Beaktats t.o.m. FörfS 1066/2019.

19.12.1997/1256

Förordning om fartygsbemanning, besättningens behörighet och vakthållning (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna förordning har upphört att gälla fr.o.m. 1.1.2010. Se L 1688/2009 ikraftträdelsestadganden.

På föredragning av trafikministern föreskrivs med stöd av 1 kap. 8 § 2 mom. och 6 kap. 1 § 2 mom. sjölagen av den 15 juli 1994 (674/1994), av dessa lagrum 1 kap. 8 § 2 mom. sådan den lyder i lag 369/1995:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning tillämpas på maskindrivna finska fartyg, som används till sjöfart samt på sådana fartygs besättningar och redare.

Denna förordning tillämpas likväl inte på

1) fiskefartyg,

2) försvarsmaktens eller gränsbevakningsväsendets fartyg som inte används i allmän trafik för befordran av passagerare eller last,

3) fritidsbåtar vilkas längd är högst 24 meter, (18.10.2007/910)

4) fartyg vilkas längd är högst 10 meter och som används inom industrianläggningars klart avskilda uppdämningsbassänger,

5) fartyg vilkas längd är högst 10 meter och som inte används i allmän trafik för befordran av passagerare, för reguljär transport av last eller för bogsering, ej heller

6) vägfärjor som ombesörjer trafiken på allmän väg, om vilka bestäms särskilt.

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) STCW-konventionen den av Internationella sjöfartsorganisationen år 1978 antagna internationella konventionen angående normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning (FördrS 22/1984) jämte ändringar, (16.6.2004/532)

2) maskinfartyg fartyg som drivs med maskin,

3) motorfartyg maskinfartyg vars framdrivningsmaskineri är en förbränningsmotor eller gasturbin eller där de eldrivna propellermotorernas effekt utvecklas med nämnda maskiner,

4) ångfartyg maskinfartyg vars framdrivningsmaskineri är en kolvångmaskin eller ångturbin eller där de eldrivna propellermotorernas effekt utvecklas med nämnda maskiner,

5) passagerarfartyg fartyg som befordrar fler än 12 passagerare; när nämnda antal beräknas, anses som passagerare varje annan person än de som hör till besättningen eller varje annan, i vilken egenskap som helst på fartyget anställd person eller som där arbetar för fartygets räkning; i antalet passagerare medräknas likväl inte barn som inte har fyllt ett år,

6) ro-ro-passagerarfartyg fartyg som är avsett att i sjötrafik befordra fler än 12 passagerare och som är konstruerat så att väg- och järnvägsfordon kan lastas och lossas genom att de körs eller dras på eller av fartyget,

7) lastfartyg fartyg som inte är passagerarfartyg eller ro-ro-passagerarfartyg,

8) tankfartyg lastfartyg vars lastrum har byggts eller lämpar sig huvudsakligen för transport av flytande last i bulk,

9) vägfärja ett med fordonsdäck försett fartyg som rör sig styrd av en lina eller någon annan ersättande anordning som godkänts av sjöfartsverket,

10) redare den som äger eller hyr hela fartyget och som ensam eller tillsammans med andra personer utövar faktisk beslutanderätt i frågor som gäller fartygets säkerhet; i denna förordning jämställs med redaren en sådan person som enligt avtal eller på något annat sätt i realiteten har hand om fartygssäkerhetsfrågorna,

11) besättning alla som arbetar ombord,

12) person i allmän tjänst person som, utöver den behörighet som krävs av däcks-, maskin- eller ekonomiavdelningens personal, har behörighet för uppgifter i annan avdelning, i däcks- eller maskinavdelningen likväl minst vaktmans behörighet,

13) bruttodräktighet den av fartygets mätbrev framgående största dräktigheten, sådan den är fastställd i 1969 års internationella skeppsmätningskonvention (FördrS 31/1982); bruttodräktigheten för en fast kombination som består av skjutbogserare och pråm är den sammanlagda bruttodräktigheten för dessa,

14) maskineffekt propellermaskineriets effekt, mätt vid axelledningens flänsanslutning och uttryckt i kilowatt,

15) effekttal det tal som fås genom att de disponibla ångpannornas största tillåtna drifttryck och produkterna av effektens talvärden adderas, varvid med drifttryck avses övertryck, angivet i bar, och med effekt den värmeenergi som under tidsenheten överförs i vätska och ånga, angiven i megawatt,

16) utbildning en sådan examen, delexamen eller studiehelhet som ingår i ett examens- och utbildningssystem som undervisningsministeriet fattat beslut om och som ministeriet, när det fastställt respektive yrkeshögskolas utbildningsprogram, eller utbildningsstyrelsen i sina examensfordringar eller riksomfattande grunder för undervisningsplanen fastställt som utbildningskrav för de behörighetsbrev som nämns i denna förordning, eller en av sjöfartsverket av särskilda skäl godkänd annan utbildning,

17) sjötjänst annan skeppstjänstgöring än sådan som fullgörs på fritidsbåt; sjötjänsten kan fullgöras även på försvarsmaktens eller gränsbevakningsväsendets fartyg eller på andra fartyg i administrativa uppgifter, såvitt inte annorlunda bestäms särskilt; då den för erhållande av behörighetsbrev krävda sjötjänsten bestäms, beräknas en tidsperiod av 30 dagar ombord på ett fartyg motsvara en månad,

18) begränsad fart reguljär trafik inom skyddade skärgårdsområden samt därmed jämförbar trafik mellan bestämda destinationer, eller trafik inom område där hamnbestämmelser tillämpas;

19) inrikes fart trafik mellan inhemska hamnar; med inrikes fart jämställs trafik via Saima kanal och därtill direkt anslutna ryska vattenområden till Viborg samt trafik mellan Vichrevoj och Viborg; inrikes farten indelas i tre trafikområden enligt följande:

1) trafikområde I omfattar älvar, kanaler, hamnar och sjöar samt sådana områden i den inre skärgården som inte är direkt utsatta för sjögång från öppna havet, och dessutom korta oskyddade farledsavsnitt i den inre skärgården,

2) trafikområde II omfattar den yttre skärgården och sådana skärgårdsområden som är direkt utsatta för sjögång från öppna havet, bland annat farledsavsnittet Vichrevoj-Santio, Fagerö fjärd och Porkala fjärd, Hangö västra fjärd, Gullkrona fjärd, Vidskärs- och Österskärsfjärdarna, Skiftet, Delet samt Bottenhavets och Bottenvikens kustområden,

3) trafikområde III omfattar havsområdena i inrikes fart,

20) närfart trafik utanför området för inrikes fart på Östersjön och på Nordsjön och på därtill anslutna vattenområden, likväl inte i väst längre än 120 västlig längd, i söder inte längre än 480 nordlig bredd och i norr inte längre än 640 nordlig bredd,

20 a) europeisk fart trafik utanför området för närfart, likväl inte i väst längre än 12° västlig längd, i söder inte längre än 30° nordlig bredd och i öst inte längre än 45° östlig längd. (19.1.2006/65)

21) fjärrfart trafik utanför området för närfart och området för europeisk fart, samt (19.1.2006/65)

22) Östersjön den egentliga Östersjön med Finska viken och Bottniska viken samt med latitudparallellen genom Skagen, 57o 44,8" nordlig bredd, som gräns mellan Danmark och Sverige mot Nordsjön.

2 kap

Principerna för bemanningen

3 §
Betryggande bemanning

Ett fartyg skall bemannas så att inte fartyget, besättningen, passagerarna, lasten, annan egendom eller miljön onödigtvis utsätts för risk. Besättningen skall i fråga om antal och behörighet vara sådan att alla vakthållnings- och säkerhetsrelaterade sysslor ombord på fartyget kan skötas. Fartyg där besättningen bor ombord skall dessutom ha behövlig ekonomipersonal.

