Beaktats t.o.m. FörfS 818/2016.

15.5.2003/352

Statsrådets förordning om yrkeshögskolor (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna förordning har upphört att gälla fr.o.m. 1.1.2015. Se YrkeshögskoleL 932/2014 68 §.

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från undervisningsministeriet, föreskrivs med stöd av 44 § yrkeshögskolelagen av den 9 maj 2003 (351/2003):

1 kap

Yrkeshögskolornas huvudmän

1 § (4.7.2013/546)

1 § har upphävts genom F 4.7.2013/546.

2 kap

Yrkeshögskolans förvaltning

2 § (10.12.2009/1045)
Medlemmar i yrkeshögskolan

Vid bestämmande av medlemmar i yrkeshögskolan betraktas den som förordnats att sköta mer än hälften av de uppgifter som hör till en tjänst eller en befattning som lärare i huvudsyssla eller som övrig personal i huvudsyssla.

3 kap

Examina som avläggs vid yrkeshögskola och grunderna för examina (16.6.2005/423)

3 § (4.7.2013/546)
Examina som avläggs vid yrkeshögskola

De examina som avläggs vid yrkeshögskola är yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina. Yrkeshögskoleexamina är grundexamina vid yrkeshögskolorna.

I bilagan till denna förordning finns en förteckning över de examina som avläggs vid yrkeshögskola och de examensbenämningar som fogas till dem.

4 § (4.7.2013/546)
Studiernas uppbyggnad

I de studier som leder till yrkeshögskoleexamina ingår

1) grundstudier och yrkesstudier,

2) valfria studier,

3) praktik som främjar yrkesfärdigheten, samt

4) ett lärdomsprov.

I de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamina ingår

1) fördjupade yrkesstudier,

2) valfria studier, samt

3) ett lärdomsprov.

I de yrkespedagogiska lärarutbildningsstudierna ingår

1) pedagogiska grundstudier,

2) yrkespedagogiska studier,

3) undervisningsövning, samt

4) övriga studier.

5 § (4.7.2013/546)
Studiernas dimensionering och omfattning

Grunden för dimensioneringen av studierna är en studiepoäng. Studieperioderna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver. En arbetsinsats på 1 600 timmar, vilket i genomsnitt krävs för att fullgöra ett läsårs studier, motsvarar 60 studiepoäng.

Omfattningen av de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är 180, 210, 240 eller 270 studiepoäng.

Omfattningen av de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen är 60 eller 90 studiepoäng.

I bilagan till denna förordning finns en förteckning över omfattningen av de studier som leder till de olika examina.

Andelen praktik för främjande av yrkesfärdigheten som ingår i de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är minst 30 studiepoäng.

Omfattningen av de yrkespedagogiska lärarutbildningsstudierna är 60 studiepoäng.

6 § (4.7.2013/546)

6 § har upphävts genom F 4.7.2013/546.

7 § (4.7.2013/546)
Målet för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen

Målet för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är att den som avlagt examen har

1) omfattande praktiska baskunskaper och basfärdigheter samt teoretiska grunder för att kunna delta i arbetslivet i sakkunniguppgifter på det egna området,

2) förmåga att följa och främja utvecklingen inom den egna branschen,

3) förutsättningar för utvecklande av den egna yrkesskickligheten och för ett livslångt lärande,

4) tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper för det egna området samt för internationell verksamhet och internationellt samarbete.

7 a § (4.7.2013/546)
Målet för de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen

Målet för de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen är att den som avlagt examen har

1) omfattande och ingående kunskaper samt behövliga teoretiska kunskaper för att kunna utveckla arbetslivet i krävande sakkunnig- och ledningsuppgifter,

2) en ingående uppfattning om den egna branschen, dess ställning i arbetslivet och betydelse i samhället samt färdighet att följa och analysera utvecklingen av forskningsdata och yrkespraxis inom området,

3) förmåga till ett livslångt lärande och en kontinuerlig utveckling av den egna yrkesskickligheten,

4) goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper för det egna området samt för internationell verksamhet och internationellt samarbete.

7 b § (4.7.2013/546)
Målet för de yrkespedagogiska lärarutbildningsstudierna

Målet för de yrkespedagogiska lärarutbildningsstudierna är att den som slutfört utbildningen har färdigheter att

1) styra olika studerandes inlärning, och

2) utveckla sitt undervisningsområde med beaktande av utvecklingen i arbetslivet och inom yrkena.

