Beaktats t.o.m. FörfS 202/2019.

18.2.2000/157

Lag om nödcentraler (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L 20.8.2010/692, som gäller fr.o.m. 1.1.2011.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §
Lagens syfte

Syftet med denna lag är att säkerställa produktionen av samt tillgången till och kvaliteten på nödcentralstjänster på lika villkor i hela landet samt att effektivisera samarbetet mellan myndigheterna.

2 §
Lagens tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på organiseringen av räddnings-, polis- samt social- och hälsovårdsväsendets nödcentralsverksamhet och på nödcentralerna samt på meddelanden som gäller nödsituationer, om inte något annat bestäms om behandlingen av meddelanden någon annanstans i lag.

2 mom. har upphävts genom L 28.2.2003/178. (28.2.2003/178)

3 §
Nödcentralsverksamhetens lednings- och styrförhållanden

För nödcentralsverksamheten finns ett nödcentralsverk som drivs av staten och till vilket hör en nödcentralsenhet med underlydande nödcentraler.

Nödcentralsverket lyder under inrikesministeriet. Verket leds av inrikesministeriet i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet.

Varje myndighet som deltar i nödcentralsverksamheten styr nödcentralerna i ärenden som hör till det egna behörighetsområdet. Nödcentralen utför dessutom sådana uppdrag inom sitt verksamhetsområde som enheter hos de myndigheter som utför uppgifter tilldelar eller ålägger nödcentralen inom ramen för sina befogenheter.

4 §
Nödcentralens uppgifter

En nödcentral skall ta emot nödmeddelanden, meddelanden som kräver omedelbara åtgärder av polisen och andra meddelanden som kräver omedelbara åtgärder för människors, egendoms och miljöns säkerhet samt förmedla dem vidare till de enheter som uppgiften enligt gällande lagstiftning hör till. Dessutom är nödcentralen sambandscentral för räddnings-, polis- samt social- och hälsovårdsväsendet, stöder och bistår de enheter som sköter dessa myndigheters uppgifter samt sköter uppgifter som ålagts den i andra lagar.

Nödcentralen kan också sköta andra för dess verksamhetsområde lämpliga uppgifter, om de inte är till förfång för skötseln av de uppgifter som nämns i 1 mom. Sådana uppgifter i fråga om övervakning och vidarebefordran av larm som hör till tillämpningsområdet för lagen om privata säkerhetstjänster (282/2002) får nödcentralen dock sköta endast om ett viktigt allmänt intresse kräver det eller uppgifterna har samband med anordningar för fastighetsövervakning eller brottslarm eller motsvarande anordningar i fastigheter som en kommun eller staten äger eller besitter. (12.4.2002/286)

5 §
Nödcentralskretsarna och nödcentralernas placering

För organiseringen av nödcentralsverksamheten indelas landet i nödcentralskretsar, vilka fastställs av statsrådet.

Inrikesministeriet bestämmer en nödcentrals placering efter att ha hört de viktigaste av de instanser vilkas uppgifter nödcentralerna sköter.

6 §
Tryggande av nödcentralsverksamheten

Verksamheten vid nödcentralerna skall ordnas och centralerna skall placeras så att deras verksamhet är möjlig också under undantagsförhållanden.

7 §
Nödcentralsdatasystemet

Nödcentralsdatasystemet är ett bestående riksomfattande datasystem som är avsett för räddnings-, polis- samt social- och hälsovårdsmyndigheterna och som förs med hjälp av automatisk databehandling. Nödcentralsverket är huvudansvarig registerförare för nödcentralsdatasystemet. För polisens del är polisens högsta ledning registeransvarig för nödcentralsdatasystemet. De registeransvariga svarar vid skötseln av sina egna åligganden för att de uppgifter de registrerat i registret är korrekta samt för att behandlingen av uppgifter har en laga grund. Också övriga användare av nödcentralsdatasystemet svarar vid skötseln av sina egna åligganden för att behandlingen av uppgifter har en laga grund. I registret får samlas in och registreras uppgifter som behövs för åligganden som avses i 4 § 1 mom. enligt följande:

1) uppgifter i anslutning till enheter som utför räddnings-, polis- samt social- och hälsovårdsväsendets åligganden, så som uppgifter om beredskap, anrop, ledningsförhållanden, utrustning, uppgiftsområde, storlek och sammansättning samt andra motsvarande uppgifter,

