Beaktats t.o.m. FörfS 538/2018.

21.8.1998/635

Lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L 29.12.2009/1705.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

I denna lag bestäms om statsandel och statsunderstöd som beviljas kommuner, samkommuner, registrerade sammanslutningar eller stiftelser eller statens affärsverk för driftskostnader och anläggningsprojekt samt om annan finansiering för sådan verksamhet om vilken bestäms i (21.12.2001/1389)

1) lagen om grundläggande utbildning (628/1998),

2) gymnasielagen (629/1998),

3) lagen om yrkesutbildning (630/1998),

4) lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998),

5) yrkeshögskolelagen (351/2003) och lagen om yrkespedagogisk lärarutbildning (356/2003). (22.12.2005/1071)

6) lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998),

7) bibliotekslagen (235/1986),

8) lagen om kommunernas kulturverksamhet (728/1992),

9) ungdomslagen (72/2006); (27.1.2006/73)

10) idrottslagen (984/1979),

11) museilagen (729/1992), samt

12) teater- och orkesterlagen (730/1992).

I denna lag bestäms också om kommunens kalkylerade finansieringsandel av driftskostnaderna inom undervisnings- och kulturverksamhet (kommunens finansieringsandel).

I fråga om finansiering av sådan förskoleundervisning, påbyggnadsundervisning och förberedande undervisning för invandrare före den grundläggande utbildningen som avses i lagen om grundläggande utbildning gäller vad som i denna lag bestäms om finansiering av grundläggande utbildning, om inte något annat bestäms särskilt i denna lag. I fråga om finansiering av i lagen om yrkesutbildning avsedd undervisning och handledning som ges handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte, förberedande undervisning för invandrare före den grundläggande yrkesutbildningen samt orienterande och förberedande utbildning före den grundläggande yrkesutbildningen gäller vad som i denna lag bestäms om finansiering av grundläggande yrkesutbildning. (20.11.2009/893)

I fråga om finansiering av utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs genom en fristående examen enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning och finansieringen av den examen som avläggs i samband med utbildningen gäller vad som i denna lag bestäms om finansiering av grundläggande yrkesutbildning. Om en yrkesinriktad grundexamen avläggs utan förberedande utbildning, gäller i fråga om finansieringen av examen vad som i denna lag bestäms om finansiering av fristående examina som avläggs utan förberedande utbildning. (9.12.2005/1014)

För verksamhet som avses i lagen om yrkesutbildning, lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, yrkeshögskolelagen och lagen om yrkespedagogisk lärarutbildning beviljas inte statsandel och statsunderstöd enligt 5 kap. för anläggningsprojekt. För andra kostnader än driftskostnader för lokaler, inventarier och annan lös egendom som används i verksamhet enligt de nämnda lagarna beviljas finansiering så som bestäms i 19 och 20 §. I övrigt tillämpas på finansiering av yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning och yrkeshögskolor vad som i denna lag bestäms om finansiering av driftskostnader. (22.12.2005/1071)

Med en privat anordnare av utbildning eller annan verksamhet avses i denna lag registrerade sammanslutningar och stiftelser samt statens affärsverk. (21.12.2001/1389)

2 §
Undervisningsverksamhet

Med undervisningsverksamhet avses i denna lag verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 § 1–6 punkten.

3 §
Kulturverksamhet

Med kulturverksamhet avses i denna lag verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 § 7–12 punkten.

4 §
Förhållandet till lagen om statsandelar till kommunerna

På finansiering som avses i denna lag skall, så som bestäms i denna lag, lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1996) tillämpas.

2 kap

Finansiering av driftskostnader

5 §
Grund för beräkning av finansieringen

Finansieringen för driftskostnader som gäller undervisnings- och kulturverksamhet bestäms enligt kalkylerade grunder. Finansieringen bestäms

1) i grundläggande utbildning, gymnasier, grundläggande yrkesutbildning och yrkeshögskolor på basis av antalet elever eller studerande samt de per elev eller studerande bestämda priserna per enhet,

2) i yrkesinriktad tilläggsutbildning på basis av det antal studerandeårsverken, undervisningstimmar eller studieveckor som fastställts för utbildningsanordnaren som grund för beräkning av statsfinansieringen samt det per studerandeårsverke, undervisningstimme eller studievecka bestämda priset per enhet samt i läroavtalsutbildning som ordnas som yrkesinriktad tillägsutbildning på basis av antalet studerande och det per studerande bestämda priset per enhet, (21.12.2000/1211)

3) i grundläggande konstundervisning på basis av antalet invånare eller undervisningstimmar och det per invånare eller undervisningstimme bestämda priset per enhet,

3 a) i morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning på basis av antalet ledda timmar och det per timme bestämda priset per enhet, (19.12.2003/1137)

4) i kommunens allmänna bibliotek och inom kulturverksamheten på basis av antalet invånare i kommunen och det per invånare bestämda priset per enhet,

5) inom idrottsverksamhet och ungdomsarbete på basis av antalet invånare i kommunen och det per invånare bestämda priset per enhet, samt

6) i museer, teatrar och orkestrar på basis av antalet kalkylerade årsverken som fastställts för inrättningen och det per kalkylerat årsverke bestämda priset per enhet.

6 §
Kommunens statsandel

För kostnader som föranleds av ordnandet av de funktioner som nämns i 5 § 1, 3 och 4 punkten beviljas kommunen i statsandel det belopp som fås när kommunens statsandelsgrund, som räknats så som bestäms i 8 §, minskas med kommunens finansieringsandelar enligt 9 och 10 §.

7 §
Finansiering av utbildning som ordnas av samkommuner och privata

Samkommuner och privata utbildningsanordnare beviljas finansiering för de funktioner som avses i 5 § 1 punkten till ett belopp som motsvarar statsandelsgrunden och som beräknats så som bestäms i 8 § 1–4 punkten enligt antalet elever, studerande eller undervisningstimmar för utbildningsanordnaren och priserna per enhet.

En privat utbildningsanordnare, vilken såsom särskild utbildningsuppgift ålagts att ordna grundläggande utbildning eller gymnasieutbildning på något annat språk än finska eller svenska, beviljas statsandel för nämnda utbildning till 57 procent av produkten av antalet studerande och priset per enhet i fråga om studerande som inte har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun (201/1994).

8 §
Grunden för statsandelen till kommunen

Grunden för statsandelen till kommunen fås genom sammanräkning av

1) produkten av antalet elever i av kommunen ordnad grundläggande utbildning samt det pris per enhet som bestämts per elev för den grundläggande utbildningen i kommunen,

2) produkten av antalet studerande i av kommunen ordnad gymnasieutbildning samt det pris per enhet som bestämts per studerande för gymnasieutbildningen i kommunen,

3) produkten av antalet studerande i av kommunen ordnad grundläggande yrkesutbildning samt de priser per enhet per studerande som beräknats särskilt för utbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning och annan grundläggande yrkesutbildning, (21.12.2000/1146)

4) produkterna av antalet studerande vid kommunens yrkeshögskolor samt de priser per enhet som bestämts per studerande för yrkeshögskolorna,

5) produkten av invånarantalet i kommunen samt det pris per enhet som bestämts per invånare för den grundläggande konstundervisningen,

6) produkten av invånarantalet i kommunen samt det pris per enhet som bestämts per invånare för kommunens bibliotek, samt

7) produkten av invånarantalet i kommunen samt det pris per enhet som bestämts per invånare för kulturverksamhet.

9 § (22.12.2005/1071)
Kommunens finansieringsandel av driftskostnader som gäller undervisningsverksamhet och bibliotek

Kommunens finansieringsandel av undervisningsverksamhetens och bibliotekets driftskostnader åren 2008–2011 är 58,11 procent av det belopp som fås när det belopp som beräknats enligt 2 och 3 mom. divideras med invånarantalet i landet och det på så sätt erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal. (21.12.2007/1378)

Vid beräkning av kommunens finansieringsandel sammanräknas alla de statsandelsgrunder till kommunerna som avses i 8 § 1–4 och 6 punkten och till det på så sätt erhållna beloppet adderas

1) för samkommuner och privata utbildningsanordnare de belopp som motsvarar statsandelsgrunderna och som beräknats enligt 7 § 1 mom., samt

2) för statliga läroanstalter de belopp som motsvarar statsandelsgrunderna och som beräknats på basis av de med stöd av 16 § fastställda genomsnittliga priserna per enhet för de funktioner som avses i 5 § 1 punkten.

Vid beräkning av kommunens finansieringsandel beaktas inte

1) de elever som får förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och inte heller, med undantag för elever som får grundläggande utbildning, studerande som inte har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun eller som har sin hemkommun på Åland,

1 a) det eurobelopp med vilket priset per enhet höjs år 2009 för en minskning av undervisningsgrupperna i den grundläggande utbildningen, (19.12.2008/1038)

2) elever och studerande för vilka ordnas undervisning utomlands med stöd av 7 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning och 3 § 1 mom. i gymnasielagen, eller

3) studerande i yrkespedagogisk lärarutbildning och inte heller kostnader som föranleds av denna utbildning.

Kommunens finansieringsandel enligt 1–3 mom. utökas med ett belopp som motsvarar den ersättning av minskningen av de uppgiftsbaserade statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet som betalas till kommunerna varje finansår med stöd av 41 § i kommunindelningslagen (1196/1997). (19.12.2008/1039)

KommunindelningsL 1196/1997 har upphävts genom KommunindelningsL 1698/2009.

10 § (22.12.2005/1071)
Kommunens finansieringsandel av driftskostnader för kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning

Kommunens finansieringsandel av driftskostnaderna för kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning är 70,30 procent av det belopp som fås när alla kommuners sammanlagda statsandelsgrunder enligt 8 § 5 och 7 punkten divideras med invånarantalet i landet och det på så sätt erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

11 § (21.12.2000/1211)
Finansiering av den yrkesinriktade tilläggsutbildningens driftskostnader

En utbildningsanordnare beviljas finansiering för en särskild yrkesläroanstalts driftskostnader till det belopp som fås när det antal undervisningstimmar eller studieveckor som fastställts för utbildningsanordnaren som grund för beräkning av finansieringen multipliceras med det pris per enhet som bestämts per undervisningstimme eller studievecka.

En utbildningsanordnare beviljas finansiering för driftskostnaderna i yrkesinriktad tillägsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning till det belopp som fås när antalet studerande som får utbildningen multipliceras med de priser per enhet som bestämts per studerande för utbildningen.

