Beaktats t.o.m. FörfS 660/2016.

14.11.2002/955

Statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna förordning har upphävts genom F 13.11.2014/942, som gäller fr.o.m. 1.12.2014.

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från undervisningsministeriet, föreskrivs med stöd av 10 § 1 mom. och 39 § gymnasielagen av den 21 augusti 1998 (629/1998), av dessa lagrum 10 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1184/1998:

1 kap

Allmänt

1 § (23.1.2014/51)
Tillämpningsområde

Denna förordning innehåller bestämmelser om de allmänna riksomfattande målen för gymnasieutbildning och utbildning som förbereder för gymnasieutbildning enligt gymnasielagen (629/1998), samt om hur den tid som används för undervisningen ska fördelas mellan undervisning i olika läroämnen och ämnesgrupper samt studiehandledning (timfördelning).

2 kap

Gymnasieutbildningens allmänna riksomfattande mål

2 §
Gymnasiet som studiemiljö

Gymnasiet skall för studeranden utgöra en psykiskt och fysiskt trygg studiemiljö som i en öppen och positiv anda möjliggör inlärning och deltagande. Gymnasiet skall främja växelverkan både inom läroanstalten och i kontakterna till omgivningen.

Förutom att studeranden skall uppmuntras till självständig verksamhet och till att ta ansvar betonas studerandens ställning som en del av studiesamfundet.

3 §
Undervisningens mål

Utgångspunkterna i undervisningen är respekt för livet och för de mänskliga rättigheterna. Målet är att den studerande även lär sig att uppskatta naturens och kulturernas mångfald.

Undervisningen skall stödja den studerandes utveckling mot att axla en vuxen människas ansvar för sin egen och andra människors välfärd, för livsmiljön samt för medborgarsamhället. Studeranden orienteras i näringslivet och företagsverksamhet. Hans eller hennes kulturella identitet och kunskap om andra kulturer fördjupas.

Undervisningen skall uppmuntra studeranden till att vara aktiv inom studiesamfundet och i samhället på lokal, nationell och internationell nivå. Målet är att studeranden skall lära sig att tillsammans med andra människor verka för de mänskliga rättigheterna, demokrati, jämlikhet och en hållbar utveckling.

Målet är att studeranden tillägnar sig goda seder och kan uttrycka sin kulturella identitet samt blir medveten om sin personliga egenart.

4 §
Behövliga kunskaper och färdigheter

Studeranden skall under gymnasietiden få den goda allmänbildning som är en förutsättning för fortsatta studier, för att fungera som medborgare i samhället och för ett gott liv. Kunskaper och färdigheter skall fördjupas och studeranden skall ges gedigna allmänna kunskaper om människan, samhället, kulturerna och naturen. Målet är att studeranden skall ha bra färdigheter för informationssamhället. Han eller hon tränas i att utnyttja dem till att söka information samt till kommunikation, i att behärska grunderna i mediakunskap samt i att kritiskt bedöma information. Den studerande skall läras samarbetsförmåga så att han eller hon kan verka självständigt och som medlem av en grupp.

Undervisningen skall ge den studerande färdigheter att på ett mångsidigt sätt uttrycka sig kreativt och arbeta i växelverkan med andra. Studeranden skall kunna utrycka sig muntligt och skriftligt på de båda inhemska språken samt på minst ett främmande språk. Undervisningen skall erbjuda estetiska erfarenheter och upplevelser av olika konstformer.

5 §
Livslångt lärande och utveckling för hela livet

Undervisningen skall utveckla den studerandes studiefärdigheter och förmåga att utvärdera färdigheterna. Den studerande stöds i att känna sina styrkor och utvecklingsbehov som inlärare och utnyttja sådana inlärningsmetoder som lämpar sig för honom eller henne. Den studerande övas i att planera och göra egna val och i att ta ansvar för sina val.

Målet är att studeranden tillägnar sig betydelsen av ett livslångt lärande. Han eller hon stöds i att lita på sina studiefärdigheter och i att göra upp planer för fortsatta studier. Undervisningen skall ge studeranden förutsättningar att finna sin uppgift i samhället och i arbetslivet.

6 §
Särskilda mål för undervisningen för vuxna

Undervisningen för vuxna utvecklas som en form av allmänbildande undervisning. Undervisningen skall erbjuda mångsidiga förutsättningar till grundutbildning, vidareutbildning och kompletterande utbildning samt till livslång personlig utveckling som en del av vuxenutbildningen. Undervisningen för vuxna skall förutom examensinriktad undervisning även omfatta sådan undervisning för ämnesstuderande och andra specialgrupper som är prestationsinriktad och som beaktar vuxenutbildningens särdrag.