2) tiden och sättet på vilket meddelandet har lämnats samt meddelandets innehåll jämte telefonidentifierings- och adressuppgifter samt bandningar eller motsvarande tekniska upptagningar av meddelandet,

3) i fråga om den som tagit emot och den som registrerat ett meddelande, ett uppdrag eller en åtgärd deras namn och mottagningsenhet inklusive tidpunkt,

4) i fråga om identitetsuppgifter om en person som har samband med ett meddelande, ett uppdrag eller en åtgärd namn, personbeteckning eller födelsetid, kön, modersmål, medborgarskap, hemort, adress och telefonnummer eller annan motsvarande uppgift, samband med ärendet samt identifieringsuppgifter om objektet,

5) uppgifter om uppdraget eller åtgärderna, så som en händelse- och åtgärdsredogörelse, tidpunkt, plats, uppdragets skyndsamhetsklass och farlighet samt andra behövliga uppgifter om ett enskilt uppdrag,

6) uppgifter som behövs med tanke på den personliga säkerheten eller skyddet i arbete, så som uppgifter om objektets eller personens farlighet eller oberäknelighet; personuppgifter som beskriver eller som avser beskriva en brottslig gärning, ett straff eller någon annan påföljd för brott, någons hälsotillstånd, sjukdom eller handikapp eller vårdåtgärder eller därmed jämförbara åtgärder som personen blivit föremål för eller uppgifter om socialvårdsåtgärder får dock registreras endast till den del det är nödvändigt med tanke på den personliga säkerheten eller skyddet i arbete.

Personer anställda hos myndigheter som för och använder registret har rätt att med hjälp av teknisk anslutning se och behandla uppgifter och uppdrag inom sitt eget verksamhetsområde endast inom ramen för sina befogenheter och enligt överenskommelse med den huvudansvariga registerföraren, dock så att de uppgifter som avses i 1 mom. 6 punkten får användas av alla för förfrågningar.

En uppgift skall utplånas ur personregistret när den inte längre är nödvändig med tanke på ändamålet med registret, dock senast när fem år har förflutit sedan meddelandet mottogs. Uppgifter enligt 1 mom. 6 punkten som hänför sig till den personliga säkerheten eller skyddet i arbete skall dock inte utplånas, om fortsatt lagring av uppgifterna, med tanke på ändamålet med dem, har konstaterats vara nödvändig inom fem år från det att uppgifterna registrerades eller föregående gång konstaterades vara nödvändiga. En anteckning skall göras om att uppgifterna konstaterats vara nödvändiga.

8 §
Rätt att få uppgifter ur register

En anställd vid nödcentralsverket har för skötseln av uppgifter som enligt lag ankommer på nödcentralerna rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna för att säkerställa de förberedande åtgärderna i anslutning till ett uppdrag eller skyddet i arbete eller för att stödja enheten i fråga, avgiftsfritt få behövliga uppgifter på det sätt som överenskommits med den behöriga registeransvariga. I detta syfte kan fås (30.11.2001/1149)

1) uppgifter ur informationssystemet för polisärenden enligt 2 § lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (761/2003), ur informationssystemet för förvaltningsärenden enligt 3 § i nämnda lag och ur Schengens nationella informationssystem enligt 31 § i nämnda lag, (22.8.2003/762)

2) ur utrikesministeriets datasystem uppgifter angående beslut om visum, uppehålls- eller arbetstillstånd,

3) ur Migrationsverkets datasystem uppgifter som behövs vid behandlingen av ärenden som avses i utlänningslagen (301/2004) och vid tillsynen över att utlänningslagen iakttas, (9.11.2007/982)

4) ur närings-, trafik- och miljöcentralernas datasystem för trafiktillstånd uppgifter som behövs vid övervakningen av tillståndspliktig trafik, (22.12.2009/1329)

5) ur tullens datasystem uppgifter för förebyggande och undersökning av brott eller för behandlingen av utlänningsärenden samt för övervakning av utlänningars inresa och utresa,