En utbildningsanordnare som avses i lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning beviljas finansiering för driftskostnaderna i annan yrkesinriktad tilläggsutbildning än sådan som avses i 1 och 2 mom. till 85,60 procent av det belopp som fås genom sammanräkning av produkterna av det antal studerandeårsverken som fastställts för utbildningsanordnaren som grund för beräkning av statsandelen och de priser per enhet som bestämts per studerandeårsverke. Inom ett företags eller en annan sammanslutnings utbildning för att utveckla personalen är finansieringen dock 47,23 procent av det belopp som beräknas på nämnda sätt. Bestämmelser om hur det studerandeårsverke som läggs till grund för finansieringen fastställs utfärdas genom förordning av statsrådet. (19.12.2008/1039)

12 § (21.12.2000/1146)

12 § har upphävts genom L 21.12.2000/1146.

13 §
Statsandel för driftskostnader inom den grundläggande konstundervisningen

Samkommuner, privata sammanslutningar och stiftelser beviljas statsandel för driftskostnaderna inom den grundläggande konstundervisningen till 57 procent av det belopp som fås när det antal undervisningstimmar som fastställts för utbildningsanordnaren för nämnda utbildning som grund för beräkning av statsandelen multipliceras med det pris per enhet som bestämts per undervisningstimme.

En kommun som med stöd av 11 § 3 mom. lagen om grundläggande konstundervisning har beviljats rätt att få statsandel enligt antalet undervisningstimmar, beviljas statsandel, utöver vad som bestäms i 6, 8 och 10 §, så som bestäms i 1 mom.

13 a § (19.12.2003/1137)
Statsandel för driftskostnader för morgon- och eftermiddagsverksamhet

Kommuner som anordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning beviljas statsandel för driftskostnaderna till 57 procent av det belopp som fås när det antal timmar som fastställts för kommunen för nämnda verksamhet som grund för beräkning av statsandelen multipliceras med det pris per enhet som bestämts per timme.

14 § (22.12.2005/1071)
Statsandel för driftskostnader som gäller idrottsverksamhet och ungdomsarbete

Kommunen beviljas statsandel för idrottsverksamhetens driftskostnader till 29,70 procent av det belopp som fås när kommunens invånarantal multipliceras med det pris per enhet som bestämts per invånare för idrottsverksamhet.

Kommunen beviljas statsandel för ungdomsarbetets driftskostnader till 29,70 procent av det belopp som fås när antalet invånare under 29 år i kommunen multipliceras med det pris per enhet som bestämts per invånare för ungdomsarbete.

15 §
Statsandel för driftskostnader som gäller museer, teatrar och orkestrar

Huvudmannen för ett museum, en teater och en orkester beviljas statsandel för de driftskostnader som föranleds av nämnda funktioner till 37 procent av det belopp som fås när det antal kalkylerade årsverken som fastställts för huvudmannen i fråga om ett museum, en teater och en orkester multipliceras med det pris per enhet som bestämts per årsverke för verksamheten i fråga.

3 kap

Priser per enhet för undervisningsverksamhet

16 § (21.12.2001/1389)
Genomsnittliga priser per enhet

Genom förordning av statsrådet utfärdas årligen bestämmelser om de genomsnittliga priser per enhet som läggs till grund för finansieringen för det följande finansåret så som bestäms i 3, 4, 6 och 15 § i lagen om statsandelar till kommunerna. (22.12.2005/1071)

Priserna per enhet bestäms av undervisningsministeriet. De priser per enhet som avses i detta kapitel bestäms med undantag för de priser per enhet som avses i 19 § 7 mom., 21 § 1 mom., 21 a och 22 § så att de belopp som beräknats enligt priserna per enhet och som läggs till grund för finansieringen sammanlagt motsvarar de belopp som beräknas på basis av de genomsnittliga priserna per enhet. (19.12.2003/1137)

17 §
Priserna per enhet för grundläggande utbildning

Priserna per enhet per elev i grundläggande utbildning skall beräknas vart fjärde år på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har haft för den grundläggande utbildningen under det år som föregår året före det då priserna per enhet bestäms. När priserna per enhet beräknas beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller de elever som får sådan undervisning. Vid beräkningen av priserna per enhet beaktas 91 procent av antalet elever i förskoleundervisning och 60 procent av antalet elever som fyllt 18 år. I fråga om de elever i förskoleundervisning som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning beaktas dock antalet i sin helhet. (22.12.2005/1071)

Priserna per enhet för kommunerna graderas på basis av kommunens befolkningstäthet, tvåspråkighet och karaktär av skärgårdskommun samt på basis av antalet elever i årskurserna 7–9, antalet elever som får sådan specialundervisning som avses i 17 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, antalet elever som deltar svenskspråkig undervisning samt antalet elever med ett främmande språk som modersmål. Dessutom graderas priserna per enhet för de glesast befolkade kommunerna och skärgårdskommunerna i fråga om elever i årskurserna 1–6 på basis av skolor som har under 80 elever och i fråga om årskurserna 7–9 på basis av undervisning som ordnas för mindre än 180 elever med samma språk. Genom förordning av statsrådet bestäms om graderingarnas storlek och den exakta beräkningen av priserna per enhet samt om vilka kommuner som anses vara de glesast befolkade kommunerna. Undervisningsministeriet kan dessutom av särskilda skäl höja det pris per enhet som beräknats så som bestäms i detta moment. (22.12.2005/1071)

Priset per enhet för samkommuner beräknas på samma sätt som för kommuner. Vid beräkning av priset per enhet beaktas befolkningstätheten och karaktären av skärgårdskommun så som bestäms genom förordning.

Priset per enhet för en privat anordnare av grundläggande utbildning är 90 procent av priset per enhet för den kommun där undervisningen huvudsakligen ordnas. Priset per enhet är dock detsamma som priset per enhet för den kommun där undervisningen huvudsakligen ordnas, om utbildningsanordnaren den 31 juli 1998 har drivit en läroanstalt som givit grundläggande utbildning eller motsvarande undervisning. I fråga om undervisning som ordnas utomlands bestäms priset per enhet genom att de genomsnittliga priserna per enhet som fastställts för grundläggande utbildning enligt 16 § graderas enligt vad som bestäms genom förordning av statsrådet och undervisningsministeriet föreskriver med stöd av förordningen. Ministeriet kan dessutom på basis av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av andra särskilda skäl höja det pris per enhet som beräknats så som bestäms i detta moment. (21.12.2001/1389)

Priserna per enhet bestäms så att de belopp som fås när priserna per enhet multipliceras med antalet elever som får grundläggande utbildning, sammanlagt motsvarar de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom.

Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som bestäms i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

I fråga om elever som fyllt 18 år är priset per enhet 60 procent av det pris per enhet per elev som bestämts för utbildningsanordnaren i fråga. Om det inte har fastställts något pris per enhet för utbildningsanordnaren för den grundläggande utbildningen, är priset per enhet 60 procent av priset per enhet i den kommun där undervisningen huvudsakligen ordnas. Ministeriet kan dessutom höja priset per enhet på basis av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av andra särskilda skäl.

Priset per enhet per elev i förskoleundervisning är 91 procent av det pris per enhet som bestämts per elev för utbildningsanordnaren i fråga. I fråga om de elever i förskoleundervisning som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning är priset per enhet dock detsamma som det pris per enhet som bestämts per elev för utbildningsanordnaren i fråga. (19.12.2003/1140)

Priset per enhet per elev inom den förberedande undervisningen för invandrare före den grundläggande utbildningen är två gånger det pris per enhet per elev som bestämts för utbildningsanordnaren i fråga. (19.12.2008/1038)

Närmare bestämmelser om beräkning av priserna per enhet utfärdas genom förordning.

18 §
Priserna per enhet för gymnasier

Priserna per enhet per studerande i gymnasierna ska beräknas vart fjärde år på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har haft för gymnasieutbildningen under det år som föregår året före det då priserna per enhet bestäms. När priserna per enhet beräknas beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller de studerande som får sådan undervisning. När priserna per enhet beräknas ska 58 procent av antalet studerande som inlett studierna efter det att de fyllt 18 år beaktas. (19.12.2008/1039)

Priserna per enhet för kommuner och samkommuner graderas på basis av antalet studerande enligt vad som bestäms genom förordning. Priset per enhet för en privat utbildningsanordnare är detsamma som priset per enhet i den kommun där utbildningen huvudsakligen ordnas. Om kommunen inte ordnar gymnasieutbildning, beräknas priset per enhet för en privat anordnare av gymnasieutbildning på samma sätt som priset per enhet för kommunen. I fråga om utbildning som ordnas utomlands bestäms priset per enhet genom att de genomsnittliga priserna per enhet som fastställts för gymnasieutbildning enligt 16 § graderas enligt vad som bestäms genom förordning av statsrådet och undervisningsministeriet föreskriver med stöd av förordningen. Vederbörande ministerium kan dessutom höja priset per enhet på basis av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av andra särskilda skäl. (22.12.2006/1230)

Priserna per enhet bestäms så att de belopp som fås när de för utbildningsanordnarna beräknade priserna per enhet multipliceras med utbildningsanordnarnas studerandeantal, sammanlagt motsvarar de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom.

Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som bestäms i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

Om en studerande har inlett studierna efter det att han eller hon fyllt 18 år är priset per enhet 58 procent av det pris per enhet per studerande som bestämts för utbildningsanordnaren i fråga. Ministeriet kan på basis av att utbildningsanordnaren har ålagts en speciell utbildningsuppgift eller av någon annan särskild orsak höja det pris per enhet som avses i detta moment. (19.12.2008/1039)

Närmare bestämmelser om beräkning av priserna per enhet utfärdas genom förordning.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om de grunder enligt vilka läroämnen som slutförs i enlighet med 20 § 3 mom. i gymnasielagen omvandlas till studerandeantal och beaktas i antalet studerande enligt 1 och 5 mom. i denna paragraf som inlett studierna efter det att de fyllt 18 år. (19.12.2008/1039)

19 §
Priserna per enhet för yrkesutbildning

Priserna per enhet per studerande i yrkesutbildning skall beräknas vart fjärde år för varje utbildningsområde genom att de riksomfattande totalkostnader som alla anordnare av yrkesutbildning har haft för utbildningen inom respektive utbildningsområde under det år som föregår året före det då priserna per enhet bestäms divideras med det totala antalet studerande som fått utbildning inom respektive utbildningsområde nämnda år. I de riksomfattande totalkostnaderna inberäknas de avskrivningar enligt bokföring som yrkesutbildningsanordnarna gjort i anslutning till yrkesutbildningen. När priserna per enhet beräknas beaktas dock inte kostnader för läroavtalsutbildning eller för yrkesinriktad tilläggsutbildning och inte heller studerande som får denna utbildning. Om det inte är möjligt att utreda kostnaderna för utbildningen på utbildningsområdet, bestäms priset per enhet på basis av de uppskattade kostnaderna för utbildningsområdet i fråga. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om beräkningen av priserna per enhet och om inberäkning av avskrivningar i de riksomfattande totalkostnaderna. (22.12.2005/1071)

Priserna per enhet graderas på basis av specialundervisning, inkvarteringsförmån för studerande och andra faktorer som väsentligt inverkar på kostnaderna för utbildningen. Dessutom graderas priserna per enhet på basis av goda resultat i utbildningen. Den resultatbaserade graderingen bestäms på basis av sysselsättningen av studerande, övergången till fortsatta studier, avbrytande av utbildning, studietid samt personalens behörighet och åtgärder för personalutveckling. Den andel som bestäms på basis av resultat är högst två procent av de riksomfattande totalkostnaderna enligt 1 mom. Undervisningsministeriet kan dessutom höja priset per enhet på basis av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av andra särskilda skäl. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beräkningen av priset per enhet så som bestäms i detta moment. (22.12.2005/1071)

Priserna per enhet bestäms så att de belopp som fås när de enligt utbildningsområde beräknade priserna per enhet multipliceras med antalet studerande på respektive utbildningsområde, sammanlagt motsvarar de riksomfattande totalkostnader enligt utbildningsområde som avses i 1 mom.

