Beaktats t.o.m. FörfS 786/2018.

9.10.1998/744

Lag om televisions- och radioverksamhet (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L 7.11.2014/917, som gäller fr.o.m. 1.1.2015.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 § (30.4.2010/306)

1 § har upphävts genom L 30.4.2010/306.

2 § (30.4.2010/306)
Definitioner

I denna lag avses med

1) allmänheten tittare och lyssnare som inte är utvalda på förhand eller vars antal är betydande,

2) audiovisuella program filmer, televisionsprogram, förmedling av evenemang avsedda för allmänheten eller motsvarande helheter som i huvudsak består av rörliga bilder med ljud,

3) televisionsverksamhet ursprunglig sändning av ett programutbud bestående av audiovisuella program avsett att tas emot av allmänheten samtidigt enligt en fastställd programtablå,

4) beställ-TV tjänster i form av audiovisuella program som tillhandahålls användaren på basis av en programkatalog,

5) audiovisuella innehållstjänster televisionsverksamhet eller beställ-TV som tillhandahålls allmänheten i ekonomiskt syfte,

6) leverantör av audiovisuella innehållstjänster den som väljer och organiserar innehållet i sådana tjänster,

7) radioprogram nyhetssändningar, diskussionsprogram, musikprogram eller andra föreställningar i form av enbart ljudsändningar, som sänds i radio,

8) programutbud en på förhand utvald helhet av audiovisuella program eller radioprogram,

9) utövare av televisionsverksamhet en leverantör av audiovisuella innehållstjänster som själv eller genom tredje parters försorg utövar televisionsverksamhet,

10) radioverksamhet sändning av ett programutbud bestående av radioprogram avsett att tas emot av allmänheten samtidigt enligt en fastställd programtablå,

11) utövare av radioverksamhet den som har ansvar för planeringen av ett i 7 punkten avsett radioprogramutbud och som sänder radioprogramutbud eller låter sända sådana genom tredje parters försorg,

12) oberoende programproducent en sådan producent av audiovisuella program av vars aktiekapital en enskild leverantör av audiovisuella innehållstjänster innehar högst 25 procent eller flera leverantörer av audiovisuella innehållstjänster högst 50 procent och som under de senaste tre åren har producerat högst 90 procent av sina program för samma leverantör av audiovisuella innehållstjänster,

13) sponsring finansiering av eller annat ekonomiskt understöd till audiovisuella innehållstjänster, audiovisuella program eller radioprogram eller radioverksamhet för att främja sponsorns försäljning av nyttigheter eller göra honom mera känd, om sponsorn inte producerar audiovisuella program eller radioprogram eller levererar innehållstjänster eller bedriver radioverksamhet,

14) reklam varje form av meddelande, annons eller annat budskap i televisions- och radioverksamhet, som inte utgör sponsring eller produktplacering, som i regel sänds mot betalning eller annan ersättning i syfte att främja annonsörens försäljning av nyttigheter eller göra en annonsör som bedriver ekonomisk verksamhet mera känd,

15) teleköpsändning televisionssändning som innehåller erbjudanden om köp eller försäljning,

16) kommersiellt meddelande reklam, teleköpsändning, sponsring, produktplacering eller annan marknadsföring av varor eller tjänster eller främjande av anseendet hos en fysisk eller juridisk person som bedriver ekonomisk verksamhet.

3 § (30.4.2010/306)
Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på audiovisuella innehållstjänster som levereras av en i Finland etablerad fysisk person eller sammanslutning eller stiftelse, om de kan tas emot i en eller flera stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller som är part i europeiska konventionen om television över gränserna (FördrS 87/1994), nedan Europarådets televisionskonvention, samt på vidaresändning av televisions- och radioprogram i sådana fall som avses i 38 §.

Denna lag tillämpas på radioverksamhet, om en radiofrekvens som har upplåtits av Finland eller ett i Finland beläget distributionsnät används i verksamheten.

4 § (30.4.2010/306)
Begränsningar av tillämpningsområdet

Med undantag av 19 och 38 § tillämpas denna lag inte på

1) verksamhet, inom vilken de audiovisuella innehållstjänsterna eller radiosändningarna kan tas emot endast i en läroanstalt, ett sjukhus, ett hotell eller i någon annan motsvarande inrättning, eller på

2) tillfällig radioverksamhet som varar högst tre månader och som förmedlas med hjälp av radiovågor som utbreder sig fritt, om den radiosändare som används i verksamheten har en strålningseffekt på högst 50 watt.

Denna lag tillämpas inte på tjänster där tillhandahållandet av audiovisuellt innehåll inte är regelbundet med hänsyn till programmens antal eller sändningarnas förekomst och där tillhandahållandet inte är tjänstens huvudsakliga syfte, och inte heller på nätupplagor av tidningar och tidskrifter.

På utövandet av verksamhet som avses i 7 § 2 mom. och 3 mom. 1 och 2 punkten tillämpas inte 10 och 11 §, 13 § 1–6 mom. eller 14, 16 och 17 §.

På utövandet av verksamhet som avses i 7 § 3 mom. 3 punkten tillämpas inte 10, 11, 13 och 14 §.

5 § (30.4.2010/306)
Etablering

En leverantör av audiovisuella innehållstjänster har etablerat sig i Finland, om huvudkontoret finns i Finland och besluten om programtablåer eller programkataloger fattas i Finland.

Dessutom har en leverantör av audiovisuella innehållstjänster etablerat sig i Finland, om

1) huvudkontoret finns eller besluten om leverantörens programtablåer eller programkataloger fattas i någon annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller som är part i Europarådets televisionskonvention, och en betydande del av de anställda finns i Finland,

2) en betydande del av de anställda arbetar i flera stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller som är part i Europarådets televisionskonvention och huvudkontoret finns i Finland,

3) ingen betydande del av de anställda arbetar i någon stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller som är part i Europarådets televisionskonvention, men leverantören har inlett verksamheten i enlighet med finsk lagstiftning och utövaren bedriver ekonomiskt betydande verksamhet i Finland, eller om

4) leverantören har sitt huvudkontor i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller som är part i Europarådets televisionskonvention, men besluten om programtablåer eller programkataloger fattas i någon annan stat, eller om situationen är den motsatta, då en betydande del av de anställda arbetar i Finland.

