Beaktats t.o.m. FörfS 1117/2019.

4.9.1997/861

Statsrådets beslut om avstjälpningsplatser (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Detta beslut har upphävts genom F 2.5.2013/331, som gäller fr.o.m. 1.6.2013. 4 § 1 mom. 2 punkt förblir dock i kraft till 31.12.2015.

Statsrådet har vid föredragning från miljöministeriet med stöd av 18 och 26 § samt 78 § 3 mom. avfallslagen av den 3 december 1993 (1072/1993) beslutat:

1 § (18.11.1999/1049)
Mål

Syftet med detta beslut är, för att förebygga förorening av ytvatten, grundvatten, mark och luft samt bekämpa klimatförändringar och övriga därmed jämförbara omfattande verkningar på miljön, att styra planeringen, anläggandet, byggandet, användningen, skötseln, stängandet och eftervården av avstjälpningsplatser samt deponeringen av avfall på dem så att dessa inte orsakar hälsan eller miljön fara eller skada ens på lång sikt.

2 §
Tillämpningsområde och definitioner

I fråga om avstjälpningsplatser och deponering av avfall på dem gäller utöver vad som bestäms i avfallslagen (1072/1993) och avfallsförordningen (1390/1993) vad som bestäms i detta beslut.

Detta beslut tillämpas inte på sådana platser där bara icke-förorenat jordavfall eller sådant avfall som omfattas av tillämpningsområdet för statsrådets förordning om utvinningsavfall (379/2008) deponeras. Beslutet tillämpas inte heller på deponering av som vanligt avfall klassificerad muddermassa i vattendrag eller i havet eller på eller under bottnen, eller på deponering av icke-förorenat mudderavfall på eller i jorden i närheten av de vattenvägar från vilka det har avlägsnats. Det som sägs i 3 och 4 punkten i bilaga 1 till beslutet tillämpas inte på deponering av avfall i gruva eller annan deponeringsplats djupt inne i berggrunden (underjordisk deponi). (5.6.2008/381)

I detta beslut avses med

1) avstjälpningsplats en avfallsbehandlingsplats på vilken avfall deponeras på eller i marken, inklusive

– en plats i anslutning till produktionsplatsen där en avfallsproducent deponerar eget avfall och

– en plats som används under mer än ett år och där avfall lagras tillfälligt,

som avstjälpningsplats betraktas dock inte

– en plats där avfallet omlastas samt sorteras, förenas eller på annat sätt bereds för vidare transport för förbehandling, behandling eller återvinning,

– lagring av avfall för en period av mindre än tre år innan det återvinns eller förbehandlas, eller

– lagring av avfall för en period av mindre än ett år innan det behandlas,

2) vanligt avfall avfall som inte är problemavfall,

3) inert avfall avfall som inte löses upp, brinner eller reagerar fysikaliskt eller kemiskt på något annat sätt eller bryts ned biologiskt eller, när det kommer i kontakt med andra ämnen, reagerar på ett sätt som kunde skada hälsan eller miljön och som inte ens på lång sikt genomgår några andra väsentliga fysikaliska, kemiska eller biologiska förändringar samt i fråga om vilket den totala utlakningen och halten av skadliga ämnen samt ekotoxiciteten hos lakvattnet är obetydlig och som framför allt inte äventyrar kvaliteten på yt- eller grundvatten, (18.11.1999/1049)

4) biologiskt nedbrytbart avfall avfall som kan genomgå aerob eller anaerob nedbrytning, såsom livsmedels- och trädgårdsavfall, papper eller kartong, (18.11.1999/1049)

4a) flytande avfall spillvatten och annat avfall i flytande form med undantag av slam, (18.11.1999/1049)

5) lakvatten vätska som rinner genom det deponerade avfallet eller annan förorenad vätska som bildas på avstjälpningsplatsen,

6) avfallsgas gas som det deponerade avfallet alstrar,

7) förbehandling användning av fysikaliska, termiska, kemiska eller biologiska metoder, inklusive sortering, som ändrar avfallets egenskaper så att dess mängd eller farlighet minskas, behandlingen underlättas eller återvinning gynnas, (18.11.1999/1049)

8) huvudman den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för avstjälpningsplatsen samt

9) eftervård av avstjälpningsplats åtgärder som vidtas för uppföljning eller bekämpning av miljökonsekvenserna från en avstjälpningsplats som skall stängas eller har stängts.

3 §
Kategorier av avstjälpningsplatser och avfall som skall deponeras på olika avstjälpningsplatser

Avstjälpningsplatserna klassificeras som avstjälpningsplatser för problemavfall, för vanligt avfall och för inert avfall.

På en avstjälpningsplats får deponeras endast sådant avfall som överensstämmer med avstjälpningsplatsens klassificering, om inte något annat bestäms i bilaga 2 till detta beslut. (23.3.2006/202)

4 §
Allmänna begränsningar som gäller deponering av avfall på avstjälpningsplatser

På avstjälpningsplatser får inte deponeras

1) avfall som inte förbehandlats; kravet gäller inte inert avfall för vilket förbehandling inte är tekniskt genomförbar eller något annat avfall med avseende på vilket sådan förbehandling inte bidrar till uppfyllande av de mål som anges i 1 § genom minskning av mängden avfall eller den skada eller fara som orsakas hälsan eller miljön, (18.11.1999/1049)

2) sådant avfall från bosättning eller avfall som till beskaffenheten och sammansättningen kan jämföras därmed men som uppkommit inom industrin, servicesektorn eller någon annan verksamhet, om största delen av det biologiskt nedbrytbara avfallet inte har samlats in skilt från annat avfall eller på annat sätt levererats för återvinning eller annan behandling; (23.3.2006/202)

2a) flytande avfall, (18.11.1999/1049)

3) avfall som, beroende på de förhållanden som råder på en avstjälpningsplats, är explosivt, frätande, oxiderande, mycket brandfarligt eller brandfarligt på det sätt som anges i bilaga 4 till avfallsförordningen, (18.11.1999/1049)

4) sådant avfall från sjukhus och veterinärstationer samt därmed jämförbar verksamhet som är smittsamt på det sätt som anges i bilaga 4 till avfallsförordningen och inte heller avfall som avses i kategori 14 i bilaga 2 A till samma förordning,

5) kasserade däck från bilar, arbetsmaskiner eller andra fordon eller kross av dem; förbudet gäller dock inte cykeldäck, eller (18.11.1999/1049)

6) sådant avfall som inte uppfyller kriterierna på deponerbarhet enligt bilaga 2 till detta beslut.

Avfall får inte spädas ut eller blandas med annat avfall eller något annat ämne endast för att kriterierna på deponerbarhet skall uppfyllas.

5 §
Miljötillstånd för avstjälpningsplatser (10.1.2002/13)

Bestämmelser om ansökan om miljötillstånd för avstjälpningsplatser och om behandlingen av tillståndsärendet finns i miljöskyddslagen (86/2000) och miljöskyddsförordningen (169/2000). (10.1.2002/13)

Tillståndsmyndigheten skall kontrollera att avstjälpningsplatsen motsvarar ansökan och bestämmelserna i tillståndet innan avstjälpningsplatsen tas i bruk eller stängs.