När en utbildningsanordnare ordnar utbildning på två eller flera sådana utbildningsområden som avses i 1 mom., bestäms priset per enhet för utbildningsanordnaren enligt ett med antalet studerande vägt medeltal som beräknats på basis av antalet studerande på de olika utbildningsområdena och de priser per enhet som avses i 1 mom.

5 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1071. (22.12.2005/1071)

Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som bestäms i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

Utan hinder av vad som bestäms ovan i denna paragraf är priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning 63,13 procent av det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 16 § fastställs för yrkesutbildning. Undervisningsministeriet bestämmer årligen inom ramen för statsbudgeten priserna per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning, skilt för sig för utbildning som förbereder för en yrkesexamen och specialyrkesexamen och skilt för sig för annan yrkesinriktad tilläggsutbildning. De priser per enhet som avses i detta moment höjs i specialundervisning enligt vad som bestäms genom förordning av statsrådet. (19.12.2008/1039)

20 § (22.12.2005/1071)
Priserna per enhet för yrkeshögskolor

Priserna per enhet per studerande i yrkeshögskolor skall beräknas vart fjärde år så att de riksomfattande totalkostnaderna vid alla yrkeshögskolor under det år som föregår året före det då priset per enhet bestäms divideras med det totala kalkylerade antalet studerande som bestäms enligt den överenskommelse som avses i 8 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen och utgör grund för beviljande av statsdel nämnda år.

I de riksomfattande totalkostnaderna enligt 1 mom. inberäknas de avskrivningar enligt bokföring som huvudmannen för en yrkeshögskola har gjort i anslutning till yrkeshögskoleverksamheten. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om inberäknandet av avskrivningar i de riksomfattande totalkostnaderna.

Priserna per enhet bestäms så att de belopp som fås när priserna per enhet multipliceras med det kalkylerade antal studerande som bestäms enligt 1 mom. sammanlagt motsvarar de enligt 1 och 2 mom. beräknade riksomfattande totalkostnaderna.

Priset per enhet för en yrkeshögskola består av andelar som bestäms enligt det kalkylerade antalet studerande och antalet examina som avlagts vid yrkeshögskolan så att andelen enligt antalet studerande är 70 procent och andelen enligt antalet examina är 30 procent. Undervisningsministeriet kan av särskilda skäl höja priset per enhet för en yrkeshögskola. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beräkningen av priset per enhet.

Under andra år än de som avses i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som bestäms i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som använts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

21 §
Priserna per enhet för grundläggande konstundervisning

Vederbörande ministerium fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det pris per enhet per kommuninvånare för grundläggande konstundervisning som avses i 8 § 5 punkten.

De priser per enhet för grundläggande konstundervisning som avses i 13 § skall beräknas vart fjärde år enligt konstområde genom att de riksomfattande totalkostnader för undervisningen på respektive konstområde under det år som föregår året före det då priset per enhet bestäms divideras med det totala antal undervisningstimmar som hållits det år som föregår året före det då priset per enhet bestäms. Om det inte är möjligt att utreda kostnaderna för undervisningen inom ett konstområde eller antalet hållna undervisningstimmar, bestäms priset per enhet på basis av de uppskattade kostnaderna och antalet uppskattade undervisningstimmar på konstområdet i fråga. Under andra år beräknas priserna per enhet på basis av de priser per enhet som bestämts för det föregående året. (22.12.2005/1071)

21 a § (19.12.2003/1137)
Priserna per enhet för morgon- och efter- middagsverksamhet

Undervisningsministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten priset per ledd timme för morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning.

22 § (21.12.2000/1211)
Priserna per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning

De priser per enhet per studerandeårsverke för yrkesinriktad tilläggsutbildning som avses i 11 § 3 mom. beräknas på basis av det genomsnittliga pris per enhet som fastställts för yrkesutbildning med stöd av 16 § 1 mom. Priserna per enhet graderas i utbildning som hör till olika prisgrupper och i specialundervisning enligt vad som bestäms genom förordning av statsrådet. Undervisningsministeriet kan dessutom av särskilda skäl höja priset per enhet. (21.12.2001/1389)

Vederbörande ministerium fastställer årligen priserna per enhet per undervisningstimme eller studievecka för särskilda yrkesläroanstalter enligt priserna per enhet för det föregående året justerade till den beräknade kostnadsnivån det år då priset per enhet tillämpas. På basis av faktorer som väsentligt påverkar kostnaderna för utbildningen graderas priserna per enhet så som bestäms genom förordning av statsrådet.

Om priserna per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning bestäms i 19 § 7 mom.

23 §
Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser per enhet

Som driftskostnader för grundläggande utbildning, gymnasier, yrkesutbildning, yrkeshögskolor och grundläggande konstundervisning anses inte

1) kostnader för anläggningsprojekt som avses i denna lag och kostnader för förvärv eller hyrning av markområden,

2) kostnader för ordnande av skolskjuts för studerande, med undantag för grundläggande utbildning,

2 a) mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster, (21.12.2001/1389)

3) kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar,

4) kostnader för vilka lagstadgad statsfinansiering beviljas särskilt,

5) avgifter till den som ordnar verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 § och enligt lagen om fritt bildningsarbete (632/1998), om de kostnader som anordnarna haft för den verksamhet som utgör grund för avgifterna beaktas när priserna per enhet räknas ut,

6) kostnader för avgiftsbelagd service för den som ordnar verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 §, samt

7) andra förvaltningskostnader än sådana som direkt hänför sig till verksamhet som ordnas enligt de lagar som nämns i 1 §.

De driftskostnader för utbildningsformer enligt 1 mom. för vilka finansiering beviljas ur Europeiska gemenskapernas budget får räknas som driftskostnader som skall finansieras med stöd av denna lag till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska gemenskapernas budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten. (22.12.2005/1071)

Från driftskostnaderna för olika utbildningsformer enligt 1 mom. avdras ett belopp som motsvarar de statsandelar som med stöd av 42 § under det år kostnaderna beräknas beviljats utbildningsanordnare för verksamheten i fråga. Från yrkeshögskolornas driftskostnader avdras ett belopp som motsvarar den finansiering som beviljats med stöd av 33 § 1 mom. i yrkeshögskolelagen. (22.12.2005/1071)

Utan hinder av 1 mom. 3 punkten gäller i fråga om de avskrivningar enligt bokföringen som huvudmannen för en yrkeshögskola och yrkesutbildningsanordnare gör vad som bestäms i 19 § 1 mom. och 20 § 2 mom. (22.12.2005/1071)

23 a § (2.3.2007/238)
Beaktande av mervärdesskatten i priserna per enhet för privata utbildningsanordnare

Priserna per enhet för grundläggande utbildning, gymnasier, yrkesutbildning, yrkeshögskolor och grundläggande konstundervisning höjs för privata utbildningsanordnare så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata utbildningsanordnarna betalat utgör av de kostnader utan mervärdesskatt som nämnda utbildningsformer orsakar de privata utbildningsanordnarna.

Priset per enhet för en privat huvudman för en yrkeshögskola och för en privat anordnare av yrkesutbildning kan höjas på ansökan för en fastighet och anläggningstillgångar som en kommun eller samkommun har överlåtit till en privat sammanslutning eller stiftelse för verksamhet som överensstämmer med denna lag så att förhöjningen multiplicerad med det antal studerande som används vid bestämmande av finansieringen högst motsvarar beloppet av den mervärdesskatt som skall betalas för överlåtelserna för nämnda ändamål.

Den förhöjning som avses i 1 och 2 mom. beaktas inte när det genomsnittliga priset per enhet fastställs enligt 16 § 1 mom. och inte heller när priserna per enhet bestäms enligt 2 mom. i nämnda paragraf. Den förhöjning som avses i 2 mom. beaktas inte heller när kommunens finansieringsandel bestäms eller när den i 1 mom. avsedda mervärdesskatteandelen räknas ut.

23 b § (30.12.2004/1291)
Beräkning av priserna per enhet för undervisningsverksamhet 2005–2007

Utan hinder av vad som bestäms om beräkning av de genomsnittliga priserna per enhet och priserna per enhet samt om justering av kostnadsfördelningen, beräknas de genomsnittliga priserna per enhet och priserna per enhet för 2005–2007 så som bestäms nedan i denna paragraf. (22.12.2005/1071)

De genomsnittliga priser per enhet per elev, studerande eller undervisningstimme som utifrån 2003 års riksomfattande totalkostnader beräknas för de olika utbildningsformerna för 2005 jämförs med de genomsnittliga priser per enhet för 2005 som beräknas utifrån de fastställda genomsnittliga priserna per enhet för 2004. Av denna skillnad beaktas 27 procent i de genomsnittliga priserna per enhet för 2005, 44 procent för 2006 och 61 procent för 2007. (22.12.2005/1071)

I övrigt skall de genomsnittliga priser per enhet och priser per enhet som avses i denna paragraf beräknas och bestämmas för 2005–2007 så som bestäms i denna lag.

4 kap

Priser per enhet för kulturverksamhet

24 § (22.12.2005/1071)
Priserna per enhet för bibliotek

Priserna per enhet för bibliotek beräknas vart fjärde år genom att kostnaderna för drivandet av bibliotek under det år som föregår året före det då priset per enhet bestäms divideras med kommunernas invånarantal.