4 §
Redarens skyldigheter

Redaren skall se till att fartyget har ett av sjöfartsverket utfärdat bemanningscertifikat och att fartyget är bemannat enligt gällande bemanningscertifikat.

Innan en besättningsmedlem tar emot en befattning ombord, skall redaren försäkra sig om att

1) varje medlem av besättningen har den behörighet som krävs för att sköta befattningen,

2) uppgifterna om besättningens utbildning, behörighet och arbetserfarenhet håller streck och att besättningsmedlemmen i fråga har den hälsa som föreskrivs i bestämmelserna om sjömäns hälsa och att dessa uppgifter finns i ett av redaren fört register, ur vilket personen i fråga har möjlighet att få de uppgifter som gäller honom till påseende,

3) besättningen i enlighet med redarens fartygsspecifika anvisningar instrueras i att utföra de specialuppdrag som hör till respektive befattning, görs förtrogen med fartyget, dess anordningar och instrument, rutinerna ombord, säkerhetsarrangemangen, säkerhetsutrustningen och de uppgifter som var och en bör utföra i nödsituationer, och en anteckning om detta görs i fartygsdokumenten, samt

4) besättningen förmår samarbeta effektivt i en nödsituation så att säkerheten för människoliv och fartyg kan tryggas och skador på miljön förebyggas.

5 §
Fartygets arbetsspråk

Vid fastställandet av bemanningen skall i passagerarfartygs, ro-ro-passagerarfartygs och tankfartygs bemanningscertifikat antecknas fartygets arbetsspråk, som alla besättningsmedlemmar skall förstå tillräckligt bra och på vilket föreskrifter och anvisningar gällande säkerheten meddelas. Om arbets-språket inte är finska eller svenska, skall alla säkerhetsinstruktioner översättas till arbetsspråket. Det arbetsspråk som används skall antecknas i skeppsdagboken.

5 a § (20.10.2005/841)
Arbetsspråk på bryggan

Det skall finnas beredskap att på fartygets brygga använda engelska som arbetsspråk i enlighet med bestämmelserna i regel 14 punkt 4 i kapitel V i 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (FördrS 11/1981).

6 §
Befälhavarens skyldigheter

Befälhavaren skall se till att fartyget är bemannat på ett med hänsyn till rådande förhållanden betryggande sätt. Fartyget skall i alla händelser ha minst en sådan besättning som motsvarar kraven i gällande bemanningscertifikat.

Befälhavaren skall särskilt se till att besättningens antal, sammansättning och anlitande på varje resa är sådana att följande funktioner kan skötas:

1) fartyget kan framföras från hamn till hamn,

2) fartyget underkastas driftservice i den omfattning som dess framförande kräver,

3) navigations-, räddnings-, brandskydds- och övrig säkerhetsutrustning kan användas och underkastas service,

4) maskineriet, automatiken, kontrollinstrumenten och kommunikationsutrustningen kan användas och underkastas service i sådan omfattning att fartyget kan framföras säkert,

5) på bogserbåt de funktioner bogseringen med hänsyn till dess art påkallar,

6) fartyget kan förtöjas säkert, samt

7) besättningen och övriga personer som bor ombord får den service de behöver.

Befälhavaren skall se till att besättningen har tillräckliga språkkunskaper för att förstå bestämmelser, anvisningar och muntliga meddelanden gällande säkerheten.

7 §
Skydd för befälhavaren och maskinchefen

Om befälhavaren med stöd av sin yrkeskompetens och erfarenhet anser att fartyget inte uppfyller kraven i 6 §, får han inte hindras att kräva behövliga reparationer, inte heller får någon vidta åtgärder mot honom med anledning av detta. Detsamma gäller maskinchefen i frågor som avses i 6 § 2 mom. 2–4 punkten och som berör maskineriet och brandsäkerheten.

8 §
Arbetstid och vilotider

Vid fastställande av bemanningen skall hänsyn tas till

1) bestämmelserna om arbets- och vilotider i sjöarbetstidslagen (296/1976), lagen om arbetstiden på fartyg i inrikesfart (248/1982) och med stöd av dem ingångna arbets-, och tjänstekollektivavtal, samt bestämmelserna i semesterlagen för sjömän (433/1984),

2) de avlösnings- och semesterarrangemang som skall följas på fartyget,

3) att befälhavaren inte är skyldig att hålla regelbunden vakt på fartyg vars bruttodräktighet överstiger 4 250, samt

4) att maskinchefen inte är skyldig att hålla regelbunden vakt på fartyg vars maskineffekt överstiger 3 000 kW.

3 kap

Förfarande för fastställande av bemanningen

9 §
Ansökan om fastställande av bemanningen

Innan ett fartyg sätts i trafik som finskt fartyg skall bemanningen för det fastställas.

Fartygets nuvarande eller blivande redare skall hos sjöfartsverket skriftligen ansöka om fastställande av bemanningen i god tid innan fartyget sätts i trafik. Sökanden skall tillställa sjöfartsverket alla de uppgifter som behövs för fastställandet av bemanningen och ett förslag till bemanning av fartyget.

10 §
Fastställande av bemanningen och förhandsutlåtande om den

Fartygets bemanning fastställs av sjöfartsverket.

Fartygets blivande redare eller vederbörande riksomfattande arbetsmarknadsorganisation inom sjöfarten kan begära att sjöfartsverket avger ett förhandsutlåtande om bemanningen.

När fartygets bemanning fastställs skall hänsyn tas till vakthållningens säkerhet, fartygets storlek och typ, laster som skall fraktas med fartyget, fartygets maskineffekt och maskineriets automationsgrad, den allmänna standarden på fartygets utrustning, service och underhåll, fartområde, antal passagerare, kosthåll och renhållning samt den utbildning som ges ombord.

Därtill skall, vid fastställandet av bemanningen, särskild vikt fästas vid att fartyget har en bemanning som är tillräckligt stor för att fartygets räddnings-, brandbekämpnings- och övriga säkerhetsutrustning skall kunna hanteras och de uppgifter som föreskrivs i fartygets alarmlista skall kunna skötas.

När bemanningen fastställs skall hänsyn också tas till de sociala faktorernas indirekta inverkan på säkerheten.

Innan fartygets bemanning fastställs eller ett förhandsutlåtande avges skall sjöfartsverket be arbetarskyddsmyndigheten och vederbörande riksomfattande arbetsmarknadsorganisationer inom sjöfarten om utlåtande beträffande ansökan om fastställande av bemanningen. Om någon remissinstans gör upp ett välgrundat skriftligt förslag, som avviker från den bemanning som föreslagits i ansökan, eller annars framlägger ett motiverat krav på förhandlingar, skall sjöfartsverket förhandla med sökanden, vederbörande riksomfattande arbetsmarknadsorganisationer inom sjöfarten och arbetarskyddsmyndigheten om fartygets bemanning. Innan bemanningen fastställs skall sjöfartsverket såvitt möjligt höra fartygets besättning. Om enighet inte kan uppnås i förhandlingarna, fastställer sjöfartsverket fartygets bemanning för en prövotid av högst sex månader. Efter prövotiden fastställer sjöfartsverket fartygets bemanning utgående från de erfarenheter som samlats under prövotiden.

11 §
Bemanningscertifikat

Sedan sjöfartsverket fastställt bemanningen för fartyget, utfärdar det ett bemanningscertifikat, varav framgår fartygets minimibemanning samt besättningens sammansättning och behörighet på olika fartområden.

12 §
Ändring av bemanningen

När ett fartygs konstruktion, utrustning, användning eller fartområde ändras i sådan omfattning att grunderna för den fastställda bemanningen förändras, skall redaren omedelbart underrätta sjöfartsverket om saken. Sjöfartsverket fastställer vid behov en ny bemanning för fartyget enligt bestämmelserna i 10 §.

