Beaktats t.o.m. FörfS 202/2019.

28.1.2000/65

Förordning om säkerheten på vissa fiskefartyg (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna förordning har upphört att gälla fr.o.m. 1.1.2013. Se L 1688/2009 ikraftträdelsestadganden.

På föredragning av trafikministern föreskrivs med stöd av 1 kap. 8 § och 6 kap. 1 § sjölagen av den 15 juli 1994 (674/1994), av dessa 1 kap. 8 § sådan den lyder i lag 369/1995 och 924/1998:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

I denna förordning bestäms om besiktning av vissa fiskefartyg, om dessa fartygs konstruktioner, utrustning och bemanning samt om förhindrande av sådan förorening av vattnen som förorsakas av fiskefartyg och om säkerheten i övrigt på fiskefartyg.

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) fiskefartyg ett fartyg som är utrustat eller i kommersiellt syfte används för att fånga fisk eller andra levande tillgångar ur havet,

2) fiskefartygsdirektivet rådets direktiv 97/70/EG om att införa harmoniserade säkerhetsregler för fiskefartyg som har en längd av 24 meter och däröver, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 99/19/EG och 2002/35/EG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG, (16.6.2004/529)

3) Torremolinosprotokollet det 1993 upprättade protokoll jämte ändringar som hänför sig till 1977 års internationella konvention om säkerheten på fiskefartyg,

4) fartygs längd 96 procent av hela längden i vattenlinjen på 85 procent av minsta malldjupet, mätt från kölens överkant, eller längden från förstävens förkant till roderhjärtstockens mittpunkt i samma vattenlinje, om detta mått är större; för fartyg konstruerade med styrlastighet skall längden mätas i en vattenlinje som är parallell med konstruktionsvattenlinjen; i fråga om fartyg med en längd under 12 meter är längden dock lika med fartygets största längd,

5) fångstområde I sjöarna samt den inre och yttre skärgården fram till den yttre gränsen av Finlands inre territorialvatten, fångstområde II havsområdena i Finska viken, norra Östersjön och Bottniska viken norr om breddgraden 59 00 N och fångstområde III de övriga havsområdena i Östersjön, varvid gränsen mot Nordsjön går mellan Danmark och Sverige vid Skagens breddgrad 57 44,8 N, (12.2.2004/103)

6) fiskefartygs klasser klasserna I, II och III så, att fartyg med en längd som underskrider 15 meter hör till klass I, fartyg med en längd av minst 15 meter men under 24 meter hör till klass II samt fartyg med en längd av minst 24 meter till klass III,

7) trafikområde I i inrikestrafik älvar, kanaler, hamnar och sjöar samt sådana områden i den inre skärgården som inte är direkt utsatta för sjögång från öppna havet, och dessutom korta oskyddade farledsavsnitt i den inre skärgården,

8) nytt fartyg ett fartyg för vilket

a) ett avtal om nybyggnad eller större ombyggnad har slutits den 1 januari 1999 eller senare, eller

b) ett sådant avtal som avses i a-punkten har slutits före den 1 januari 1999 och som levereras minst tre år efter detta datum, eller

c) inget avtal om byggnad föreligger, men vars köl är sträckt, en konstruktion som kan hänföras till ett visst fartyg har påbörjats, eller sådan sammanfogning som avses i fiskefartygsdirektivet har påbörjats den 1 januari 1999 eller senare,

9) befintligt fartyg ett fartyg som inte är ett nytt fartyg,

9 a) utbildning en sådan examen, delexamen eller studiehelhet som ingår i ett examens- och utbildningssystem som undervisningsministeriet beslutat om och som ministeriet har fastställt i respektive yrkeshögskolas utbildningsprogram, eller utbildningsstyrelsen fastställt i examensgrunderna eller, riksomfattande grunder för undervisningsplanen som utbildningskrav för de behörighetsbrev som nämns i denna förordning eller en av sjöfartsverket godkänd annan utbildning, (13.2.2003/106)

10) fiske att fånga eller att fånga och bereda fisk eller andra levande tillgångar ur havet,

11) klassificeringssällskapsdirektivet rådets direktiv 94/57/EG om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg och för sjöfartsadministrationernas verksamhet i förbindelse därmed, sådant det lyder i ändrat form och är genomfört i Finland, (16.6.2004/529)

12) erkänd organisation en organisation som är erkänd i enlighet med artikel 4 i klassificeringssällskapsdirektivet,

13) direktivet om marin utrustning rådets direktiv 96/98/EG om marin utrustning, sådant det lyder i ändrat form och är genomfört i Finland. (16.6.2004/529)

3 §
Fiskefartyg som hör till tillämpningsområdet

Denna förordning tillämpas på finska fiskefartyg som har en längd av minst 10 meter och som används till yrkesmässigt fiske.

Inom trafikområde I i inrikestrafik tillämpas förordningen dock endast på sådana i 1 mom. avsedda fiskefartyg som har en längd av minst 12 meter.

Dessutom tillämpas denna förordning, om inte något annat bestäms nedan, på utländska fiskefartyg i klass III som används för yrkesmässigt fiske på Finlands territorialvatten eller lossar fångsten i finsk hamn.

4 §
Allmänna krav på fiskefartyg i klass III

Ett fiskefartyg i klass III skall uppfylla de krav i bilagan till Torremolinosprotokollet som gäller fartyget, om inte något annat bestäms i bilaga I till fiskefartygsdirektivet.