6) ur gränsbevakningsväsendets datasystem uppgifter för övervakning av personers inresa och utresa och för utförande av gränskontroll i samband därmed, för övervakning av iakttagandet av bestämmelserna om utlänningar samt för förebyggande, uppdagande och förundersökning av brott samt för skyddande av statens säkerhet,

7) uppgifter ur Trafiksäkerhetsverkets fordonstrafikregister för behandling av ärenden som gäller körrätt och trafiktillstånd samt för kontroll av personuppgifter, (22.12.2009/1329)

8) ur skatteförvaltningens datasystem uppgifter som gäller en skattskyldigs inkomster och förmögenhet samt andra beskattningsuppgifter som enligt 2 a kap. 2 § strafflagen (39/1889) behövs för bestämmande av dagsbotsbelopp,

9) uppgifter om alarmeringen av räddningsenheter från det lokala räddningsväsende som avses i lagen om bildande av räddningsområden (1214/2001), uppgifter om åtgärder som räddningsenheterna vidtagit ur de åtgärdsregister som förs av det lokala räddningsväsendet samt uppgifter ur de övervakningsregister som för övervakningen och kontrollen av brandsäkerheten förs av det lokala räddningsväsendet, (28.2.2003/178)

10) ur befolkningsdatasystemet uppgifter som avses i 4 och 5 § befolkningsdatalagen (507/1993),

11) av teleföretag som avses i lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation (516/2004) i anslutning till ett nödmeddelande identifieringsuppgifter för anslutningen och uppgifter om mobilteleapparatens läge samt uppgifter om anslutningens abonnent och användare samt installeringsadress enligt vad som närmare föreskrivs i 35 § 1 mom. i lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation samt i 97 och 98 § i kommunikationsmarknadslagen (393/2003), (16.6.2004/519)

12) uppgifter ur de personregister enligt 6 § 2 mom. lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet som inrättats för verksamheten vid polisens alarmeringscentraler. (22.8.2003/762)

Rätten att få uppgifter ur de register som avses i 1 mom. 1–8 punkten är i fråga om datainnehållet och användningsändamålet begränsad på det sätt som bestäms om en polismans rätt att få och använda uppgifter. På motsvarande sätt gäller rätten att få uppgifter ur en räddningsmyndighets datasystem endast sådana uppgifter som är nödvändiga för alarmering och bistående av en räddningsenhet. Uppgifterna kan utlämnas med hjälp av teknisk anslutning. Innan den tekniska anslutningen öppnas skall nödcentralsverket tillställa den som lämnar ut uppgiften en utredning över sitt system särskilt med hänsyn till datasekretessen och datasäkerheten samt bereda dataombudsmannen tillfälle att bli hörd.

Se BefolkningsdataL 507/1993 har upphävts genom L 661/2009, se L om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster 661/2009 13–17 §.

9 §
Utlämnande av uppgifter

Uppgifter som avses i 7 och 8 § kan utan hinder av sekretesskyldigheten enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet lämnas ut till en polis- eller räddningsenhet eller en annan enhet som nödcentralen har larmat eller för vilken uppgiften på enhetens begäran har skaffats. Uppgifterna kan också lämnas ut via teknisk anslutning till polisens alarmeringscentraler och till nödcentraler som drivs av kommuner. Uppgifter som nödcentralen har erhållit med stöd av 8 § 1 mom. 1–8 och 12 punkten får lämnas ut endast till polisens verksamhetsenheter. På motsvarande sätt får uppgifter som tagits emot med stöd av 8 § 1 mom. 9 punkten lämnas ut endast till räddningsväsendets enheter.

Uppgifter om utförandet av ett larmuppdrag vilka nödcentralen tagit emot av en verksamhetsenhet inom polisväsendet kan utan hinder av sekretesskyldigheten enligt 1 mom. lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning till den polismyndighet som är registerförare för personregistret i fråga. Likaså kan uppgifter som tagits emot från en verksamhetsenhet inom räddningsväsendet lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning till räddningsväsendets ansvariga registerförare.

Utan hinder av den sekretesskyldighet och tystnadsplikt som avses ovan kan sådana uppgifter i enskilda fall lämnas ut som det är nödvändigt att röja för att skydda liv eller hälsa eller för att undvika en omfattande miljö- eller egendomsskada, varvid det som bestäms i 23 § lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet gäller i fråga om sekretesskyldighet och tystnadsplikt på motsvarande sätt för den som tar emot uppgifterna.