Priserna per enhet för bibliotek graderas i glest befolkade kommuner och skärgårdskommuner. Genom förordning av statsrådet bestäms om graderingarnas storlek och den exakta beräkning av priserna per enhet samt om vilka kommuner som anses vara glest befolkade kommuner. Undervisningsministeriet höjer dessutom priset per enhet för sådana kommuner som i enlighet med ministeriets beslut driver ett centralbibliotek för de allmänna biblioteken eller ett landskapsbibliotek. Undervisningsministeriet kan höja priset per enhet även på grund av en annan särskild uppgift som givits en kommun.

I fråga om beräkningen av priserna per enhet gäller dessutom 23 § 1 och 2 mom.

Vid beräkningen av priserna per enhet avdras från kostnaderna ett belopp som motsvarar de statsunderstöd som under det år då kostnaderna beräknas med stöd av 42 § beviljats kommuner som driver bibliotek för biblioteksverksamhet. I fråga om bestämmande av priset per enhet för bibliotek gäller dessutom vad som bestäms i 16 §.

24 a § (30.12.2004/1291)
Beräkning av priserna per enhet för bibliotek 2005–2007

Utan hinder av vad som bestäms om beräkning av de genomsnittliga priserna per enhet och priserna per enhet samt om justering av kostnadsfördelningen, beräknas de genomsnittliga priserna per enhet och priserna per enhet för bibliotek för 2005–2007 så som bestäms nedan i denna paragraf. (22.12.2005/1071)

Det genomsnittliga pris per enhet för 2005 som beräknas utifrån 2003 års riksomfattande totalkostnader för drivandet av bibliotek jämförs med det genomsnittliga pris per enhet för 2005 som beräknas utifrån det för 2004 fastställda genomsnittliga priset per enhet. Av denna skillnad beaktas 27 procent i det genomsnittliga priset per enhet för 2005, 44 procent för 2006 och 61 procent för 2007. (22.12.2005/1071)

I övrigt skall de genomsnittliga priser per enhet och priser per enhet som avses i denna paragraf beräknas och bestämmas för 2005–2007 så som bestäms i denna lag.

25 §
Priset per enhet för kulturverksamhet

Vederbörande ministerium skall årligen inom ramen för statsbudgeten fastställa priset per enhet per kommuninvånare för kulturverksamhet.

26 §
Priset per enhet för idrottsverksamhet

Vederbörande ministerium skall årligen inom ramen för statsbudgeten fastställa priset per enhet per kommuninvånare för idrottsverksamhet.

27 §
Priset per enhet för ungdomsarbete

Vederbörande ministerium skall årligen inom ramen för statsbudgeten fastställa priset per enhet för ungdomsarbete för varje kommuninvånare som inte har fyllt 29 år.

28 § (22.12.2005/1071)
Priset per enhet för museer, teatrar och orkestrar

Priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar beräknas särskilt för varje form av konst- och kulturinstitution vart fjärde år genom att driftskostnaderna för institutionernas verksamhet under det år som föregår året före det då priset per enhet bestäms divideras med kulturinstitutionernas totala antal faktiska årsverken under samma kalenderår. Undervisningsministeriet bestämmer priset per enhet i enlighet med den beräknade kostnadsnivån för finansåret och så att de förändringar i verksamhetens omfattning och art som föranleds av statens åtgärder beaktas i tillämpliga delar så som bestäms i 3 § 1–3 punkten samt 4 § i lagen om statsandelar till kommunerna.

Under andra år fastställs som pris per enhet det pris per enhet som fastställts för föregående år justerat med i 1 mom. avsedda förändringar i kostnadsnivån samt i verksamhetens omfattning och art.

I fråga om beräkningen av priserna per enhet gäller dessutom 23 § 1 och 2 mom.

Vid beräkningen av priserna per enhet avdras från kostnaderna ett belopp som motsvarar de statsunderstöd som med stöd av 42 § i denna lag, 6 a § 2 och 3 mom. i teater- och orkesterlagen samt 4 a § i museilagen under det år då kostnaderna beräknas beviljats huvudmännen för institutionerna för institutionernas verksamhet.

I fråga om mervärdesskatt gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 23 a § 1 och 3 mom. Priset per enhet höjs dock inte för mervärdesskattskyldiga privata sammanslutningar eller stiftelser. (21.12.2007/1378)

29 § (22.12.2005/1071)

29 § har upphävts genom L 22.12.2005/1071.

30 § (22.12.2005/1071)

30 § har upphävts genom L 22.12.2005/1071.

5 kap

Statsandel och statsunderstöd för anläggningsprojekt

31 §
Anläggningsprojekt

Med anläggningsprojekt avses byggande, förvärv, grundlig reparation eller motsvarande åtgärder i fråga om lokaler som utgör en funktionell helhet samt anskaffning av lösegendom i samband med sådana åtgärder, om åtgärdens beräknade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet fastställt.

Förvärv av markområden skall inte betraktas som anläggningsprojekt. (22.12.2005/1071)

Anskaffning av annan lösegendom än sådan som avses i 1 mom. betraktas inte som anläggningsprojekt. Som anläggningsprojekt betraktas dock på de villkor som anges i 1 mom. anskaffning av bokbussar och bokbåtar. (22.12.2005/1071)

Som ett anläggningsprojekt kan också betraktas en åtgärd som nämns i 1–3 mom., om de beräknade kostnaderna för den underskrider det belopp som statsrådet fastställt och om finansieringen av projektet med hänsyn till invånarantalet och den ekonomiska ställningen i kommunen eller i samkommunens medlemskommuner skulle bli synnerligen betungande för kommunen eller samkommunen. Detsamma gäller i tillämpliga delar anläggningsprojekt i fråga om privata utbildningsanordnare eller anordnare av annan verksamhet och den statsandel som beviljas för detta.

32 §
Den kalkylerade statsandelsgrunden för anläggningsprojekt

När lokaler byggs eller förvärvas skall såsom statsandelsgrund användas den för projektet i enlighet med 36 § fastställda storleken multiplicerad med det fastställda priset per enhet för respektive lokal.

I samband med projekt som avser grundlig reparation av lokaler eller motsvarande åtgärder skall såsom statsandelsgrund användas det belopp som statsbidragsmyndigheten har fastställt för projektet på basis av de beräknade kostnaderna för det. Har för projektet i något annat fall inte fastställts något pris per enhet, skall statsbidragsmyndigheten på motsvarande sätt fastställa det belopp som läggs till grund för statsandelen. Det belopp som avses i detta moment fastställs för kommuner och samkommuner på basis av de uppskattade kostnaderna utan mervärdesskatt för projektet och för privata utbildningsanordnare på basis av de uppskattade kostnaderna inklusive mervärdesskatt för projektet. (21.12.2001/1389)

De belopp som avses i 1 och 2 mom. skall justeras i överensstämmelse med prisnivån vid den tidpunkt då projektet inleds.

33 §
Skalan för statsandelar för anläggningsprojekt

För anläggningsprojekt beviljas i statsandel 25–50 procent av den kalkylerade statsandelsgrund som avses i 32 §. Statsandelen bestäms på basis av den enligt 7 § lagen om statsandelar till kommunerna per invånare i kommunen beräknade utjämnade kalkylerade skatteinkomsten (utjämnad skatteinkomst). Kommunen får i statsandel 50 procent, om dess utjämnade skatteinkomst ligger på utjämningsgränsen. Om den utjämnade skatteinkomsten överskrider utjämningsgränsen, bestäms statsandelen så att varje från utjämningsgränsen beräknad tillväxt av den utjämnade skatteinkomsten med minst en procent minskar statsandelen med en procentenhet till dess statsandelen är 25 procent. Statsandelsprocenten för anläggningsprojekt bestäms på basis av den utjämnade skatteinkomst som bestämts för det år då statsandelen beviljas.

I fråga om två eller flera kommuners gemensamma eller en samkommuns anläggningsprojekt beviljas statsandelen för varje kommuns andel enligt denna kommuns statsandelsprocent.

Statsandelen för en privat utbildningsanordnares anläggningsprojekt bestäms enligt statsandelsprocenten i den kommun där projektet finns.

4 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1071. (22.12.2005/1071)

34 § (21.12.2001/1389)
Fastställande av priser per enhet

Undervisningsministeriet fastställer varje år priserna per enhet för anläggningsprojekt. Priset per enhet fastställs per kvadratmeter eller någon annan måttenhet.

Priserna per enhet skall inkludera kostnaderna för alla de åtgärder som behövs för att lokalerna skall kunna tas i bruk, såsom kostnader för planering av byggandet, iståndsättning av området, kommunaltekniska och andra motsvarande arbeten samt ändamålsenlig utrustning av lokalerna. I priserna per enhet skall dock inte inkluderas kostnaderna för markförvärv och inte heller den mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster.

Priserna per enhet skall basera sig på de genomsnittliga kostnaderna för genomförda byggnadsprojekt. Om det finns väsentliga regionala skillnader i byggnadskostnaderna, kan priserna per enhet fastställas enligt kostnadsnivån på respektive område. Priserna per enhet höjs för privata utbildningsanordnare så att höjningen motsvarar den andel som de betalda mervärdesskatterna utgör av läroanstalternas genomsnittliga byggnadskostnader utan mervärdesskatt. När priserna per enhet fastställs skall det uppges vilken tidpunkts kostnadsnivå de motsvarar.

35 §
Projektplan

Över anläggningsprojekt skall uppgöras en projektplan som tillställs statsbidragsmyndigheten. Projektplanen skall innehålla en allmän beskrivning av projektet, en utredning om behovet att genomföra projektet och om när det kan genomföras samt en kostnadskalkyl. Planen skall specificera de lokaler som projektet omfattar (rumsprogram).

36 §
Fastställande av anläggningsprojekts omfattning

Om statsbidragsmyndigheten anser att ett anläggningsprojekt behövs och att det finns statsekonomiska förutsättningar att finansiera det, skall statsbidragsmyndigheten på basis av den projektplan som nämns i 35 § fastställa i vilken omfattning anläggningsprojektet berättigar till statsandel.

37 §
Genomförande av anläggningsprojekt

Anläggningsprojekt skall påbörjas det år då det statsandelsbeslut som avses i 45 § har fattats eller året därpå.

Statsbidragsmyndigheten kan av särskilda skäl på ansökan besluta att ett anläggningsprojekt får påbörjas innan statsandelsbeslutet har fattats.

