Beaktats t.o.m. FörfS 1117/2019.

22.9.2000/811

Lag om försök med obrutna servicekedjor inom social- och hälsovården (tidsbunden)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Lagens syfte

I denna lag bestäms om ett regionalt försök med obrutna servicekedjor inom social- och hälsovården och det övriga socialskyddet samt om anknytande service med personliga rådgivare, planer för servicekedjan och referensdatabaser. (19.12.2003/1225)

Målet med denna lag är att få erfarenheter av hur obrutna servicekedjor ordnas, hur datateknologin bättre kan utnyttjas för att motsvara de behov som klienterna inom social- och hälsovården och det övriga socialskyddet har och hur de medel som används för datateknologi kan fördelas på ett ändamålsenligt sätt inom denna verksamhet.

2 § (19.12.2003/1225)
Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas när kommuner, samkommuner, andra myndigheter, sammanslutningar, serviceproducenter, självständiga yrkesutövare eller Folkpensionsanstalten ordnar eller tillhandahåller social- och hälsovård eller någon annan form av socialskydd för invånare i de kommuner som deltar i försöket.

En kommun eller samkommun eller båda gemensamt kan genom en ansökan som riktas till social- och hälsovårdsministeriet ansöka om att få delta i försöket. Social- och hälsovårdsministeriet kan bestämma om tillämpningen av lagen i en ansökande kommun eller samkommun eller i båda, ifall de tekniska, ekonomiska, administrativa och övriga kriterierna beträffande deltagande i försöket utifrån ansökan med bifogad försöksplan bedöms vara uppfyllda. Social- och hälsovårdsministeriet skall i tillräcklig grad offentliggöra vilka områden som slutgiltigt tas med i försöket.

Utöver bestämmelserna i denna lag tillämpas vad som i övrigt bestäms om social- och hälsovård och övrigt socialskydd.

3 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) klient en patient enligt lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992), en klient enligt lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) samt den som söker eller får annat socialskydd,

2) obruten servicekedja en verksamhetsmodell där de tjänster som en klient får och som gäller en helhet inom social- och hälsovården och det övriga socialskyddet oberoende av vilken funktionella enhet det är som ordnar eller tillhandahåller tjänsterna kombineras till en smidig helhet som utgår från klientens behov,

3 punkten har upphävts genom L 19.12.2003/1225. (19.12.2003/1225)

4) personlig rådgivare inom social- och hälsovården, nedan personlig rådgivare, en person som klienten bland de arbetstagare eller tjänsteinnehavare inom social- och hälsovården vilka deltar i tillhandahållandet av klientens social- och hälsovårdstjänster och förmåner har utsett att bistå, främja och följa smidigheten i tillhandahållandet av servicen,

5) referensuppgift uppgift om att den nämnda funktionella enheten inom social- och hälsovården i sitt elektroniska klientregister eller delregister vid en viss tidpunkt har sådana personuppgifter registrerade om klienten i fråga vilka har uppkommit inom den registeransvarigas verksamhet,

6) referensdatabas ett sådant delregister inom klientregistret för social- och hälsovården som består av referensuppgifter enligt 5 punkten och av samtycke till att referensuppgifter lämnas ut, samt där även logguppgifterna registreras,

7) plan för servicekedja en individuell plan som gjorts upp för realiseringen och uppföljningen av en eller flera obrutna servicekedjor för en klient,

8 punkten har upphävts genom L 19.12.2003/1225. (19.12.2003/1225)

9) samtycke en frivillig, individualiserad, medveten och verifierbar viljeyttring som bygger på att klienten i fråga getts tillräcklig information och genom vilken han eller hon godtar att personuppgifter som gäller honom eller henne behandlas. (19.12.2003/1225)

2 kap

Personlig rådgivare

4 §
Ordnande av service med personlig rådgivare och information om denna service

En kommun eller en samkommun som deltar i försöket kan ordna service med personlig rådgivare inom social- och hälsovården. Kommunen och samkommunen skall informera om innehållet i denna service och om ordnandet av den samt se till att klienterna har möjlighet att få tillräcklig information om ibruktagandet av service med personlig rådgivare.

5 §
Rätt att vara personlig rådgivare

En arbetstagare eller tjänsteinnehavare som utför social- eller hälsovårdsuppgifter och som är anställd hos en kommun eller en samkommun eller hos en producent av social- eller hälsovårdstjänster som ingått avtal om köptjänster med en kommun eller en samkommun kan vara personlig rådgivare, om han eller hon kan anses ha tillräcklig erfarenhet och utbildning. Också en självständig yrkesutövare som ingått avtal om köptjänster med en kommun eller en samkommun kan vara personlig rådgivare, om han eller hon kan anses ha tillräcklig erfarenhet och utbildning.