Ett nytt fartyg som avses i 1 mom. skall, om inte något annat bestäms i bilaga II till fiskefartygsdirektivet, uppfylla de krav i kapitel IV, V, VII och IX i bilagan till Torremolinosprotokollet som ställs på fiskefartyg med en längd av minst 45 meter.

Ett fiskefartyg i klass III skall på det sätt som anges i bilaga III till fiskefartygsdirektivet uppfylla specialkraven inom det området där det används för fiske samt uppfylla särskilda säkerhetskrav i enlighet med bilaga IV till direktivet.

Om det ombord på ett fiskefartyg i enlighet med fiskefartygsdirektivet har placerats sådan fartygsutrustning som räknas upp i punkt A.1 i bilagan till direktivet om marin utrustning och som överensstämmer med det, skall utrustningen anses överensstämma med bestämmelserna i fiskefartygsdirektivet, även om de inte har godkänts och testats på det sätt som bestäms i fiskefartygsdirektivet.

Normer för planering, byggande och underhåll av skrov, huvud- och hjälpmaskineri samt för elektriska och automatiska anläggningar på ett fiskefartyg skall vara de regler som är i kraft då fartyget byggs och som fastställs för klassificering av en erkänd organisation eller används av administrationen i fartygets flaggstat. Reglerna gällande nya fartyg skall överensstämma med förfarandet och vara underställda villkoren i artikel 14.2 i klassificeringssällskapsdirektivet.

5 §
Utländska fiskefartyg i klass III

Utländska fiskefartyg i klass III som inte för flagg tillhörande en medlemsstat i Europeiska unionen får inte användas för yrkesmässigt fiske enligt denna förordning på Finlands territorialvatten eller lossa lasten i finsk hamn, om inte administrationen i deras flaggstat har utfärdat certifikat som visar att de uppfyller kraven i 4 §.

Fiskefartyg i klass III som kommer från en annan medlemsstat i Europeiska unionen och som ligger i finsk hamn skall uppfylla kraven i denna förordning.

2 kap

Besiktningar av finska fiskefartyg och dokument

6 §
Besiktningsplikt

Om inte något annat bestäms i denna förordning, iakttas vid besiktning av fiskefartyg i klass I och II i tillämpliga delar bestämmelserna i förordningen om besiktning av fartyg (1123/1999). Beslut om rätten att använda fartyget till vintertrafik fattas i samband med besiktningen.

Fartygets befälhavare skall se till att fartyget besiktas och avtala med sjöfartsverket om tid och ort för besiktningen.

Ansökan om godkännande av ritningarna till ett nytt fiskefartyg och om besiktning av fartyget skall tillställas sjöfartsverket i god tid. Behövliga uppgifter om ett befintligt fartyg skall tillställas sjöfartsverket i tillräckligt god tid innan grundbesiktningen påbörjas.

7 §
Besiktningar av fiskefartyg i klass I och II

Fiskefartyg i klass I och II skall grundbesiktas innan fartyget sätts i trafik som finskt fartyg och innan fartyget på nytt sätts i trafik efter att väsentliga ändringar gjorts i dess maskineri eller skrov.

Fiskefartyg i klass I och II skall besiktas med fyra års intervaller. Förnyad besiktning kan utföras tidigast tre månader före datumet för grundbesiktning.

Beträffande fartyg i klass II skall mellanbesiktning utföras tidigast 21 och senast 27 månader efter grundbesiktningen eller den förnyade besiktningen.

8 §
Besiktningar av fiskefartyg i klass III

Besiktningar av fiskefartyg i klass III utförs i enlighet med fiskefartygsdirektivet. Om det vid tillämpningen av de enskilda bestämmelser om fiskefartygs längd enligt fiskefartygsdirektivet eller i övrigt inte finns någon tillämplig regel, skall fiskefartyg i klass III uppfylla de tekniska krav som ställs på fartyg i klass II i denna förordning.

9 §
Besiktning av radioutrustning

En besiktningsman förordnad av Teleförvaltningscentralen grundbesiktar fartygens radioutrustning. Förnyad besiktning av radioutrustningen på fartyg som fiskar på fångstområde III utförs med fyra års intervaller.

10 §
Extra besiktning

En extra besiktning kan vid behov utföras. Sjöfartsverket kan på begäran utföra besiktning även av fartyg med en längd som understiger 10 meter.

11 §
Bottenbesiktning

En förnyad besiktning skall omfatta utvändig besiktning av fartygets botten.

12 §
Ändringar efter besiktningen

Efter besiktningen får utan sjöfartsverkets tillstånd ändringar inte göras i fartygets konstruktion, maskineri, utrustning eller någon annan del som besiktas.

13 §
Utfärdande av dokument

Sjöfartsverket utfärdar på basis av grundbesiktningen, om inga väsentliga brister har upptäckts i fartyg eller efter att de väsentliga bristerna har avhjälpts, besiktningsbevis, bemanningscertifikat samt eventuellt tillstånd till undantag.

För fiskefartyg i klass III utfärdas på basis av sådan grundbesiktning som avses i fiskefartygsdirektivet utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ett certifikat om överensstämmelse, en utrustningsförteckning och eventuellt ett dispenscertifikat enligt modellen i bilaga V till direktivet.