Fartygets redare eller en riksomfattande arbetsmarknadsorganisation inom sjöfarten som är missnöjd med den fastställda bemanningen av fartyget kan i andra än i 1 mom. avsedda fall hos sjöfartsverket söka ändring av bemanningen. Detta kan ske tidigast sex månader efter att bemanningen fastställts eller ändrats eller, om det är fråga om ett fartyg vars årliga användningstid är kortare än denna tid, efter full användningstid. Sökanden skall i sin ansökan redogöra för de omständigheter på grundval av vilka han anser att fartygets bemanning borde ändras. Innan ändringen av bemanningen fastställs skall sjöfartsverket begära utlåtanden om ansökan hos arbetarskyddsmyndigheten, vederbörande riksomfattande arbetsmarknadsorganisationer inom sjöfarten samt av redaren.

4 kap

Besättningens behörigheter och allmänna bestämmelser om dem

13 §
Behörighetsbrev

Ombordanställda skall ha i denna förordning angiven behörighet. Över ådagalagd behörighet utfärdas ett behörighetsbrev.

Maskinbefäl skall på motorfartyg ha sådant behörighetsbrev som krävs för motorfartyg och på ångfartyg sådant behörighetsbrev som krävs för ångfartyg.

Om behörighet för att sköta radiostation bestäms särskilt.

14 §
Erkännande av behörighetsbrev utfärdade av behöriga myndigheter i en annan stat

Ett behörighetsbrev som överensstämmer med STCW-konventionen och som en behörig myndighet i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stat) utfärdat till en medborgare i en EES-stat skall erkännas. Sjöfartsverket utfärdar på skriftlig ansökan ett kompetensbevis som bekräftelse på att den erkänner behörighetsbrevet. (16.6.2004/532)

För den som innehar ett behörighetsbrev som överensstämmer med STCW-konventionen och som utfärdats av en behörig myndighet i en annan stat än en EES-stat kan Sjöfartsverket på skriftlig ansökan, i enlighet med förfarandet i artikel 1.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/103/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk, bevilja tillstånd att inneha en viss befattning ombord på ett finskt fartyg enligt vad som därom bestäms i konventionen. Det av den behöriga myndigheten utfärdade behörighetsbrevet och en redogörelse om sökandens utbildning, arbetserfarenhet och hälsotillstånd skall fogas till ansökan. Över erkännande av behörighetsbrev utfärdar Sjöfartsverket ett kompetensbevis, av vilket skall framgå hur länge det är i kraft. (20.10.2005/841)

På den som inte är medborgare i en EES-stat men som innehar ett behörighetsbrev utfärdat av en EES-stat, tillämpas vad som bestäms i 2 mom.

På erkännande av behörighetsbrev som avses i 1–3 mom. tillämpas vad som bestäms i lagen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen (1597/1992) och vad som enligt Europeiska gemenskapens bestämmelser gäller i fråga om miniminivån på sjöfolks utbildning.

Som villkor för erkännande av behörighetsbrev kan vid behov ställas tilläggskrav enligt 5 och 6 § 4 mom. i nämnda lag.

De kompetensbevis som avses ovan i 1 och 2 mom. skall beviljas i enlighet med artikel VI punkt 2 i STCW-konventionen. (20.10.2005/841)

14 a § (20.10.2005/841)
Återkallande av behörighetsbrev utfärdade av en behörig myndighet i en annan stat än en EES-stat

Sjöfartsverket skall utan dröjsmål underrätta Europeiska gemenskapernas kommission, om verket upptäcker att behörighetsbrev som utfärdats av en behörig myndighet i en annan stat än en EES-stat inte längre överensstämmer kraven i STCW-konventionen.

Erkännandet av ett behörighetsbrev och kompetensbeviset kan återkallas i enlighet med förfarandet i artikel 1.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/103/EG om ändring av direktiv 2001/25/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk.

15 §
Behörighetsbrevens form samt utfärdandet av sådana

Behörighetsbreven utfärdas av sjöfartsverket, som också fastställer formulären för dem.

Om behörighetsbrev skall ansökas skriftligen. Till ansökan skall fogas en utredning över utbildning och arbetserfarenhet. Till ansökan skall dessutom fogas uppgift om eventuellt tidigare beviljat behörighetsbrev samt ett passfotografi. Om det är fråga om sökandens första behörighetsbrev, skall sökanden på ett tillförlitligt sätt styrka sin identitet. Sökanden skall också förete utredning över att hans hälsotillstånd uppfyller de krav som ställs i bestämmelserna om sjömäns hälsa.

Anteckning om utfärdat behörighetsbrev görs i sjömansregistret och på begäran i sjömansboken.

16 §
Förnyande av behörighetsbrev

Behörighetsbrev för däcks- och maskinbefäl samt de certifikat över specialbehörighet för personal på tankfartyg som nämns i 48 §, med undantag av behörighetsbrev för inrikes fart, utfärdas för en tid av fem år i sänder.

Då behörighetsbrev eller certifikat över specialbehörighet förnyas skall innehavaren av behörighetsbrevet eller certifikatet över specialbehörighet framlägga utredning om att han bevarat sin yrkeskompetens.

Innehavaren av ett behörighetsbrev skall anses ha bevarat sin yrkeskompetens, om han har

1) minst ett års godtagbar sjötjänst i befälsuppgifter under de föregående fem åren,

2) varit verksam i uppgifter som motsvarar sådan sjötjänst som nämns i 1 punkten,

3) genomgått en särskild godkänd utbildning, eller

4) minst tre månaders sjötjänst som extraordinarie medlem av befälet omedelbart innan befattningen tillträds eller motsvarande tid som ordinarie medlem av befälet i en lägre befattning än den som motsvarar hans behörighetsbrev, dock inte som maskinchef på fartyg vars maskineffekt är minst 750 kW.

Innehavare av i 48 § nämnt certifikat över specialbehörighet för personal på tankfartyg anses ha bevarat sin kompetens, om

1) han har minst ett års sjötjänst på tankfartyg under de fem år som föregått inlämnandet av ansökan,

2) han har sådan arbetserfarenhet i uppgifter med anknytning till tankfartygs hamnfunktioner som kan jämställas med den sjötjänst som nämns i 1 punkten, eller

3) han har genomgått en särskild, godkänd utbildning.

17 §
Företeende av behörighetsbrev

Den som tjänstgör på fartyg skall förvara sitt behörighetsbrev och kompetensbevis i original ombord på det fartyg där han tjänstgör och uppvisa det på anfordran av behörig myndighet samt vid påmönstring.

5 kap

Däcks- och maskinavdelningens behörighetsbrev

18 §
Behörighetsbrev för däcksbefäl

Behörighetsbrev för däcksbefäl är

1) förarbrev,

2) skepparbrev i inrikes fart,

4) vaktstyrmansbrev,

5) överstyrmansbrev, och

6) sjökaptensbrev.

19 §
Förarbrev

För förarbrev krävs

1) minst 18 års ålder,

2) förarutbildning, och

3) sjötjänst under tre månaders tid på däcks eller i maskinavdelning, eller enligt sjöfartsverkets prövning annan motsvarande tjänstgöring.

20 §
Skepparbrev i inrikes fart

För skepparbrev i inrikes fart krävs

1) minst 18 års ålder,

2) skepparutbildning, och

3) sjötjänst under 16 månaders tid i inrikes fart eller vidsträcktare fart, i vilken tjänstgöring får ingå högst fyra månaders maskinrumstjänstgöring på fartyg i motsvarande fart.

Av den som genomgått lämplig utbildning kan sjöfartsverket i stället för sådan sjötjänst som avses i 1 mom. 3 punkten efter prövning godkänna åtta månaders sjötjänst i inrikes fart eller vidsträcktare fart, i vilken tjänstgöring får ingå högst fyra månaders maskintjänstgöring på fartyg i motsvarande fart.