8 §
Språkkunskaper

En studerande skall i de studier som ingår i yrkeshögskoleexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat

1) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen om de språkkunskaper, som krävs av offentligt anställda (424/2003) krävs för en tjänst inom ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt för vilken högskoleexamen är ett krav, och som behövs med tanke på studerandens yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende, samt (16.6.2004/497)

2) sådana skriftliga och muntliga kunskaper i ett eller två främmande språk som behövs med tanke på studerandens yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende.

Vad som bestäms i 1 mom. gäller inte en studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som fått sin skolbildning utomlands. Yrkeshögskolan beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande.

Yrkeshögskolan kan av särskilda skäl helt eller delvis befria en studerande från de språkkunskapskrav om vilka bestäms i 1 mom.

Den studerandes språkkunskaper skall anges i examensbetyget.

9 § (4.7.2013/546)

9 § har upphävts genom F 4.7.2013/546.

10 § (16.6.2005/423)
Mognadsprov

För examen skall studeranden inom området för sitt lärdomsprov avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med området och kunskaper i finska eller svenska. Yrkeshögskolan bestämmer om mognadsprov för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 8 § 1 mom.

11 §
Europeiska gemenskapens regelverk och internationella fördrag

Sjukskötar- och barnmorskeutbildningen samt sjöfartsutbildningen skall uppfylla de krav som anges i Europeiska gemenskapens regelverk. I sjöfartsutbildningen beaktas dessutom vad som internationellt avtalas om sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning.

12 § (4.7.2013/546)
Yrkesinriktade specialiseringsstudier

Yrkesinriktade specialiseringsstudier är omfattande fortbildningsprogram som grundar sig på yrkeshögskoleexamen.

Omfattningen av de yrkesinriktade specialiseringsstudierna är 30–60 studiepoäng.

4 kap

Andra grunder för studierna och undervisningsarrangemangen

13 § (4.7.2013/546)

13 § har upphävts genom F 4.7.2013/546.

14 § (10.12.2009/1045)
Tillgodoräknande av studier

En studerande får i enlighet med yrkeshögskolans beslut vid avläggande av examen räkna sig till godo studier som han eller hon har genomfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid någon annan läroanstalt samt ersätta studier som hör till examen med andra studier på samma nivå. En studerande får enligt vad yrkeshögskolan beslutar räkna sig till godo studier samt ersätta studier i examen också genom kunskaper som visats på annat sätt.

15 § (4.7.2013/546)
Betyg

Yrkeshögskolan ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen. Över en examen som avlagts på något annat språk än finska eller svenska utfärdas också ett examensbevis på finska eller svenska och utöver den examensbenämning på finska eller svenska som anges i bilagan till förordningen den examensbenämning på engelska som nämns i bilagan.

Yrkeshögskolan ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över genomförda studier.

Yrkeshögskolan ger till den som har avlagt examen eller genomfört studier vid yrkeshögskolan en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om yrkeshögskolan, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.

16 §
Examensstadga

Närmare bestämmelser och anvisningar om examina, utbildningsprogram, läroplaner, studier, studiehandledning, deltagande i undervisning, tillgodoräknande av andra studier, praktik, lärdomsprov, utvärdering och betyg meddelas i examensstadgan för yrkeshögskolan.

5 kap

Undervisning och studerande

17 §
Läsåret

Yrkeshögskolans läsår börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli. Undervisning ges under de perioder som yrkeshögskolan bestämmer. Undervisningen skall ordnas så att studerandena kan bedriva sina studier effektivt och i ändamålsenlig ordning.

18 § (4.7.2013/546)
Sökande av rättelse i antagningen

När resultaten av antagningen offentliggörs ska de sökande informeras om hur de kan få veta på vilket sätt de grunder som följts vid antagningen har tillämpats på dem och hur rättelse i antagningen kan begäras.

18 a § (4.7.2013/546)
Indragning av studierätten

Bestämmelserna om indragning av studierätten i 25 a § i yrkeshögskolelagen (351/2003) tillämpas på utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området, yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet, yrkeshögskoleexamen i idrott och yrkeshögskoleexamen i sjöfart. Bestämmelserna tillämpas även på yrkespedagogiska lärarutbildningsstudier som avses i 7 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen.