6 § (30.4.2010/306)
Etablering i vissa undantagsfall

En utövare av televisionsverksamhet som inte har etablerat sig i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat som är part i Europarådets televisionskonvention, anses ha etablerat sig i Finland, om denna använder

1) en satellitupplänk belägen i Finland, eller

2) satellitkapacitet som tillhör ett finskt företag.

2 kap

Utövande av televisions- och radioverksamhet

7 § (23.5.2003/394)
Rätt att utöva televisions- och radioverksamhet

För utövande av televisions- eller radioverksamhet i ett sådant markbundet masskommunikationsnät som avses i 2 § kommunikationsmarknadslagen (393/2003) skall koncession i andra fall än de som avses i 2 och 3 mom. sökas hos statsrådet (programkoncession).

Koncession för radioverksamhet som pågår högst tre månader i ett analogt markbundet masskommunikationsnät som avses i 2 § kommunikationsmarknadslagen skall sökas hos Kommunikationsverket. Kommunikationsverket skall bevilja koncession, om radiofrekvenser kan anvisas för verksamheten och det inte finns grundad anledning att misstänka att sökanden bryter mot denna lag eller någon annan lag som gäller televisions- och radioverksamhet.

Koncession för utövande av televisions- eller radioverksamhet i ett sådant digitalt markbundet masskommunikationsnät som avses i 2 § i kommunikationsmarknadslagen skall sökas hos Kommunikationsverket, om

1) verksamheten pågår högst tre månader,

2) verksamheten per vecka pågår högst åtta timmar, eller om

3) verksamheten utövas i ett digitalt markbundet masskommunikationsnät som i den plan för användning av frekvensområden som avses i 6 § i lagen om radiofrekvenser och teleutrustningar (1015/2001) är reserverad för sådan televisions- eller radioverksamhet eller tillhandahållande av andra tjänster som använder DVB-H-standarden eller en motsvarande standard.

(22.12.2006/1251)

En utövare av televisions- eller radioverksamhet som har en av statsrådet beviljad koncession för digital sändningsverksamhet får sända sitt med stöd av koncessionen tillhandahållna programutbud utan särskild koncession även i ett i 3 mom. 3 punkten avsett nät. Programutbudet skall sändas samtidigt och till innehållet oförändrat inom ett koncessionsenligt eller annat ursprungligt sändningsområde. Rundradion Ab får på motsvarande sätt sända sitt televisions- och radioprogramutbud enligt lag på det sätt som avses i detta moment. (22.12.2006/1251)

Kommunikationsverket skall bevilja koncession för sådan verksamhet som avses i 3 mom., om det inte finns grundad anledning att misstänka att sökanden bryter mot denna lag eller någon annan lag som gäller televisions- eller radioverksamhet.

7 a § (30.4.2010/337)
Rundradion Ab:s rätt att utöva televisions- och radioverksamhet

Rundradion Ab får utöva sådan allmännyttig televisions- och radioverksamhet som avses i 7 § i lagen om Rundradion Ab (1380/1993) utan koncession. Statsrådet är skyldigt att sörja för att bolaget får tillgång till den mängd kapacitet i ett markbundet televisions- och radionät eller frekvenser i ett radionät som det behöver i verksamheten och som föreskrivits för bolaget i den statsrådsförordning som avses i 6 § i lagen om radiofrekvenser och teleutrustningar (1015/2001) samt för att bolaget kan använda dem på ett ändamålsenligt sätt. Närmare bestämmelser om ett teleföretags skyldighet att reservera en tillräcklig mängd av ovan nämnd kapacitet finns i 10 § 3 mom. i kommunikationsmarknadslagen.

7 b § (23.5.2003/394)
Anmälan till Kommunikationsverket

I fråga om annan televisions- och radioverksamhet än sådan som avses i 7 och 7 a § skall en anmälan enligt 15 § 1 mom. göras till Kommunikationsverket innan verksamheten inleds.

8 § (16.11.2001/1016)

8 § har upphävts genom L 16.11.2001/1016.

9 § (23.5.2003/394)
Koncessionsmyndighet

En koncession som avses i 7 § 1 mom. ledigförklaras och beviljas av statsrådet. Kommunikationsverket beviljar en koncession som avses i 7 § 2 och 3 mom. Kommunikationsverket behöver inte ledigförklara en koncession.

10 §
Förutsättningar för beviljande av koncession

Koncessionsmyndigheten skall när koncessioner ledigförklaras och beviljas sträva efter att främja yttrandefriheten och göra programutbudet mångsidigare samt tillgodose behoven hos särskilda grupper bland allmänheten med beaktande av den sammantagna televisionsverksamhet och radioverksamhet som utövas på området.

Koncession kan beviljas en fysisk person eller sammanslutning eller stiftelse som är solvent och har en uppenbar förmåga att utöva sådan regelbunden verksamhet som koncessionen avser.

10 a § (23.5.2003/394)
Ansökningsavgift

Koncessionssökande är skyldiga att i samband med en koncessionsansökan som avses i 7 § 1 mom. betala en ansökningsavgift på 1 000 euro till staten.

Koncessionssökande är skyldiga att i samband med en koncessionsansökan som avses i 7 § 2 och 3 mom. betala en ansökningsavgift på 100 euro till Kommunikationsverket.

11 §
Koncessionsbestämmelser

Koncessionsmyndigheten har rätt att i anslutning till koncessionerna meddela sådana bestämmelser om programverksamheten som behövs för säkerställande av ett mångsidigt programutbud och med hänsyn till behoven hos särskilda grupper bland allmänheten.

Koncessionsmyndigheten har även rätt att meddela bestämmelser som gäller

1) utsändningarnas regionala hörbarhet eller sebarhet,

2) sändningstiden per dygn, och

3) sändningstekniken och överföringskapaciteten.

(23.5.2003/394)

3 mom. har upphävts genom L 14.6.2002/490. (14.6.2002/490)

4 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1190. (22.12.2005/1190)

11 a § (22.12.2005/1190)
Ändring av koncessionsbestämmelser

En koncession kan på ansökan av koncessionshavaren eller med dennes samtycke ändras under koncessionens giltighetstid. Koncessionen kan även i övrigt ändras under koncessionens giltighetstid, om detta är nödvändigt av en särskild orsak som beror på den tekniska utvecklingen eller en väsentlig förändring i verksamhetsbetingelserna för den koncessionsberoende verksamheten.