6 §
Uppgifter om avfallet

När avfall leveras för deponering på en avstjälpningsplats skall avfallsinnehavaren eller någon annan leverantör ge huvudmannen

1) uppgifter om avfallets ursprung,

2) uppgifter om klassificeringen av avfallet enligt den förteckning som avses i 75 § 1 punkten avfallslagen, (10.1.2002/13)

3) vid leverans av problemavfall, transportdokument för avfall enligt statsrådets beslut om uppgifter som skall lämnas om problemavfall samt om förpackning och märkning av problemavfall (659/1996), (18.11.1999/1049)

3a) när avfall förs in i landet, de handlingar som krävs enligt rådets förordning (EEG) nr 259/93 om övervakning av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen samt, (18.11.1999/1049)

4) en kopia av relevanta dokument som avses i bilaga 2 och som gäller den grundläggande karakteriseringen, om det inte är fråga om avfall från bosättning eller avfall som till beskaffenheten och sammansättningen kan jämföras därmed. (23.3.2006/202)

Om samma avfallsproducents avfall kontinuerligt levereras till avstjälpningsplatsen och det rör sig om samma slags avfall, räcker det att de i 1 mom. 4 punkten avsedda dokumenten överlämnas innan det första avfallspartiet levereras till avstjälpningsplatsen.

Avfallsinnehavaren skall kontrollera avfallets kvalitet genom överensstämmelseprovning i enlighet med bilaga 2 samt presentera kontrolluppgifterna för huvudmannen minst en gång om året, ifall avfallet fortfarande levereras till avstjälpningsplatsen. (23.3.2006/202)

Vad som bestäms i denna paragraf gäller i tillämpliga delar avfallsinnehavaren då denne samtidigt är huvudman för avstjälpningsplatsen och då endast sådant avfall som uppkommer i hans egen verksamhet deponeras på avstjälpningsplatsen.

7 §
Mottagande av avfall på avstjälpningsplatser

Huvudmannen för en avstjälpningsplats skall vid mottagandet av avfall på avstjälpningsplatsen se till att

1) de uppgifter och dokument om avfallet som avses i 6 § 1 mom. kontrolleras och att det säkerställs att avfallet är sådant som enligt tillståndsbeslutet får deponeras på avstjälpningsplatsen, (18.11.1999/1049)

2) avfallet kontrolleras då avfallslasten tas emot och töms, för säkerställande av överensstämmelsen med de uppgifter och handlingar som lagts fram, och att det för eventuella kontrolltester vid behov tas nödvändiga prov som skall sparas minst en månad, (18.11.1999/1049)

3) avfallsleverantören ges ett skriftligt intyg över det avfall som mottagits på avstjälpningsplatsen,

4) tillståndsmyndigheten ofördröjligen underrättas om avfall som inte har mottagits,

5) det förs bok över de mottagna avfallstyperna, avfallsmängden, avfallets ursprung, leveransdatum och avfallsproducenter eller, om det rör sig om avfall från bosättning eller avfall som till beskaffenheten och sammansättningen kan jämföras därmed, avfallsleverantörer, samt (18.11.1999/1049)

6) den del av avstjälpningsplatsen där problemavfall deponeras antecknas.

Vad som bestäms i denna paragraf gäller i tillämpliga delar huvudmannen för avstjälpningsplatsen då denne samtidigt är avfallsinnehavare och då endast sådant avfall som uppkommer i hans egen verksamhet deponeras på avstjälpningsplatsen.

8 §
Övervakning och kontroll

Huvudmannen för en avstjälpningsplats skall övervaka och kontrollera avstjälpningsplatsen och dess omgivning enligt bilaga 3 till detta beslut.

Den årliga rapport över övervaknings- och kontrolluppgifter som avses i 6 punkten i bilaga 3 skall sändas till tillståndsmyndigheten före utgången av februari följande år. Om betydande hälso- och miljöskador upptäcks, skall dessa dock omedelbart anmälas till tillståndsmyndigheten. (23.3.2006/202)

Vad som bestäms i denna paragraf gäller i tillämpliga delar också avstjälpningsplatser som har stängts efter det att detta beslut trätt i kraft.

8 a § (23.3.2006/202)
Uppföljning av genomförandet

Finlands miljöcentral ska årligen senast den 31 december lämna en utredning till miljöministeriet om verkställigheten av detta beslut, i synnerhet av 4 § 1 mom. 2 punkten, 5 punkten i bilaga 1 och 3.5 och 3.6 punkten i bilaga 2. Finlands miljöcentral ska vart tredje år, i enlighet med artikel 5 i rådets direktiv 91/692/EEG om att standardisera och rationalisera rapporteringen om genomförandet av vissa direktiv om miljön, lämna en rapport till Europeiska gemenskapernas kommission om genomförandet i Finland av rådets direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall. Finlands miljöcentral ska också se till att de uppgifter som avses i 3.6 punkten i bilaga 2 till detta beslut lämnas till Europeiska gemenskapernas kommission och de andra medlemsstaterna i Europeiska unionen. (24.1.2008/59)

Tillståndsmyndigheten och den regionala miljöcentralen ska årligen före den 1 november till Finlands miljöcentral lämna uppgifter som behövs för den utredning som avses i 1 mom. För kontroll av hur de begränsningar som avses i 4 § 1 mom. 2 punkten förverkligas ska den regionala miljöcentralen även bifoga en uppskattning av det biologiskt nedbrytbara avfall som förbehandlats, återvunnits som material eller på annat sätt, deponerats på en avstjälpningsplats eller på annat sätt behandlats inom dess verksamhetsområde. (24.1.2008/59)

Tillståndsmyndigheten skall utan dröjsmål till Finlands miljöcentral lämna uppgifter om beslut som fattats med stöd av 3.6 punkten i bilaga 2 till detta beslut.

9 § (18.11.1999/1049)
Avstjälpningsplatser som är i bruk

Detta beslut, med undantag av punkt 1 i bilaga 1, tillämpas också på avstjälpningsplatser som är i bruk då detta beslut träder i kraft.

10 §
Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

Detta beslut träder i kraft den 1 oktober 1997. Beslutets 4 § 1 mom. 1 och 2 punkten träder dock i kraft den 1 januari 2005 om inte tillståndsmyndigheten har bestämt att de skall träda i kraft tidigare.

2 mom. har upphävts genom B 1049/1999. (18.11.1999/1049)

3 mom. har upphävts genom B 1049/1999. (18.11.1999/1049)

Bilaga 1

ALLMÄNNA KRAV PÅ AVSTJÄLPNINGSPLATSER

1. Placering(18.11.1999/1049)

Avstjälpningsplatser får inte placeras

– på viktiga eller andra för vattenförsörjningen lämpliga grundvattenområden eller så, att avstjälpningsplatsens skadliga verkan kan sträcka sig till ett sådant grundvattenområde,

– i vattendrag eller havet eller i närheten av vattendrag eller hav som är avsedda för vattenförsörjning eller rekreation eller som kräver särskilt skydd,

– på eller i omedelbar närhet av områden som reserverats för naturvård, landskapsvård eller rekreation eller som skyddats för bevarande av naturarvet eller det nationella kulturarvet,

– på kärr, vattendelare eller områden där det finns risk för översvämningar, jordskred eller snöskred eller områden med brott i berggrunden om det i praktiken är tekniskt svårt att samla in och behandla lakvattnet vid användning eller eftervård av avstjälpningsplatsen, och inte

– på områden där marken är mjuk om avstjälpningsplatsen kan orsaka skadliga sättningar eller sättningarna kan skada avstjälpningsplatsens konstruktion.

Vid valet av område för en avstjälpningsplats skall det dessutom ombesörjas att placeringen av avstjälpningsplatsen inte är till förfång för landskapet, att det finns goda förbindelser till området och att det är tillräckligt långt avstånd mellan avstjälpningsplatsen och bostadsområden, vägar som är i allmän användning och annat jordbruks- eller stadsområde. Likaså skall hänsyn tas till de geologiska och hydrogeologiska förhållandena i området.

Om placeringen av avstjälpningsplatser utgående från det riksomfattande anordnandet av avfallsbehandlingen föreskrivs i 6 § 11 punkten avfallslagen.

2. Kontroll över vatten och vattenbehandling

Rent ytvatten på avstjälpningsplatsen och avrinning utanför den skall hållas isär från avfallet och lakvattnet. Likaså skall förhindras att det avfall som deponerats på avstjälpningsplatsen kommer i kontakt med grundvattnet.