19 §
Utvärdering av studieprestationer

En studerande skall ges möjlighet att ta del av bedömningen av skriftliga studieprestationer eller av studieprestationer som upptagits i annan form. Prestationerna skall sparas sex månader efter det att resultaten har offentliggjorts.

20 § (4.7.2013/546)
Examensnämnd

Vid yrkeshögskolan ska finnas en eller flera examensnämnder för behandling av begäran om rättelse i fråga om studieprestationer. Till examensnämnden hör en ordförande, som ska vara överlärare eller lektor vid yrkeshögskolan, och två övriga medlemmar, av vilka den ena ska vara lärare vid yrkeshögskolan och den andra studerande i utbildning som leder till examen. Ordföranden för examensnämnden, medlemmarna samt deras personliga suppleanter förordnas av yrkeshögskolans styrelse.

6 kap

Behörighetsvillkor

21 § (4.7.2013/546)
Behörighetsvillkor för rektor

Den som väljs till rektor ska ha avlagt doktorsexamen och ha den förmåga och yrkesskicklighet som behövs för att sköta rektors uppgifter och i praktiken visad god ledarförmåga. En person som har avlagt högre högskoleexamen kan också utnämnas till en rektorstjänst eller rektorsbefattning, om personen i övrigt anses vara speciellt meriterad för uppgiften.

22 § (10.12.2009/1045)
Krav på språkkunskaper hos lärarna

Av en överlärare och lektor samt timlärare fordras kunskaper i undervisningsspråket vid yrkeshögskolan eller i det språk på vilket de förordnats att undervisa.

23 § (4.7.2013/546)
Behörighetsvillkor för lärarna

Av en överlärare vid yrkeshögskola krävs lämplig licentiatexamen eller doktorsexamen som påbyggnadsexamen och av en lektor lämplig högre högskoleexamen.

Trots 1 mom. kan av särskilda skäl den som avlagt högre högskoleexamen utnämnas till en överlärartjänst eller överlärarbefattning och den som inte avlagt högre högskoleexamen utnämnas till en lektorstjänst eller lektorsbefattning, om den som utnämns är ytterst väl förtrogen med uppgiftsområdet för tjänsten eller befattningen.

Av en överlärare och lektor vars undervisningsuppgift huvudsakligen består av att ordna yrkesstudier fordras dessutom minst tre års praktisk erfarenhet i uppgifter som motsvarar examen.

Innan en tjänst eller befattning som överlärare eller lektor inom hantverk och konstindustri, mediekultur och bildkonst, teater och dans eller musik ledigförklaras, kan yrkeshögskolan besluta att sökandena i stället för de krav som föreskrivs i 1–3 mom. ska inneha de konstnärliga meriter som skötseln av uppgiften förutsätter.

Av en överlärare och lektor krävs dessutom genomförda pedagogiska lärarstudier omfattande minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor. Till överlärare eller lektor kan trots detta även utnämnas en person som anställts som lärare på villkor att han eller hon inom tre år efter det att anställningsförhållandet inleddes genomför de pedagogiska lärarstudier som krävs.

Av en timlärare fordras i mån av möjlighet motsvarande behörighet som av tjänsteinnehavare och befattningshavare.

23 a § (4.7.2013/546)
Behörighetsvillkor för lärare inom yrkespedagogisk lärarutbildning

Av en överlärare krävs lämplig licentiatexamen eller doktorsexamen som påbyggnadsexamen och av en lektor lämplig högre högskoleexamen.

Trots 1 mom. kan av särskilda skäl den som avlagt högre högskoleexamen utnämnas till en överlärartjänst eller överlärarbefattning och den som inte avlagt högre högskoleexamen utnämnas till en lektorstjänst eller lektorsbefattning, om den som utnämns är ytterst väl förtrogen med uppgiftsområdet.

Av en överlärare och lektor fordras dessutom behörighet som lärare vid yrkeshögskola eller inom yrkesorienterad utbildning och minst tre års lärarerfarenhet vid en yrkeshögskola eller en yrkesläroanstalt.