21 §
Vaktstyrmansbrev

För erhållande av vaktstyrmansbrev krävs

1) minst 18 års ålder,

2) vaktstyrmans utbildning, och

3) sjötjänst

a) enligt ett godkänt praktikprogram, under 12 månaders tid på fartyg, vars bruttodräktighet är minst 500, i närfart eller vidsträcktare fart, eller

b) under 36 månaders tid, varav minst 24 månader på fartyg, vars bruttodräktighet är minst 500, i närfart eller vidsträcktare fart, i fartygets däcksavdelning, eller

c) av den som genomgått vaktmansutbildning, under 12 månaders tid på fartyg, vars bruttodräktighet är minst 500, i närfart eller vidsträcktare fart.

I den sjötjänst som nämns i 1 mom. 3a– 3c punkten skall ingå minst 6 månaders tjänstgöring på däck under däcksbefälets överinseende i vakthållningsuppgifter på bryggan.

För erhållande av ett vaktstyrmansbrev som ger behörighet för inrikes fart krävs inte sjötjänst i vidsträcktare fart än inrikes fart. (7.8.1998/599)

22 §
Överstyrmansbrev

För överstyrmansbrev krävs

1) sjökaptensutbildning,

2) vaktstyrmans behörighetbrev, och

3) sjötjänst under 12 månaders tid som vaktstyrman på ett fartyg, vars bruttodräktighet är minst 500, i närfart eller vidsträcktare fart.

23 §
Sjökaptensbrev

För sjökaptensbrev krävs

1) sjökaptensutbildning,

2) vaktstyrmansbrev, och

3) sjötjänst

a) under 36 månaders tid som vaktstyrman, eller

b) under 24 månaders tid som vaktstyrman, varav minst 12 månader som överstyrman.

I 1 mom. 3a och 3b punkten avsedd sjötjänst skall vara tjänstgöring i närfart eller i vidsträcktare fart på fartyg, vars bruttodräktighet är minst 500.

24 § (18.9.2003/813)
Minimikrav för befälhavarbehörighet

Befälhavaren på ett fartyg, vars bruttodräktighet är högst 100 och som går i ett namngivet och avgränsat område inom trafikområde I i inrikes fart, skall inneha förarbrev eller ett i 46 § förordningen om säkerheten på vissa fiskefartyg (65/2000) avsett förarbrev B för fiskefartyg.

Befälhavaren på ett fartyg, vars bruttodräktighet understiger 300 och som går i inrikes fart, skall inneha skepparbrev i inrikes fart eller ett i 47 § förordningen om säkerheten på vissa fiskefartyg avsett förarbrev A för fiskefartyg. Av befälhavare för passagerarfartyg som går i trafik inom trafikområde III i inrikes fart krävs dessutom 12 månaders sjötjänst som styrman eller befälhavare.

Befälhavaren på ett fartyg, vars bruttodräktighet är minst 300 men under 1 000 och som går i inrikes fart, skall inneha vaktstyrmansbrev. Av befälhavare på passagerarfartyg krävs dessutom 12 månaders sjötjänst som styrman eller befälhavare.

Befälhavaren på ett fartyg, vars bruttodräktighet är minst 1 000 men under 3 000 och som går i inrikes fart, skall inneha antingen överstyrmansbrev eller vaktstyrmansbrev samt skall ha fullgjort sjötjänst som vaktstyrman under 36 månaders tid eller som vaktstyrman under 24 månaders tid, varav minst 12 månader som överstyrman.

Befälhavaren på ett fartyg, vars bruttodräktighet understiger 1 000 och som går i närfart, skall inneha vaktstyrmansbrev och ha fullgjort sjötjänst som vaktstyrman under 12 månaders tid. Av denna sjötjänst skall minst sex månader vara tjänstgöring i närfart. Om erhållande av vaktstyrmansbrev baserar sig på ett tidigare skepparbrev på det sätt som avses i 67 § 2 mom., kan innehavaren av ett sådant behörighetsbrev på ovan anförda villkor vara befälhavare på ett fartyg som går i trafik på Östersjön.

Befälhavaren på ett fartyg, vars bruttodräktighet är minst 1 000 men under 3 000 och som går i närfart på Östersjön, skall inneha antingen överstyrmansbrev eller vaktstyrmansbrev samt skall ha fullgjort sjötjänst som vaktstyrman under 36 månader eller som vaktstyrman under 24 månader, varav minst 12 månader som överstyrman. Av denna sjötjänst som vaktstyrman skall minst 12 månader vara tjänstgöring i närfart.

Befälhavaren på ett fartyg vars bruttodräktighet är minst 1 000 men under 3 000 och som går i närfart utanför Östersjön, skall inneha överstyrmansbrev.

Befälhavaren på ett fartyg, vars bruttodräktighet understiger 500 och som går i europeisk fart eller fjärrfart, skall inneha antingen överstyrmansbrev eller vaktstyrmansbrev och ha fullgjort sjötjänst som vaktstyrman under 36 månader eller som vaktstyrman under 24 månader, varav minst 12 månader som överstyrman. Av denna sjötjänst som vaktstyrman skall minst 12 månader vara tjänstgöring i närfart. (19.1.2006/65)

Befälhavaren på ett fartyg vars bruttodräktighet är minst 3 000 samt på ett fartyg vars bruttodräktighet är minst 500 och som går i europeisk fart eller fjärrfart, skall inneha sjökaptensbrev. (19.1.2006/65)

25 §
Behörighetsbrev för maskinbefäl

Behörighetsbrev för maskinbefäl är

1) maskinskötarbrev,

2) vaktmaskinmästarbrev,

3) maskinmästarbrev,

4) övermaskinmästarbrev, och

5) elmästarbrev.

Behörighetsbrev för maskinbefäl, med undantag för elmästarbrev, utfärdas antingen för motorfartyg eller för ångfartyg.

26 §
Maskinskötarbrev

För maskinskötarbrev krävs

1) minst 18 års ålder,

2) maskinskötarutbildning och

3) arbetserfarenhet under 16 månaders tid, varav minst

a) åtta månader är sjötjänst i maskinavdelningen enligt det maskinskötarbrev som söks, antingen på motorfartyg med minst 75 kW:s maskineri eller på sådant ångfartyg vars ångpannors effekttal är minst 7; i denna maskinrumstjänstgöring kan inräknas högst fyra månaders tjänstgöring i däcksavdelning, och

b) åtta månader är verkstadstjänstgöring i verkstad, där kraftmaskiner eller tryckkärl tillverkas eller repareras, eller på varv eller vid kraftverk i maskineri- eller rörinstallationsuppgifter.

Sjöfartsverket kan enligt prövning godkänna annan lämplig utbildning i stället för verkstadstjänstgöringen.

Av den som har maskinskötarbrev för ångfartyg krävs för erhållande av maskinskötarbrev för motorfartyg fyra månaders maskinrumstjänstgöring på motorfartyg. På motsvarande sätt krävs av innehavare av maskinskötarbrev för motorfartyg för erhållande av maskinskötarbrev för ångfartyg fyra månaders maskinrumstjänstgöring på ångfartyg eller fyra månaders tjänstgöring som ångpanneskötare antingen på motorfartyg vars ångpannors effekttal är minst 7, eller sex månaders tjänstgöring vid landkraftverk, vars ångpannors effekttal är minst 80.