6 §
En personlig rådgivares uppgifter och rätt till information

En personlig rådgivare skall

1) se till att klienten får behövliga uppgifter om social- och hälsovården och det övriga socialskyddet,

2) utreda om det för klienten behöver göras upp en plan för servicekedja eller om en sådan plan behöver ändras,

3) följa hur en obruten servicekedja och servicen för klienten tillhandahålls,

4) arbeta för att servicen skall tillhandahållas samt ordnas på ett ändamålsenligt sätt genom att vid behov stå i kontakt med de myndigheter, serviceproducenter, inrättningar och andra sakkunniga på området som ordnar och tillhandahåller social- och hälsovård och annat socialskydd för klienten,

5) enligt behov stå i kontakt med klienten,

6) årligen rapportera till kommunens eller samkommunens behöriga organ om frågor som har anknytning till servicekedjan,

7) sköta andra uppgifter som ingår i avtalet om personlig rådgivare.

En personlig rådgivare har utan hinder av tystnadsplikten och med stöd av klientens skriftliga samtycke som avses i 3 § 9 punkten rätt till sådana uppgifter om klienten som rådgivaren behöver för att sköta sin uppgift.

7 §
Val av personlig rådgivare

En klient beslutar om att anlita service med personlig rådgivare och kan välja en sådan bland de personer som uppfyller kriterierna i 5 §, som deltar i tillhandahållandet av social- och hälsovård för klienten och till vars uppgifter hör att vara personlig rådgivare. Innan den personliga rådgivaren väljs skall klienten informeras om hur en personlig rådgivare väljs, om rådgivarens åligganden och rätt till uppgifter och om avtalets giltighetstid samt om möjligheten att avstå från servicen med personlig rådgivare.

8 §
Avtal om personlig rådgivare

När en klient har valt en personlig rådgivare utarbetas ett skriftligt avtal med närmare bestämmelser om servicen med personlig rådgivare. Avtalet undertecknas av klienten och den personliga rådgivaren.

Om det för klienten har gjorts eller görs upp en service-, vård-, behandlings- eller rehabiliteringsplan eller en annan motsvarande plan utifrån någon annan lag eller tillämpad praxis eller om det har gjorts eller görs upp en plan för servicekedja enligt denna lag, kan uppgiften om att det finns ett avtal om personlig rådgivare bifogas planen i fråga.

Klienten kan när som helst skriftligen meddela att han eller hon avstår från att använda servicen med personlig rådgivare, varvid avtalet upphör att gälla. Av särskilda skäl och efter att ha förhandlat med klienten kan en kommun eller en samkommun som ordnar service med personlig rådgivare konstatera att avtalet om personlig rådgivare inte längre är i kraft. Uppgiften om att ett avtal om personlig rådgivare har upphört att gälla införs omedelbart i vederbörande handlingar och i referensdatabasen.

9 § (19.12.2003/1225)
Arbetsgivares service med personlig rådgivare

Arbetsgivare som avses i lagen om företagshälsovård (1383/2001) och som deltar i försöket kan som ett led i den företagshälsovård som arbetsgivaren själv tillhandahåller ordna service med personlig rådgivare genom att i tillämpliga delar iaktta vad som i 4–8 § bestäms om personlig rådgivare.

3 kap

Plan för servicekedja

10 §
Uppgörande av plan för servicekedja

Om en sådan arbetstagare eller tjänsteinnehavare inom social- och hälsovården som omfattas av försöket bedömer att klientens servicebehov samt den faktiska behandlingen, vården eller omsorgen så kräver, utarbetas i samförstånd med klienten en plan för servicekedja i syfte att garantera klienten obruten tillgång till service och förmåner. Planen skall vid behov ändras i samförstånd med klienten.

I uppgörandet eller ändringen av en plan för servicekedjan deltar också, enligt vad som överenskoms med klienten, andra sådana arbetstagare eller tjänsteinnehavare inom social- och hälsovården samt det övriga socialskyddet som ansvarar för att klienten får sina förmåner och sin service. Har klienten ingått ett avtal om personlig rådgivare, deltar också rådgivaren i uppgörandet eller ändringen av planen för servicekedjan.

Om det för klienten har gjorts upp en service-, vård-, behandlings- eller rehabiliteringsplan eller en annan motsvarande plan utifrån någon annan lag eller tillämpad praxis, kan denna plan beaktas vid uppgörandet av planen för servicekedjan på det sätt den obrutna servicekedjan förutsätter.

11 §
Registrering av en plan för servicekedja samt utbyte av information

Uppgifterna om en plan för servicekedja och om ändringar i den registreras i klientregister som förs av sådana registeransvariga inom social- och hälsovården vars företrädare har varit med om att göra upp eller ändra planen.

Det utbyte av information som behövs vid uppgörandet och ändringen av en plan för servicekedja förutsätter klientens skriftliga samtycke enligt 3 § 9 punkten.