38 §
Projektredovisning

Den som har fått statsandel skall inom sex månader efter att projektet har genomförts tillställa statsbidragsmyndigheten en redovisning över omfattningen och kostnaderna.

Statsandelstagaren skall dessutom månaden efter den då byggnadsarbetena inleddes tillställa statsbidragsmyndigheten en på entreprenadavtalen baserad redovisning över kostnaderna för byggandet, totalrenoveringen, reparationen eller motsvarande åtgärder. Vad detta moment bestämmer skall dock inte tillämpas på sådana byggnadsarbeten som statsandelstagaren huvudsakligen utfört såsom eget arbete.

39 §
Statsunderstöd för anläggningsprojekt

Om statsunderstöd enligt någon av de lagar som nämns i 1 § kan beviljas för ett anläggningsprojekt gäller i fråga om projektet i tillämpliga delar vad som bestäms i 31, 35, 38, 40, 41, 45, och 49 §. I stället för att fastställa omfattningen av anläggningsprojektet bestämmer statsbidragsmyndigheten till vilket belopp statsunderstöd högst beviljas.

Statsbidragsmyndigheten beslutar om utbetalningen av statsunderstödet.

Om beviljande, användning, utbetalning och tillsyn över användningen av statsunderstöd gäller dessutom vad som bestäms särskilt.

40 §
Finansieringsplan för anläggnings- projekt

Vederbörande ministerium uppgör varje år i samband med beredningen av statsbudgeten för de följande fyra åren en riksomfattande finansieringsplan för anläggningsprojekt som gäller undervisnings- och kulturverksamhet. Finansieringsplanen inkluderar de anläggningsprojekt som skall genomföras under planeringsperioden, i ordningsföljd kalenderårsvis samt en beräkning av de projektkostnader som berättigar till statsandel och av statsandelarna.

För finansieringsplanen för anläggningsprojekten skall länsstyrelsen på basis av förslag som inkommit från utbildningsanordnare och andra anordnare av verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 § göra upp en förteckning över de anläggningsprojekt som det är meningen att genomföra inom länet. Projekten antecknas i förteckningen i skyndsamhetsordning enligt länsstyrelsens prövning. Uppgifterna för förteckningen skall årligen tillställas länsstyrelsen senast vid den tidpunkt som ministeriet bestämt.

41 §
Gemensamma anläggnings- projekt

Vid genomförandet av ett för flera förvaltningsområden gemensamt anläggningsprojekt skall de behöriga statsbidragsmyndigheterna vidta behövliga åtgärder för att projektet i sin helhet skall kunna inledas samma år.

6 kap

Särskilda statsunderstöd

42 §
Extra statsunderstöd samt statsunderstöd för försöksverksamhet, specialuppgifter och inledande av verksamhet

En privat utbildningsanordnare eller en anordnare av annan verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 § kan beviljas extra statsunderstöd för anläggningsprojekt och driftskostnader inom ramen för anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten.

För försök som syftar till att utveckla verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 §, för behövliga specialuppgifter i samband med verksamheten och för inledande av verksamheten kan statsunderstöd beviljas inom ramen för anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten.

43 §
Statsunderstöd för trafiklärarutbildning samt undervisning på samiska och i samiska (22.12.2005/1071)

Huvudmannen för en yrkeshögskola beviljas årligen för trafiklärarutbildning statsunderstöd till ett belopp som ungefär motsvarar kostnaderna för utbildningen. (22.12.2005/1071)

Kommunerna på samernas hembygdsområde samt andra utbildningsanordnare som är verksamma på nämnda område beviljas årligen statsunderstöd enligt av statsrådet fastställda grunder för de kostnader som föranleds av undervisning på samiska och i samiska i den grundläggande utbildningen, gymnasierna och yrkesutbildningen. Statsunderstöden skall sammanlagt motsvara de genomsnittliga kostnaderna för avlönandet av den undervisningspersonal som behövs i nämnda undervisning. (30.12.1998/1186)

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2002/1280. (30.12.2002/1280)

43 a § (9.12.2005/1014)
Statsunderstöd för ordnande av fristående examina som avläggs utan förberedande utbildning

En sammanslutning eller stiftelse som med en examenskommission har ingått ett sådant avtal om ordnande av fristående examina som avses i 7 § 3 mom. i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, men som inte får statsandel för ordnande av examina, kan beviljas statsunderstöd för ordnande av i lagens 8 § avsedda fristående examina som avläggs utan förberedande utbildning. Närmare bestämmelser om statsunderstödet utfärdas genom förordning av statsrådet.

7 kap

Särskilda bestämmelser

44 § (22.12.2005/1071)
Beräkning av antalet elever, studerande och examina

Finansieringen för finansåret beräknas enligt det genomsnittliga antalet elever och studerande under året före finansåret. Finansieringen för finansåret för den grundläggande yrkesutbildningen beräknas dock högst i enlighet med det totala antalet studerande enligt tillståndet att ordna utbildning. Dessutom kan sådana uppskattade ändringar i antalet elever och studerande beaktas som orsakas av lag eller förordning, en föreskrift eller ett beslut av en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning eller av statsbudgeten. Vid beräkning av priserna per enhet tillämpas dock antalet elever och studerande under hösten året före finansåret. När verksamheten inleds beräknas finansieringen enligt det uppskattade antalet elever och studerande.

Utan hinder av 1 mom. beräknas finansieringen för finansåret och priserna per enhet för yrkeshögskolorna på basis av det antal studerande som bestäms enligt den överenskommelse som avses i 8 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen, antalet i yrkeshögskolor avlagda examina samt antalet utexaminerade från en yrkespedagogisk lärarutbildning.

En elev och en studerande kan samtidigt räknas som en elev eller studerande som utgör grund för finansiering endast i en utbildning inom tillämpningsområdet för denna lag.

De elever och studerande som inte har anmälts till statsbidragsmyndigheten inom utsatt tid kan lämnas obeaktade vid beräkningen av elever och studerande som utgör grund för finansieringen.

Genom förordning av statsrådet bestäms närmare om beräkningen av de antal elever, studerande och examina som skall användas vid bestämmandet av finansieringen.

45 §
Beviljande och justering av finansiering

Statsbidragsmyndigheten beviljar utan ansökan kommunen eller någon annan anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 § den statsandel som avses i 6, 13, 14 och 15 § samt den finansiering för driftskostnader som avses i 7 och 11 § samt beviljar kommunen den i 13 a § avsedda finansieringen så som bestäms i 16 § 2 mom. lagen om statsandelar till kommunerna. (19.12.2003/1137)

Statsbidragsmyndigheten justerar före utgången av finansåret, med undantag av den finansiering som beviljas yrkeshögskolor, den finansiering som beviljats enligt 1 mom. så att den överensstämmer med det genomsnittliga antalet elever och studerande under finansåret. Inom den grundläggande yrkesutbildningen justeras finansieringen dock högst i enlighet med det totala antalet studerande som fastställts i tillståndet att ordna yrkesutbildning. (22.12.2005/1071)

Statsbidragsmyndigheten skall, om något annat inte bestäms särskilt, på ansökan bevilja en anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 § statsandel för anläggningsprojekt.

46 §
Utbetalning av finansiering för driftskostnader

Statsbidragsmyndigheten betalar den finansiering för driftskostnader som avses i 45 § 1 mom. till kommunen eller någon annan anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 § så som bestäms i 17 § 1 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

De prestationer som förutsätts på grund av de justeringar som avses i 45 § 2 mom. betalas till statsandelstagaren eller uppbärs till staten före utgången av februari det år som följer efter finansåret. (21.12.2001/1389)

3 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1071. (22.12.2005/1071)

I den statsandel som betalas till kommunen beaktas den i 17 § 2 mom. lagen om statsandelar till kommunerna angivna andelen av det utjämningstillägg som betalas till kommunen eller av det utjämningsavdrag som kommunen skall betala och vilka hänförs till statsandelarna enligt denna lag. (21.12.2001/1389)

Om den statsandelsgrund för kommunen om vilken bestäms i 8 §, den finansiering som beviljas kommunen enligt 11 § 2 och 3 mom. och den statsandel som beviljas kommunen enligt 13–15 § är mindre än de belopp som beräknats enligt 9 och 10 §, skall kommunen betala skillnaden till staten i två poster, den första posten före utgången av juli under finansåret och den andra posten före utgången av februari det år som följer efter finansåret. (22.12.2005/1071)

Om den statsandel som enligt denna lag beviljats kommunen för driftskostnader är mindre än den i 17 § 2 mom. i lagen om statsandelar till kommunerna angivna andelen av det utjämningsavdrag som kommunen skall betala och vilken hänförs till statsandelarna enligt denna lag, skall kommunen betala skillnaden till staten på de tidpunkter som bestäms i 5 mom. (22.12.2005/1071)

47 §
Utbetalning av statsandel för anläggningsprojekt

Statsandelen för ett anläggningsprojekt skall, om inte statsbidragsmyndigheten med stöd av 2 mom. beslutar något annat, betalas till kommunen eller någon annan anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 § i lika stora månatliga poster under den tid projektet beräknas pågå. Den första posten skall betalas ut månaden efter den då meddelandet om att projektet inletts har inkommit. Om projektet i ett fall som avses i 37 § 2 mom. har inletts innan beslut om statsandel har fattats, skall den första posten betalas ut under den månad som följer efter att statsandel beviljades.

Statsandelen för ett anläggningsprojekt kan också betalas under sju år i lika stora årliga poster räknat från ingången av kalenderåret efter det då projektet slutfördes. Varje årlig post betalas före utgången av mars och den ökas med en på den obetalda delen av statsandelen beräknad årlig ränta som motsvarar Finlands Banks grundränta och som räknas från den dag då den första årliga posten har betalts. Den som ansöker om statsandel skall meddela om sitt samtycke till att statsandelen betalas på det sätt som avses i detta moment.

47 a § (22.12.2005/1071)
Avbrytande av utbetalning

Statsbidragsmyndigheten kan besluta att utbetalningen av den finansiering som avses i denna lag avbryts, om

1) det är uppenbart att den som får finansiering inte längre ordnar verksamhet som ligger till grund för finansieringen eller att den som får finansiering i väsentlig utsträckning verkar i strid med de lagar eller förordningar som gäller verksamheten i fråga eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av dem,

2) de grunder enligt vilka finansieringen för ett bestämt ändamål har beviljats har förändrats väsentligt, eller

3) avbrytande av utbetalning förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning.