Den som mellan den 15 februari 1993 och den 15 februari 2000 har tjänstgjort som maskinmästare eller maskinskötare under minst tre år på ett fiskefartyg och som innehar maskinskötarbrev A för fiskefartyg enligt tidigare bestämmelser, har likaså rätt att på ansökan få maskinskötarbrev senast den 15 februari 2004. (13.2.2003/107)

27 §
Vaktmaskinmästarbrev

För erhållande av vaktmaskinmästarbrev krävs

1) minst 18 års ålder,

2) vaktmaskinmästarutbildning och

3) arbetspraktik, alternativt

a) under 12 månaders tid enligt ett godkänt praktikprogram eller

b) sjötjänst och arbetserfarenhet under sammanlagt 24 månaders tid:

Av den tid på 24 månader som avses i 1 mom. 3b punkten skall

1) 12 månader bestå av sjötjänst, varav minst sex månader tjänstgöring i fartygs maskinavdelning i överensstämmelse med ett godkänt praktikprogram enligt det vaktmaskinmästarbrev som söks, antingen på ång- eller på motorfartyg vars maskinchef måste ha minst vaktmaskinmästares behörighet,

2) åtta månader bestå av tjänstgöring både på verkstad som tillverkar eller reparerar kraftmaskiner och i elinstallations- och serviceuppgifter, samt

3) fyra månader bestå antingen av tjänstgöring som avses i 1 punkten eller av tjänstgöring som avses i 2 punkten.

Sjöfartsverket kan enligt prövning godkänna godkänd utbildning i stället för den tjänstgöring som nämns i 2 mom. 2 punkten.

Av den som innehar vaktmaskinmästarbrev för ångfartyg krävs för erhållande av vaktmaskinmästarbrev för motorfartyg sex månaders maskinrumstjänstgöring på motorfartyg. På motsvarande sätt krävs av innehavare av vaktmaskinmästarbrev för motorfartyg för erhållande av vaktmaskinmästarbrev för ångfartyg sex månaders maskinrumstjänstgöring på ångfartyg eller sex månaders tjänstgöring som ångpanneskötare antingen på motorfartyg, vars ångpannors effekttal är minst 80, eller vid landkraftverk, vars ångpannors effekttal är minst 400.

I 1 mom. avsedd utbildning jämte praktik skall vara i sammanlagt minst 30 månader och inbegripa minst sex månaders sjötjänst. Därtill skall utbildningen ordnas så att den ger teoretisk kompetens för att sköta vaktmaskinmästares befattning på såväl ångsom motorfartyg.

28 §
Maskinmästarbrev

För maskinmästarbrev krävs

1) vaktmaskinmästarbrev,

2) övermaskinmästarutbildning, och

3) sjötjänst som vaktmaskinmästare under minst 12 månaders tid, enligt det behörighetsbrev som söks, antingen på ång- eller på motorfartyg vars maskinchef skall inneha minst maskinmästarbehörighet.

Av den som innehar maskinmästarbrev för ångfartyg krävs för erhållande av maskinmästarbrev för motorfartyg vaktmaskinmästarbrev för motorfartyg samt efter dess erhållande förvärvad arbetserfarenhet under en tid av sex månader som maskinmästare på motorfartyg vars maskineffekt är minst 750 kW.

På motsvarande sätt krävs av innehavare av maskinmästarbrev för motorfartyg för erhållande av maskinmästarbrev för ångfartyg vaktmaskinmästarbrev för ångfartyg samt efter dess erhållande sex månaders maskinrumstjänstgöring på ång- eller motorfartyg, vars ångpannors effekttal är minst 400, eller vid landkraftverk, vars effekttal är minst 1 300.

29 §
Övermaskinmästarbrev

För övermaskinmästarbrev krävs

1) maskinmästarbrev,

2) övermaskinmästarutbildning och

3) efter sjötjänst som berättigar till maskinmästarbrev fullgjord sjötjänst som maskinmästare under minst 12 månaders tid, enligt det övermaskinmästarbrev som söks, antingen på ång- eller på motorfartyg vars maskinchef skall inneha minst övermaskinmästarbehörighet.

Av den som innehar övermaskinmästarbrev för ångfartyg krävs för erhållande av övermaskinmästarbrev för motorfartyg maskinmästarbrev för motorfartyg samt efter dess erhållande förvärvad arbetserfarenhet under sex månaders tid som maskinmästare på motorfartyg, vars maskineffekt är minst 1 500 kW. På motsvarande sätt krävs av innehavare av övermaskinmästarbrev för motorfartyg för erhållande av övermaskinmästarbrev för ångfartyg maskinmästarbrev för ångfartyg samt efter dess erhållande sex månaders maskinrumstjänstgöring på ång- eller motorfartyg, vars ångpannors effekttal är minst 1 300 eller vid ett landkraftverk, vars effekttal är minst 1 600.

30 §
Elmästarbrev

För elmästarbrev krävs

1) elmästarutbildning och

2) tjänstgöring under minst 12 månaders tid i elbranschen, varav minst sex månader skall utgöras av tjänstgöring antingen som fartygselektriker eller i elinstalleringsuppgifter på fartyg.

31 § (18.9.2003/813)
Minimikrav för maskinchefs behörighet

Befälhavaren på ett fartyg i inrikes fart, vars maskineffekt understiger 350 kW och vars maskinkontrollinstrument är placerade så att maskineriet kan kontrolleras från styrplatsen, skall inneha minst förarbrev.

Maskinchefen på ett fartyg i inrikes fart, vars maskineffekt är minst 350 kW men under 750 kW, skall inneha maskinskötarbrev.

Maskinchefen på ett fartyg i inrikes fart, vars maskineffekt är minst 750 men under 1 500 kW, skall inneha vaktmaskinmästarbrev.

Maskinchefen på ett fartyg vars maskineffekt är minst 350 kW men under 750 kW och som går i närfart på Östersjön skall inneha maskinskötarbrev samt ha fullgjort sjötjänst i maskinbefälsuppgifter under minst 12 månaders tid. Maskinchefen på ett fartyg vars maskineffekt är minst 750 kW men under 1 500 kW och som går i närfart på Östersjön skall inneha vaktmaskinmästarbrev samt ha fullgjort sjötjänst som vaktmaskinmästare under minst 12 månaders tid. Maskinchefen på ett fartyg vars maskineffekt är minst 350 kW men under 1 500 kW och som går i annan närfart skall inneha vaktmaskinmästarbrev samt ha fullgjort sjötjänst som vaktmaskinmästare under minst 12 månaders tid. (24.3.2004/199)

En maskinchef på ett fartyg vars maskineffekt är minst 350 kW men under 1 500 kW och som går i europeisk fart skall inneha vaktmaskinmästarbrev samt ha fullgjort sjötjänst som vaktmaskinmästare under minst 12 månaders tid. (19.1.2006/65)

Maskinchefen på ett fartyg i fjärrfart, vars maskineffekt är minst 350 kW men under 750 kW, skall inneha vaktmaskinmästarbrev samt ha fullgjort sjötjänst som vaktmaskinmästare under minst 12 månaders tid.

Maskinchefen på ett fartyg i fjärrfart, vars maskineffekt är minst 750 kW men under 3 000 kW, skall inneha maskinmästarbrev samt sjötjänst som maskinmästare under minst 6 månaders tid.

Maskinchefen på ett fartyg i annan trafik än fjärrfart, vars maskineffekt är minst 1 500 kW men under 3 000 kW, skall inneha maskinmästarbrev samt ha fullgjort sjötjänst som maskinmästare under minst 6 månaders tid.

Maskinchefen på ett fartyg, vars maskineffekt är minst 3 000 kW, skall inneha övermaskinmästarbrev.

32 §
Maskinmästares arbetserfarenhet

I 27–29 § avsedd sjötjänst i maskinavdelning och tjänstgöring som maskinbefäl på fartyg, som har maskinbefäl i överensstämmelse med denna förordning, kan enligt sjöfartsverkets prövning ersättas med maskinrumstjänstgöring på annat fartyg, om dess maskineffekt är minst

kW effekttal
för vaktmaskinmästarbrev 350 80
för maskinmästarbrev 750 400
för övermaskinmästarbrev 1 500 1 300
33 §
Behörighetsbrev för manskap

Behörighetsbrev för manskap är

1) däcksmans behörighetsbrev,

2) vaktmans behörighetsbrev,

3) behörighetsbrev för matros eller maskinman,

4) behörighetsbrev för båtsman eller reparatör, och

5) fartygselektrikers behörighetsbrev.