12 § (22.12.2005/1190)
Giltighetstiden för koncessioner

Koncessionsmyndigheten kan bevilja koncession för televisions- eller radioverksamhet för högst tio år.

Koncessionsmyndigheten kan med avvikelse från 1 mom. bevilja koncession för verksamhet som avses i 7 § 2 mom. och 3 mom. 1 punkten för högst tre månader. Med stöd av de bestämmelser som nämns i detta moment kan verksamhetsutövaren inte beviljas koncessioner för tre månaders perioder som följer omedelbart på varandra.

Koncessionsmyndigheten kan med avvikelse från 1 mom. bevilja koncession för verksamhet som avses i 7 § 3 mom. 2 punkten för högst ett år.

12 a § (30.4.2010/306)
Förlängning av programkoncession

På grund av vägande skäl som sammanhänger med den sändningstekniska utvecklingen eller en ändamålsenlig användning av frekvenser kan koncessionsmyndigheten förlänga giltighetstiden högst fram till utgången av år 2016 för sådana koncessioner som ger rätt att sända televisionsprogramutbud i kanalknippe B eller C enligt punkt 1 i bilagan till statsrådets förordning om användningsplan för frekvensområden för televisions- och radioverksamhet samt för koncessionsberoende televerksamhet (680/2007).

Lika villkor ska gälla för koncessionshavarna när fortsatta tillstånd beviljas enligt 1 mom.

12 a § gäller temporärt 1.5.2010–31.12.2010.

13 § (30.4.2010/306)
Överföring av koncession och förändringar i den faktiska bestämmanderätten

En koncession som har beviljats för televisions- eller radioverksamhet får inte överföras på någon annan. Koncessionen förfaller om koncessionshavaren överför den på någon annan. Koncessionsmyndigheten ska genom sitt beslut fastställa att koncessionen förfallit.

Om den faktiska bestämmanderätten i förhållande till koncessionshavaren förändras, kan koncessionsmyndigheten godkänna förändringen så som föreskrivs i 4 mom. eller återkalla koncessionen så som föreskrivs i 5 mom. Vad som föreskrivs ovan tillämpas också, om koncessionshavarens faktiska bestämmanderätt i förhållande till den verksamhet som koncessionen avser förändras så att koncessionshavaren inte längre kan anses vara en i 2 § avsedd utövare av televisions- eller radioverksamhet i fråga om den verksamhet som koncessionen avser.

Anmälan om sådan överföring eller förändring som avses i 1 och 2 mom. ska omedelbart göras till koncessionsmyndigheten. Koncessionshavaren kan begära ett förhandsbeslut i ärendet. Koncessionsmyndigheten ska meddela ett beslut senast inom två månader från det att anmälan eller ansökan anlände till myndigheten. Om förändringen i det bestämmande inflytandet beror på ett företagsförvärv som enligt konkurrenslagen (948/2011) ska meddelas till Konkurrens- och konsumentverket eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer ("EG:s koncentrationsförordning") till kommissionen, ska koncessionsmyndigheten meddela ett beslut senast inom två månader från den dag då företagsförvärvsärendet har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft. (30.11.2012/667)

Koncessionsmyndigheten kan godkänna en förändring i den faktiska bestämmanderätten, om det är uppenbart att

1) förutsättningarna enligt 10 § för beviljande av koncession uppfylls, och

2) verksamheten fortgår i enlighet med koncessionsvillkoren.

Koncessionsmyndigheten ska i ett annat fall än ett sådant som avses i 4 mom. återkalla koncessionen om det konstateras att den faktiska bestämmanderätten har förändrats.

Överföring av koncession inom en koncern mellan moderbolaget och ett dotterbolag som är helt i dess ägo betraktas inte som en sådan överföring av koncession som utgör förutsättning för att koncessionen förfaller. Koncessionsmyndigheten ska omedelbart underrättas om en sådan överföring.

Om koncessionshavaren försätts i konkurs, upphör koncessionen omedelbart att gälla.

L om konkurrensbegränsningar 480/1992 har upphävts genom KonkurrensL 948/2011, som gäller fr.o.m. 1.11.2011, se KonkurrensL 948/2011 23 §.

14 § (22.12.2005/1190)
Hur koncession förfaller

En koncession som har beviljats för televisions- eller radioverksamhet förfaller, om sådan regelbunden verksamhet som koncessionen avser inte har inletts senast inom sex månader från början av koncessionsperioden eller om den regelbundna sändningsverksamheten har avbrutits för längre tid än 30 dygn. Verksamheten kan anses stämma överens med koncessionen endast om den utövas på alla de frekvenser eller områden som koncessionen berättigar till. Kommunikationsverket skall på basis av sin utredning fastställa att en koncession har förfallit.

Koncessionsmyndigheten kan bevilja tillstånd att avvika från 1 mom., om det för detta finns ett synnerligen vägande skäl som ansluter sig till verksamhetsbetingelserna. Koncessionshavaren skall ansöka om undantagslov hos koncessionsmyndigheten före utgången av den tid som föreskrivits som förutsättning för att en koncession förfaller.

15 § (23.5.2003/394)
Anmälan om verksamhet

En anmälan som avses i 7 b § skall innehålla följande uppgifter:

1) utövarens eller dennes ombuds namn, firma, kontaktinformation samt utövarens hemort,

2) det område där verksamheten utövas,

3) en allmän beskrivning av det programutbud som tillhandahålls eller planeras, och

4) den plats där de inspelningar som förutsätts i radioansvarighetslagen (219/1971) kan ses eller höras.

Kommunikationsverket skall på begäran av den som utövar televisions- eller radioverksamhet inom en vecka ge en bekräftelse på att verket har tagit emot en anmälan om verksamheten.

Om förändringar inträffar i de uppgifter som avses i 1 mom., skall detta utan dröjsmål anmälas till Kommunikationsverket.