Målet är att vuxenstuderanden förutom allmänbildande kunskaper tillägnar sig sådana studiefärdigheter, språk- och kommunikationsfärdigheter samt informationstekniska färdigheter, vilka behövs både för fortsatta studier och för sysselsättning och framgång i arbetslivet. Undervisningen skall utveckla färdigheter för ett livslångt lärande samt stödja studerandens personlighetsutveckling.

6 a § (23.1.2014/51)
Särskilda mål för den förberedande utbildningen

Målet med den utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning är att förbättra den studerandes färdigheter i utbildningsanstaltens undervisningsspråk samt att förbättra hans eller hennes studiefärdigheter. Syftet är dessutom att ge den studerande färdigheter att delta som en aktiv medborgare i det finländska samhället. Utbildningen syftar också till att i mån av möjlighet stödja och främja de studerandes kunskaper i sitt eget modersmål.

3 kap

Timfördelningen i gymnasieundervisningen

7 §
Strukturen i studierna för ungdomar

Studierna i gymnasiet indelas i tre delar: obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. De fördjupade kurserna är huvudsakligen fortsättningskurser som direkt sammanhänger med de obligatoriska kurserna. Skolan skall erbjuda de fördjupade kurserna som valfria för den studerande.

De tillämpade kurserna är integrerade kurser, som innehåller stoff från olika ämnen, metodkurser eller av samma eller någon annan utbildningsanordnare ordnade yrkesinriktade studier eller andra studier som är lämpliga för gymnasiets uppgift. De tillämpade kurserna kan även omfatta gymnasiediplom som avläggs i konst- och färdighetsämnen. De tillämpade kurserna är valfria för den studerande. De studerande skall ges möjlighet att såsom tillämpade kurser i sina studier innefatta också sådana ovan avsedda studier som ordnas av andra utbildningsanordnare.

8 §
Timfördelningen i undervisningen för ungdomar

Timfördelningen inom undervisningen för ungdomar är följande:

Ämne eller temaområde Obligatoriska kurser Antal riksomfattande kurser i form av fördjupade studier
Modersmål och litteratur 6 3
Språk
språk som påbörjas i årskurs 1-6
i den grundläggande utbildningen
(A-språk) 6 2
språk som påbörjas i årskurs 7-9
i den grundläggande utbildningen
(B-språk) 5 2
övriga språk 16
Matematik
kort lärokurs 6 2
lång lärokurs 10 3
Miljö- och naturvetenskaper
Biologi 2 3
Geografi 2 2
Fysik 1 7
Kemi 1 4
Religion eller livsåskådningskunskap 3 2
Filosofi 1 3
Psykologi 1 4
Historia 4 2
Samhällslära 2 2
Konst- och färdighetsämnen 5
Gymnastik 2 3
Musik 1-2 3
Bildkonst 1-2 3
Hälsokunskap 1 2
Studiehandledning 1 1
Obligatoriska kurser 47-51
Fördjupade kurser minst 10
Tillämpade kurser
Kurser sammanlagt minst 75

Förutom de obligatoriska och fördjupade kurserna enligt timfördelningen kan även fördjupade och tillämpade kurser som utbildningsanordnaren beslutar om förekomma. Förutom lektioner ges de studerande också annan handledning inom ramen för studiehandledningen.

Studeranden kan studera flera än ett A-språk. Om han eller hon studerar det andra inhemska språket enligt lärokursen för A-språk är antalet obligatoriska kurser sex.

En studerande med samiska, rommani eller ett främmande språk som modersmål kan undervisas i modersmål och litteratur enligt lärokursen för finska/svenska som andra språk.

Om en studerande med samiska, rommani eller ett främmande språk som modersmål får modersmålsundervisning i sitt eget modersmål, kan det sammanlagda antalet kurser i modersmål och litteratur och i obligatoriska kurser i övriga språk samt det totala antalet obligatoriska kurser som studeranden skall fullgöra vara mindre än vad som föreskrivs i 1 mom. Det andra inhemska språket studeras då som valfritt ämne.

Om en studerande med ett främmande språk som modersmål får undervisning i finska/svenska enligt lärokursen för finska/svenska som andra språk, får timmarna i modersmål och litteratur och i det andra inhemska språket delas i undervisning i de nämnda ämnena så som utbildningsanordnaren beslutar.