48 § (21.12.2000/1211)
Fastställande av antalet prestationer som används vid beräkning av finansieringen

Undervisningsministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeårsverken, läroavtal i tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning, studieveckor, undervisningstimmar, ledda timmar och årsverken som skall läggas till grund för finansieringen för det följande finansåret. Undervisningsministeriet fastställer antalet studerandeårsverken och läroavtal i tilläggsutbildningen så att de utgår från de antal studerandeårsverken och läroavtal som bestämts i tillståndet att ordna utbildning enligt 5 § 2 mom. i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. (9.12.2005/1014)

Vederbörande ministerium kan vid fastställandet av det antal studerandeårsverken enligt 11 § 3 mom. som läggs till grund för finansieringen av yrkesinriktad tilläggsutbildning ge utbildningsanordnaren anvisningar i fråga om utbildningsutbudet. När ministeriet fastställer studrandeårsverkena för utbildningsanordnarna skall det säkerställa en regionalt opartisk fördelning av finansieringen av den yrkesinriktade tilläggsutbildningen enligt utbildningsbehovet. Innan ministeriet beslutar om en utbildningsanordnare kan beviljas finansiering utifrån antalet studerandeårsverken, skall länsstyrelsens utlåtande i saken inhämtas.

Yrkesexamina och specialyrkesexamina som avläggs som fristående examina utan förberedande utbildning beaktas, enligt vad som bestäms genom förordning av statsrådet, när det antal studerandeårsverken som läggs till grund för finansieringen av yrkesinriktad tilläggsutbildning enligt 11 § 3 mom. fastställs.

49 § (22.12.2005/1071)
Återbetalning av statsandelar för anläggningsprojekt

Det kan bestämmas att en sådan proportionell del av den anskaffade egendomens gängse värde som motsvarar den statsandel som har erhållits för ett anläggningsprojekt skall återbetalas till staten, om egendomen överlåts till någon annan, verksamheten avslutas eller det syfte för vilket egendomen används ändras varaktigt och egendomen inte används för någon annan verksamhet som berättigar till statsandel. Om egendomen överlåts till någon annan som använder den för verksamhet som berättigar till statsandel, behöver återbetalning till följd av denna överlåtelse inte påföras, om överlåtaren i samband med överlåtelsen av egendomen förbinder sig att svara för återbetalningsvillkoren även efter överlåtelsen eller om mottagaren förbinder sig till motsvarande återbetalningsvillkor som gäller överlåtaren av egendomen. Det skall inte heller bestämmas om återbetalning, om det förflutit över 15 år sedan statsandelen beviljades.

Förstörs eller skadas egendom, för vilken statsandel har erhållits, kan det bestämmas att en sådan proportionell del av försäkringsersättningen eller någon annan ersättning som motsvarar statsandelen skall betalas till staten eller dras av från statsandelen för ett nytt anläggningsprojekt. Det skall inte bestämmas om återbetalning eller avdrag om det förflutit över 15 år sedan statsandelen beviljades.

Beslut om återbetalningsskyldigheten och avdrag för ersättningar fattas av den statsbidragsmyndighet som avses i 53 §. Den som får statsandel skall inom sex månader underrätta statsbidragsmyndigheten om sådana förändringar som avses i 1 och 2 mom. Om det senare framgår att något meddelande inte gjorts inom utsatt tid, skall en mot statsandelen svarande proportionell del av egendomens gängse värde betalas till staten med en årlig ränta som bestäms i enlighet med 4 § 3 mom. i räntelagen (633/1982), om inte statsbidragsmyndigheten av särskilda skäl beslutar något annat.

50 §
Betalningsandelen för hemkommunen för en elev som får grundläggande utbildning på sjukhus eller i skolhem eller placerad enligt barnskyddslagen (13.4.2007/420)

Den kommun som under vårdtiden enligt lagen om hemkommun är hemkommun för en elev som får i 4 § 3 mom. lagen om grundläggande utbildning avsedd sjukhusundervisning är skyldig att för eleven till den kommun där sjukhuset är beläget betala en betalningsandel, som fås genom att antalet vårddagar multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnader som den kommun där sjukhuset är beläget har haft för undervisningen per vårddag. Från betalningsandelen avdras den andel enligt statsandelsgrunden som räknats ut för den kommun där sjukhuset är beläget per elev som får sjukhusundervisning. (21.12.2001/1389)

Den kommun som under den tid undervisningen pågår enligt lagen om hemkommun är hemkommun för en elev som får grundläggande utbildning i ett i 57 § i barnskyddslagen (417/2007) avsett skolhem är skyldig att för eleven till den som ordnar skolhemsundervisningen betala en betalningsandel, som fås genom att de arbetsdagar vid skolan under vilka eleven meddelats undervisning multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnader som utbildningsanordnaren har haft för undervisningen per arbetsdag. Från betalningsandelen avdras den andel enligt statsandelsgrunden som räknats ut för utbildningsanordnaren per elev som får skolhemsundervisning och i fråga om ett statligt skolhem den andel motsvarande statsandelsgrunden som beräknats på motsvarande sätt. (13.4.2007/420)

Den kommun som under den tid undervisningen pågår enligt lagen om hemkommun är hemkommun för en elev som placerats på det sätt som avses i 16 § 2 mom. i barnskyddslagen (417/2007) och får grundläggande utbildning är skyldig att för eleven till den som ordnar undervisningen betala en betalningsandel, som fås genom att de arbetsdagar vid skolan under vilka eleven meddelats undervisning multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnader som utbildningsanordnaren har haft för undervisningen per arbetsdag. Från betalningsandelen avdras den andel enligt statsandelsgrunden som räknats ut för utbildningsanordnaren per elev som får grundläggande utbildning. (13.4.2007/420)

Om betalningsandelen för elevens hemkommun kan avtalas på något annat sätt än vad som bestäms ovan i denna paragraf.

51 §
Avgifter för stöduppgifter i anslutning till specialundervisningen

Vederbörande ministerium beslutar om de avgifter som skall uppbäras för sådana stöduppgifter i anslutning till specialundervisningen som avses i 39 § lagen om grundläggande utbildning, enligt vad som bestäms om offentligrättsliga prestationer i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

52 § (21.12.2001/1389)
Betalning som inte erläggs eller återkrävs

En betalning som understiger 1 700 euro och som baserar sig på ett beslut som fattats med stöd av denna lag skall inte erläggas eller återkrävas.

53 §
Statsbidragsmyndighet

Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller driftskostnader som avses i denna lag och anläggningsprojekt enligt de lagar som nämns i 1 § 1 mom. 8–12 punkten är undervisningsministeriet. Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller anläggningsprojekt enligt de lagar som nämns i 1 § 1 mom. 1–7 punkten är länsstyrelsen. (19.10.2006/915)

Genom förordning kan föreskrivas att också någon annan myndighet än den som avses i 1 mom. skall vara statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller statsunderstöd.

54 §
Skyldighet att lämna upplysningar samt granskning (26.6.2009/492)

Kommunerna och samkommunerna skall enligt vad vederbörande ministerium bestämmer tillställa statsbidragsmyndigheten de upplysningar baserade på budgeten, ekonomiplanen, bokslutet och verksamhetsberättelsen samt övriga upplysningar om kostnaderna och verksamhetens omfattning som behövs för att bestämma finansiering enligt denna lag. Privata anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 § skall tillställa statsbidragsmyndigheten motsvarande uppgifter.

Statsbidragsmyndigheten beslutar om granskningar av ekonomin och verksamheten som utförs hos den som får finansiering för att konstatera riktigheten av de i 1 mom. avsedda uppgifterna. Undervisningsministeriet kan ge utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Statsbidragsmyndigheten kan även ge en utomstående revisor i uppdrag att utföra granskningar. Revisorn ska vara en godkänd revisor eller revisionssammanslutning enligt lagen om revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (467/1999) eller enligt revisionslagen (459/2007). Revisorn ska vara tillräckligt förtrogen med systemet för finansiering av utbildnings- och kulturverksamhet. Revisionssammanslutningar ska utse en huvudansvarig revisor för granskningen. (26.6.2009/492)

Den som får finansiering ska utan ersättning ge den som utför granskningen alla för granskningen nödvändiga uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material samt även i övrigt bistå vid granskningen. Den som utför granskningen har rätt att i den omfattning som granskningen kräver få tillträde till de lokaler som är i finansieringstagarens besittning eller användning för den verksamhet som finansieras samt till andra områden. Granskning får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden. Den som utför granskningen har rätt att omhänderta det material som är föremål för granskning, om granskningen kräver det. Över omhändertagandet av material ska ett protokoll upprättas i samband med granskningen. Där ska nämnas syftet med omhändertagandet och det omhändertagna materialet. Materialet ska återlämnas utan dröjsmål när det inte längre behövs för granskningen. (26.6.2009/492)

Statsbidragsmyndigheten och utbildningsstyrelsen har rätt att för granskningen få behövlig handräckning av polis- och utsökningsmyndigheterna. (26.6.2009/492)

En utomstående sakkunnig kan enligt beslut av statsbidragsmyndigheten bistå vid granskningen. (26.6.2009/492)

På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994). (26.6.2009/492)

På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. (26.6.2009/492)

55 §
Förhandlingsförfarande

Innan vederbörande ministerium lägger fram sitt förslag till de anslag för statsandelar för driftskostnader som skall tas in i följande finansårs statsbudget skall ministeriet förhandla om priserna per enhet så som bestäms i 14 § 1 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

Ministeriet skall också förhandla med kommunernas centralorganisation om vilka upplysningar som skall anses vara behövliga för att bestämma och fastställa priserna per enhet samt för att bestämma statsandelarna samt om hur dessa upplysningar skall tillställas statsbidragsmyndigheten.

56 §
Rättelseförfarande och ändringssökande

I ett beslut som har givits med stöd av denna lag eller med stöd av en sådan bestämmelse i lagen om statsandelar till kommunerna vilken det hänvisas till i denna lag kan rättelse yrkas eller ändring sökas så som bestäms om rättelseförfarande och ändringssökande i 21 och 22 § lagen om statsandelar till kommunerna. Rättelse kan dock inte yrkas och ändring inte sökas i ett beslut till den del det gäller antal elever och studerande som avses i 44 § 1 och 2 mom.

Vad som i de lagrum som nämns i 1 mom. föreskrivs om kommuner gäller i tillämpliga delar samkommuner och sådana privata anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 § som får finansiering enligt denna lag.

57 §
Tillämpning av vissa bestämmelser i lagen om statsandelar till kommunerna

På finansiering som avses i denna lag skall dessutom tillämpas följande bestämmelser i lagen om statsandelar till kommunerna:

1) 18 § om betalning av utebliven förmån,

2) 19 § om återbetalning av grundlös förmån,

3) 20 § om när betalningsskyldigheten förfaller, (21.12.2000/1146)

3 a) 22 a § om bestämmande av statsandelarna vid vissa ändringar i kommunindelningen, samt (21.12.2000/1146)

4) 24 § om vite.