Giltighetstiden för det i 2 mom. avsedda dokumentet får inte överskrida det som bestäms i fiskefartygsdirektivet. Certifikatet om överensstämmelse förnyas, när förnyade besiktningar har utförts.

3 kap

Fiskefartygets konstruktion, vattentäthet och stabilitet

14 §
Konstruktion

Skrov, däckskonstruktioner, rigg och andra konstruktioner skall på fiskefartyg i klass I och II vara tillräckligt fasta för de förhållanden i vilka fartyget är avsett att användas.

Fiskefartyg i klass III skall till sin konstruktion uppfylla kraven i fiskefartygsdirektivet.

15 §
Luckor, dörrar och övriga öppningar i konstruktionen

Stänganordningar till lastluckor, manhål, luckor som leder in i maskineriutrymmet och övriga motsvarande öppningar i skrovet skall på fiskefartyg i klass I och II vara tillräckligt hållfasta och vattentäta. Luckor som används som gångar skall kunna öppnas från båda hållen. Dörrar i däckskonstruktionen skall vara tillräckligt hållfasta och väderbeständiga.

Fiskefartyg i klass III skall i fråga om luckor, dörrar och övriga öppningar i konstruktionen uppfylla kraven i fiskefartygsdirektivet.

16 §
Stabilitetsuppgifter

Fiskefartyg i klass I skall konstrueras så att de har tillräcklig stabilitet för sådana laster för vars transport fartygen är avsedda att användas.

Nya fiskefartyg i klass II skall ha stabilitetsuppgifter som godkänts av sjöfartsverket.

Fiskefartyg i klass III skall ha stabilitetsuppgifter enligt fiskefartygsdirektivet, godkända av sjöfartsverket.

4 kap

Maskinerier, pumpar och elektriska anläggningar

17 §
Maskinerier

Huvudmaskineriet med dess propelleraggregat och hjälpanordningar, hjälpmaskineriet med dess hjälpanordningar samt övriga anordningar som på fiskefartyg i klass I och II används i arbetet eller boendet skall vara planerade, dimensionerade, underhållna och testade så att de inte förorsakar fara för fartyget eller besättningen. Maskinkontrollen och fjärrstyrningen skall vara tillräcklig för att skydda maskineriet mot plötsligt haveri och skall möjliggöra tillräckligt snabb maskineridrift.

Maskineriet i fiskefartyg i klass III skall uppfylla kraven i fiskefartygsdirektivet.

18 §
Länsningssystemet

Fiskefartyg i klass I skall ha en fastmonterad maskin- eller eldriven länspump som kan länsa alla vattentäta avdelningar. En mindre vattentät avdelning kan länsas i intilliggande utrymme. Dessutom skall det finnas en reservpump som kan vara manuellt driven.

Fiskefartyg i klass II skall ha två maskin- eller eldrivna pumpar. Den ena av dem kan ersättas med en brandpump enligt 24 §.

Länsningssystemet på fiskefartyg i klass III skall uppfylla kraven i fiskefartygsdirektivet.

19 §
Elektriska anläggningar

Elinstallationer på fiskefartyg i klass I och II skall planeras, underhållas och testas så att de inte förorsakar fartyget eller besättningen fara. Varje enskild strömkrets skall skyddas mot överström och kortslutning som förorsakas av skador. I eldistributionen får ett fel i en enskild strömkrets inte äventyra eltillförseln till övriga anordningar. Ackumulatorn skall finnas i en separat välventilerad kapsling.

Utanför maskineriutrymmet på fiskefartyg i klass I skall finnas en reservströmkälla som förser nödbelysningen, navigationsljusen och radioutrustningen med ström i två timmars tid.

Utanför maskineriutrymmet på fiskefartyg i klass II skall finnas en reservströmkälla, som automatiskt förser nödbelysningen, navigationsljusen och radioutrustningen med ström i tre timmars tid.

De elektriska anläggningarna på fiskefartyg i klass III skall uppfylla kraven i fiskefartygsdirektivet.

5 kap

Brandsäkerhet

20 §
Nödutgångar

Från alla utrymmen där människor kan vistas skall finnas två nödutgångar. I små utrymmen kan en nödutgång godkännas.

21 §
Brandisoleringen av maskineriutrymmet

Maskineriutrymmet skall isoleras tillräckligt från fartygets övriga utrymmen med ett oantändligt material.

22 §
Fast släckanordning

Nya fiskefartyg med en maskineffekt på minst 200 kW och befintliga fiskefartyg i klass II och III med en maskineffekt på minst 350 kW skall ha en fast släckanordning i maskineriutrymmet. Systemet skall kunna utlösas manuellt. Utlösningsmekanismerna får inte placeras i maskineriutrymmet.

På ett fartyg med en maskineffekt som är mindre än den som anges i 1 mom. skall andra metoder användas för att garantera att en brand i maskineriutrymmet kan släckas från utsidan.

23 §
Brandlarmssystem

Fiskefartyg i klass I skall ha en brandvarnare i bostads- och vistelseutrymmen.

Fiskefartyg i klass II skall ha ett brandlarmssystem som innebär att larmet från maskineriutrymmet, trappor, korridorer och vistelseutrymmen är kopplat till styrplatsen.