10 §
Behörighetsvillkor för de anställda

Av dem som är anställda vid en nödcentral kan krävas för uppgiften lämplig examen och erfarenhet så som närmare anges genom förordning. Angående behörighetsvillkoren för polismän som är anställda vid en nödcentral gäller vad som särskilt bestäms i fråga om polisen i lag eller med stöd av lag.

11 §
Överföring av nödcentralerna till staten och drivande av dem under övergångstiden

De statliga försöksnödcentralerna enligt lagen om försök med nödcentraler (1257/1993) omvandlas till statliga nödcentraler enligt denna lag den 1 april 2001, då deras nödcentralskretsar är de verksamhetsområden som avses i 2 § i ovan nämnda lag och placeringsorter de nuvarande placeringsorterna, till dess något annat bestäms om nödcentralskretsarna eller nödcentralernas placering med stöd av 5 § i denna lag.

Inom andra nödcentralskretsar än de som avses i 1 mom. börjar staten driva nödcentralsverksamheten före 2006 på det sätt som inrikesministeriet närmare bestämmer.

Om kommunernas skyldighet att driva de kommunala nödcentralerna under övergångstiden bestäms i lagen om räddningsväsendet.

Se SRb om nödcentralskretsarna 36/2010. L om räddningsväsendet 561/1999 har upphävts genom RäddningsL 468/2003.

12 § (22.8.2003/762)
Utlämnande av larmuppgifter till nödcentralsverket

De nödcentraler som kommunerna driver och de registeransvariga för larmsystemen vid polisens alarmeringscentraler är skyldiga att utan ersättning till nödcentralsverket lämna ut uppgifterna i de larmdataregister som avses i 66 § lagen om räddningsväsendet och i 6 § 2 mom. lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet samt annat material som behövs vid alarmering av enheter när nödcentralsverksamheten överförs till staten.

12 a § (22.8.2003/762)
Den registrerades rättigheter

I fråga om den registrerades rätt till uppgifter som polisen förvarar i nödcentralsinformationssystemet gäller vad som bestäms i 43–45 § lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet.

13 §
Besättande av tjänster

När en nödcentral inleder sin verksamhet kan tjänsterna vid nödcentralen, med undantag för tjänsten som chef för nödcentralen, besättas med anställda från de kommunala nödcentraler som indras och från polisen utan att tjänsterna ledigförklaras. Personal som övergår från de kommunala nödcentralerna kan då utnämnas utan hinder av de föreskrivna behörighetsvillkoren.

Anställda vid försöksnödcentraler enligt lagen om försök med nödcentraler, cheferna för försöksnödcentralerna medräknade, utnämns till tjänster vid de nödcentraler som fortsätter försöksnödcentralernas verksamhet utan att tjänsterna ledigförklaras.

14 §
Rätt till lägre pensionsålder i vissa fall enligt det kommunala pensionssystemet

Tjänsteinnehavare och arbetstagare som på grundval av denna lag övergår från en kommunal anställning eller anställning hos en försöksnödcentral till anställning hos en nödcentral och som gjort ett meddelande enligt 16 a § lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare (202/1964) behåller sin i paragrafen nämnda rätt till lägre pensionsålder förutsatt att hans eller hennes anställning hos staten fortgår utan avbrott fram till pensionsfallet. Tjänsteinnehavare eller arbetstagare som gjort ett sådant meddelande omfattas inte av det system med förtida pensioner som trädde i kraft den 1 juli 1989.

L om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare 202/1964 har upphävts genom L 550/2003, se L om kommunala pensioner 549/2003.

15 §
Polismäns rätt till lägre pensionsålder i vissa fall

En polisman som övergår till en anställning enligt denna lag och som har haft sådan rätt att välja pensionsålder som avses i ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om statens pensioner (103/1989) senast den 30 juni 1999 enligt de bestämmelser som gällde före den 1 juli 1989 och som har gjort en anmälan om ett sådant val, behåller sin rätt till nämnda pensionsålder förutsatt att hans eller hennes anställning som omfattas av systemet med statens pensioner, fortgår utan avbrott fram till pensionsfallet.