Vad som i de lagrum som nämns i 1 mom. föreskrivs om kommuner gäller i tillämpliga delar samkommuner och sådana privata anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 § som får finansiering enligt denna lag.

57 a § (30.12.1998/1186)
Kommunens skyldighet att delta i en övningsskolas anläggningskostnader

Den kommun där en sådan övningsskola som avses i universitetslagen (645/1997) finns är skyldig att av anläggningskostnaderna för lokaler som behövs för den grundläggande utbildning som ges vid övningsskolan till staten betala den del av det pris för anläggningsprojektet som beräknats på det sätt som avses i 32 §, som statsandelen inte skulle täcka om det vore fråga om kommunens eget anläggningsprojekt.

Om staten för gott avstår från att använda de lokaler som avses i 1 mom. för övningsskolans behov eller för andra sådana behov som kunde finansieras med stöd av denna lag, återbetalas till kommunen den relativa andel av lokalernas värde som svarar mot den andel kommunen har betalt.

57 b § (22.12.2005/1071)
Tillämpning av vissa bestämmelser i statsunderstödslagen

Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas på statsunderstöd som beviljas med stöd av denna lag bestämmelserna i statsunderstödslagen (688/2001).

58 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

8 kap

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

59 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Genom denna lag upphävs lagen den 3 augusti 1992 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/1992) jämte ändringar.

Lagen tillämpas första gången vid beviljande och betalning av finansiering för 1999. De finansieringsbestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för 1998 och åren före det.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

60 §
Priset per enhet för en anordnare av gymnasieutbildning som fått en särskild uppgift

Vederbörande ministerium höjer utan ansökan priset per enhet för en anordnare av gymnasieutbildning, om priset per enhet för gymnasiets huvudman när denna lag träder i kraft har höjts på grund av en särskild uppgift som baserar sig på läroplanen.

61 §
Hyran och hyresvärdet

Om priset per enhet för en yrkesläroanstalt, specialyrkesläroanstalt, yrkeshögskola eller musikläroanstalt som ordnar yrkesutbildning när denna lag träder i kraft har höjts på basis av de hyror som avses i 14 § 2 mom., 14 a § 2 mom. eller 16 § 2 mom. i den lag som nämns i 59 § 2 mom., skall den årshyra som fastställts av undervisningsministeriet för läroanstaltens huvudman som grund för beräkning av statsandelen och som tillämpas när denna lag träder i kraft kvarstå som sådan årshyra som avses i 19 § 5 mom. eller 20 § 5 mom. denna lag och som fastställts för utbildningsanordnaren som grund för beräkning av statsandelen.

Om priset per enhet för en läroanstalt när denna lag träder i kraft har höjts på basis av kapitalersättning på hyresvärdet för lokaler, betalas det belopp som fastställts som grund för höjningen av priset per enhet i sin helhet separat såsom finansiering till utbildningsanordnaren. Den finansiering som avses i detta moment betalas under tio års tid från ingången av det år som följer efter det då de lokaler som utgör grund för kapitalersättningen på hyresvärdet har skaffats eller byggts om. Om en del av lokalerna övergår till en annan utbildningsanordnare för verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 §, anvisas vardera utbildningsanordnaren en andel av nämnda belopp som de sinsemellan kommit överens om. Belopp som skall betalas med stöd av detta moment adderas till det belopp som beräknats enligt 9 § 2 mom. vid beräkning av kommunens finansieringsandel av driftskostnader som gäller undervisningsverksamhet och bibliotek.

62 § (21.12.2001/1389)
Utgifter för skötsel av specialyrkesläro- anstalters lån

Om priset per enhet för en specialyrkesläroanstalt när denna lag träder i kraft har höjts på basis av utgifter för skötsel av lån, skall till den utbildningsanordnare som varit huvudman för specialyrkesläroanstalten årligen separat betalas en ersättning som motsvarar de kostnader som orsakats under året före det då priset per enhet bestäms för de lån som ligger till grund för höjningen av priset per enhet. Ersättningar som skall betalas med stöd av denna paragraf adderas till det belopp som beräknats enligt 9 § 2 mom. vid beräkning av kommunens finansieringsandel av driftskostnaderna för undervisningsverksamhet och bibliotek.

63 § (30.12.1998/1186)
Vissa obetalda statsandelar, statsunderstöd och statsbidrag

Statsandelar, statsunderstöd och statsbidrag som avses i 49 § 2 mom. i den lag som nämns i 59 § 2 mom. och som är obetalda när denna lag träder i kraft skall betalas till de utbildningsanordnare som varit huvudmän för läroanstalterna enligt vad som bestäms i nämnda 49 § 2 mom. Den betalningspost som är avsedd att betalas ut 1999 betalas dock först 2002.

64 §
Anläggningskostnader

På statsandel som har beviljats för anläggningsprojekt innan denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

Vad som bestäms i 49 § om återbetalning av statsandel som betalas för anläggningsprojekt skall tillämpas, om en i 49 § nämnd åtgärd har vidtagits eller skada inträffat efter ikraftträdandet.

65 § (21.12.2001/1389)

65 § har upphävts genom L 21.12.2001/1389.

66 §
Priserna per enhet för yrkesutbildning och yrkeshögskolor 1999, 2000 och 2001 (31.5.2000/520)

I de genomsnittliga beloppen för priserna per enhet för yrkesutbildning och yrkeshögskolor under 1999 och 2000 beaktas utan hinder av 16 § de årliga kostnadsskillnader som orsakas av att de kostnader som ligger till grund för priserna per enhet för yrkeshögskolorna avviker från de kostnader, minskade med kostnaderna för studiesociala förmåner, som ligger till grund för de priser per enhet för yrkesutbildning som bestämts för anordnare av yrkesutbildning som deltar i yrkeshögskoleförsök.

Utan hinder av 19 § 4 mom. och 20 § 4 mom. bestäms priserna per enhet för yrkeshögskolorna och för den yrkesutbildning som utgör grund för en yrkeshögskola för finansåren 1999 och 2000 enligt det genomsnittliga uppskattade antalet studerande respektive finansår, om antalet studerande vid yrkeshögskolan eller i nämnda yrkesutbildning ändras under finansåret på grund av att en yrkeshögskola inrättas eller till följd av något annat beslut som gäller omfattningen på yrkeshögskolans verksamhet.

När yrkeshögskolornas priser per enhet bestäms för 1999 och 2001 tillämpas utan hinder av 20 § som kalkyleringsgrund för priserna per enhet kostnaderna för utbildning som leder till yrkeshögskoleexamina vid yrkeshögskolor och temporära yrkeshögskolor med avdrag för kostnader för studiesociala förmåner för studerande i yrkesutbildning. (31.5.2000/520)

67 §
Priserna per enhet för särskilda yrkesläroanstalter 1999

De priser per enhet som fastställs för de särskilda yrkesläroanstalterna för 1999 är lika med de priser per enhet som fastställts för de särskilda yrkesläroanstalterna för 1998, justerade enligt den beräknade kostnadsnivån för 1999.

68 § (21.12.2000/1146)
Priset per enhet för museer 2001

Det pris per enhet som läggs till grund för statsandelen för museernas driftskostnader är 200 200 mark per kalkylerat årsverke 2001.

RP 86/1997, KuUB 3/1998, RSv 70/1998

Ikraftträdelsestadganden:

30.12.1998/1186:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Utan hinder av 18 § 5 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) är priset per enhet för gymnasier 60 procent av det pris per enhet som bestämts för utbildningsanordnaren i fråga också för de studerande under 18 år som när denna lag träder i kraft studerar i ett vuxengymnasium eller vid ett gymnasiums vuxenlinje.

Utan hinder av 19 § 7 mom. skall finansieringen av den yrkesinriktade tilläggsutbildning som inletts innan denna lag träder i kraft och som ordnas i form av läroavtalsutbildning bestämmas enligt de priser per enhet som gäller när denna lag träder i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 150/1998, KuUB 13/1998, RSv 192/1998

23.12.1999/1289:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2000.

Utan hinder av 6, 8 och 9 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) är den statsandel som kommunen beviljas från den 1 augusti 2000 till utgången av nämnda år för förskoleundervisning som ordnas för andra elever än sådana som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning, fem tolftedelar av ett belopp som är 57 procent av produkten av antalet elever som får nämnda undervisning hösten 2000 och priset per enhet för förskoleundervisningen.

Utan hinder av 6, 8 och 9 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är den statsandel som kommunen beviljas från ingången av 2001 till den 30 juni nämnda år för förskoleundervisning som ordnas för andra elever än sådana som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning, sex tolftedelar av ett belopp som är 57 procent av produkten av antalet elever som får nämnda undervisning hösten 2000 och priset per enhet för förskoleundervisningen. Efter detta beviljas kommunen statsandel för nämnda förskoleundervisning enligt vad som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

Utan hinder av 7 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är den statsandel som samkommuner och privata utbildningsanordnare beviljas från den 1 augusti 2000 till utgången av nämnda år för förskoleundervisning som ordnas för andra elever än sådana som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning, fem tolftedelar av produkten av antalet elever som får nämnda undervisning och priset per enhet för förskoleundervisningen.

Utan hinder av 17 § 1 mom. i denna lag samt 1 § 3 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beaktas kostnaderna för förskoleundervisning som har ordnats i samband med barndagvård 1999 inte i de riksomfattande totalkostnaderna för grundläggande utbildning när priserna per enhet för grundläggande utbildning för 2001 räknas ut.

RP 91/1999, KuUB 7/1999, RSv 99/1999

31.5.2000/520:

Denna lag träder i kraft den 15 juni 2000.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 10/2000, KuUB 2/2000, RSv 55/2000

21.12.2000/1146:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 138/2000, FvUB 20/2000, RSv 210/2000

21.12.2000/1211:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

En utbildningsanordnare som 2000 har fått statsunderstöd enligt 43 § 3 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998), sådant det lydde i lag 1186/1998, för utbildning som ordnas i form av avgiftsbelagd service, beviljas 2003 statsunderstöd till ett belopp som motsvarar statsunderstödet för 2000. År 2004 beviljas statsunderstöd till två tredjedelar och 2005 till en tredjedel av statsunderstödet för 2000. Om utbildningsanordnaren upphör med sin verksamhet, beviljas det understöd som avses i detta moment tills verksamheten upphör som en proportionell andel av det årliga understödet motsvarande verksamhetstiden. (30.12.2002/1281)

Yrkesinriktad tilläggsutbildning för vilken länsstyrelsen och en producent av utbildningstjänster har ingått ett upphandlingsavtal enligt lagen om finansiering av yrkesinriktad tilläggsutbildning (1138/1996) innan denna lag träder i kraft finansieras enligt nämnda lag tills utbildningen upphör.