24 §
Brandpump och brandposter

Fiskefartyg i klass II skall ha en brandpump, som kan drivas av huvudmaskinen, samt två brandposter med brandslangar.

25 §
Handbrandsläckare

Fiskefartyg i klass I skall vara utrustade med två handbrandsläckare i AB-klass på minst 6 kilogram, varav den ena skall vara placerad i närheten av maskineriutrymmet.

På fiskefartyg i klass II skall finnas minst tre handbrandsläckare med sammanlagt minst 24 kilogram släckmedel. En av dem skall placeras i närheten av maskineriutrymmet.

26 §
Avstängning av ventilationen och bränsletillförseln

På fiskefartyg i klass II skall ventileringen i maskineriutrymmet och tillförseln av bränsle till huvudmaskinen kunna stängas av utanför maskineriutrymmet.

27 §
Brandskyddsarrangemangen på fiskefartyg i klass III

Brandskyddsarrangemangen på fiskefartyg i klass III skall uppfylla kraven i fiskefartygsdirektivet.

28 §
Flytgasaggregat

Fartyget skall medföra ett separat intyg över att monteringen av flytgasaggregat inspekterats. Intyget skall vara utfärdat av en erkänd inspektionsorganisation i Finland eller i en medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

29 §
Befälhavarens övervakningsplikt

Fiskefartygets befälhavare skall sörja för att brandskyddsanordningarna är i operativt skick och att fartygets besättning känner till hur de skall användas.

6 kap

Livräddning

30 §
Livräddningsanordningar

Fiskefartyg i klass I skall vara utrustade med

1) en livflotte med plats för alla ombordvarande på fartyget, eller om fartyget används endast inom fångstområde I, ett flytredskap i stället för flotte,

2) ljusförsedda flytvästar för varje ombordvarande,

3) två livbojar, varav den ena är försedd med en flytbar livlina och den andra med en självutlösande ljussignal,

4) inom fångstområde II och III en räddningsdräkt för varje medlem av besättningen, samt

5) som nödsignaler tre fallskärmsraketer, tre handbloss och en röksignal.

Fiskefartyg i klass II skall vara utrustade med

1) en livflotte med plats för alla ombordvarande på fartyget,

2) ljusförsedda flytvästar för varje ombordvarande,

3) fyra livbojar, varav två är försedda med en flytbar livlina och de övriga med en självutlösande ljussignal,

4) inom fångstområde II och III en räddningsdräkt för varje medlem av besättningen samt

5) som nödsignaler sex fallskärmsraketer, sex handbloss och två röksignaler.

Fiskefartyg i klass III skall vara utrustade med sådana livräddningsanordningar som anges i fiskefartygsdirektivet samt sådana handbloss, röksignaler och räddningsdräkter som avses i 2 mom.

De livräddningsanordningar som avses i denna paragraf skall uppfylla kraven i direktivet om marin utrustning eller sjöfartsstyrelsens beslut av den 27 juni 1997 om livräddningsredskap på fartyg.

31 §
Räddningsövningar

På fiskefartyg i klass II och III skall övningar i användningen av livräddningsanordningar ordnas en gång per månad. Särskild vikt skall därvid fästas vid räddning av man överbord. En anteckning om övningen skall göras i fartygets skeppsdagbok.

7 kap

Radioutrustning

32 §
Radioutrustning

Inom fångstområde I skall fiskefartyg i klass II och III ha en fastmonterad VHF-telefon med kanal 16 och tillräckligt många kanaler för allmän trafik. På öppna fartyg kan godkännas en bärbar VHF-telefon som åtminstone har kanalerna 16 samt 15 eller 17 och som kan kopplas till en särskild fast antenn.

Inom fångstområde II skall alla fiskefartyg ha en fastmonterad VHF-telefon med kanal 16 och tillräckligt många kanaler för allmän trafik. Telefonerna skall vara försedda med DSC-funktion och särskild DSC-vakthållning. Dessutom skall fartygen ha en 406 MHz eller en 1,6 GHz nödradiofyr (EPIRB).

Inom fångstområde III skall fiskefartyg i klass II och III utöver den utrustning som anges i 2 mom. ha en MF-radiotelefon med frekvensen 2 182 kHz och dessutom tillräckligt många frekvenser för allmän trafik eller en av sjöfartsverket godkänd INMARSAT-satellitterminal och en NAVTEX-mottagare. MF-telefonen skall vara försedd med DSC-funktion och särskild DSC-vakthållning. Livbåtar och livflottar skall vara försedda med en bärbar VHF-telefon som åtminstone har kanalerna 16 samt 15 eller 17. Om ett fiskefartyg i klass I används inom fångstområde III, beslutar sjöfartsverket särskilt vilken utrustning som behövs utöver den som nämns i 2 mom.

På nya fiskefartyg i klass III tillämpas kraven i fiskefartygsdirektivet till de delar de är strängare än kraven i 2 och 3 mom.

8 kap

Navigationsutrustning

33 §
Navigationsljus och navigationshjälpmedel

Bestämmelser om navigationsljus och ljudsignalsutrustning på fiskefartyg ingår i 1972 års konvention om de internationella reglerna till förhindrande av sammanstötning till sjöss (Fördr 30/1977).

Fiskefartyg i klass I och II skall ha styrkompass med föreskriven deviationstabell, pejlskiva, ekolod, radarreflektor, nödvändiga sjökort och nautiska publikationer, kikare, barometer, rundradiomottagare och skeppsur.