Den studerande skall dela upp studierna i de obligatoriska kurserna i gymnastik på minst två läsår. (15.2.2007/183)

8 a § (23.1.2014/51)
Timfördelningen i utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning

Timfördelningen inom utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning är följande:

Ämne eller ämnesgrupp Obligatoriska kurser
Modersmål och litteratur 10
Andra språk 3
Matematiska och naturvetenskapliga studier 2
Matematik, fysik, kemi, biologi, geografi
Samhällsorientering och kulturkännedom 2
Historia och samhällslära
Studiehandledning 2
Valfria studier 6

Ämnet modersmål och litteratur undervisas enligt lärokursen för finska/svenska som andra språk och litteratur.

Ämnesgruppen andra språk indelas i främmande språk, det andra inhemska språket samt eventuellt den studerandes eget modersmål.

Ämnesgruppen matematiska och naturvetenskapliga studier omfattar matematik, fysik, kemi, biologi och geografi. Ämnesgruppen samhällsorientering och kulturkännedom omfattar historia och samhällslära.

De valfria studierna kan omfatta kurser som avses i 8 och 9 §, eller andra studier som utbildningsanordnaren erbjuder och som främjar den studerandes färdigheter inför gymnasiestudierna. De valfria studierna kan också bestå av studier i syfte att höja avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen.

9 §
Timfördelningen inom undervisningen för vuxna

Timfördelningen inom undervisningen för vuxna är följande:

Läroämnen Obligatoriska kurser Minimiantal riksomfattande kurser i form av fördjupade studier
Modersmål och litteratur 5 1
Språk
A-lärokurs 6 2
B1-lärokurs 5 2
Andra lärokurser (B2, B3) 6
Matematik
kort lärokurs 6 2
lång lärokurs 10 3
Livsåskådningsämnen och
samhällsämnen 6
Religion eller livsåskådnings kunskap 1
Historia 3
Samhällslära 1
Filosofi 1
Naturvetenskapliga ämnen 7
Fysik 1
Kemi 1
Biologi 2
Geografi 1
Psykologi 2
Övriga ämnen och ämneshelheter som hör till gymnasiets uppgift
Sammanlagt minst 44

Förutom de obligatoriska och fördjupade kurserna enligt timfördelningen kan även sådana fördjupade kurser och andra ämnen och ämneshelheter som hör till gymnasiets uppgift och som utbildningsanordnaren beslutar om förekomma.

En studerande skall studera minst ett språk enligt målen för A-lärokursen. Antingen A- eller B1-språket skall vara det andra inhemska språket. Den studerande skall ges möjlighet att studera ett eller flera främmande språk som valfritt ämne.

I den undervisning som ordnas i en straffanstalt kan avvikelse göras från 1 mom. enligt vad som bestäms i läroplanen.

En studerande som har inlett sina gymnasiestudier innan han eller hon har fyllt 18 år skall utöver de kurser som avses i 1 mom. studera minst en kurs i gymnastik och en kurs i hälsokunskap samt två kurser i bildkonst eller musik eller en kurs i båda de sistnämnda ämnena.

Utöver undervisningen i de olika läroämnena ges de studerande handledning i anslutning till studierna. Det är frivilligt för de studerande att delta i handledningen.

Vad som bestäms i 8 § 4–6 mom. gäller även timfördelningen inom undervisningen för vuxna.

10 §
Specialbestämmelse om undervisning som ges av utbildningsanordnare med en särskild utbildningsuppgift

I undervisning som ges av utbildningsanordnare med en särskild utbildningsuppgift enligt 3 och 4 § gymnasielagen kan avvikelse göras från 7 eller 8 § enligt vad som bestäms i tillståndet att ordna utbildning.

4 kap

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

11 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2003.

Genom denna förordning upphävs statsrådets beslut av den 23 september 1993 om timfördelningen i gymnasiet (835/1993) jämte ändringar samt undervisningsministeriets beslut av den 26 september 1994 om timfördelningen i vuxengymnasier (873/ 1994) jämte ändringar.

12 §
Övergångsbestämmelser

En läroplan som gjorts upp enligt ett i 11 § 2 mom. nämnt beslut kan iakttas tills utbildningsstyrelsen beslutar om grunderna för läroplanerna enligt denna förordning och om ibruktagandet av de läroplaner som skall utarbetas enligt dem. Utbildningsstyrelsen skall godkänna läroplansgrunderna så att de läroplaner som baserar sig på denna förordning kan tas i bruk senast den 1 augusti 2005.

De förordnanden som med stöd av de beslut som nämns i 11 § 2 mom. utfärdats för utbildningsanordnare med en särskild utbildningsuppgift upphör att gälla senast den 31 juli 2005.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Ikraftträdelsestadganden:

15.2.2007/183:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2007.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

23.1.2014/51:

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2014.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.