15 a § (23.5.2003/394)
Skyldighet att ha beredskap för undantagsförhållanden och att förmedla meddelanden från myndigheter

En utövare av televisions- eller radioverksamhet med sådan koncession som avses i 7 § 1 mom. skall genom beredskapsplanering och förberedelser för undantagsförhållanden sörja för att verksamheten fortgår så störningsfritt som möjligt även under sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen (1080/1991) samt vid störningar under normala förhållanden. En sådan utövare av televisions- eller radioverksamhet som avses i detta moment är också skyldig att utan ersättning förmedla meddelanden från myndigheter till allmänheten, om det är nödvändigt för att rädda människoliv eller egendom eller trygga verksamheten i samhället.

Närmare bestämmelser om den skyldighet som utövare av televisions- eller radioverksamhet har enligt 1 mom. kan utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelserna kan gälla sådant utövande av televisions- eller radioverksamhet som är nödvändigt för att rädda människoliv eller säkerställa ledandet av eller säkerheten i samhället eller näringslivets funktionsförmåga.

Kommunikationsministeriet kan meddela anvisningar om den skyldighet som utövare av televisions- eller radioverksamhet har enligt 1 mom.

Utövare av televisions- eller radioverksamhet har rätt att ur den försörjningsberedskapsfond som avses i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992) få ersättning för kostnader som orsakas av en skyldighet enligt denna paragraf endast om kostnaderna med hänsyn till den utövade televisions- eller radioverksamhetens art och omfattning är avsevärda och orsakas av tekniska nyttigheter som beställts på begäran av kommunikationsministeriet. Kommunikationsministeriet bestämmer om ersättande av kostnaderna.

3 kap

Programutbud

16 § (30.4.2010/306)
Europeiskt programutbud

En utövare av televisionsverksamhet ska för europeiska program reservera största delen av sin årliga sändningstid, till vilken inte räknas sådan tid som har reserverats för nyheter, sportevenemang, underhållningsprogram av tävlingskaraktär, reklam, text-tv-sändningar eller teleköpsändningar.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om hurdana program som ska anses vara i 1 mom. avsedda europeiska program i överensstämmelse med artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 89/522/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster).

Leverantörer av beställ-TV ska främja tillgången till europeiska produktioner i sina tjänster.

17 § (14.6.2002/490)
Oberoende producenters program

En utövare av televisionsverksamhet skall för program som producerats av oberoende producenter reservera 15 procent av sin sändningstid, till vilken inte räknas sådan tid som reserverats för nyheter, sportevenemang, underhållningsprogram av tävlingskaraktär, reklam, teleköpsändningar och text-tv-sändningar, eller alternativt 15 procent av sin budget för programutbud. Hälften av de program som inräknas i de oberoende producenternas ovan nämnda andel skall ha producerats under de senaste fem åren.

18 §
Lokal televisionsverksamhet

Bestämmelserna i 16 och 17 § gäller inte televisionsverksamhet i lokala televisionsnät eller sådana sändningar som utanför Finland inte kan tas emot i någon stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller som är part i Europarådets televisionskonvention.

19 § (17.6.2011/712)
Program skadliga för barns utveckling

Bestämmelser om tillhandahållande av program som är skadliga för barns utveckling i televisionsverksamhet och beställ-TV ingår i lagen om bildprogram (710/2011).

19 a § (27.8.2010/733)
Syn- och hörselskadades tillgång till programutbud

Televisionsprogram på finska eller svenska ska förses med textning och andra program ska förses med referat eller med en tjänst där texten i ett textat program omvandlas till ljud (ljud- och textningstjänst) i enlighet med denna paragraf.

Ljud- och textningstjänsten ska införas i de allmännyttiga programutbud som avses i lagen om Rundradion Ab. Ljud- och textningstjänsten ska också på det sätt som anges närmare genom förordning av statsrådet införas i sådana programutbud som tjänar allmänintresset och som sänds med stöd av en riksomfattande programkoncession. Programutbud anses tjäna allmänintresset när de är mångsidiga och innehåller finsk- och svenskspråkiga program och när de enligt koncessionen ska innehålla nyhets- och aktualitetsprogram. Ljud- och textningstjänst behöver inte införas i musikföreställningar och sport- och barnprogram. Kostnader som ljud- och textningstjänsten medför för utövare av annan än allmännyttig televisionsverksamhet får inte överskrida en procent av utövarens omsättning under föregående räkenskapsperiod.

Genom förordning av statsrådet får det införas gradvis stigande kvoter uttryckta i andelar av programtimmarna för de program som ska förses med ljud- och textningstjänst. För programutbud enligt 2 mom. som sänds med stöd av en riksomfattande programkoncession kan kvoten åren 2011–2016 vara 10–50 procent av programmen och för allmännyttiga program 50–100 procent. Bestämmelser om det tekniska genomförandet och sändandet av ljud- och textningstjänsten får utfärdas genom förordning av statsrådet. Kostnaden per programtimme för ljud- och textningstjänsten ska fastställas genom förordning av statsrådet för två kalenderår i sänder.

20 §
Utövande av ensamrätt

Har en utövare av televisionsverksamhet utverkat ensamrätt att sända ett sådant evenemang som någon stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har tagit in i en av Europeiska gemenskapernas kommission verifierad förteckning som avses i artikel 3a.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, får ensamrätten inte utövas på ett sådant sätt att en betydande del av allmänheten i staten i fråga inte kan följa sändningen av evenemanget på en avgiftsfri televisionskanal på det sätt som bestäms i staten i fråga.