Lakvattnet skall samlas in med hjälp av lämpliga tekniska lösningar, t.ex. dränering och pumpning.

Avstjälpningsplatsen skall skötas så att så lite lakvatten som möjligt leds ut från avstjälpningsplatsen och så att vattnet föranleder så liten belastning som möjligt. Insamlat lakvatten skall renas effektivt på avstjälpningsplatsen eller ledas någon annanstans för rening. Om lakvattnet leds någon annanstans för rening skall det säkerställas att lakvattnet inte försämrar det kommunala avloppsreningsverkets eller något annat avloppsreningsverks funktion eller försämrar avloppsslammets kvalitet. Om lakvatten eller fällningar eller slam från behandling av lakvatten återförs till avfallsupplaget skall det säkerställas att detta sker kontrollerat utan att förorsaka skada.

Ovan nämnda krav på kontroll över vatten och vattenbehandling behöver inte tillämpas på avstjälpningsplatser för inert avfall.

3. Skydd av mark och vatten

3.1. Avstjälpningsplatsers bottenkonstruktion

På marken (mineraljord eller berg) ställs följande krav:

- den mark på vilken en avstjälpningsplats placeras skall vara bärande och

- marken skall uppfylla sådana permeabilitets- (K) och tjocklekskrav för vattenmättad jord att den kombinerade effekten motsvarar minst följande krav på följande avstjälpningsplatser:

a) avstjälpningsplats för problemavfall K ≤ 1,0 x 10-9 m/s mäktighet ≥ 5 m,

b) avstjälpningsplats för vanligt avfall K ≤ 1,0 x 10-9 m/s mäktighet ≥ 1 m och

c) avstjälpningsplats för inert avfall K ≤ 1,0 x 10-7 m/s mäktighet ≥ 1 m.

Om markens täthet inte på naturligt sätt uppfyller ovanstående villkor, skall den förbättras med ett anlagt tätningsskikt för uppnående av motsvarande skyddsnivå. Det anlagda tätningsskiktet skall på avstjälpningsplatser för vanligt avfall och inert avfall vara minst 0,5 meter och på avstjälpningsplatser för problemavfall minst 1,0 meter.

För insamling av lakvatten på avstjälpningsplatser för vanligt avfall och för problemavfall skall på marken eller på tätningsskiktet dessutom läggas en konstgjord isolering, som är avsedd för tätning av avstjälpningsplatser, och på denna ett dräneringsskikt som skall vara minst 0,5 meter tjockt. De krav på avstjälpningsplatser för inert avfall som avses här bestäms från fall till fall.

3.2 Avstjälpningsplatsers ytkonstruktion

Då avfallsupplaget har nått sin slutliga höjd skall ett ytlager byggas på det. Ytlagret skall bestå av följande skikt räknat uppifrån och ner:

Skikt Kategori av avstjälpningsplatser
För vanligt avfall För problemavfall
Ytsikt &ge: 1 m Krävs Krävs
Dräneringskikt ≥ 0,5 m Krävs Krävs
Tätningsskikt ≥ 0,5 m Krävs Krävs
Konstgjord isolering Krävs ej Krävs
Gasavledningsskikt Krävs Vid behov

Skiktordningen kan av grundad anledning ändras.

4. Kontroll över avfallsgaser

Alstring och frigörelse av avfallsgaser skall kontrolleras enligt bilaga 3 till detta beslut.

Avfallsgaser skall insamlas och i mån av möjlighet utnyttjas. Om den insamlade gasen inte kan utnyttjas skall den behandlas genom förbränning.

5. Undantag som gäller avstjälpningsplatsers botten- och ytkonstruktion samt insamling av lakvatten och avfallsgaser(10.1.2002/13)

Tillståndsmyndigheten kan besluta att mildra kraven enligt punkterna 2–4 som gäller

– insamling och behandling av lakvatten,

– avstälpningsplatsens botten- och ytkonstruktion, eller

– insamling och utnyttjande eller behandling av avfallsgaser,

om huvudmannen utgående från en helhetsbedömning av avstälpningsplatsens hälso- och miljöeffekter tillförlitligt påvisar att avstälpningsplatsen och deponeringen av avfall på den inte ens på lång sikt kan orsaka hälsan eller miljön sådan fara eller skada som avses i avfallslagen eller miljöskyddslagen eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av dem och inte heller brott mot de förbud mot förorening av mark eller förorening av grundvatten som avses i 7 och 8 § miljöskyddslagen. Den teknik och den metod för bekämpning av hälso- och miljöskador som används på avstjälpningsplatsen skall också då vara sådana som bestäms i 6 § 5 punkten avfallslagen.

6. Våg

Om det deponeras mera än 30 000 kubikmeter avfall om året på en avstjälpningsplats, skall en våg stå till förfogande för vägning av avfallet.

7. Övriga krav(18.11.1999/1049)

På avstjälpningsplatser skall bland annat följande olägenheter och risksituationer metodiskt förhindras och förebyggas

– ras och sättningar som kan skada konstruktionerna samt brist på stabilitet hos avfallsupplaget,

– nedskräpning i omgivningen,

– nedsmutsning av allmänna vägar,

– buller- och trafikproblem,

– olägenheter som orsakas av djur,

– lukt och damm samt aerosoler,

– bränder och

– tjälskador på avstjälpningsplatsens konstruktion.

Obehörig vistelse samt olovlig deponering av avfall på avstjälpningsplatsen skall förhindras genom övervakning och olika konstruktioner, såsom stängsel runt avstjälpningsplatsen. Portarna till avstjälpningsplatsen skall vara låsta utom under öppethållningstiderna.

Huvudmannen skall för den ansvariga skötaren av avstjälpningsplatsen och den övriga personalen ordna sådan yrkes- och teknisk utbildning som en kompetent skötsel av uppgifterna förutsätter.

Bilaga 2 (23.3.2006/202)

FÖRFARANDEN OCH KRITERIER FÖR MOTTAGNING AV AVFALL PÅ AVSTJÄLPNINGSPLATSER

I denna bilaga fastställs de principer och förfaranden som skall följas vid tillämpningen av detta beslut, i synnerhet 4 § 1 mom. 6 punkten i beslutet, i fråga om bedömningen av avfallets deponerbarhet. Dessutom fastställs de gränsvärden och andra kriterier för godkännande av avfall vid avstjälpningsplatser av olika kategorier och de provtagnings- och analysmetoder som används vid bedömningen.

Det som sägs i 2 och 3 punkten i bilagan tillämpas inte på avfall som uppkommer vid prospektering, utvinning, anrikning eller lagring av mineraltillgångar samt vid drift av stenbrott och som deponeras på ifrågavarande gruv- eller stenbrottsområde.

1. Allmänna principer vid bedömningen och fastställandet av deponerbarhetskrav

Bedömningen av avfallets deponerbarhet skall basera sig på tillförlitliga uppgifter om avfallets ursprung och egenskaper. Bedömningskriterier i fråga om avfallets egenskaper är

1) avfallets sammansättning,

2) halten organiskt material i avfallet och dess nedbrytbarhet,

3) halten skadliga ämnen i avfallet och dess utlakningsegenskaper, samt

4) avfallets och dess lakvattens ekotoxikologiska egenskaper.

Bedömningen skall också basera sig på följande uppgifter om avstjälpningsplatsen:

1) avstjälpningsplatsens egenskaper och kvalitetsnivå samt skyddet av den omgivande miljön (marken, grundvatten och ytvatten),

2) kvalitetsnivån på och tryggandet av miljövårdsarrangemangen (t.ex. isoleringskonstruktioner samt insamling och behandling av lakvatten),

3) avfallsupplagets stabilitet och tryggandet av den, samt

4) förebyggandet av faror som hotar människors hälsa.