Utan hinder av vad som bestäms i denna lag eller i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) kan beslut för 2001 som gäller antalet studerandeårsverken som läggs till grund för finansieringen av yrkesinriktad tilläggsutbildning, priserna per enhet och finansieringen av utbildningen enligt 11 § 3 mom. i denna lag, fattas under nämnda år.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 144/2000, KuUB 14/2000, RSv 211/2000

21.12.2001/1389:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Utan hinder av 23 och 23 a § beräknas de genomsnittliga priser per enhet som läggs till grund för statsfinansieringen av driftskostnaderna för den grundläggande utbildningen, gymnasierna, yrkesutbildningen, yrkeshögskolorna, den grundläggande konstundervisningen och biblioteken och priserna per enhet för 2002 på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt. Det pris per enhet för 2002 som läggs till grund för statsfinansieringen till kommuner och samkommuner beräknas dock så att det pris per enhet som beräknats på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt minskas med en mervärdesskatteandel som följer:

1) i grundläggande utbildning 2,84 procent,

2) i gymnasier 2,09 procent,

3) i yrkesutbildning 4,20 procent,

4) i yrkeshögskolor 4,38 procent,

5) i grundläggande konstundervisning 1,28 procent, och

6) i bibliotek 3,45 procent.

Då det pris per enhet som skall läggas till grund för statsfinansieringen av kommunernas och samkommunernas driftskostnader 2002 beräknas skall priset per enhet minskas med den mervärdesskatteandel som bestäms i 2 mom. även när priset per enhet enligt lag eller förordning bestäms på basis av de genomsnittliga priser per enhet som fastställts för de funktioner som avses i 2 mom.

År 2002 höjs kommunernas finansieringsandel enligt 9 § för driftskostnaderna för undervisningsverksamhet och bibliotek med 0,5 euro per kommuninvånare på basis av de anläggningsprojekt för vars del besluten om statsfinansiering har fattats innan denna lag träder i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 132/2001, KuUB 17/2001, RSv 187/2001

21.12.2001/1393:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 132/2001, KuUB 17/2001, RSv 187/2001

30.12.2002/1280:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

På finansiering som har beviljats enligt 43 § 3 mom. vilket upphävs genom denna lag, tillämpas de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 140/2002, KuUB 16/2002, RSv 231/2002

30.12.2002/1281:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 140/2002, KuUB 16/2002, RSv 231/2002

19.12.2003/1137:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2004.

Utan hinder av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet kan antalet ledda timmar som läggs till grund för finansieringen av morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt 5 § 3 a-punkten, priset per enhet och finansieringen av verksamheten för 2004 bestämmas under nämnda år.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 57/2003, KuUB 2/2003, RSv 88/2003

19.12.2003/1140:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2004.

Utan hinder av 17 § 1 och 8 mom. beräknas priserna per enhet per elev i grundläggande utbildning åren 2004, 2005 och 2006 så att antalet elever i förskoleundervisning beaktas till 85 procent och så att priset per enhet per elev i förskoleundervisning år 2004 är 88 procent av det pris per enhet som bestäms per elev för utbildningsanordnaren i fråga. Vad som sägs ovan i detta moment gäller inte beaktande av antalet elever som deltar i förskoleundervisning och omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning eller priserna per enhet i förskoleundervisning som meddelas dem.

RP 58/2003, KuUB 1/2003, RSv 72/2003

30.12.2004/1291:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 181/2004, FvUB 23/2004, RSv 224/2004

10.6.2005/412:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2005.

RP 14/2005, KuUB 3/2005, RSv 59/2005

9.12.2005/1014:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Utan hinder av 48 § i denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande på fastställandet av antalet studerandeårsverken och läroavtal inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen för 2006.

RP 40/2005, KuUB 11/2005, RSv 160/2005

22.12.2005/1071:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Lagen tillämpas första gången hösten 2005 vid fastställandet av genomsnittliga priser per enhet och priser per enhet för 2006.

De bestämmelser i 17–21 och 24 § som gäller beräkningen av priser per enhet på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och fastställs för 2008.

I fråga om grunderna för fastställande av statsandel, justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunen samt fastställande av ändringar i kostnadsnivå gäller vad som bestäms i 2 och 3 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna (1068/2005).

Bestämmelserna i 28 § om beräkning av statsandelar på basis av kostnaderna för varje form av konst- och kulturinstitution tillämpas första gången när statsandelarna för 2008 fastställs. Under 2006 och 2007 bestäms priserna per enhet i enlighet med de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande. Under 2008 och 2009 bestäms priserna per enhet så att de priser per enhet som bestäms enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet jämförs med de priser per enhet som beräknas i enlighet med denna lag. I priset per enhet för 2008 beaktas 33 procent av skillnaden och år 2009 beaktas 66 procent.

Utan hinder av 19 § 1 mom. och 20 § 2 mom. skall, om beloppet av sådana avskrivningar för yrkesutbildning som anordnare av grundläggande yrkesutbildning gör enligt bokföringen, 2005 och 2009 är lägre än 831,32 euro om året per studerande och beloppet av sådana avskrivningar för yrkeshögskolor som huvudmännen för yrkeshögskolorna gör enligt bokföringen, de ovan nämnda åren är lägre än 487,31 euro om året per sådan kalkylerad elev som läggs till grund för statsandelen för yrkeshögskolor, skall det genomsnittliga priset per enhet för yrkesutbildning och yrkeshögskolor höjas så som vid behov bestäms genom förordning av statsrådet med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan nämnda belopp och de avskrivningar enligt bokföringen som beräknats per studerande. Under 2006 och 2007 höjs dock det genomsnittliga priset per enhet med 393,31 euro för yrkesutbildning och med 303,15 euro för yrkeshögskolor. De nämnda beloppen har beräknats enligt kostnadsnivån för 2005 och justeras årligen enligt de beräknade förändringarna i kostnadsnivån.

De statsandelar som beräknas per studerande och som före denna lags ikraftträdande beviljats för yrkesutbildningens och yrkeshögskolornas anläggningsprojekt och som betalas varje år minskas vid beräkningen av de genomsnittliga priserna per enhet.

Bestämmelserna i 23 § 3 mom. och 24 § 4 mom. om avdrag av statsunderstöd från driftskostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet för 2008 fastställs.

Utan hinder av vad som i 20 § och i 5–7 mom. i denna ikraftträdandebestämmelse bestäms om beräkningen av priset per enhet för yrkeshögskolor begränsas de ändringar som kommer att ske i priset per enhet under 2006–2008 så, att priset per enhet 2006 är högst tre procent mindre eller fem procent större, 2007 högst sex procent mindre eller åtta procent större och 2008 högst nio procent mindre eller elva procent större än det enligt 20 § 1 mom. per studerande beräknade belopp av finansieringen för 2005 som beräknats enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet och som ändrats till nivån för det genomsnittliga priset per enhet för året i fråga. När jämförelsen av beloppet av finansieringen görs medräknas det belopp som avses i 46 § 3 mom. men inte kostnaderna för yrkespedagoisk lärarutbildning och deras inverkan på finansieringen, och inte heller de höjningar som genom beslut av undervisningsministeriet av särskilda skäl gjorts av priset per enhet för yrkeshögskolor.

På finansiering som beviljats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Bestämmelserna i 49 § om återbetalning av statsandel för anläggningsprojekt tillämpas på i 49 § avsedda åtgärder som vidtagits eller skador som inträffat efter lagens ikraftträdande.

Utan hinder av vad som i 49 § bestäms om tiden för återbetalning av statsandel som beviljats för ett anläggningsprojekt gäller i fråga om villkoren för återbetalning av statsandelar för yrkesläroanstalters fastigheter som staten överlåtit utan ersättning vad som överenskommits i överlåtelseavtalen.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 88/2005, FvUB 24/2005, RSv 191/2005

27.1.2006/73:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2006.

RP 28/2005, KuUB 15/2005, RSv 219/2005

19.10.2006/915:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Utan hinder av vad som i 53 § 1 mom. föreskrivs om statsbidragsmyndighet

1) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i projekt för vilka ministeriet har beviljat statsandel före lagens ikraftträdande,

2) fullgör undervisningsministeriet statsbidragsmyndighetens uppgifter i ett sådant ärende rörande återbetalning av statsandel som avses i 49 §, om den åtgärd som avses i 1 mom. i nämnda paragraf har vidtagits eller den skada som avses i 2 mom. i paragrafen har inträffat före lagens ikraftträdande,

3) tillämpas på ärenden som hänför sig till överlåtelseavtal som gäller statens överlåtelse av yrkesläroanstalters fastigheter utan ersättning före lagens ikraftträdande vad som överenskommits i överlåtelseavtalet.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 68/2006, KuUB 6/2006, RSv 107/2006

22.12.2006/1230:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 216/2006, KuUB 16/2006, RSv 234/2006

2.3.2007/238:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Bestämmelserna i 23 a § 2 mom. tillämpas dock inte på överlåtelser som skett före lagens ikraftträdande.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 272/2006, KuUB 21/2006, RSv 300/2006

13.4.2007/420:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2008.

Denna lag tillämpas även i fråga om en sådan elev som vid denna lags ikraftträdelse är placerad på det sätt som avses i lagen.

RP 252/2006, ShUB 59/2006, RSv 309/2006

21.12.2007/1378:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Lagen tillämpas första gången när genomsnittliga priser per enhet och priser per enhet beräknas och fastställs för 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 83/2007, RP 155/2007, FvUB 13/2007, RSv 131/2007

19.12.2008/1038:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

Lagen tillämpas även i fråga om de elever som inlett studierna inom den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen det läsår som inletts den 1 augusti 2008 förutsatt att studierna pågått utan avbrott och motsvarar minst ett års lärokurs.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 118/2008, KuUB 6/2008, RSv 149/2008

19.12.2008/1039:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

Lagen tillämpas första gången när priser per enhet beräknas och fastställs samt finansiering beviljas för 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 119/2008, KuUB 9/2008, RSv 188/2008

26.6.2009/492:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 28/2009, KuUB 4/2009, RSv 70/2009

20.11.2009/893:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

RP 107/2009, KuUB 7/2009, RSv 138/2009

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.