34 §
Däcksmans behörighetsbrev

För däcksmans behörighetsbrev krävs

1) minst 16 års ålder och

2) däcksmans utbildning.

35 §
Vaktmans behörighetsbrev

För vaktmans behörighetsbrev krävs

1) minst 16 års ålder och

2) sjötjänst under en tid av två månader enligt godkänt praktikprogram samt vaktmansutbildning.

36 § (24.3.2004/199)
Behörighetsbrev för matros och maskinman

För behörighetsbrev för matros krävs

1) minst 18 års ålder,

2) matrosutbildning samt

3) 6 månaders sjötjänst i allmän tjänst på däcks- eller maskinavdelning på handelsfartyg vars bruttodräktighet är minst 200 och vars maskineffekt är minst 350 kW.

För behörighetsbrev för maskinman krävs

1) minst 18 års ålder,

2) maskinmansutbildning samt

3) 6 månaders sjötjänst i allmän tjänst på däcks- eller maskinavdelning på handelsfartyg vars bruttodräktighet är minst 200 och vars maskineffekt är minst 350 kW.

37 § (24.3.2004/199)
Behörighetsbrev för båtsman och reparatör

För behörighetsbrev för båtsman krävs

1) behörighetsbrev för matros,

2) båtsmansutbildning samt

3) minst 6 månaders sjötjänst som börjat efter det att behörighetsbrev för matros erhållits och som fullgjorts i allmän tjänst på däcks- eller maskinavdelning på handelsfartyg vars bruttodräktighet är minst 200 och vars maskineffekt är minst 350 kW.

För behörighetsbrev för reparatör krävs

1) behörighetsbrev för maskinman,

2) reparatörsutbildning samt

3) minst 6 månaders sjötjänst som börjat efter det att behörighetsbrev för maskinman erhållits och som fullgjorts i allmän tjänst på däcks- eller maskinavdelning på handelsfartyg vars bruttodräktighet är minst 200 och vars maskineffekt är minst 350 kW.

38 §
Fartygselektrikers behörighetsbrev

För fartygselektrikers behörighetsbrev krävs

1) minst 18 års ålder och

2) fartygselektrikerutbildning.

6 kap

Ekonomiavdelningens behörighetsbrev

39 §
Ekonomiavdelningens behörighetsbrev

Ekonomiavdelningens behörighetsbrev är

1) ekonomibiträdes behörighetsbrev,

2) fartygskocks behörighetsbrev,

3) kockstewards behörighetsbrev, och

4) ekonomiföreståndares behörighetsbrev.

40 §
Ekonomibiträdes behörighetsbrev

För ekonomibiträdes behörighetsbrev krävs

1) minst 17 års ålder och

2) utbildning till ekonomibiträde.

41 §
Fartygskocks behörighetsbrev

För fartygskocks behörighetsbrev krävs

1) minst 17 års ålder och

2) utbildning till fartygskock.

42 §
Kockstewards behörighetsbrev

För kockstewards behörighetsbrev krävs minst 18 års ålder och

1) utbildning till ekonomiföreståndare eller

2) fartygskocks behörighetsbrev och sjötjänst som kock under minst 12 månaders tid efter erhållandet av behörighetsbrevet för fartygskock.

43 §
Ekonomiföreståndares behörighetsbrev

För ekonomiföreståndares behörighetsbrev krävs

1) utbildning till ekonomiföreståndare och

2) minst 24 månaders arbetserfarenhet i köksuppgifter, varav minst 12 månader skall vara sjötjänst som kock på fartyg.

7 kap

Alternativa behörigheter och specialbehörigheter

44 §
Alternativa behörighetsbrev

Behörighet att tjänstgöra som vakthavande befäl i allmän tjänst på däcks och maskinavdelning får den som har minst vaktstyrmans behörighet och som har genomgått vaktmaskinmästares utbildning och en minst sex månader lång handledd praktik i drift och underhåll av fartygsmaskiner. Motsvarande behörighet att tjänstgöra som vakthavande befäl får den som har minst vaktmaskinmästares behörighet och som har genomgått vaktstyrmans utbildning och har minst sex månaders sjöpraktik i uppgifter med anknytning till sjövakt på bryggan.

Behörighet att tjänstgöra som överstyrman eller maskinchef i allmän tjänst får den som innehar överstyrmansbrev, vaktmaskinmästarbrev och 12 månaders sjötjänst som vaktmaskinmästare eller maskinmästarbrev, vaktstyrmansbrev och 12 månaders sjötjänst som vaktstyrman på bryggan.

Vid tillämpningen av denna paragraf skall beaktas vad som bestäms om behälhavarbehörighet i 24 § och om maskinchefs behörighet i 31 §.

45 §
Nödsituations- och sjukvårdsutbildning

Av besättningsmedlemmar som tilldelats uppgifter som ingår i fartygets alarmlista fordras grundläggande nödsituationsutbildning i enlighet med de uppgifter som tilldelats dem.

Besättningsmedlemmarna skall ha brandutbildning enligt de uppgifter de tilldelats.

Den som skall svara för första hjälpen, skall ha förstahjälpsutbildning.

Den som skall svara för sjukvården ombord skall ha sjukvårdsutbildning avsedd för sjöpersonal. En repetitionskurs skall genomgås med fem års intervaller.

De medlemmar av besättningen som inte tilldelats uppgifter i alarmlistan skall ha fått en för fartyget lämplig nödsituationsutbildning.

De besättningsmedlemmar på ett passagerarfartyg som getts i uppdrag att bistå passagerare i nödsituationer skall ha tillräckliga språkkunskaper så, att i trafiken mellan Finland och utlandet instruktioner i nödsituationer kan ges och passagerarna informeras på finska, svenska och engelska samt i mån av möjlighet på destinationslandets språk.

De som tilldelats säkerhetsuppgifter på passagerarfartyg skall under arbetstid vara så klädda, att passagerarna lätt kan identifiera dem som medlemmar av besättningen.

46 §
Behörighet att vara befälhavare på livflotte och livbåt

För behörighetsbrev för befälhavare på livflotte och livbåt krävs

1) minst 18 års ålder,

2) sjötjänst

a) under minst 12 månaders tid eller

b) under minst sex månaders tid samt utbildning som nämns i 35 § samt

3) utbildning för befälhavare på livflotte och livbåt.

För erhållande av förarbrev för snabbgående beredskapsbåtar krävs behörighetsbrev för befälhavare på livflotte och livbåt och utbildning i att hantera snabbgående beredskapsbåtar.

47 § (19.1.2006/65)
Specialbehörigheter för besättningen på ro-ro-passagerarfartyg och andra passagerarfartyg

De besättningsmedlemmar på ett ro-ro-passagerarfartyg som givits i uppdrag att bistå passagerare i nödsituationer på ett ro-ro-passagerarfartyg skall, utöver det behörighetsbrev som annars krävs för befattningen, ha nödsituations- och säkerhetsutbildning för ro-ro-passagerarfartyg.

De besättningsmedlemmar på andra passagerarfartyg än ro-ro-passagerarfartyg som getts i uppdrag att bistå passagerare i nödsituationer på andra passagerarfartyg än ro-ro-passagerarfartyg skall, utöver det behörighetsbrev som annars krävs för befattningen, ha nödsituations- och säkerhetsutbildning för passagerarfartyg.