Vid bedömningen av deponerbarheten skall följande förfarande på tre nivåer tillämpas:

1) grundläggande karakterisering av avfallet, där man med standardiserade metoder tillräckligt noggrant utreder avfallets egenskaper för att påvisa att avfallet uppfyller de krav på deponerbarhet som fastställts för avfall som deponeras på avstjälpningsplatser av respektive kategori och att deponeringen av avfallet på avstjälpningsplatsen är säkert också med avseende på en längre tidsperiod,

2) överensstämmelseprovning, där man med standardiserade kortvariga metoder regelbundet mäter de egenskaper som vid den grundläggande karakteriseringen konstaterats vara typiska för avfallet i syfte att garantera att avfallet uppfyller tillståndsbestämmelserna,

3) kontroll av avfallet på avstjälpningsplatsen, genom vilken man försäkrar sig om att avfallet motsvarar de dokument som skall företes.

Avfallet godkänns för deponering på en avstjälpningsplats endast om det uppfyller de deponerbarhetskrav som nedan fastställts för avfall som deponeras på avstjälpningsplatser av respektive kategori.

Förutom de allmänna begränsningar som gäller deponering av avfall på avstjälpningsplatser och som bestäms i 4 § 1 mom. 1–5 punkten i detta beslut skall i synnerhet de begränsningar beaktas som ingår i statsrådets beslut om tagande ur bruk av PCB och PCB-utrustning samt behandling av PCB-avfall (711/1998) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG.

2. Bedömningsförfarandet

Avfall som deponeras på en avstjälpningsplats skall genomgå en grundläggande karakterisering. Karakteriseringen skall göras för varje avfallsparti, om det inte är fråga om avfall som upp kommer regelbundet i samma process1. Också sådant avfall skall först genomgå en grundläggande karakterisering men därefter behövs endast överensstämmelseprovning på basis av den grundläggande karakteriseringen. Varje avfallsparti som levereras till avstjälpningsplatsen skall kontrolleras. Vid provtagning och provning av avfall skall de metoder som fastställts nedan användas.

1 Som sådant avfall betraktas specificerat avfall som till sina viktiga egenskaper hålls oförändrat och som regelbundet uppkommer i samma process förutsatt att

– anläggningen och processen är välkända,

– det material som används i processen och själva processen är väl definierade,

– anläggningens verksamhetsutövare tillhandahåller all nödvändig information och upplyser avstjälpningsplatsens huvudman om andra förändringar i materialen och processen,

– avfallet härstammar från en och samma anläggning; avfallet kan även härstamma från likadana processer vid olika anläggningar om avfallet kan fastställas som en specificerad avfallsström där avfallet inom vissa gränser har samma egenskaper,

– inga väsentliga förändringar har inträffat i den process inom vilken avfallet uppkommer.

2.1. Grundläggande karakterisering

Inom ramen för den grundläggande karakteriseringen skall man

1) skaffa och samla in relevanta uppgifter om avfallet och dess beteende på en avstjälpningsplats,

2) utreda förbehandlingsmöjligheter och -alternativ,

3) bedöma avfallet på basis av de deponerbarhetskriterier som avses i 3 punkten,

4) klarlägga avfallets typiska egenskaper bl.a. för att fastställa nyckelparametrar för överensstämmelseprovningen.

Vid den grundläggande karakteriseringen bör man beakta att egenskaperna hos avfall som härstammar från omlastningsstationer och olika insamlare samt andra motsvarande ställen kan variera betydligt.

Avfallsproducenten eller avfallsinnehavaren skall garantera riktigheten hos de uppgifter som används i den grundläggande karakteriseringen.

Huvudmannen skall bevara relevanta dokument som gäller den grundläggande karakteriseringen minst tre år från mottagandet av dokumenten.

2.1.1. Uppgifter som krävs vid den grundläggande karakteriseringen

För den grundläggande karakteriseringen skall följande grundläggande uppgifter om avfallet vara tillgängliga:

1) avfallets källa och ursprung, såsom avfallsproducentens eller avfallsinnehavarens namn samt verksamhetsställets läge och adress,

2) beskrivning av den process där avfallet uppkommit, inklusive de viktigaste råvarorna och slutprodukterna,

3) beskrivning av en sådan förbehandling av avfallet som genomförts enligt 4 § 1 mom. 1 punkten i detta beslut eller utredning varför en förbehandling inte anses möjlig eller nödvändig,

4) avfallets sammansättning och, i relevanta fall, dess utlakningsegenskaper,

5) avfallets lukt, färg, fysikaliska form och andra motsvarande egenskaper,

6) avfallskategorins kod enligt miljöministeriets förordning om en förteckning över de vanligaste typerna av avfall och över problemavfall (1129/2001),

7) om det är fråga om problemavfall, de med tanke på klassificeringen av avfallet relevanta egenskaper som avses i bilaga 4 till avfallsförordningen (1390/1993),

8) uppgifter som klarlägger att deponeringen av avfallet inte strider mot 4 § 1 mom. 2-6 punkten eller 2 mom. i detta beslut och att deponeringen av avfallet inte heller i övrigt är förbjuden,

9) avstjälpningsplatsens kategori, som anger vilken typ av avstjälpningsplats som avfallet får deponeras på,

10) avfallets beteende på avstjälpningsplatsen och eventuella extra säkerhetsåtgärder på grund av det,

11) möjligheter till material- eller annan återvinning av avfallet.

För grundläggande karakterisering av avfall som uppkommer regelbundet i samma process skall följande tilläggsuppgifter finnas tillgängliga:

1) variationen i avfallets sammansättning och gränser för variationen,

2) variationen i avfallets karakteristiska egenskaper och gränser för dem,

3) i relevanta fall, avfallets utlakningsegenskaper som fastställts genom perkolationstest, skaktest eller test av utlakningens pH-beroende eller genom en kombination av dessa test,

4) nyckelparametrar för överensstämmelseprovningen och uppgifter för fastställande av i vilken omfattning och hur ofta provningen skall genomföras,

5) i fråga om avfall som uppkommer i en likadan process men vid olika anläggningar, uppgifter om en bedömning av avfallets överensstämmelse vilken skall basera sig på ett tillräckligt antal analyser av avfallets karakteristiska egenskaper för att klarlägga deras variation.

2.1.2. Provning

Avfallet skall provas så att de uppgifter om avfallets sammansättning och utlakningsegenskaper som förutsätts vid den grundläggande karakteriseringen erhålls.

Provning krävs emellertid inte i följande fall:

1) avfallet är enligt 3.1.1 eller 3.2.1 punkten uteslutet från provningsskyldigheten,

2) med beslut av tillståndsmyndigheten, om alla uppgifter om avfallet som behövs för den grundläggande karakteriseringen finns tillgängliga och har bekräftats på behörigt sätt,

3) med beslut av tillståndsmyndigheten, om det med välgrundade dokumenterade uppgifter har kunnat påvisas att en provning av avfallet i fråga är oändamålsenlig eller i praktiken omöjlig eller att lämpliga provningsmetoder och deponerbarhetskriterier för avfallet inte finns tillgängliga, och man samtidigt har företett tillräckliga andra uppgifter och grunder för att avfallet skall kunna godkännas för deponering på en avstjälpningsplats av ifrågavarande kategori.

Som en del av den grundläggande karakteriseringen förutsätts inte provning av varje parti av avfall som uppkommer regelbundet i samma process, utan avfallspartierna kan testas enligt 2.2 punkten.

2.2. Överensstämmelseprovning

Avfall som uppkommer regelbundet i samma process skall genomgå en överensstämmelseprovning.