4 kap

Elektronisk identifiering och signering (19.12.2003/1225)

12 § (19.12.2003/1225)
Identifiering

I social- och hälsovårdens certifierade elektroniska kommunikation kan klienterna verifieras med hjälp av certifikatet på ett sådant identitetskort som avses i lagen om identitetskort (829/1999) eller andra certifikat som håller motsvarande standard.

Legitimerade yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården kan när de sköter sina yrkesuppgifter verifieras med hjälp av certifikat som håller tillräckligt hög standard.

Även organisationerna inom social- och hälsovården kan certifieras vid elektronisk kommunikation.

13 § (19.12.2003/1225)
Elektronisk signering av dokument

Klienterna, organisationerna och företrädare för organisationerna kan med hjälp av de certifikat som avses i 12 § signera och kryptera dokument eller andra meddelanden som de sänder.

14 § (19.12.2003/1225)

14 § har upphävts genom L 19.12.2003/1225.

15 § (19.12.2003/1225)

15 § har upphävts genom L 19.12.2003/1225.

16 § (19.12.2003/1225)

16 § har upphävts genom L 19.12.2003/1225.

17 § (19.12.2003/1225)

17 § har upphävts genom L 19.12.2003/1225.

18 § (19.12.2003/1225)

18 § har upphävts genom L 19.12.2003/1225.

19 § (19.12.2003/1225)

19 § har upphävts genom L 19.12.2003/1225.

5 kap

Referensdatabassystemet inom social- och hälsovården

20 §
Syftet med referensdatabaserna

Syftet med referensdatabaserna är att främja åstadkommandet av en obruten servicekedja för klienten genom att göra sökandet och utlämnandet av klientuppgifter snabbare samt göra det lättare att få en fullständig uppfattning om klientens situation då social- och hälsovård samt annat socialskydd ordnas och tillhandahålls.

21 §
Behandlingen av referensuppgifter

Referensuppgifterna upprättas och registreras i referensdatabaser samt utlämnas och behandlas i övrigt av de registeransvariga inom social- och hälsovården som ingår i försöket. Dessa uppgifter kan också utifrån ett skriftligt uppdragsavtal utföras för en registeransvarig inom social- och hälsovården som ingår i försöket.

Klienten skall informeras om de uppgifter som registreras i en referensdatabas och om deras användningsändamål samt om förutsättningarna för utlämnande av uppgifter och om den övriga behandlingen av uppgifterna.

22 §
Uppgifter som skall registreras i referensdatabasen

Som referensuppgifter registreras i en referensdatabas klientens namn och personbeteckning, var uppgifterna finns, en allmän beskrivning av de uppgifter som referensuppgifterna anknyter till, tiden för registreringen av en referensuppgift samt de tekniska uppgifter som krävs med tanke på referensdatabasens funktion. (19.12.2003/1225)

I referensdatabasen registreras också klientens samtycke till att referensuppgifter lämnas ut samt uppgifter om användning och utlämnande av referensuppgifter (logguppgifter).

23 §
Hemlighållande och utlämnande av referensuppgifter

Referensuppgifter som registrerats i en referensdatabas är sekretessbelagda enligt vad som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i någon annan lag. Referensuppgifter kan lämnas ut endast på grunder som anges i denna lag.

Referensuppgifter kan utan hinder av tystnadsplikten lämnas ut

1) med klientens skrifliga samtycke enligt 3 § 9 punkten,

2) för vetenskaplig forskning och statistikföring enligt vad som anges i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag,

3) i situationer som avses i 13 § 3 mom. 3 punkten lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) och där klientens samtycke inte kan inhämtas.

Uppgift om att en referensuppgift lämnas ut med stöd av 2 mom. 3 punkten samt grunden för att så sker skall införas i referensdatabasen. Klienten skall informeras om utlämnandet så snart som möjligt.

24 §
Rätt till insyn i referensdatabasernas uppgifter om användning och utlämnande

Utöver vad som i personuppgiftslagen (523/1999) bestäms om den registrerades rätt till insyn har klienterna utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att få veta vem som har använt referensuppgifter om dem eller till vem sådana uppgifter har lämnats ut samt vilken grunden för användningen eller utlämnandet har varit. Den registeransvarige får uppbära ersättning för lämnande av uppgifter endast under de förutsättningar som anges i 26 § 3 mom. personuppgiftslagen.

I fråga om rätten enligt 1 mom. till insyn i uppgifterna om användning och utlämnande gäller i tillämpliga delar vad som i personuppgiftslagen bestäms om registrerades rätt till insyn.