Vad som i 1 mom. föreskrivs om utövande av ensamrätt, tillämpas på motsvarande sätt på evenemang som nämns i den förteckning som avses i artikel 9a.2 i protokollet om ändring av europeiska konventionen om television över gränserna CM (98)93. (14.6.2002/490)

Vid behov regleras genom förordning av statsrådet vilka evenemang som i Finland på grund av sin samhälleliga betydelse är sådana att sändningarna av dem skall förmedlas till Finlands territorium på ett sådant sätt att en betydande del av allmänheten kan följa dem i en fritt mottagbar form, helt eller delvis, som antingen direkt eller bandad sändning. En televisionssändning av ett sådant evenemang av samhällelig betydelse som avses i detta moment anses vara förmedlad till en betydande del av allmänheten, om 90 procent av befolkningen kan ta emot sändningen utan att betala någon separat ersättning. (23.5.2003/394)

Om en utövare av televisionsverksamhet som har utverkat ensamrätt inte själv genomför en sändning som avses i 1 mom., är utövaren skyldig att överlåta sändningsrätten som gäller evenemanget till en annan utövare av televisionsverksamhet, om denne begär det minst sex månader innan evenemanget börjar. Den utövare av televisionsverksamhet som överlåter sändningsrätten har rätt till full ersättning för överlåtelsen. (23.5.2003/394)

20 a § (23.5.2003/394)
Förfarande för utövande av ensamrätt

Har en överenskommelse om en sådan överlåtelse av sändningsrätt som avses i 20 § 4 mom. inte nåtts, kan en utövare av televisionsverksamhet som har utverkat ensamrätt eller en utövare av televisionsverksamhet som anhållit om rätt till överlåtelse i enlighet med 20 § 4 mom. föra ärendet till Kommunikationsverket för behandling senast tre månader innan evenemanget börjar. Kommunikationsverket kan besluta vad som skall betraktas som full ersättning enligt 20 § 4 mom. Ersättningen skall bygga på de priser som betalas för motsvarande rättigheter på en konkurrensutsatt marknad. Kommunikationsverket kan även i sitt beslut ställa tekniska villkor för överlåtelsen.

Ett beslut som avses i denna paragraf kan förenas med vite på det sätt som bestäms i viteslagen (1113/1990).

4 kap (30.4.2010/306)

Kommersiella meddelanden

21 § (30.4.2010/306)
Allmänna principer

Ett kommersiellt meddelande måste vara klart identifierbart som sådant.

Personer som regelbundet förekommer i nyhets- eller aktualitetsprogram får varken i bild eller ljud användas i kommersiella meddelanden.

Bestämmelser om marknadsföring som strider mot god sed finns i 2 kap. 2 § i konsumentskyddslagen (38/1978).

22 § (30.4.2010/306)
Placeringen av televisionsreklam och teleköpsändningar

Televisionsreklam och teleköpsändningar ska åtskiljas från de audiovisuella programmen genom en ljud- eller bildsymbol eller genom att skärmbilden delas.

Reklam och teleköpsändningar ska placeras mellan de audiovisuella programmen. De kan dock placeras också inne i audiovisuella program, om programmets enhetlighet och värde och de rättigheter som innehavare av upphovsrätt har inte kränks.

I program som är uppbyggda av fristående delar eller i sportprogram och i andra audiovisuella program som har pauser får reklam och teleköpsändningar placeras bara mellan delarna eller under pauserna.

Enstaka reklaminslag och teleköpsändningar är förutom i sportsändningar förbjudna.

23 § (30.4.2010/306)
Avbrytande av vissa audiovisuella program för reklam

Filmer, televisionsfilmer, nyhetsprogram och barnprogram som ingår i en utövares televisionsverksamhet får avbrytas för reklam eller teleköpsändningar en gång i varje tablålagd period på 30 minuter.

Barnprogram får dock avbrytas för reklam eller teleköpsändningar endast om programmets tablålagda längd överstiger 30 minuter.

Televisionssändningar av religiösa evenemang får inte avbrytas av reklam eller teleköpsändningar.

24 § (30.4.2010/306)
Marknadsföring av vissa produkter

Bestämmelser om reklam som gäller tobaksprodukter finns i lagen om åtgärder för inskränkande av tobaksrökning (693/1976). Bestämmelser om reklam och säljfrämjande verksamhet som gäller alkoholdrycker finns i alkohollagen (1143/1994). Bestämmelser om marknadsföring av läkemedel finns i läkemedelslagen (395/1987).

25 § (30.4.2010/306)
Skyddande av minderåriga

I teleköpsändningar är det inte tillåtet att uppmana barn att ingå förbindelser om köp eller hyrning av varor eller tjänster.

Bestämmelser om marknadsföring som strider mot god sed och rikter sig till eller i allmänhet når minderåriga finns i 2 kap. 2 § i konsumentskyddslagen.

26 § (30.4.2010/306)
Sponsring av program och tjänster

En sponsor får inte inverka på innehållet i ett sponsrat audiovisuellt program eller radioprogram eller på innehållet i en audiovisuell innehållstjänst eller på placering av program i programutbudet på ett sätt som återverkar på det ansvar som leverantören av den audiovisuella innehållstjänsten eller utövaren av radioverksamhet har eller på dennes redaktionella oberoende i fråga om programmen.

Sponsorns namn eller symbol ska anges tydligt i början eller slutet av sponsrade audiovisuella program och radioprogram.

Sponsrade audiovisuella program eller radioprogram får inte uppmuntra till att köpa eller hyra sponsorns eller en tredje parts produkter eller tjänster, genom att särskilt och reklammässigt hänvisa till dessa produkter eller tjänster eller på något annat sätt.

27 § (30.4.2010/306)
Förbjuden sponsring

Ett företag som huvudsakligen tillverkar eller marknadsför tobaksprodukter får inte sponsra program, audiovisuella innehållstjänster eller radioverksamhet.

Om sponsorn för ett program är ett företag vars verksamhet omfattar tillverkning eller försäljning av medicinska produkter eller medicinska behandlingar, kan företagets namn eller symbol anges i anslutning till programmet med beaktande av 26 §. I detta sammanhang får dock inte sådana medicinska produkter eller medicinska behandlingar föras fram som i Finland kan erhållas bara på läkarordination.

Nyhets- eller aktualitetsprogram får inte sponsras.

28 § (30.4.2010/306)
Produktplacering

Att mot ersättning placera in en produkt, en tjänst eller ett varumärke i ett audiovisuellt program (produktplacering) är förbjudet.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. ska produktplacering vara tillåten i

1) biograffilmer,

2) filmer eller serier producerade för audiovisuella innehållstjänster,

3) sportprogram,

4) lätta underhållningsprogram.

Bestämmelserna i 2 mom. gäller inte barnprogram eller tobaksprodukter eller produkter som framställts av företag som huvudsakligen tillverkar eller marknadsför tobaksprodukter eller sådana medicinska behandlingar som i Finland bara kan fås på läkarordination.