Överensstämmelseprovning krävs emellertid inte om avfallet enligt underpunkt 1) eller 3) i andra stycket i 2.1.2 punkten är uteslutet från den provning som krävs för den grundläggande karakteriseringen och man i tillräcklig grad har försäkrat sig om att avfallet motsvarar andra uppgifter som angivits vid den grundläggande karakteriseringen.

Överensstämmelseprovningen skall utföras i den omfattning som bestäms i den grundläggande karakteriseringen och upprepas minst en gång per år. Vid provningen skall de provningsmetoder som bestämts vid den grundläggande karakteriseringen användas.

Provningen skall innefatta

1) provning av de nyckelparametrar som fastställts vid den grundläggande karakteriseringen för att visa att avfallet följer de gränsvärden som ställts för dessa parametrar,

2) ett eller flera skaktest,

3) vid behov andra tester för att påvisa att avfallet motsvarar de uppgifter som angivits vid den grundläggande karakteriseringen och uppfyller de deponerbarhetskrav som avses i 3 punkten.

Huvudmannen skall bevara relevanta dokument som gäller överensstämmelseprovningen minst tre år från mottagandet av dokumenten.

2.3. Kontroll på avstjälpningsplatsen

De kontroller av avfall och avfallslaster som avses i 7 § i detta beslut och som hänför sig till mottagningen av avfall på avstjälpningsplatser skall genomföras med lämpliga snabbestämningsmetoder eller åtminstone genom okulärbesiktning, på basis av t.ex. avfallets färg och form samt avvikande lukt av olja och lösningsmedel.

3. Kriterier för deponerbarhet av avfall på avstjälpningsplatser

Avfall som deponeras på en avstjälpningsplats skall uppfylla de deponerbarhetskrav som fastställts nedan i denna punkt. Om krav inte har fastställts beslutas från fall till fall om kraven på basis av en bedömning i enlighet med 2 punkten.

3.1. Avstjälpningsplatser för inert avfall

Avfall som deponeras på en avstjälpningsplats för inert avfall skall uppfylla de deponerbarhetskrav som anges i 3.1.1 eller 3.1.2 punkten.

3.1.1. Avfall som godkänns utan provning

Avfall enligt tabell 1 kan godkännas utan provning för avstjälpningsplatser för inert avfall. Avfallet måste vara en separat avfallsström av samma avfallstyp och ha ett och samma ursprung. De olika avfall som ingår i tabellen kan även godkännas tillsammans om de har samma ursprung.

Avfallet skall dock testas enligt 2 punkten om man misstänker att avfallet är förorenat eller om man inte är säker på att det motsvarar definitionen av inert avfall och uppfyller de deponerbarhetskrav som anges i 3.1.2 punkten. Avfall får inte godkännas för en avstjälpningsplats för inert avfall om provningen visar att avfallet är förorenat eller innehåller metaller, asbest, plast, kemikalier eller andra material eller ämnen i sådan grad att det på grund av en ökad risk genom de nämnda faktorerna är motiverat att deponera avfallet på en avstjälpningsplats av en annan kategori.

Tabell 1

Avfallskod 1) Karakterisering Begränsningar
10 11 03 Glasbaserat fibermaterial Endast utan organiska bindemedel
15 01 07 Glasförpackningar
17 01 01 Betong Endast utvalt bygg- och rivningsavfall 2)
17 02 02 Tegel Endast utvalt bygg- och rivningsavfall 2)
17 01 03 Klinker och keramik Endast utvalt bygg- och rivningsavfall 2)
17 01 07 Blandningar av betong, tegel, klinker och keramik Endast utvalt bygg- och rivningsavfall 2)
17 02 02 Glas
17 05 04 Jord och sten Med undantag av matjord och torv samt jord och sten från förorenade områden
19 12 05 Glas
20 01 02 Glas Endast separat insamlat glas
20 02 02 Jord och sten Endast från trädgårds- och parkavfall Inte matjord och torv

1) Kod för avfallskategori enligt miljöministeriets förordning om en förteckning över de vanligaste typerna av avfall och över problemavfall (1129/2001).

2) Med utvalt bygg- och rivningsavfall avses avfall med låga halter av metall, plast, organiskt material, trä, gummi eller andra motsvarande ämnen eller material. Avfallets ursprung skall vara känt. Med begreppet avses inte bygg- och rivningsavfall från byggnationer som

– är förorenade med oorganiska eller organiska farliga ämnen, t.ex. till följd av byggprocesser, markförorening, lagring och användning av bekämpningsmedel eller andra farliga ämnen, såvida det inte klart visas att föroreningen av den rivna byggnationen var obetydlig,

– är behandlade, täckta eller målade med material som innehåller farliga ämnen i signifikanta mängder.

3.1.2. Deponerbarhetskriterier

På avfall som deponeras på avstjälpningsplatser för inert avfall och som inte avses i 3.1.1 punkten tillämpas gränsvärdena för utlakningsegenskaper enligt tabell 2 och gränsvärdena för totalhalt av organiska ämnen enligt tabell 3.

Tabell 2

Ämne/parameter Gränsvärde, mg/kg torrsubstans (L/S = 10 l/kg)
Arsen (As) 0,5
Barium (Ba) 20
Kadmium (Cd) 0,04
Krom totalt (Crtot) 0,5
Koppar (Cu) 2
Kvicksilver (Hg) 0,01
Molybden (Mo) 0,5
Nickel (Ni) 0,4
Bly (Pb) 0,5
Antimon (Sb) 0,06
Selen (Se) 0,1
Zink (Zn) 4
Klorid (Cl-) 800
Fluorid (F-) 10
Sulfat (SO42-) 1 000 1)
Fenolindex 1
Löst organiskt kol (DOC) 2) 500
Torrsubstans för lösta ämnen (TDS) 3) 4 000

1) Avfallet anses också uppfylla deponerbarhetskravet om sulfathalten inte överskrider följande värden: 1 500 mg/l (det första lakvattnet vid perkolationstest där L/S = 0,1 l/kg) och 6 000 mg/kg (där L/S = 10 l/kg). För att fastställa koncentrationen där L/S = 0,1 l/kg skall perkolationstest användas. Koncentrationen där L/S = 10 l/kg kan fastställas antingen med skak- eller perkolationtest.

2) Om gränsvärdet för löst organiskt kol överskrids vid avfallets eget pH-värde kan avfallet alternativt provas vid L/S = 10 l/kg och pH 7,5–8,0. Avfallet anses uppfylla deponerbarhetskravet för löst organiskt kol om koncentrationen är högst 500 mg/kg.

3) Värdet för torrsubstans för lösta ämnen kan användas som alternativ till värdena för sulfat och klorid.

Tabell 3

Ämne/parameter Gränsvärde, mg/kg
Totala halten organiskt kol (TOC) 30 000
Bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) 6
Polyklorerade bifenyler (PCB 1)) 1
Mineralolja (C10-C40) 500
Polycykliska aromatiska kolväten 2) (PAH) 40

1) Kongener 28, 52, 101, 118, 138, 153 och 180 totalt.

2) Föreningar totalt (antracen, acenaften, acenaftylen, benso(a)antracen, benso(a)pyren, chrysen, benso(b)fluoranten, benso(g,h,i)perylen, benso(k)fluoranten, dibenso(a,h)antracen, fenantren, fluoranten, fluoren, indeno(1,2,3-cd)pyren, naftalen, pyren).

3.2. Avstjälpningsplatser för vanligt avfall

Avfall som avses i 3.2.1, 3.2.2 och 3.2.3 punkten och som deponeras på en avstjälpningsplats för vanligt avfall skall uppfylla de deponerbarhetskrav som nedan fastställts för respektive avfall.