Av en timlärare fordras i mån av möjlighet motsvarande behörighet som av tjänsteinnehavare och befattningshavare.

24 § (4.7.2013/546)
Lärarnas uppgifter

En lärare har förutom sitt undervisnings- och handledningsarbete samt de övriga uppgifterna i samband med dem till uppgift att

1) utveckla undervisningen på sitt område med beaktande av utvecklingen i arbetslivet,

2) delta i utarbetandet av undervisningsplaner och skötseln av antagningen av studerande,

3) sköta uppgifter i anslutning till forsknings- och utvecklingsarbete enligt vad yrkeshögskolan bestämmer,

4) delta i den utbildning för att upprätthålla och utveckla yrkesfärdigheten som yrkeshögskolan bestämmer samt göra sig förtrogen med arbetslivet, och

5) sköta de uppgifter som föranleds av medlemskap i yrkeshögskolans förvaltningsorgan och andra uppgifter som ankommer på läraren eller förordnats läraren.

7 kap

Särskilda bestämmelser

25 § (4.7.2013/546)
Ansökan om tillstånd

Ansökan om tillstånd för yrkeshögskola ska innehålla uppgifter om

1) huvudmannens namn och hemort,

2) huvudmannens ägar- eller bakgrundsorganisationer,

3) yrkeshögskolans namn,

4) behovet av yrkeshögskolan och dess operativa förutsättningar för uppgifter enligt 4 § i yrkeshögskolelagen,

5) yrkeshögskolans lönsamhet, soliditet och likviditet och hanteringen av dem under året före ansökan, under ansökningsåret och under de fem följande åren,

6) det ansökta utbildningsansvaret per examen och examensbenämning och verksamhetens planerade omfattning,

7) yrkeshögskolans undervisnings- och examensspråk,

8) de orter där man avser ordna yrkeshögskoleverksamhet,

9) till buds stående lokaler för yrkeshögskolans verksamhet samt stödtjänster och de strategiska planerna i anslutning till dem,

10) hur studerandeservicen ordnats,

11) hur förvaltningen ordnats.

Till ansökan om tillstånd ska det dessutom fogas

1) beroende på huvudmannaformen antingen samkommunens grundavtal eller en utredning om att sammanslutningen har antecknats i registret samt bolagsordningen, avtalet om bolagsbildning och ingångna aktieägaravtal eller stiftelsens stadgar,

2) de fastställda bokslutshandlingarna för den senaste avslutade räkenskapsperioden,

3) en plan för hur huvudmannen som registrerad sammanslutning ska ordna ekonomin, förvaltningen och den interna kontrollen och annan riskhantering.

Om de uppgifter baserade på bokslutsuppgifter som ingår i utredningen enligt 1 mom. 5 punkten har beräknats genom kalkyler, ska uppgifterna vara verifierade av en revisor.

Om den sökande inte tidigare har varit huvudman för en yrkeshögskola och inte heller någon av sökandens ägar- eller bakgrundsorganisationer har varit det, ska vid ansökan om tillstånd utöver det som krävs enligt 1–3 mom. också redogöras för

1) uppskattade anläggnings- och driftskostnader samt en finansieringsplan, och

2) den tidpunkt när yrkeshögskolan inleder sin verksamhet.

Ansökan ska lämnas till undervisnings- och kulturministeriet. Ministeriet kan också kräva andra kompletterande utredningar som behövs för beslutsfattandet.

8 kap

Ikraftträdelsebestämmelser

26 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2003.

2 § i den upphävda förordningen den 3 mars 1995 om vissa arrangemang i anslutning till verkställande av lagstiftningen om yrkeshögskolestudier (259/1995) förblir i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen

Examen och examensbenämning Omfattning i studiepoäng
Yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området
tolk (YH)
Bachelor of Humanities 210 (1)
samhällspedagog (YH)
Bachelor of Humanities 210
Yrkeshögskoleexamen inom kultur
artenom (YH)
Bachelor of Culture and Arts 240
konservator (YH)
Bachelor of Culture and Arts 240
kulturproducent (YH)
Bachelor of Culture and Arts 240
bildkonstnär (YH)
Bachelor of Culture and Arts 240
medianom (YH)
Bachelor of Culture and Arts 240
formgivare (YH)
Bachelor of Culture and Arts 240
musikpedagog (YH)
Bachelor of Culture and Arts 240
musiker (YH)
Bachelor of Culture and Arts 240
danslärare (YH)
Bachelor of Culture and Arts 240
dramainstruktör (YH)
Bachelor of Culture and Arts 240
vestonom (YH)
Bachelor of Culture and Arts 240
Yrkeshögskoleexamen inom företagsekonomi
tradenom (YH)
Bachelor of Business Administration 210
Yrkeshögskoleexamen inom teknik
ingenjör (YH)
Bachelor of Engineering 240
laboratorieanalytiker (YH)
Bachelor of Laboratory Services 210
byggnadsarkitekt (YH)
Bachelor of Construction Arhitecture 240
byggmästare (YH)
Bachelor of Construction Management 210
Yrkeshögskoleexamen i sjöfart
ingenjör (YH)
Bachelor of Engineering 270
sjökapten (YH)
Bachelor of Marine Technology 270
Yrkeshögskoleexamen inom naturbruk
agrolog (YH)
Bachelor of Natural Resources 240
hortonom (YH)
Bachelor of Natural Resources 240
iktyonom (YH)
Bachelor of Natural Resources 210
skogsbruksingenjör (YH)
Bachelor of Natural Resources 240
miljöplanerare (YH)
Bachelor of Natural Resources 240
Yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet
hjälpmedelstekniker (YH)
Bachelor of Health Care 210
bioanalytiker (YH)
Bachelor of Health Care 210
förstavårdare (YH)
Bachelor of Health Care 240
fysioterapeut (YH)
Bachelor of Health Care 210
geronom (YH)
Bachelor of Social Services and Health Care 210
tandtekniker (YH)
Bachelor of Health Care 210
fotterapeut (YH)
Bachelor of Health Care 210
rehabiliteringsledare (YH)
Bachelor of Social Services and Health Care 210
barnmorska (YH)
Bachelor of Health Care 270
naprapat (YH)
Bachelor of Health Care 240
optometriker (YH)
Bachelor of Health Care 210
osteopat (YH)
Bachelor of Health Care 240
röntgenskötare (YH)
Bachelor of Health Care 210
sjukskötare (YH)
Bachelor of Health Care 210 (2)
socionom (YH)
Bachelor of Social Services 210
munhygienist (YH)
Bachelor of Health Care 210
hälsovårdare (YH)
Bachelor of Health Care 240
ergoterapeut (YH)
Bachelor of Health Care 210
Yrkeshögskoleexamen inom skönhetsbranschen
estenom (YH)
Bachelor of Beauty and Cosmetics 210
Yrkeshögskoleexamen i idrott
idrottsinstruktör (YH)
Bachelor of Sports Studies 210
Yrkeshögskoleexamen inom turism- och kosthållsbranschen
restonom (YH)
Bachelor of Hospitality Management 210