28 a § (30.4.2010/306)
Rekvisita och produktvinster

Som produktplacering betraktas också gratis tillhandahållande av rekvisita eller produktvinster för att de ska ingå i ett audiovisuellt program, om de är av betydande värde.

Produktplacering som avses i 1 mom. är tillåten i andra än barnprogram.

28 b § (30.4.2010/306)
Genomförande av produktplacering

Vid produktplacering får inte

a) programinnehållet eller programläggningen påverkas,

b) anskaffning av produkter eller tjänster uppmuntras,

c) reklammässigt eller i övrigt särskilt hänvisas till produkter,

d) produkter otillbörligen framhävas.

Allmänheten ska tydligt informeras om att det förekommer produktplacering i ett audiovisuellt program, antingen i form av text eller genom en symbol som genomgående används av leverantörerna av innehållstjänster. Informationen ska visas i början och slutet av det audiovisuella programmet och efter varje reklamavbrott. Informationen får inte vara reklammässig.

Information om produktplacering behöver dock inte ges, om det audiovisuella programmet i fråga varken har producerats eller beställts av leverantören av innehållstjänster själv eller av ett närstående företag till en sådan leverantör och om det inte går att få fram uppgifter om produktplacering som ingår i programmet utan oskäligt besvär.

29 § (30.4.2010/306)
Tidsbegränsningar för teleköpsändningar och televisionsreklam

Televisionsreklamens och teleköpsändningarnas längd inom en given timme mellan hela klockslag får inte överstiga 12 minuter, med undantag för kanaler på vilka endast teleköpsändningar sänds.

Vad som bestäms i 1 mom. tillämpas inte på meddelanden från en utövare av televisionsverksamhet om dennes egna audiovisuella program och produkter med direkt koppling till dessa program, sponsormeddelanden, produktplacering och sådana i 32 § avsedda sändningsblock som är reserverade för teleköpsändningar.

30 § (30.4.2010/306)
Markering och tidsbegränsningar för radioreklam

Radioreklam ska åtskiljas från de övriga radioprogrammen genom en ljudsymbol eller på något annat tydligt sätt.

Sändningstiden för radioreklam får inte överstiga tio procent av den dagliga sändningstiden. Reklamens längd i radiosändningar får dock under två hela timmar som följer på varandra vara sammanlagt högst 24 minuter.

31 § (30.4.2010/306)
Ideell och samhällelig reklam

Reklam vars syfte är att föra fram en sak eller idé eller i anknytning därtill göra annonsören mera känd eller främja en persons anseende (ideell och samhällelig reklam) ska åtskiljas från de audiovisuella programmen genom en ljud- eller bildsymbol eller genom att skärmbilden delas. Ideell och samhällelig reklam ska placeras mellan de audiovisuella programmen eller självständiga delar av ett program. Den får också placeras inne i audiovisuella program, om det inte kränker programmets enhetlighet och värde och upphovsrättshavarnas rättigheter. Televisionssändningar av religiösa evenemang får inte avbrytas av ideell eller samhällelig reklam. Bestämmelserna i 19 § 1 mom. gäller i tillämpliga delar ideell och samhällelig reklam.

32 § (30.4.2010/306)
Sändningsblock reserverade för teleköpsändningar

Sändningsblock för teleköpsändningar ska ha en sammanhängande varaktighet av minst 15 minuter på en kanal som inte har reserverats uteslutande för teleköpsändningar.

Sändningsblock för teleköpsändningar ska tydligt kunna identifieras som sådana genom en bild- och ljudsymbol.

33 § (30.4.2010/306)
Kanaler reserverade för teleköpsändningar och säljfrämjande verksamhet

Bestämmelserna i 19 § 1 mom. ska i tillämpliga delar iakttas i fråga om televisionskanaler som uteslutande sänder reklam, teleköpsändningar eller audiovisuella program som har anknytning till sådan säljfrämjande verksamhet som utövaren av televisionsverksamhet själv bedriver.

Bestämmelserna i 16, 17 och 22 § samt 29 § 1 mom. tillämpas inte på sådana televisionskanaler som uteslutande sänder reklam, teleköpsändningar eller audiovisuella program som har anknytning till sådan säljfrämjande verksamhet som utövaren av televisionsverksamhet själv bedriver.

5 kap

Styrning och tillsyn

34 § (23.5.2003/394)
Allmän styrning och utvecklande

Kommunikationsministeriet sköter den allmänna styrningen och utvecklandet av televisions- och radioverksamheten.

35 § (30.4.2010/306)
Tillsynsmyndigheter

Kommunikationsverket övervakar iakttagandet av denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den, med undantag för 25 §.

Konsumentombudsmannen övervakar att 25 § iakttas. Konsumentombudsmannen kan med stöd av konsumentskyddslagen ingripa när det gäller kommersiella meddelanden som avses i denna lag, om innehållet i sändningarna är sådan marknadsföring som är olämplig för konsumenterna. Konsumentombudsmannen kan inte ingripa när det gäller sådana reklam som avses i 31 §.

Kommunikationsverket ska vid behov samarbeta med en tillsynsmyndighet som motsvarar Kommunikationsverket i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller som är part i Europarådets televisionskonvention. I samarbetet kan ingå utbyte av information som erhållits med stöd av denna lag med tillsynsmyndigheten i en annan stat.

35 a § (23.11.2007/1068)
Tillsynsavgift

För att täcka de kostnader som tillsynen över televisions- och radioverksamheten medför tas det för Kommunikationsverket ut en tillsynsavgift för televisions- och radioverksamhet.

35 b § (23.11.2007/1068)
Betalningsskyldighet

Rundradion Ab och utövare av televisions- eller radioverksamhet som har en koncession som avses i 7 § 1 mom. är skyldiga att betala tillsynsavgift.

Betalningsskyldigheten börjar det kalenderår under vilket koncessionen för utövaren av televisions- eller radioverksamhet börjar gälla. Tillsynsavgiften för televisions- och radioverksamhet återbetalas inte, om utövaren av televisions- eller radioverksamhet upphör med sin verksamhet under kalenderåret.

