en person som avses här handlar i strid med de krav som den militära luftfartsmyndigheten med stöd av 175 § 4 mom. ställt i fråga om användning av alkohol eller andra berusningsmedel, ska han eller hon, om inte ett strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för användning av berusningsmedel i luftfart dömas till böter.

182 §
Luftfartsförseelse

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

1) bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 § 4 mom.,

2) använder eller låter någon annan använda ett luftfartyg för luftfart i strid med 7 §,

3) bryter mot ett förbud eller en begränsning som avses i 8 §,

4) försummar den anmälningsskyldighet som avses i 16 eller 25 §,

5) för luftfart använder ett luftfartyg som inte på tillbörligt sätt har markerats med de beteckningar som avses i 19 § eller med motsvarande utländska beteckningar eller som är försett med felaktiga beteckningar,

6) använder eller låter någon annan använda ett luftfartyg för luftfart i strid med 23 § 2 mom. eller motsvarande bestämmelser om luftvärdighetsförvaltning i gemenskapsförordningar,

7) utan godkännande utför ett arbete för vilket det krävs godkännande enligt 31 § eller enligt bestämmelserna om konstruktion, tillverkning och underhåll i EASA-förordningen och i de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den,

8) använder ett luftfartyg som inte stämmer överens med de föreskrifter som meddelats med stöd av 33 §,

9) bryter mot den skyldighet som avses i 62 §,

10) bryter mot de skyldigheter som i 64 § föreskrivs för passagerare,

11) bedriver kommersiell lufttransport utan tillstånd enligt 68 eller 70 § eller bryter mot villkoren i ett sådant tillstånd,

12) bedriver verksamhet som avses i 77–79 § utan det tillstånd som krävs eller bryter mot villkoren i ett sådant tillstånd,

13) för start eller landning använder andra än enligt 82 § tillåtna flygplatser eller områden,

14) driver en flygplats utan ett intyg över godkännande av trafikflygplats som avses i 88 § eller utan ett tillstånd till drift som avses i 90 § eller bryter mot villkoren enligt ett sådant intyg eller tillstånd,

15) bryter mot en skyldighet enligt 94 § eller mot ett förbud eller en begränsning som avses i den paragrafen och som utfärdats av flygplatsoperatören eller av Trafiksäkerhetsverket,

16) bryter mot det förbud som avses i 104 §,

17) för att överskrida riksgränserna använder någon annan gränsöverskridningsplats än de som avses i 114 § 2 mom. 5 punkten,

18) utan tillstånd flyttar ett sådant luftfartyg eller en del av ett luftfartyg eller gods som avses i 129 § 1 mom.,

19) överträder ett förbud som avses i 134 § 2 mom.,

20) bryter mot de föreskrifter som avses i 164 §,

21) överträder ett förbud eller bryter mot en föreskrift som avses i 165 §,

22) överträder ett förbud eller en begränsning som avses i 166 §,

23) överträder ett förbud eller bryter mot ett föreläggande som avses i 172 § 1 mom., ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans, för luftfartsförseelse dömas till böter.

183 §
Åtgärdseftergift

Om en förseelse enligt 182 § är ringa eller de administrativa påföljder som gärningen medför för gärningsmannen kan anses vara tillräckliga med hänsyn till hur allvarlig gärningen är, behöver åtal för förseelsen inte väckas och straff inte dömas ut.

När en förseelse uppenbart är sådan som anges i 1 mom., kan Trafiksäkerhetsverket utan att vidta andra åtgärder ge den skyldige en anmärkning.

184 §
Hörande av Trafiksäkerhetsverket och den militära luftfartsmyndigheten

Innan beslut fattas om väckande av åtal som gäller en gärning som avses i detta kapitel ska allmänna åklagaren ge Trafiksäkerhetsverket tillfälle att avge utlåtande i ärendet.

När domstolen behandlar ett mål som gäller en gärning enligt detta kapitel ska den ge Trafiksäkerhetsverket tillfälle att bli hört.

Om det är fråga om militär luftfart ska allmänna åklagaren och domstolen höra den militära luftfartsmyndigheten.

19 kap

Ändringssökande

185 §
Ändringssökande

Beslut som statsrådet, ett ministerium eller Trafiksäkerhetsverket har meddelat med stöd av denna lag får överklagas genom besvär så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Med undantag av beslut som gäller byggnadstillstånd, vite och hot om tvångsutförande ska beslutet dock iakttas även om besvär anförs, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

Beslut enligt 169 § av en organisation för sportflygverksamhet får inte överklagas genom besvär. I ett sådant beslut får rättelse yrkas hos Trafiksäkerhetsverket inom 30 dagar från delfåendet. Beslut som Trafiksäkerhetsverket meddelat med anledning av rättelseyrkande får överklagas genom besvär så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

20 kap

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

186 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Bestämmelserna i 139 § ska från och med den 28 mars 2012 tillämpas på jetplan som uppfyller bullernormen med liten marginal och som är registrerade i stater som avses i artikel 8 i direktivet om bullerkontroll, om jetplanet har bullercertifierats enligt den standard som avses i volym I, andra delen, kapitel 3 i bilaga 16 till Chicagokonventionen och jetplanet har använts för flygtrafik vid en flygplats som avses i 136 § under tiden mellan den 1 januari 1996 och den 31 december 2001. Dessutom förutsätts det att jetplanet har varit upptaget i den berörda statens register under hela den nämnda tiden och att en fysisk eller juridisk person som är etablerad i den aktuella staten fortfarande bedriver flygtrafik med planet.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

187 §
Författningar som upphävs

Genom denna lag upphävs luftfartslagen av den 29 december 2005 (1242/2005) jämte ändringar.

De bestämmelser och föreskrifter som har utfärdats med stöd av den lag som upphävs genom 1 mom. ska fortfarande iakttas till den del de inte strider mot denna lag.

188 §
Övergångsbestämmelser

Ikraftträdandet av denna lag påverkar inte tillstånd, godkännanden, förbud eller beslut som meddelats med stöd av den lag som gäller vid ikraftträdandet. Denna lag föranleder inte heller någon ändring i vad som före ikraftträdandet har avtalats i en överenskommelse med en främmande stat.

Ärenden som är anhängiga när denna lag träder i kraft ska behandlas och avgöras med stöd av de författningar som upphävs med stöd av 187 §.

RP 211/2009, KoUB 25/2009, RSv 229/2009

Ikraftträdelsestadganden:

14.5.2010/407:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2010.

RP 102/2009, LaUB 2/2010, RSv 21/2010

20.5.2011/529:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2011.

RP 204/2010, FvUB 40/2010, RSv 366/2010

21.12.2012/976:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 145/2012, FvUB 21/2012, RSv 150/2012

19.4.2013/280:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2013.

RP 5/2013, KoUB 6/2013, RSv 33/2013

27.6.2014/536:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2014.

RP 214/2013, MiUB 3/2014, RSv 67/2014

19.9.2014/740:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

RP 57/2013, FvUB 16/2014, RSv 79/2014

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.