Av befälhavare, överstyrman, maskinchef, förste maskinmästare och annan personal som på ro-ro-passagerarfartyg har direkt ansvar för att bistå passagerarna i nödsituationer eller för fartygssäkerheten eller för lasten och lastens stuvning eller för stängning av luckor och portar, krävs utöver det behörighetsbrev som annars krävs för befattningen, särskild säkerhetsutbildning för besättningen på ro-ro-passagerarfartyg.

På passagerarfartyg som inte är ro-ro-passagerarfartyg krävs av befälhavare, överstyrman, maskinchef, förste maskinmästare och annan personal som har direkt ansvar för att bistå passagerarna i nödsituationer eller för fartygssäkerheten eller för hur passagerarna går ombord eller lämnar fartyget eller för hantering av krissituationer, utöver det behörighetsbrev som befattningen annars förutsätter, särskild säkerhetsutbildning för besättningen på passagerarfartyg.

Personer som är verksamma i de uppgifter som anges i 3 och 4 mom. skall förnya sin särskilda säkerhetsutbildning med fem års intervaller eller på annat sätt bevisa att de har bibehållit den behörighetsnivå som krävs.

Över erhållen utbildning utfärdas ett särskilt intyg eller görs en anteckning i en förteckning som förs ombord.

48 §
Specialbehörigheter för personal på tankfartyg

Av de medlemmar av besättningen på tankfartyg som är ansvariga för lasthanteringen krävs utöver det behörighetsbrev som befattningen annars fordrar

1) orienteringskurs avseende hantering av i tankfartyg eller

2) godkänd tre månaders praktik på tankfartyg.

Av befälhavare, överstyrman, maskinchef, förste maskinmästare och annan personal på oljetankfartyg, kemikalietankfartyg samt tankfartyg som transporterar kondenserad gas och som har direkt ansvar för lasthanteringen krävs utöver det behörighetsbrev som befattningen annars fordrar

1) genomgången specialutbildning för respektive tankfartygstyp och

2) sjötjänst under minst sex månaders tid i relevanta uppgifter på fartyg av samma typ.

Den sjötjänst som avses i 2 mom. 2 punkten kan inräknas i den sjötjänst som krävs för erhållande av behörighetsbrev.

Om en person har ett certifikat enligt 2 mom., erhåller han ett certifikat som berättigar till hantering av last på en annan typ av fartyg efter att ha genomgått den i 2 mom. avsedda specialutbildningen och ha tjänstgjort i tre månaders tid på ett tankfartyg av den typ det är fråga om.

49 §
Tryckkärlsanvändare

Maskinchefen skall vid behov utse en eller flera medlemmar av besättningen till tryckkärlsanvändare och skola in dem i användningen av tryckkärlet.

Tryckkärlsanvändarens uppgift är att sköta tryckkärlet i enlighet med driftsövervakarens föreskrifter och anvisningar.

Tryckkärlsanvändaren skall vara en för uppgiften kapabel person som fyllt 18 år. För ångpanna krävs av tryckkärlsanvändaren 12 månaders maskinrumstjänstgöring på fartyg där det finns en ångpanna, eller 12 månaders tjänstgöring som eldare vid landkraftverk.

50 §
Driftsövervakare av motorfartygs tryckkärl

Driftsövervakare av motorfartygs tryckkärl är fartygets maskinchef.

På motorfartyg där ångpannor är installerade skall en person som hör till fartygets maskinbefäl ha behörighetsbrev för användning av tryckkärl enligt följande:

1) om ångpannornas sammanlagda effekttal är högst 80 och trycket är högst 25 bar, ångmaskinskötarbrev, med vilket kan jämställas A-maskinskötarbrev enligt förordningen om kompetensbrev för driftsövervakare av pannanläggning (213/1978),

2) om ångpannornas sammanlagda effekttal är över 80 men högst 400 och trycket är högst 40 bar, ångvaktmaskinmästarbrev, med vilket kan jämställas undermaskinmästarbrev enligt förordningen om kompetensbrev för driftsövervakare av pannanläggning,

3) om ångpannornas sammanlagda effekttal är över 400 men högst 1 600, ångmaskinmästarbrev, med vilket kan jämställas maskinmästarbrev enligt förordningen om kompetensbrev för driftsövervakare av pannanläggning,

4) om ångpannornas sammanlagda effekttal är över 1 600, överångmaskinmästarbrev, med vilket kan jämställas övermaskinmästarbrev enligt förordningen om kompetensbrev för driftsövervakare av pannanläggning.

8 kap

Vakthållning

51 §
Tjänstbarhet

Om vilo- och arbetstider bestäms i sjöarbetstidslagen, lagen om arbetstiden på fartyg i inrikesfart samt semesterlagen för sjömän.

Vakthållningsarrangemangen på fartyg skall vara sådana att vaktpersonalens prestationsförmåga inte nedsätts på grund av trötthet. Besättningens uppgifter skall organiseras så, att den första vakten vid resans början och de avlösande vakterna är tillräckligt utvilade när de börjar sin vakttjänst och i övrigt i den kondition som deras uppdrag förutsätter.

52 §
Arrangemang i fråga om vakthållning och de principer som därvid skall iaktas

Redaren, befälhavaren, maskinchefen och hela vaktpersonalen skall se till att säker vakt eller i förhållande till rådande omständigheter tillräcklig vakt hålls på fartyget. Kommunikationsministeriet beslutar närmare om vakthållningen på fartyg för att säkerställa att STCW-konventionens bestämmelser om vakthållning iakttas. (16.6.2004/532)

Befälhavaren skall se till att vaktarrangemangen är tillräckliga för handhavande av en säker vakt eller säkra vakter, med beaktande av rådande läge och omständigheter. Därutöver skall befälhavaren kontrollera att

1) vakthavande befäl på bryggan under sin vakt ansvarar för fartygets säkra navigering, varvid han hela tiden bör befinna sig på bryggan eller i dess omedelbara närhet,

2) den som har hand om radiostationen under vakten ansvarar för att kontinuerlig passning sker på relevanta frekvenser,

3) vakthavande maskinbefäl enligt maskinchefens anvisningar finns till hands och är redo att ta över ansvaret för maskineriutrymmena och vid behov befinner sig i maskineriutrymmena under sin vakt, och

4) det för att garantera säkerheten ordnas en lämplig och effektiv vakttjänst närhelst fartyget ligger för ankar eller förtöjd vid kaj samt, i fall fartyget transporterar farliga ämnen, vakten eller vakterna tar speciell hänsyn till den farliga ämnens natur, kvantitet, förpacknings- och stuvningssätt samt de särförhållanden som råder ombord, till havs eller på land.

9 kap

Särskilda bestämmelser

53 §
Avsteg från den fastställda bemanningen

Om det inte i den hamn där ett fartyg ligger står att få behörig besättning utan oskäligt dröjsmål eller oskäliga kostnader, kan sjöfartsverket för viss tid eller resa bevilja fartyget rätt att göra avsteg från den fastställda bemanningen under förutsättning att säkerheten inte äventyras genom att fartygets bemanning minskas.

Bemanningen skall kompletteras så snart det i praktiken är möjligt.

54 §
Avsteg från den i bemanningscertifikatet bestämda behörigheten

Under tvingande förhållanden kan sjöfartsverket, när det anser att förfarandet inte medför fara för liv, egendom eller miljön och efter att ha hört vederbörande riksomfattande branschorganisation, på skriftlig ansökan i enskilt fall bevilja en person dispens att arbeta på visst fartyg under en viss tid, som dock inte får överstiga sex månader åt gången, i en befattning för vilken han inte har behörighetsbrev, under förutsättningen att personen i fråga har tillräcklig behörighet för säkert handhavande av befattningen. I inrikes fart kan dispens, förutom under tvingande förhållanden, beviljas även då iakttagandet av bestämmelserna i 2 kap. skulle leda till uppenbar oskälighet.

I annan än inrikes fart kan likväl dispens för befälhavares eller maskinchefs befattning beviljas endast under synnerligen tvingande förhållanden och, även då, endast för så kort tid som möjligt.