35 c § (23.11.2007/1068)
Tillsynsavgiftens storlek

De årliga tillsynsavgifterna för televisions- och radioverksamhet är följande:

1) Rundradion Ab, 165 000 euro,

2) utövare av annan än regional televisionsverksamhet, 16 000 euro för varje koncessionsenligt televisionsprogramutbud,

3) utövare av regional televisionsverksamhet, 800 euro för varje koncessionsenligt televisionsprogramutbud,

4) utövare av radioverksamhet som utövar radioverksamhet på frekvenser för rikstäckande eller därmed jämförbar koncessionsberoende användning, 8 000 euro för varje koncessionsenligt radioprogramutbud,

5) utövare av radioverksamhet som utövar radioverksamhet på frekvenser för regional eller lokal koncessionsberoende användning, 800 euro för varje koncessionsenligt radioprogramutbud,

6) utövare av radioverksamhet som är verksamma endast i televisionsnät, 8 000 euro för varje koncessionsenligt radioprogramutbud.

35 d § (23.11.2007/1068)
Påförande och uttagande av tillsynsavgiften

Tillsynsavgiften för televisions- och radioverksamhet tas årligen ut i två poster. Avgiften påförs av Kommunikationsverket. I Kommunikationsverkets beslut om påförande av avgift får ändring sökas enligt 40 §.

Tillsynsavgiften får drivas in utan dom eller beslut på det sätt som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961). Om avgiften inte betalas senast på förfallodagen, tas på det obetalda beloppet ut en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § i räntelagen (633/1982). I stället för dröjsmålsränta kan myndigheten ta ut en dröjsmålsavgift om fem euro, om dröjsmålsräntan understiger detta belopp.

6 kap

Tvångsmedel, påföljder och ändringssökande

36 § (23.5.2003/394)
Tvångsmedel

Om en utövare av televisions- eller radioverksamhet eller något annat teleföretag som avses i kommunikationsmarknadslagen bryter mot denna lag eller mot bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den, kan tillsynsmyndigheten ge utövaren en anmärkning och ålägga denne att avhjälpa sitt fel eller sin försummelse. Ett beslut kan förenas med vite på det sätt som bestäms i viteslagen.

I fråga om de i 35 § nämnda bestämmelser vars efterlevnad övervakas av konsumentombudsmannen iakttas 2 kap. 16, 17, 19 och 20 § i konsumentskyddslagen. (31.1.2013/129)

36 a § (23.5.2003/394)
Påföljdsavgift

En utövare av televisions- eller radioverksamhet som handlar i strid med 3 eller 4 kap. och trots uppmaning inte inom en tid som den tillsynsmyndighet som avses i 35 § satt ut rättar sitt förfarande, kan påföras en påföljdsavgift. Påföljdsavgift får inte påföras, om förfarandet inte har nämnvärd inverkan på uppnåendet av målen för denna lag eller om det med hänsyn till tryggandet av målen annars är uppenbart ogrundat att påföra en påföljdsavgift.

Vid fastställandet av påföljdsavgift skall arten och omfattningen av förfarandet samt dess varaktighet beaktas.

Avgiftens storlek är minst 1 000 euro och högst en miljon euro. Om gärningen eller försummelsen har synnerligen omfattande verkningar för uppnåendet av målen för denna lag, får nämnda belopp överskridas. Avgiften får dock utgöra högst 5 procent av omsättningen för den koncessionsberoende verksamhet som utövaren av televisions- eller radioverksamhet bedrivit under det föregående året.

Påföljdsavgiften påförs av marknadsdomstolen på framställning av den tillsynsmyndighet som avses i 35 §. Bestämmelser om handläggningen och utredningen av ärenden i marknadsdomstolen finns i lagen om rättegång i marknadsdomstolen (100/2013). Påföljdsavgiften ska betalas till staten. (31.1.2013/129)

Påföljdsavgiften verkställs utan dom eller beslut med iakttagande av lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961). Verkställigheten av avgiften sköts av Rättsregistercentralen. Genom förordning av statsrådet kan utfärdas närmare bestämmelser om verkställigheten av påföljdsavgiften. I förordningen kan det bestämmas om anmälningsskyldighet för myndigheterna när den är av betydelse för verkställigheten av påföljdsavgiften, återbetalning av påföljdsavgift och andra liknande omständigheter som är relevanta för verkställigheten av avgiften.

37 § (23.5.2003/394)
Återkallande av koncession och avbrytande av verksamhet

Tillsynsmyndigheten kan återkalla en koncession som har beviljats för televisions- eller radioverksamhet eller bestämma att en verksamhet som avses i 7 b § skall avbrytas helt eller delvis, om

1) utövaren av verksamheten trots åtgärder som bestämts enligt 36 eller 36 a § allvarligt och upprepade gånger bryter mot denna lag eller mot bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den, eller om

2) den radiofrekvens som verksamheten enligt koncessionen förutsätter inte längre kan anvisas för verksamheten.

Återkallande av koncession med stöd av 1 mom. medför inte såsom åtgärd ersättningsskyldighet för staten.

38 § (30.4.2010/306)
Avbrytande av vidaresändning

Statsrådet kan bestämma att vidaresändning av ett televisionsprogramutbud med ursprung utanför Finland ska avbrytas, om i programutbudet upprepade gånger uppenbart, grovt och allvarligt begåtts en gärning som utgör brott enligt 11 kap. 10 § i strafflagen (39/1889) eller brutits mot bestämmelserna i 19 § 1 och 2 mom. i denna lag. Det kan bestämmas att vidaresändning av ett programutbud ska avbrytas för högst en månad.

Om den utövare av televisionsverksamhet som är ansvarig för ett televisionsprogramutbud som avses i 1 mom. har etablerat sig i någon stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska det förfarande som anges i artikel 2a.2 i direktivet om audiovisuella medietjänster iakttas när det bestäms att vidaresändningen av televisionsprogramutbudet avbryts. Om en utövare av televisionsverksamhet har etablerat sig i någon stat som inte hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, men är part i Europarådets televisionskonvention, ska det förfarande som bestäms i artikel 24.1 och 24.2 i konventionen iakttas när det bestäms att vidaresändningen avbryts.