Utrustningen i fiskefartyg i klass III skall överensstämma med fiskefartygsdirektivet.

Har fartyget radar, skall den fungera på frekvensen 9 GHz.

9 kap

Miljövård

34 §
Förebyggande av oljeutsläpp och toalettavfallsvatten

På ett fiskefartyg skall på det sätt som sjöfartsverket godkänner säkerställas att olja som runnit ut på fartygets botten inte länsas i strid med lagen om förhindrande av vattnens förorening, förorsakad av fartyg (300/1979) eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

Om fartyget har en bruttodräktighet på minst 400, skall anordningarna, konstruktionerna och arrangemangen för förebyggande av oljeutsläpp uppfylla kraven i protokollet av år 1978 till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg (FördrS 51/1983).

Vid hanteringen av toalettavfallsvatten skall iakttas bestämmelserna i förordningen om förhindrande av vattnens förorening, förorsakad av fartyg (635/1993).

10 kap

Bostadsutrymmen och säkerheten på däck

35 §
Bostadsutrymmenas konstruktion

Om det finns bostadsutrymmen i fiskefartyget, skall de vara så konstruerade att de garanterar en tillräcklig säkerhet samt ger skydd mot väder och sjögång liksom även tillräcklig isolering mot köld, hetta, buller utifrån, vibrationer och luftföroreningar.

Om fartyget har en bruttodräktighet på minst 400, gäller beträffande bostadsutrymmenas konstruktion bestämmelserna i förordningen om besättningens bostadsutrymmen ombord på fartyg (518/1976).

36 §
Övriga bestämmelser om bostadsutrymmena

Bostadsutrymmena skall vara lätta att rengöra.

Ventilationen i bostadsutrymmena skall vara tillräcklig och åtskild från ventilationen i maskineriutrymmet och lastutrymmena. Frånluften ur toaletter och tvättrum skall ledas ut i uteluften.

Bostadsutrymmena skall vara försedda med ett för ändamålet lämpligt värmeaggregat och tillräcklig belysning.

37 §
Säkerheten på däck

Gångarna och arbetsutrymmena på däck på fiskefartyg i klass I och II skall ha halkfria ytor och tillräckligt höga räcken eller relingar för att förhindra fall överbord eller ned på nedre däck. Vid behov skall ledstänger och skyddsrep användas.

Skyddskonstruktionerna på fiskefartyg i klass III skall uppfylla kraven i fiskefartygsdirektivet.

11 kap

Bemanning och besättningens behörighet på finska fiskefartyg

38 §
Säker bemanning

Fiskefartyget skall bemannas så att inte fartyget, besättningen, passagerarna, lasten, annan egendom eller miljön i onödan utsätts för fara.

Fartygets besättning skall i fråga om antal och behörighet vara sådan att alla vakthållnings- och säkerhetsuppgifter kan skötas.

39 §
Fastställande av bemanningen och bemanningscertifikat

Innan ett fartyg tas i bruk som fiskefartyg skall sjöfartsverket fastställa bemanningen för det.

Fartygets nuvarande eller blivande ägare eller innehavare skall skriftligen ansöka om fastställande av bemanningen i god tid innan fartyget tas i bruk. Sökanden skall sända in alla de uppgifter som behövs för fastställandet av bemanningen samt ett bemanningsförslag.

När fartygets bemanning fastställs skall hänsyn tas till fartygets storlek, maskineffekt, maskineriets automationsgrad, fartygets allmänna utrustningsstandard, fångstområde, vakthållningens säkerhet och användningen av säkerhetsanordningar.

Efter att ha fastställt bemanningen för fiskefartyget utfärdar sjöfartsverket ett bemanningscertifikat, varav framgår fartygets minimibemanning samt besättningens sammansättning och behörighet i olika fångstområden.

40 §
Begärande av förhandsutlåtande om bemanningen

Fiskefartygets blivande ägare eller innehavare kan hos sjöfartsverket begära ett förhandsutlåtande om fartygets bemanning.

41 §
Ändring av bemanningen

Om ett fiskefartygs konstruktion, utrustning, användning eller fångstområde ändras i sådan omfattning att grunderna för den fastställda bemanningen förändras, skall sjöfartsverket omedelbart underrättas därom. Sjöfartsverket fastställer vid behov en ny bemanning för fartyget enligt 39 §.

Är fartygets ägare eller innehavare missnöjd med den bemanning som fastställs för fartyget kan han i andra än i 1 mom. avsedda fall hos sjöfartsverket söka ändring av bemanningen. Ansökan kan göras tidigast sex månader efter att bemanningen fastställts eller ändrats eller, om det är fråga om ett fartyg vars årliga användningstid är kortare än så, tidigast efter det att den årliga användingsstiden har upphört. Sökanden skall i sin ansökan ange på vilka grunder han anser att fartygets bemanning bör ändras.

42 §
Besättningens behörighet

De ombordanställda som bemanningscertifikatet förutsätter skall ha i denna förordning angiven behörighet.

Om radiooperatörs behörighet och certifikat bestäms särskilt.