3.2.1. Avfall som godkänns utan provning

Vanligt avfall som avses i kapitel 20 (Kommunalt avfall (avfall som uppkommit från bosättning och liknande avfall från handeln, industrin och andra institutioner) även separat insamlade fraktioner) i miljöministeriets förordning om en förteckning över de vanligaste typerna av avfall och över problemavfall kan godkännas utan provning för en avstjälpningsplats för vanligt avfall om

1) avfallet har förbehandlats i enlighet med 4 § 1 mom. 1 punkten i detta beslut,

2) avfallet inte är förorenat på ett sådant sätt att det på grund av ökad miljöfara är motiverat att hantera avfallet på något annat sätt,

3) avfallet inte deponeras på en sådan del av avstjälpningsplatsen där gipsbaserat avfall eller stabilt, icke-reaktivt2 problemavfall deponeras.

Asbestavfall som uppkommer vid byggande samt annat lämpligt asbestavfall kan godkännas utan provning för en avstjälpningsplats för vanligt avfall om man vid deponeringen av avfallet iakttar de särskilda krav i fråga om asbestavfall som avses i 3.2.3 punkten.

2 Med begreppet stabilt, icke-reaktivt avses att avfallets utlakningsegenskaper inte kommer att försämras på lång sikt under normala deponiförhållanden eller i samband med förutsebara olyckor

– i själva avfallet (exempelvis genom biologisk nedbrytning),

– under inflytande av långsiktiga omgivningsförhållanden (exempelvis, vatten, luft, temperatur eller mekanisk påverkan) eller

– genom inverkan från annat avfall, lakvatten eller avfallsgas.

3.2.2. Kriterier för deponering av gipsbaserat avfall

Gipsbaserat avfall som klassificerats som vanligt avfall får endast deponeras på en sådan del av en avstjälpningsplats för vanligt avfall där biologiskt nedbrytbart avfall inte deponeras.

På vanligt avfall som deponeras på en avstjälpningsplats tillsammans med gipsbaserat avfall tillämpas de gränsvärden som anges i tabell 4.

Tabell 4

Parameter Gränsvärde
Totalt organiskt kol (TOC) 5 %
Löst organiskt kol (DOC) 800 mg/kg 1)

1) Där L/S = 10 l/kg antingen vid avfallets eget pH-värde eller vid pH 7,5–8,0.

3.2.3. Kriterier för deponering av vanligt avfall tillsammans med stabilt, icke-reaktivt problemavfall

Stabilt, icke-reaktivt problemavfall får deponeras endast på en sådan del av en avstjälpningsplats för vanligt avfall där biologiskt nedbrytbart avfall inte deponeras.

På vanligt avfall och stabilt, icke-reaktivt problemavfall som deponeras tillsammans på en avstjälpningsplats tillämpas gränsvärdena för utlakningsegenskaper enligt tabell 5 och övriga krav enligt tabell 6.

Vid bedömningen av avfallets fysikaliska stabilitet skall hänsyn tas till effekten av den nedkrossning av avfallet som eventuellt sker vid kompaktering eller annan motsvarande verksamhet.

Tabell 5

Ämne/parameter Gränsvärde, mg/kg torrsubstans (L/S = 10 l/kg)
Arsen (As) 2
Barium (Ba) 100
Kadmium (Cd) 1
Krom totalt (Crtot) 10
Koppar (Cu) 50
Kvicksilver (Hg) 0,2
Molybden (Mo) 10
Nickel (Ni) 10
Bly (Pb) 10
Antimon (Sb) 0,7
Selen (Se) 0,5
Zink (Zn) 50
Klorid (Cl-) 15 000
Fluorid (F-) 150
Sulfat (SO42-) 20 000
Löst organiskt kol (DOC)1) 800
Torrsubstans för lösta ämnen (TDS)2) 60 000

1) Om gränsvärdet för löst organiskt kol överskrids vid avfallets eget pH-värde kan avfallet alternativt provas vid L/S = 10 l/kg och pH 7,5–8,0. Avfallet anses uppfylla deponerbarhetskravet för löst organiskt kol om koncentrationen är högst 800 mg/kg.

2) Värdet för torrsubstans för lösta ämnen kan användas som alternativ till värdena för sulfat och klorid.

Tabell 6

Parameter Gränsvärde/annat krav
Totalt organiskt kol (TOC) 5%
pH Minst 6,0
Kapacitet att neutralisera syra (ANC) Skall alltid undersökas och uppskattas

Gränsvärden och andra krav enligt tabell 5 och 6 tillämpas inte då asbestavfall som uppkommer vid byggande eller annat lämpligt asbestavfall som klassificeras som stabilt, icke-reaktivt problemavfall deponeras på en vanlig avstjälpningsplats eller en separat avskild del av den om följande förfaranden eller krav iakttas:

1) avfallet får inte innehålla andra farliga ämnen än bunden asbest, inbegripet fibrer bundna i bindemedel eller förpackade i plast,

2) för avstjälpningsplatsen eller en särskild del av den får endast godkännas asbestavfall som uppkommit vid byggande och annat lämpligt asbestavfall,

3) området där asbestavfall deponeras skall täckas med lämpligt material dagligen samt före all kompaktering; om asbestavfallet inte är förpackat skall det vattnas regelbundet under deponeringen,

4) avstjälpningsplatsen eller den avskilda delen av den skall täckas permanent med ett ytskikt för att förhindra att asbestfibrer sprider sig; på området får inga hål borras och inget annat sådant arbete utföras som kan medföra att fibrer frigörs; den del av avstjälpningsplatsen där asbestavfall deponeras skall antecknas på det sätt som anges i 7 § 1 mom. 6 punkten i detta beslut,

5) efter att avstjälpningsplatsen stängts skall lämpliga åtgärder vidtas för att begränsa användningen av området i syfte att undvika att människor kommer i kontakt med avfallet.

3.3. Avstjälpningsplatser för problemavfall

På avfall som deponeras på en avstjälpningsplats för problemavfall tillämpas gränsvärdena för utlakningsegenskaper enligt tabell 7 och övriga krav enligt tabell 8.

Vid bedömningen av avfallets fysikaliska stabilitet skall hänsyn tas till effekten av den nedkrossning av avfallet som eventuellt sker vid kompaktering eller annan motsvarande verksamhet.

Tabell 7

Ämne/parameter Gränsvärde, mg/kg/torrsubstans (L/S = 10 l/kg)
Arsen (As) 25
Barium (Ba) 300
Kadmium (Cd) 5
Krom totalt (Crtot) 70
Koppar (Cu) 100
Kvicksilver (Hg) 2
Molybden (Mo) 30
Nickel (Ni) 40
Bly (Pb) 50
Antimon (Sb) 5
Selen (Se) 7
Zink (Zn) 200
Klorid (Cl-) 25 000
Fluorid (F-) 500
Sulfat (SO42-) 50 000
Löst organiskt kol (DOC)1) 1 000
Torrsubstans för lösta ämnen (TDS)2) 100 000

1) Om gränsvärdet för löst organiskt kol överskrids vid avfallets eget pH-värde kan avfallet alternativt provas vid L/S = 10 l/kg och pH 7,5–8,0. Avfallet anses uppfylla deponerbarhetskravet för löst organiskt kol om koncentrationen är högst 1 000 mg/kg.

2)Värdet för torrsubstans för lösta ämnen kan användas som alternativ till värdena för sulfat och klorid.

Tabell 8

Parameter Gränsvärde/annat krav
Glödförlust (LOI) 1) 10 %
Totalt organiskt kol (TOC)1) 6 %
Kapacitet att neutralisera syra (ANC) Skall alltid undersökas och uppskattas

1) Antingen gränsvärdena för glödförlust eller totalt organiskt kol skall tillämpas.