6 kap

Särskilda bestämmelser

25 §
Förande av klientens talan i vissa situationer

När en klient saknar förutsättningar att bedöma betydelsen av sitt samtycke, får uppgifter som är nödvändiga för tillhandahållandet av en obruten vård- och servicekedja lämnas med skriftligt samtycke av klientens lagliga företrädare, ifall detta inte klart strider mot klientens vilja eller intresse. (19.12.2003/1225)

När en klient inte själv klarar av att delta i uppgörandet eller ändringen av en plan för servicekedja, skall planen om möjligt göras upp eller ändras i samförstånd med klientens lagliga företrädare. (19.12.2003/1225)

När en klient inte själv klarar av att ingå ett avtal om personlig rådgivare, kan klientens talan i frågor som gäller sådana avtal föras av klientens lagliga företrädare. (19.12.2003/1225)

I de situationer som avses i 1, 2 och 3 mom. har den som för klientens talan rätt att utan hinder av tystnadsplikten få sådana uppgifter om klienten som är nödvändiga för att samtycke skall kunna ges, en plan för servicekedja göras upp eller ändras eller talan föras i frågor som gäller avtal om personlig rådgivare.

26 §
Teknisk anslutning

Uppgifter i en referensdatabas och i en funktionell enhets klientregister kan lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning, om de i lag bestämda förutsättningarna för utlämnande av uppgifter uppfylls, och den som uppgifterna utlämnas till lägger fram en utredning av vilken framgår att användningen och skyddet av uppgifterna kan skötas på det sätt personuppgiftslagen förutsätter.

27 § (19.12.2003/1225)
Avgifter för service med personlig rådgivare

Den service med personlig rådgivare som avses i 2 kap. är avgiftsfri för klienten.

28 §
Brott mot tystnadsplikt

Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt 23 § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen (39/1889), om inte gärningen skall bestraffas enligt 40 kap. 5 § strafflagen eller strängare straff för den bestäms på något annat ställe i lag.

29 § (19.12.2003/1225)

29 § har upphävts genom L 19.12.2003/1225.

7 kap

Ikraftträdelsebestämmelser

30 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2000.

Denna lag är i kraft till och med den 31 augusti 2015. (21.12.2010/1228)

När denna lag har upphört att gälla registreras uppgifterna om avtalen om personlig rådgivare, planerna för servicekedja och samtyckena i vederbörande registeransvarigas klientregister. Avtal om personlig rådgivare förvaras i 10 år och planerna för servicekedja och samtyckena förvaras lika länge som andra motsvarande uppgifter som registrerats i klientregistret. Referensuppgifterna utplånas 10 år efter att denna lag har upphört att gälla.

4 mom. har upphävts genom L 19.12.2003/1225. (19.12.2003/1225)

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 33/2000, ShUB 17/2000, RSv 90/2000

Ikraftträdelsestadganden:

19.12.2003/1225:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

De kommuner och samkommuner som deltagit i försöket innan lagen träder i kraft deltar fortfarande i försöket, såvida de inte lämnar social- och hälsovårdsministeriet ett meddelande om att de avstår från försöket. Dylika försöksregioner skall senast den 31 maj 2004 meddela social- och hälsovårdsministeriet om de önskar avstå från försöket.

Referensuppgifter om avtal om personlig rådgivare och planer för servicekedja som gjorts samt samtycken som getts innan lagen träder i kraft utplånas den 31 december 2013.

Socialförsäkringskort som utfärdats innan lagen träder i kraft kan fortfarande användas som sådana sjukförsäkringskort som avses i 13 § sjukförsäkringsförordningen (473/1963) under den tid som finns antecknad på kortet.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 96/2003, ShUB 28/2003, RSv 107/2003

29.12.2005/1262:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

De kommuner och samkommuner som godkänts för försöket före lagens ikraftträdande deltar fortfarande i försöket, om de inte lämnar social- och hälsovårdsministeriet ett meddelande om att de avstår från försöket. Meddelandet skall lämnas senast den 30 april 2006.

Referensuppgifter som givits mellan den 1 januari 2004 och den 31 december 2005 utplånas den 31 december 2015.

RP 190/2005, ShUB 36/2005, RSv 210/2005

9.2.2007/160:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.

De kommuner och samkommuner som godkänts för försöket före lagens ikraftträdande deltar fortfarande i försöket, om de inte lämnar social- och hälsovårdsministeriet ett meddelande om att de avstår från försöket. Meddelandet skall lämnas senast den 30 april 2007.

RP 253/2006, ShUB 47/2006, RSv 232/2006

21.12.2010/1228:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2011.

De kommuner och samkommuner som godkänts för försöket före lagens ikraftträdande deltar fortfarande i försöket, om de inte lämnar social- och hälsovårdsministeriet ett meddelande om att de avstår från försöket. Meddelandet ska lämnas senast den 31 mars 2011.

RP 176/2010, ShUB 30/2010, RSv 195/2010

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.