43 §
Besättningens hälsotillstånd

Besättningen skall ha ett läkarintyg utfärdat enligt förordningen om läkarundersökning av sjömän (476/1980) och enligt de bestämmelser som utfärdats med stöd av den, både för att få sjömansbefattning på fiskefartyg och för att få behörighetsbrev för fiskefartyg.

F om läkarundersökning av sjömän 476/1980 har upphävts genom L 1171/2010.

44 §
Fiskefartygsbesättningens behörighet

Befälhavaren på fiskefartyg i klass I skall inom fångstområde I och II ha förarbrev B för fiskefartyg och inom fångstområde III förarbrev A för fiskefartyg.

Befälhavare på fiskefartyg i klass II skall ha förarbrev A för fiskefartyg.

Vaktstyrman på fiskefartyg i klass III skall ha skepparbrev B för fiskefartyg och befälhavaren skepparbrev A för fiskefartyg.

På ett fiskefartyg vars maskineffekt är högst 350 kW och vars maskinkontrollinstrument är placerade så att maskineriet kan kontrolleras från styrplatsen krävs inte särskild maskinskötare.

På ett fiskefartyg vars maskineffekt överstiger 350 kW skall en av manskapet ha maskinskötarbrev enligt förordningen om fartygsbemanning, besättningens behörighet och vakthållning (1256/1997), nedan bemanningsförordningen.

Om maskineffekten på fiskefartyg är 750 kW eller mer skall maskinchefen ha vaktmaskinmästarbrev.

Den som har genomgått utbildning som gäller fiskefartygens säkerhet och som innehar i bemanningsförordningen föreskrivet:

1) vaktstyrmansbrev kan på Östersjön tjänstgöra som styrman på ett fiskefartyg som hör till klass III; av befälhavare på ett fiskefartyg som hör till klass III fordras dessutom sjötjänst som vaktstyrman under 12 månaders tid, varav minst 6 månader som vaktstyrman eller befälhavare på ett över 12 meter långt fiskefartyg,

2) skepparbrev i inrikes fart kan tjänstgöra som befälhavare på ett fiskefartyg där befälhavaren skall ha förarbrev A för fiskefartyg, eller

3) förarbrev kan tjänstgöra som befälhavare på ett fiskefartyg där befälhavaren skall ha förarbrev B för fiskefartyg.

(13.2.2003/106)
45 §
Besättningens säkerhetsutbildning

Ombordanställda på fiskefartyg skall ha godkänd säkerhetsutbildning.

46 §
Förarbrev B för fiskefartyg

För förarbrev B för fiskefartyg krävs

1) minst 18 års ålder,

2) av lärare vid sjöfartsläroanstalt eller av sjöfartsinspektör utfärdat intyg över att personen i fråga känner till

a) reglerna till förhindrande av sammanstötning till sjöss och på inre farvatten, sjömärkena, sjökortet, kompassen och deviationen och hur man tar bäringar och kurs, använder loggen och lodet samt för skeppsdagbok,

b) bestämmelserna om besiktning av fartyg och om fartygets befälhavare till behövliga delar samt den sociala lagstiftningen inom sjöfarten i huvuddrag, och

c) förbränningsmotorernas konstruktion, skötsel och drift i tillräcklig utsträckning liksom även de viktigaste bestämmelserna om dem, samt

3) sjötjänst under 12 månaders tid i ett fiske- eller handelsfartygs däcksavdelning eller, enligt sjöfartsverkets prövning, på annat fartyg.

Kraven enligt 2 punkten kan ersättas med förarutbildning enligt 19 § bemanningsförordningen.

47 §
Förarbrev A för fiskefartyg

För förarbrev A för fiskefartyg krävs

1) minst 18 års ålder,

2) godkänd utbildning och

3) sjötjänst under 24 månaders tid i ett fiske- eller handelsfartygs däcksavdelning.

Den utbildning som avses i 1 mom. 2 punkten kan ersättas med skepparutbildning enligt 20 § bemanningsförordningen.

Sjöfartsverket kan enligt prövning godkänna att högst 12 månader av den sjötjänst som nämns i 1 mom. 3 punkten ersätts med utbildning eller handledd praktik.

48 §
Skepparbrev B för fiskefartyg

För skepparbrev B för fiskefartyg krävs

1) minst 18 års ålder,

2) godkänd utbildning och

3) sjötjänst under 24 månaders tid i ett över 12 meter långt fiskefartygs däcksavdelning.

Den utbildning som avses i 1 mom. 2 punkten kan ersättas med vaktstyrmansutbildning enligt 21 § bemanningsförordningen.

Sjöfartsverket kan enligt prövning godkänna att högst 12 månader av den sjötjänst som nämns i 1 mom. 3 punkten ersätts med utbildning eller handledd praktik.

49 §
Skepparbrev A för fiskefartyg

För skepparbrev A för fiskefartyg krävs

1) godkänd utbildning och

2) sjötjänst under 12 månaders tid som vaktstyrman eller befälhavare på ett fiskefartyg med en längd över 12 meter.

Den utbildning som avses i 1 mom. 1 punkten kan ersättas med vaktstyrmansutbildning enligt 21 § bemanningsförordningen.

Sjöfartsverket kan enligt prövning godkänna att högst 6 månader av den sjötjänst som nämns i 1 mom. 2 punkten ersätts med sjötjänst som vaktstyrman på ett handelsfartyg.

50 §
Maskinbefälets behörighet

Om maskinbefälets behörighet bestäms i bemanningsförordningen.