39 §
Televisions- och radioverksamhet utan tillstånd

Den som utövar televisions- eller radioverksamhet utan koncession som avses i denna lag eller utan att göra anmälan enligt denna lag eller på ett sätt som strider mot ett förbud som meddelats med stöd av 37 eller 38 § skall för utövande av televisions- eller radioverksamhet utan tillstånd dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

40 § (27.8.2010/733)
Ändringssökande

Statsrådets, kommunikationsministeriets eller Kommunikationsverkets beslut får överklagas genom besvär så som bestäms i förvaltningsprocesslagen. Statsrådet, kommunikationsministeriet, Kommunikationsverket och konsumentombudsmannen kan i sina beslut bestämma att besluten ska iakttas även om de överklagas.

Ändring i ett sådant beslut av marknadsdomstolen som avses i 36 a § får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen så som bestäms i förvaltningsprocesslagen.

Ett sådant beslut av Kommunikationsverket som avses i 20 a § kan verkställas trots att ändring har sökts, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

7 kap

Särskilda bestämmelser

41 § (23.5.2003/394)
Rätt till information

Kommunikationsministeriet och Kommunikationsverket har rätt att av utövare av televisions- och radioverksamhet samt av teleföretag som avses i kommunikationsmarknadslagen få sådan information som behövs för skötseln av uppgifterna enligt denna lag, utan hinder av vad som bestäms om sekretess på annat ställe i lag.

42 § (23.5.2003/394)

42 § har upphävts genom L 23.5.2003/394.

43 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

8 kap

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

44 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Genom denna lag upphävs jämte ändringar

1) kabelsändningslagen av den 13 mars 1987 (307/1987), och

2) lagen den 17 januari 1927 angående radioanläggningar (8/1927).

45 §
Övergångsbestämmelser för giltiga koncessioner

En utövare av televisions- eller radioverksamhet som har en giltig koncession för kabelsändningsverksamhet och som önskar fortsätta med verksamhet som fordrar anmälan enligt denna lag, skall göra anmälan enligt 7 § 2 mom. senast sex månader från lagens ikraftträdande.

En utövare av televisions- eller radioverksamhet som när denna lag träder i kraft har en giltig koncession för sändningsverksamhet med hjälp av radiovågor som utbreder sig fritt, får med stöd av koncessionen fortsätta med verksamheten under koncessionens giltighetstid. Om koncessionsvillkoren strider mot denna lag eller lagen om statens televisions- och radiofond, iakttas denna lag och lagen om statens televisions- och radiofond.

RP 34/1998, StoUB 3/1998, TrUB 6/1998, RSv 87/1998, Rådets direktiv 89/552/EEG; EGT nr L 298, 17.10.1989, s. 23, Parlamentets och rådets direktiv 97/36/EG; EGT nr L 202, 30.7.1997, s. 60

Ikraftträdelsestadganden:

25.8.2000/778:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

RP 2/2000, KuUB 5/2000, RSv 95/2000

16.11.2001/1016:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

RP 80/2001, TrUB 6/2001, RSv 103/2001

28.12.2001/1539:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2002.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 105/2001, LaUB 23/2001, RSv 191/2001

14.6.2002/490:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

En koncessionshavare som har en gällande koncession för televisions- och radioverksamhet då denna lag träder i kraft och som vill fortsätta sin verksamhet är inte skyldig att på nytt ansöka om koncession enligt 7 § (programkoncession), utan kan fortsätta att utöva televisions- och radioverksamhet på basis av gällande koncession.

Om koncession som berättigar till att sända televisions- och radioprogram med hjälp av radiovågor som utbreder sig fritt samt att utöva televerksamhet med hjälp av ledig överföringskapacitet (nätkoncession) föreskrivs i kommunikationsmarknadslagen.

RP 241/2001, GrUU 8/2002, TrUB 5/2002, RSv 66/2002

23.5.2003/394:

Denna lag träder i kraft den 25 juli 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

En koncession som är i kraft när denna lag träder i kraft gäller under den beviljade koncessionsperioden. På en programkoncession som är i kraft vid denna lags ikraftträdande kan dock tillämpas bestämmelserna i 37 § i denna lag om återkallande av koncession.

Ett förvaltningsärende som är anhängigt när denna lag träder i kraft behandlas i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Bestämmelserna om påföljdsavgift tillämpas på gärningar eller försummelser som sker sedan lagen trätt i kraft.

RP 112/2002, TrUB 26/2002, RSv 272/2002, Ramdirektiv 2002/21/EG; EGT nr L 108, Auktorisationsdirektiv 2002/20/EG; EGT nr L 108, Tillträdesdirektiv 2002/19/EG; EGT nr L 108, Direktiv om samhällsomfattande tjänster 2002/22/EG; EGT nr L 108

22.12.2005/1190:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter få vidtas innan lagen träder i kraft.

På behandlingen av förvaltningsärenden som är anhängiga vid denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande.

Bestämmelserna i 13 § tillämpas på sådana överföringar och förändringar i den faktiska bestämmanderätten som sker efter lagens ikraftträdande.

På koncessioner som är i kraft när denna lag träder i kraft tillämpas bestämmelserna i 14 § om hur en koncession förfaller. Den tid som utgör förutsättning för att en koncession förfaller räknas då tidigast från lagens ikraftträdande.

RP 82/2005, KoUB 27/2005, RSv 184/2005

22.12.2006/1251:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

RP 98/2006, KoUB 28/2006, RSv 238/2006

23.11.2007/1068:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

RP 49/2007, KoUB 6/2007, RSv 53/2007

30.4.2010/306:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2010. Lagens 12 a § är i kraft till och med den 31 december 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 87/2009, KoUB 2/2010, RSv 30/2010, Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/65/EG; Europeiska unionens officiella tidning, nummer 332/2007, 18.12.2007, s. 27

30.4.2010/337:

Denna lag träder i kraft den 15 maj 2010.

RP 272/2009, KoUB 1/2010, RSv 29/2010

27.8.2010/733:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 13/2010, KoUB 8/2010, RSv 103/2010

17.6.2011/712:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

RP 190/2010, KuUB 13/2010, RSv 348/2010

30.11.2012/667:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 108/2012, EkUB 9/2012, RSv 98/2012

31.1.2013/129:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 124/2012, LaUB 15/2012, RSv 158/2012

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.