1) I utbildningen i teckenspråk och tolkning 240 sp

2) I utbildningen i diakoniskt vårdarbete 240 sp

Utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen

Examen och examensbenämning Omfattning i studiepoäng
Högre yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området
tolk (högre YH)
Master of Humanities 90
samhällspedagog (högre YH)
Master of Humanities 90
Högre yrkeshögskoleexamen inom kultur
artenom (högre YH)
Master of Culture and Arts 60
konservator (högre YH)
Master of Culture and Arts 60
kulturproducent (högre YH)
Master of Culture and Arts 60
bildkonstnär (högre YH)
Master of Culture and Arts 60
medianom (högre YH)
Master of Culture and Arts 60
formgivare (högre YH)
Master of Culture and Arts 60
musikpedagog (högre YH)
Master of Culture and Arts 60
musiker (högre YH)
Master of Culture and Arts 60
danslärare (högre YH)
Master of Culture and Arts 60
dramainstruktör (högre YH)
Master of Culture and Arts 60
vestonom (högre YH)
Master of Culture and Arts 60
Högre yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi
tradenom (högre YH)
Master of Business Administration 90
Högre yrkeshögskoleexamen i teknik
ingenjör (högre YH)
Master of Engineering 60
laboratorieanalytiker (högre YH)
Master of Laboratory Services 90
Högre yrkeshögskoleexamen i sjöfart
ingenjör (högre YH)
Master of Engineering 60
sjökapten (högre YH)
Master of Marine Technology 60
Högre yrkeshögskolexamen inom naturbruk
agrolog (högre YH)
Master of Natural Resources 60
hortonom (högre YH)
Master of Natural Resources 60
iktyonom (högre YH)
Master of Natural Resources 90
skogsbruksingenjör (högre YH)
Master of Natural Resources 60
miljöplanerare (högre YH)
Master of Natural Resources 60
Högre yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet
hjälpmedelstekniker (högre YH)
Master of Health Care 90
bioanalytiker (högre YH)
Master of Health Care 90
förstavårdare (högre YH)
Master of Health Care 90
fysioterapeut (högre YH)
Master of Health Care 90
geronom (högre YH)
Master of Social Services and Health Care 90
tandtekniker (högre YH)
Master of Health Care 90
fotterapeut (högre YH)
Master of Health Care 90
rehabiliteringsledare (högre YH)
Master of Social Services and Health Care 90
barnmorska (högre YH)
Master of Health Care 90
naprapat (högre YH)
Master of Health Care 90
optometriker (högre YH)
Master of Health Care 90
osteopat (högre YH)
Master of Health Care 90
röntgenskötare (högre YH)
Master of Health Care 90
sjukskötare (högre YH)
Master of Health Care 90
socionom (högre YH)
Master of Social Services 90
munhygienist (högre YH)
Master of Health Care 90
hälsovårdare (högre YH)
Master of Health Care 90
ergoterapeut (högre YH)
Master of Health Care 90
Högre yrkeshögskoleexamen inom skönhetsbranschen
estenom (högre YH)
Master of Beauty and Cosmetics 90
Högre yrkeshögskoleexamen i idrott
idrottsinstruktör (högre YH)
Master of Sports Studies 90
Högre yrkeshögskoleexamen inom turism- och kosthållsbranschen
restonom (högre YH)
Master of Hospitality Management 90

Ikraftträdelsestadganden:

15.10.2003/860:

Denna förordning träder i kraft den 1 november 2003.

De som inom det humanistiska och pedagogiska området har avlagt yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området inom utbildningsprogrammet för medborgaraktivitet och ungdomsarbete innan denna förordning träder i kraft eller som har påbörjat studier som leder till nämnda examen innan denna förordning träder i kraft, kan efter avlagd examen använda examensbenämningen samhällspedagog (YH). På motsvarande sätt kan de som inom social-, hälso- och idrottsområdet har avlagt yrkeshögskoleexamen inom skönhetsbranschen innan denna förordning träder i kraft eller som har påbörjat studier som leder till nämnda examen innan denna förordning träder i kraft, efter avlagd examen använda examensbenämningen estenom (YH).

De som inom det humanistiska och pedagogiska området har avlagt yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området inom utbildningsprogrammet för kulturproducentskap innan denna förordning träder i kraft eller som har påbörjat studier som leder till nämnda examen innan denna förordning träder i kraft, kan efter avlagd examen använda yrkesbenämningen kulturproducent (YH).

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

16.6.2004/497:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.

I läroplanen för ett utbildningsprogram fastställda omfattningar för studieperiod skall ändras till studiepoäng senast den 1 augusti 2005.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

16.6.2005/423:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Till en påbyggnadsexamen som har avlagts enligt lagen om försök med påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolorna (645/2001) kan fogas samma examensbenämning enligt utbildningsprogrammet som fogas till högre yrkeshögskoleexamen enligt 3 § 3 mom.

9.11.2006/981:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

10.12.2009/1045:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

15.9.2011/1035:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012.

4.7.2013/546:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014. Förordningens 25 § träder dock i kraft den 1 augusti 2013.

På lärare som före ikraftträdandet av denna förordning har utnämnts till ett anställningsförhållande som gäller tills vidare tillämpas de bestämmelser om genomgången lärarutbildning i 24 § 2 mom. som gällde vid ikraftträdandet.

26.9.2013/702:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.

För studerande som innan förordningen trädde i kraft har inlett studier som leder till examensbenämningarna musikpedagog (YH) eller musiker (YH) är studiernas omfattning 270 studiepoäng. (12.12.2013/947)

12.12.2013/947:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.