Dispens kan beviljas endast för en uppgift för vilken följande högre behörighetsbrev förutsätts. När en person saknar behörighetsbrev, kan han beviljas dispens för den uppgift som förutsätter lägsta behörighetsbrev, om han på basis av sin utbildning och erfarenhet uppenbart förmår sköta befattningen.

55 §
Bortfraktning av fartyg åt utlänning

När ett finskt fartyg har fraktats bort åt en utlänning för att användas i trafik mellan tredje länder på sådana villkor att den utländska befraktaren kan bestämma om fartygets användning till sjöfart, skall befälhavaren inneha ett behörighetsbrev eller kompetensbevis enligt denna förordning och de övriga medlemmarna av besättningen det behörighetsbrev eller kompetensbevis som deras respektive uppgifter förutsätter.

56 §
Avvikelser beträffande fartområdena

När ett fartyg går i trafik inom ett begränsat område utomlands, kan sjöfartsverket på skriftlig ansökan, efter att ha hört arbetarskyddsmyndigheten och vederbörande riksomfattande arbetsmarknadsorganisationer inom sjöfarten samt med beaktande av trafikens natur, i enskilt fall bestämma att sådan trafik i fråga om besättningens storlek och behörighet skall jämställas med en mera inskränkt, därmed jämförbar trafik.

57 §
Bemanningen av hyrda båtar

Om bemanningen av hyrda båtar bestäms särskilt.

58 §
Bemanningen av fiskefartyg

Om bemanningen av fiskefartyg bestäms särskilt.

59 § (5.11.1999/1018)

59 § har upphävts genom L 5.11.1999/1018.

60 §
Befälhavares minimiålder

Den som är befälhavare på ett fartyg skall ha fyllt 20 år. På fartyg i inrikes fart, där befälhavaren förutsätts inneha förarbrev eller skepparbrev i inrikes fart, skall befälhavaren likväl ha fyllt 18 år.

61 §
Närmare bestämmelser samt tillsyn

Trafikministeriet kan vid behov utfärda närmare bestämmelser och anvisningar om tillämpningen av denna förordning.

Trafikministeriet kan utfärda närmare bestämmelser om förnyande av behörighetsbrev, minimikraven för behörighet, däckmansutbildning, nödsituations- och sjukvårdsutbildning samt vakthållning. (5.11.1999/1018)

Tillsynen över efterlevnaden av denna förordning och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den ankommer på sjöfartsverket.

62 §
Straffpåföljder

Den som bryter mot denna förordning eller mot de bestämmelser med stöd av den skall dömas på det sätt som bestäms i sjölagen (674/1994).

63 §
Förlust av behörighetsbrev eller kompetensbevis

Sjöfartsverket kan återkalla ett behörighetsbrev eller kompetensbevis som det har utfärdat antingen för viss tid eller för gott, om innehavaren

1) genom att fortgående bryta mot denna förordning eller mot bestämmelser som utfärdats med stöd av den har visat bristande vilja att iaktta dem,

2) missbrukar sitt behörighetsbrev eller sitt kompetensbevis, eller

3) annars, under synnerligen försvårande omständigheter, på fartyg åtar sig sådan uppgift, till vilken hans behörighetsbrev eller kompetensbevis inte berättigar,

4) återkommande tar emot en befattning till vilken hans behörighetsbrev eller kompetensbevis inte berättigar, eller

5) annars grovt bryter mot behörighets- eller bemanningsbestämmelserna.

Sjöfartsverkets beslut om återkallande av behörighetsbrev eller kompetensbevis träder i kraft omedelbart. Behörighetsbrevet eller kompetensbeviset skall härvid omedelbart återställas till sjöfartsverket.

Innan sjöfartsverket fattar ett i 1 mom. avsett beslut, skall den ge den person vars behörighetsbrev eller kompetensbevis det överväger att återkalla tillfälle att bli hörd.

Sjöfartsverkets beslut om återkallande av behörighetsbrev eller kompetensbevis skall delges personen i fråga enligt vad som bestäms om delgivning i förvaltningsärenden.

64 §
Sökande av ändring

Om sökande av ändring i beslut som avses i denna förordning bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

10 kap

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

65 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998.

Förordningens 44 § och 45 § 4 mom. träder dock i kraft den 1 augusti 1998.

Utan hinder av vad som bestäms i 1 och 2 mom. kan bestämmelserna om utbildning och behörighetsbrev iakttas tidigare, om kraven i dessa bestämmelser uppfylls.

Genom denna förordning upphävs följande förordningar jämte ändringar:

1) förordningen den 14 mars 1984 om fartygsbemanning och fartygspersonalens behörighet (250/1984), samt

2) förordningen den 25 september 1981 om vakthållningen på fartyg (666/1981).

Likväl förblir 27 § och 7–9 kap. förordningen om fartygsbemaning och fartygspersonalens behörighet i kraft till den 1 februari 2002.

66 § (5.11.1999/1018)
Bevarande av behörighet

Den som under 36 månader har tjänstgjort i en befattning som motsvarar ett behörighetsbrev för manskap enligt denna förordning och som genom sin erfarenhet uppenbart är förmögen att sköta denna befattning och som har grundläggande nödsituationsutbildning har rätt att få ifrågavarande behörighetsbrev till den 31 december 1999.

67 §
Tidigare behörighet

Behörighetsbrev och behörighetsintyg utfärdade enligt tidigare bestämmelser är i kraft till den 1 februari 2002.

Namnen på tidigare beviljade behörighetsbrev och behörighetsintyg jämställs enligt följande:

Behörighetsbrev eller behörighetsintyg enligt förordning (250/1984) Behörighetsbrev enligt denna förordning
sjökapten sjökapten
överstyrman överstyrman
styrman vaktstyrman
skeppare vaktstyrman
förare I skeppare i inrikes fart
förare II förare
övermaskinmästare övermaskinmästare
maskinmästare maskinmästare
undermaskinmästare vaktmaskinmästare
maskinskötare maskinskötare
elmästare elmästare
båtsman båtsman eller reparatör
pumpman
matros matros eller maskinman
lättmatros vaktman
däcksman däcksman
reparatör båtsman eller reparatör
fartygselektriker fartygselektriker
maskinman matros eller maskinman
maskinvaktman vaktman
ekonomiföreståndare ekonomiföreståndare
kockstuert kocksteward
fartygskock fartygskock
fartygsservitör
mässman ekonomibiträde

För att erhålla behörighetsbrev enligt denna förordning skall sökanden visa att han i fråga om utbildning och arbetserfarenhet uppfyller kraven i denna förordning.

68 §
Tidigare bemanningar

För ett fartyg vars bemanning fastställts innan denna förordning trädde i kraft kan, efter det att bemanningscertifikatet upphört att gälla, en bemanning enligt det tidigare bemanningscertifikatet fastställas, om inte något annat följer av 12 §.

Ikraftträdelsestadganden:

7.8.1998/599:

Denna förordning träder i kraft den 15 augusti 1998.

5.11.1999/1018:

Denna förordning träder i kraft den 15 november 1999.

13.2.2003/107:

Denna förordning träder i kraft den 3 mars 2003.

18.9.2003/813:

Denna förordning träder i kraft den 15 oktober 2003.

24.3.2004/199:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2004.

16.6.2004/532:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2004.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG (32002L0084); EGT nr L 324, 29.11.2002, s. 53

20.10.2005/841:

Denna förordning träder i kraft den 1 november 2005.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/103/EG; EGT nr L 326, 13.12.2003, s. 28-31

19.1.2006/65:

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2006.

Kommissionens direktiv 2005/23/EG (32005L0023); EGT nr L 62, 9.3.2005, s. 14

18.10.2007/910:

Denna förordning träder i kraft den 1 november 2007.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.