3.4. Underjordiska deponier

Avfall kan godkännas för deponering i underjordisk deponi enligt 2 § 2 mom. i detta beslut endast i enlighet med en säkerhetsbedömning som gjorts i fråga om deponeringsplatsen. Bedömningen skall göras i enlighet med bilaga A3 till rådets beslut 2003/33/EG om kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid avfallsdeponier i enlighet med artikel 16 i, och bilaga II till, direktiv 1999/31/EG. I fråga om avfallet skall även göras en bedömning enligt 2 punkten.

Endast avfall som uppfyller kraven i 3.1 punkten kan godkännas för deponering i en underjordisk deponi för inert avfall och endast avfall enligt kraven i 3.2 punkten kan godkännas för deponering i en underjordisk deponi för vanligt avfall.

På avfall för deponering i en underjordisk deponi för problemavfall tillämpas inte deponerbarhetskraven enligt 3.3 punkten.

3 Med begreppet farligt avfall som används i bilagan avses problemavfall och med begreppet underjordsförvar avses underjordisk deponi.

3.5. Höjning av vissa gränsvärden

Tillståndsmyndigheten kan med beaktande av avstjälpningsplatsens och dess omgivnings egenskaper i fråga om specificerade avfall från fall till fall besluta att gränsvärdena enligt 3.1, 3.2 och 3.3 punkten, med beaktande av de preciseringar och begränsningar som nämns nedan, kan höjas till högst det tredubbla om huvudmannen för avstjälpningsplatsen med stöd av en helhetsbedömning av avstjälpningsplatsens hälso- och miljöverkningar på ett tillförlitligt sätt påvisar att de högre gränsvärdena inte ökar den fara eller olägenhet som lakvattnet och andra utsläpp förorsakar miljön eller hälsan.

På gränsvärdet för totalt organiskt kol tillämpas dessutom följande:

1) gränsvärdet i tabell 3 kan höjas till högst det dubbla; för jordavfall kan dock ett tredubbelt gränsvärde godkännas om koncentrationen av löst organiskt kol i avfallet är högst 500 mg/kg där L/S = 10 l/kg antingen vid avfallets eget pH-värde eller vid pH 7,5–8,0,

2) gränsvärdet i tabellerna 4 och 6 kan höjas endast om koncentrationen av löst organiskt kol är högst 800 mg/kg där L/S = 10 l/kg antingen vid avfallets eget pH-värde eller vid pH 7,5–8,0,

3) gränsvärdet i tabell 8 kan höjas endast om koncentrationen av löst organiskt kol i avfallet är högst 1 000 mg/kg där L/S = 10 l/kg antingen vid avfallets eget pH-värde eller vid pH 7,5–8,0.

För följande gränsvärden får inte beviljas undantag:

1) gränsvärdet för löst organiskt kol i tabellerna 2, 5 och 7,

2) gränsvärdet för bensen, toluen, etylbensen och xylener i tabell 3,

3) gränsvärdena för polyklorerade bifenyler, mineralolja och polycykliska aromatiska kolväten i tabell 3,

4) gränsvärdet för pH-värdet i tabell 6,

5) gränsvärdet för glödförlust i tabell 8.

3.6. Särskilda krav gällande avfall som innehåller långlivade organiska föreningar

Tillståndsmyndigheten kan med avvikelse från artikel 7 punkt 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 under de förutsättningar som bestäms i punkt 4 b i den nämnda artikeln godkänna att avfall som innehåller eller är förorenat av långlivade organiska föreningar deponeras på en avstjälpningsplats för problemavfall eller i en underjordisk deponi. På PCB-avfall som avses i statsrådets beslut 711/1998 tillämpas dock nämnda beslut.

4. Provtagnings- och provningsmetoder

Oberoende och kompetenta personer eller anläggningar skall ansvara för provtagning och provning som hänför sig till den grundläggande karakteriseringen och överensstämmelseprovningen. Det laboratorium som ansvarar för uppgiften skall ha erfarenhet av och bevis på provning och analysering av avfall samt ett effektivt och välfungerande kvalitetssäkringssystem.

Avfallsproducenten eller avfallsinnehavaren eller avstjälpningsplatsens huvudman kan ansvara för provtagningen och provningen om

1) det genom tillräcklig övervakning som utförs av oberoende och kompetenta personer eller anläggningar kan garanteras att de mål som enligt denna bilaga ställts på bedömningarna av deponerbarheten uppnås,

2) ett lämpligt kvalitetssäkringssystem för provtagning och provning används, vilket omfattar en regelbunden oberoende övervakning.

Vid provtagningen och provningen skall den europeiska standardiseringsorganisationens (CEN) nedan nämnda standarder (EN) och utkast till standarder (prEN) samt senare uppdaterade versioner av dessa tillämpas:

1) provtagningen skall göras enligt en provtagningsplan som baserar sig på utkastet till standard prEN 14899,

2) avfallets allmänna egenskaper skall bestämmas enligt standarden SFS-EN 13137 (totalt organiskt kol) samt utkasten till standarder prEN 14346 (beräkning av torrsubstans) och prEN 15169 (glödförlust),

3) laktest skall göras enligt utkastet till standard prCEN/TC 14405 (uppströms perkolationstest) och standarden SFS-EN 12457/3 (tvåstegs skaktest),

4) nedbrytning av råavfall skall göras enligt standarderna SFS-EN 13656 (mikrovågsassisterad nedbrytning med syrablandning) och SFS-EN 13657 (nedbrytning i kungsvatten),

5) analyser skall göras enligt standarderna SFS-EN 12506 (pH, As, Ba, Cd, Cl-, Co, Cr, CrVI, Cu, Mo, Ni, NO2-, Pb, total S, SO42-, V ja Zn), SFS-EN 13370 (ammonium, AOX, ledningsförmåga, Hg, fenolindex, TOC, lättillänglig CN-och F-) och SFS-EN 14039 (kolväten).

Vid annan provning skall innan formellt godkända CEN-standarder finns tillgängliga användas utkast som har uppnått prEN-stadiet eller nationella standarder eller andra förfaranden som tillståndsmyndigheten har godkänt.

Bilaga 3

ÖVERVAKNING OCH KONTROLL AV EN AVSTJÄLPNINGSPLATS OCH AV DESS EFTERVÅRD

Denna bilaga innehåller minimikrav för sådana förfaranden som skall tillämpas när avstjälpningsplatser och eftervården av dem övervakas och kontrolleras för konstaterande av

- att avfallet har godkänts för deponering på avstjälpningsplatsen i enlighet med de deponerbarhetskriterier som fastställts för den kategori av avstjälpningsplatser som det är fråga om,

- att de interna processerna på avstjälpningsplatsen fortskrider på avsett sätt,

- att miljövårdssystemen på avstjälpningsplatsen fungerar fullt ut på avsett sätt,

- att de tillståndsbestämmelser som gäller avstjälpningsplatsen följs och

- att tillstånds- och övervakningsmyndigheterna kan ges de uppgifter och utredningar som förutsätts i miljötillståndet.

Kontrollen och övervakningen skall genomföras metodiskt. De prov som skall tas skall vara representativa.

(23.3.2006/202)

1. Avfallsupplaget

För kontroll av avfallsupplaget behövs följande uppgifter:

- avfallsupplagets yta, volym, sammansättning och sättning,

- avfallsupplagets inre egenskaper, såsom vattennivå och temperatur,

- deponeringsmetod,

- vilken del av avstjälpningsplatsen som fylls samt

- kalkyl över den återstående volymen på avstjälpningsplatsen.

Avfallsupplaget och sättningen skall kontrolleras regelbundet under deponeringen och eftervården.

2. Utredning av utgångsläget

Innan verksamheten eller kontrollen enligt detta beslut inleds på en avstjälpningsplats eller en avstjälpningsplats stängs skall en utredning utföras över utgångsläget då det gäller yt- och grundvattnet på området samt nedbrytningstillståndet och gasbildningen i avfallsupplaget så att kontrolluppgifterna senare kan jämföras med denna. För utredning av utgångsläget skall ytvattenprov tas två gånger under högvattenföringsperioden med minst en månads mellanrum och minst en gång under lågvattenföringsperioden. Grundvattenprov skall tas från minst tre olika ställen.