51 §
Företeende av behörighetsbrev

Den som tjänstgör på fartyg skall förvara sitt behörighetsbrev ombord och uppvisa det på anfordran av behörig myndighet. Behörighetsbrevet skall också uppvisas vid påmönstring.

52 §
Förnyande av behörighetsbrev

Skepparbrev A och skepparbrev B för fiskefartyg utfärdas för fem år i sänder.

När behörighetsbrev förnyas skall innehavaren lägga fram en utredning om att hans hälsa motsvarar bestämmelserna om sjömäns hälsotillstånd och att han har bevarat sin yrkeskompetens.

Innehavaren av ett behörighetsbrev skall anses ha bevarat sin yrkeskompetens, om han har

1) minst ett års godtagbar sjötjänst i befälsuppgifter under de föregående fem åren,

2) varit verksam i uppgifter som kan jämställas med befälsuppgifterna i 1 punkten och som motsvarar hans behörighetsbrev,

3) genomgått ett godkänt repetitionsförhör eller en särskild omskolningskurs avsedd för fiskefartygsbefäl, eller har

4) minst tre månaders sjötjänst som extra medlem av befälet på ett fiskefartyg omedelbart innan befattningen tillträds.

53 §
Avsteg från den fastställda bemanningen

Om det inte i den hamn där ett fiskefartyg ligger står att få behörig besättning utan oskäligt dröjsmål eller oskäliga kostnader, kan sjöfartsverket för viss tid eller för en viss resa bevilja fartyget tillstånd att avvika från den fastställda bemanningen. Förutsättningen är att säkerheten inte äventyras genom att fartygets bemanning minskas.

Bemanningen skall kompletteras så snart det i praktiken är möjligt.

54 §
Avsteg från den i bemanningscertifikatet bestämda behörigheten

Av tvingande skäl och om sjöfartsverket anser att förfarandet inte medför fara för besättning, egendom eller miljön, kan verket på skriftlig ansökan i enskilt fall bevilja en person tillstånd att arbeta på ett visst fiskefartyg under en viss tid, som inte får överstiga sex månader åt gången, i en uppgift för vilken han inte har behörighetsbrev. En förutsättning är att personen i fråga har tillräcklig behörighet för säkert handhavande av uppgiften.

Tillstånd kan beviljas endast för en uppgift för vilken följande högre behörighetsbrev förutsätts. Om en person saknar behörighetsbrev, kan han beviljas tillstånd för den uppgift som förutsätter lägsta behörighetsbrev. En förutsättning är då att han på basis av sin utbildning och erfarenhet uppenbart förmår sköta befattningen.

12 kap

Vakthållning på finska fiskefartyg

55 §
Vakttjänst

Befälhavare ombord på ett fiskefartyg skall se till att vaktens sammansättning hela tiden är ändamålsenlig och tillräcklig med hänsyn till rådande väderleksförhållanden och andra omständigheter. I vaktens sammansättning skall även beaktas att behörig utkik ständigt hålls samt att navigationshjälpmedlen och alla anordningar som påverkar en säker navigering av fartyget är användbara och funktionsdugliga. Tillräcklig utkik skall hållas enligt regel 5 i 1972 års konvention om de internationella reglerna till förhindrande av sammanstötning till sjöss.

Kommandobryggan får aldrig lämnas obemannad.

56 §
Tjänstbarhet

Vakten och övriga arbeten på fartyget skall ordnas så att den första vakten vid resans början och de avlösande vakterna är tillräckligt utvilade när de börjar sin vakttjänst och också annars i fråga om sin prestationsförmåga i den kondition som deras uppdrag förutsätter.

57 §
Navigering

Resan skall planeras i förväg.

Under vakten skall styrd kurs, position och fart kontrolleras med tillräckligt täta mellanrum med hjälp av varje tillgängligt navigationshjälpmedel.

Vid behov skall vakthavande befäl utan dröjsmål använda styrinrättning, maskineri eller ljudsignalapparater.

Vakthavande befäl får inte tilldelas eller utföra sådana uppgifter som kan störa ett säkert framförande av fartyget.

Dagbok skall föras över rörelser och aktiviteter under vakten som berör fartygets navigering.

58 §
Väderobservationer

Vakthavande befäl skall göra väderobservationer och underrätta befälhavaren, om ogynnsamma förändringar i väderleksförhållandena, i synnerhet sådana som leder till isbildning, kan påverka fartygets säkerhet.

59 §
Vakthållning vid fiske

Utöver vad som i övrigt föreskrivs om vakthållning och ordnande av vakt skall vakthavande befäl i synnerhet beakta

1) andra fartyg som bedriver fiske och deras fångstredskap, det egna fartygets styregenskaper, i synnerhet dess stoppsträcka och girradie under marschfart då fångstredskapen ligger i vattnet,

2) säkerheten för dem som arbetar på däck,

3) minskad stabilitet och fribord som riskerar fartygets och besättningens säkerhet och som beror på exceptionella krafter orsakade av fångst, hantering och stuvning av fångsten samt ovanlig sjögång och ovanliga väderleksförhållanden,

4) närheten till konstruktioner ute på havet med särskild hänsyn till säkerhetszonerna, samt

5) vrak och andra undervattenshinder som kan förorsaka skada på fångstredskapen.