Som en sådan förutsättning för erhållande av ålderspension enligt lagen om statens pensioner (280/1966) vid en pensionsålder enligt det system med yrkesbaserad pensionsålder som avses i 1 mom., enligt vilken arbetstagaren under minst sex månader omedelbart innan han eller hon uppnår nämnda pensionsålder skall ha varit anställd i en uppgift som berättigar till den lägre pensionsåldern och han eller hon under fem år omedelbart innan anställningen upphörde har sammanlagt minst tre år pensionstid i den uppgift som berättigar till lägre pensionsålder, beaktas anställning enligt denna lag samt anställning hos en statlig försöksnödcentral enligt lagen om försök med nödcentraler.

L om statens pensioner 280/1966 har upphävts genom L 1296/2006, se L om statens pensioner 1295/2006.

16 §
Polismäns avgångsålder

Beträffande avgångsåldern för polismän som är anställda vid nödcentralerna gäller det som i polisförvaltningsförordningen (158/1996) bestäms om polismäns avgångsålder.

17 §
Anställningsvillkoren under övergångsskedet

När anställningsvillkoren fastställs för den som med stöd av 13 § 1 mom. utnämnts till en statlig tjänst beaktas den anställningstid som räknats till godo i kommunen på motsvarande sätt som statlig anställning. En person behåller den semesterrätt han eller hon intjänat i anställningen hos kommunen när personen anställs hos staten. Semestern under övergångsåret och det följande året är minst lika lång som den skulle vara enligt de grunder som gäller för kommunala tjänsteinnehavare eller arbetstagare och som var i kraft vid tidpunkten för övergången.

18 §
Närmare bestämmelser

Genom förordning kan utfärdas närmare bestämmelser om

1) nödcentralsverkets uppgifter och förvaltning,

2) nödcentralsverkets arbetsordning,

3) behörighetsvillkoren för nödcentralernas personal,

4) utnämningen av nödcentralernas personal,

5) chefen för en nödcentral,

6) uniform för nödcentralernas personal, med undantag för polistjänsterna.

19 §
Ministeriets normgivningsbemyndigande

Genom förordning som utfärdas av inrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet kan meddelas bestämmelser om nödcentralsverksamheten vilka kompletterar denna lag i fråga om

1) mottagning och förmedling av meddelanden,

2) nödcentralens uppgift när det är fråga om att stödja och bistå myndigheter,

3) nödcentralens sambandscentralsuppgifter,

4) nödcentralens myndighetssamarbete.

20 §
Ikraftträdelsebestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Lagens 15 § 2 mom. tillämpas på ålderspension i fråga om vilken pensionsfallet inträffar den 1 april 2001 eller därefter.

Lagens 6 § tillämpas på nödcentraler enligt 11 § 1 mom. senast från början av 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Likaså får innan lagen träder i kraft beslut om indelningen i nödcentralskretsar enligt 5 § 1 mom. fattas och placeringen av nödcentraler fastställas enligt 5 § 2 mom.

RP 87/1999, FvUB 8/1999, RSv 106/1999

Ikraftträdelsestadganden:

30.11.2001/1149:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2002.

RP 71/2001, FvUB 14/2001, RSv 99/2001

12.4.2002/286:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002.

RP 69/2001, FvUB 24/2001, RSv 193/2001

28.2.2003/178:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 193/2002, FvUB 19/2002, RSv 262/2002

23.5.2003/403:

Denna lag träder i kraft den 25 juli 2003.

RP 112/2002, TrUB 26/2002, RSv 272/2002, Ramdirektiv 2002/21/EG; EGT nr L 108, Auktorisationsdirektiv 2002/20/EG; EGT nr L 108, Tillträdesdirektiv 2002/19/EG; EGT nr L 108, Direktiv om samhällsomfattande tjänster 2002/22/EG; EGT nr L 108

22.8.2003/762:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2003.

RP 93/2002, FvUB 26/2002, RSv 290/2002

16.6.2004/519:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2004.

RP 125/2003, KoUB 13/2004, RSv 69/2004

9.11.2007/982:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 90/2007, GrUB 4/2007, RSv 48/2007

22.12.2009/1329:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 208/2009, KoUB 23/2009, RSv 203/2009

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.