När fångsten stuvas skall uppmärksamhet fästas vid att fartyget har tillräckligt fribord och stabilitet och att de vattentäta avdelningarna är stängda under hela resan till lossningshamnen. Dessutom skall hänsyn tas till den ogynnsamma effekt som bränsleförbrukningen, förråden, ogynnsamma väderleksförhållanden och i synnerhet den is som bildats på det oskyddade däcket och däckskontruktionerna har på fartygets stabilitet.

60 §
Vakthållning när fartyget ligger för ankar

Befälhavaren skall med beaktande av fartygets och besättningens säkerhet se till att behörig vakt oavbrutet hålls på kommandobryggan eller däck medan fiskefartyget ligger för ankar.

61 §
Radiovakt

Befälhavaren skall se till att tillräcklig radiovakt hålls medan fiskefartyget befinner sig till sjöss och att vid radiovakten beaktas kraven i det internationella radioreglementet.

13 kap

Särskilda bestämmelser

62 §
Företeende av dokument

Fiskefartyg skall medföra följande giltiga dokument som på begäran skall visas upp för tillsynsmyndigheten:

1) fartygets nationalitetscertifikat och mätbrev, om fartygets storlek förutsätter det, besiktningsbevis, bemanningscertifikat och skeppsdagbok,

2) fartygets registerutdrag, som samtidigt tjänar som fiskelicens, fiskejournal och eventuellt specialtillstånd för fiske, samt

3) i ett fartyg med en längd av minst 24 meter dessutom ett certifikat som visar att fartyget uppfyller kraven i fiskefartygsdirektivet, en utrustningsförteckning och eventuella dispenscertifikat som överensstämmer med modellen i fiskefartygsdirektivet.

63 §
Mönstring

När någon antas i sjömansbefattning på ett fiskefartyg, iakttas vid mönstringen vad som föreskrivs i mönstringslagen (1005/1986) och i de bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

64 §
Undantag och tilläggskrav

Utöver vad som föreskrivs i 53 och 54 § kan sjöfartsverket i enskilda fall bevilja undantag från bestämmelserna i denna förordning eller från bestämmelser som utfärdats med stöd av den, om verket anser att tillämpningen av denna förordning eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den är oskälig. Undantagen får dock inte strida mot internationella avtal som är förpliktande för Finland.

Om ett fartyg som avses i 3 § 1 mom. används till fiske utanför Östersjöområdet, bestämmer sjöfartsverket fartygsvis vilka tilläggskrav på utrustning, konstruktioner, bemanning och behörighet fartyget skall uppfylla.

65 §
Besiktningsavgifter

Om arvoden och avgifter för besiktningar bestäms särskilt.

66 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av 2, 11 och 12 kap. i denna förordning utfärdas vid behov av trafikministeriet. I övrigt meddelas närmare föreskrifter om verkställigheten av denna förordning vid behov av sjöfartsverket.

67 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 15 februari 2000.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 1 december 1961 om fiskefartyg (531/1961) jämte ändringar.

68 §
Övergångsbestämmelser

Befintliga fiskefartyg i klass I och II grundbesiktas vid den i genom denna förordning upphävda förordningen om fiskefartyg angivna besiktningstidpunkt som följer på denna förordnings ikraftträdande. Befintliga fartyg i klass I skall uppfylla kraven i denna förordning vid en extra besiktning som utförs två år efter grundbesiktningen. Befintliga fartyg i klass II skall uppfylla kraven i denna förordning vid den mellanbesiktning som följer på grundbesiktningen.

Befintliga fartyg i klass III skall uppfylla kraven i fiskefartygsdirektivet senast fem månader efter denna förordnings ikraftträdande och de övriga kraven i denna förordning vid den mellanbesiktning som följer på grundbesiktningen.

Befintliga fartyg som används för fiske inom fångstområde I och som inte besiktats när denna förordning träder i kraft skall grundbesiktas senast den 31 december 2000.

Ett fartyg som genomgått grundbesiktning enligt denna förordning skall söka bemanningscertifikat inom sex månader efter besiktningen.

Andra utländska fiskefartyg än de som kommer från Europeiska unionens medlemsstater skall, när de ligger i finsk hamn, uppfylla kraven i Torremolinosprotokollet sedan de trätt i kraft.

Den som i minst tre års tid mellan den 15 februari 1993 och den 15 februari 2004 har arbetat i en uppgift som enligt denna förordning motsvarar behörighetsbrevet för befälsgrad är berättigad att på ansökan få behörighetsbrevet ännu den 15 februari 2005. (12.2.2004/103)

Till sjöss skall användningen av VHF-kanal 16 fortsätta åtminstone fram till den 1 februari 2005.

Rådets direktiv 97/70/EG; EGT nr L 34, 9.2.1998, s. 1

Ikraftträdelsestadganden:

7.2.2002/94:

Denna förordning träder i kraft den 15 februari 2002.

13.2.2003/106:

Denna förordning träder i kraft den 3 mars 2003.

4.9.2003/782:

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2003.

Kommissionens direktiv 2002/35/EG (32002L0035); EGT nr L 112, 27.4.2002, s. 21

12.2.2004/103:

Denna förordning träder i kraft den 16 februari 2004.

16.6.2004/529:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2004.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (32002L0084); EGT nr L 324, 29.11.2002, s. 53

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.