3. Avfallsgaser

Alstringen och frigörelsen av avfallsgaser skall särskilt iakttas på en avstjälpningsplats där det har deponerats avfall som innehåller lätt nedbrytbart organiskt material och som alstrar rikligt med gas. Kontrollen skall genomföras så att tillförlitliga uppgifter om gasalstringen fås från alla delar av avstjälpningsplatsen.

Gasens mängd, tryck och komponenter metan (CH4), koldioxid (CO2) och syre (O2), skall då avstjälpningsplatsen är i bruk bestämmas en gång i månaden och under eftervården var sjätte månad. Kan man visa att provtagningarna, trots längre intervaller, är tillräckligt tillförlitliga kan mätningarna anpassas. Vilka andra gaser som skall utredas bestäms vid behov enligt det avfall som deponerats på avstjälpningsplatsen.

Det skall regelbundet kontrolleras att systemet för tillvaratagande av avfallsgaser är i skick.

4. Vatten

4.1. Lakvatten

Lakvattenmängden och vattnets kvalitet skall kontrolleras separat vid varje punkt där lakvatten leds ut från avstjälpningsplatsen. Dessutom skall reningen av lakvatten och det vatten som leds bort från reningen kontrolleras så att reningens effektivitet och belastningen från avstjälpningsplatsen kan bedömas på ett tillförlitligt sätt.

Lakvattenmängden och lakvattnets konduktivitet skall kontrolleras genom mätningar som utförs en gång i veckan och dessutom under högvattenföringsperioderna varje dag då avstjälpningsplatsen är i bruk. Under eftervården skall lakvattenmängden och lakvattnets konduktivitet kontrolleras var sjätte månad. Lakvattnets kvalitet skall kontrolleras med prov som tagits en gång per kvartal när avstjälpningsplatsen är i bruk och var sjätte månad under eftervården. Om det påvisas att längre intervaller ger tillräckligt tillförlitliga uppgifter kan alla ovan avsedda mätningar anpassas.

Vilka ämnen eller egenskaper som undersöks i lakvattenprov bestäms på basis av den typ av avfall som deponeras på avstjälpningsplatsen.

4.2 Ytvatten

Ytvattnets kvalitet och mängd skall kontrolleras med prov från åtminstone två observationspunkter. Den ena punkten skall ligga uppströms från avstjälpningsplatsen med beaktande av ytvattnets flödesriktning. Av proven från den andra mätningspunkten skall framgå avstjälpningsplatsens inverkan på ytvattnet. Proven skall tas kvartalsvis då avstjälpningsplatsen är i bruk och var sjätte månad under eftervården. Mätningarna kan anpassas efter avstjälpningsplatsens egenskaper.

4.3 Grundvatten(18.11.1999/1049)

Grundvattnet skall kontrolleras nedströms från avstjälpningsplatsen med prov och mätningar från åtminstone två punkter och uppströms från avstjälpningsplatsen från minst en punkt. På avstjälpningsplatsens eventuella verkningsområde skall vattenkvaliteten i hushållsvattenbrunnar också kontrolleras.

Nivån på grundvattnet och vattnet inom avfallsupplaget skall kontrolleras var sjätte månad. Varierar grundvattennivån på området skall kontrollen utökas.

Bestämmelser om de prov som tas för klarläggande av grundvattnets sammansättning samt om de ämnen och egenskaper som skall undersökas meddelas från fall till fall enligt kvaliteten på det lakvatten som avfallet beräknas bilda och på grundvattnet i området för avstjälpningsplatsen. Dessutom skall hastigheten på grundvattenflödet i området beaktas. Genom mätningarna skall förändringar i vattenkvaliteten snabbt kunna konstateras.

Om det konstateras att grundvattnets kvalitet har försämrats eller att den gränsvärdesnivå som fastställts för vattenkvaliteten i tillståndsbeslutet överskrids, är det alltid fråga om en sådan i 8 § 2 mom. i detta beslut avsedd skada som omedelbart skall anmälas till tillståndsmyndigheten. I en sådan situation måste tillståndsbestämmelsen och planen om beredskap mot skador och handhavande av dem följas.

Observationerna av grundvattnets kvalitet skall bokföras och uppgifterna skall sammanställas i en tabell av vilken förändringar i kvaliteten enkelt framgår.

5. Övervaknings- och kontrollprogram(23.3.2006/202)

Huvudmannen skall ha ett övervaknings- och kontrollprogram för

- genomförandet av de allmänna begränsningar och förbud som gäller deponering av avfall samt övervakning och uppföljning av deponerbarheten för det avfall som tas emot på avstjälpningsplatsen samt

- kontroll av lakvatten, yt- och grundvatten samt avfallsgaser enligt 3 och 4 punkten i denna bilaga.

6. Övervaknings- och kontrollrapport(23.3.2006/202)

I den rapport om övervakningen och kontrollen av en avstjälpningsplats som avses i 8 § 2 och 3 mom. i detta beslut och som årligen skall göras upp och tillställas tillståndsmyndigheten skall ingå följande uppgifter:

- uppgifter om den avfallsmängd som har tagits emot och den mängd som inte har tagits emot enligt avfallstyp,

- utredning över den mängd biologiskt nedbrytbart avfall enligt 4 § 1 mom. 2 punkten som tagits emot, förbehandlats, deponerats på avstjälpningsplatsen eller levererats för annan behandling eller återvinning,

- sammandrag av de grundläggande karakteriseringar och överensstämmelseprovningar som gjorts i enlighet med bilaga 2 till detta beslut,

- uppgifter om avfallsupplaget,

- sammandrag av uppföljningsuppgifterna enligt övervaknings- och kontrollprogrammet,

- utredning om avstjälpningsplatsens miljöbelastning och förebyggandet av skador samt

- utredning om exceptionella händelser och avvikelser från godkända planer.

Ikraftträdelsestadganden:

18.11.1999/1049:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2002. På avstjälpningsplatser som är i bruk när beslutet träder i kraft tillämpas 4 § 1 mom. 1 punkten från den 1 januari 2005, om inte tillståndsmyndigheten har bestämt en tidigare tidpunkt. (13.6.2001/552)

På avstjälpningsplatser som är i bruk då detta beslut träder i kraft tillämpas punkt 3.1 i bilaga 1 från den 1 november 2007, om avstjälpningsplatsen då alltjämt är i bruk.

Åtgärder som verkställigheten av beslutet förutsätter får vidtas innan beslutet träder i kraft.

Rådets direktiv 1999/31/EG; EGT nr L 182, 16.7.1999, s. 1

13.6.2001/552:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002.

Rådets direktiv 1999/31/EG; EGT nr L 182, 16.7.1999, s. 1

10.1.2002/13:

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2002.

23.3.2006/202:

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2006.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Rådets direktiv 1999/31/EG (31999L0031); EGT nr L 182, 16.7.1999, s. 1, Rådets beslut 2003/33/EG (32003D0033); EGT nr L 11, 16.1.2003, s. 27

24.1.2008/59:

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2008.

5.6.2008/381:

Denna förordning träder i kraft den 13 juni 2008.

På den plats där bara sådant avfall deponeras som omfattas av tillämpningsområdet för statsrådets förordning om utvinningsavfall och på vilket statsrådets beslut om avstjälpningsplatser har tillämpats före denna förordnings ikraftträdande, tillämpas denna förordning från och med den 1 maj 2012. Om miljötillstånd för verksamhet på denna plats söks efter det att denna förordning har trätt i kraft, tillämpas vid tillståndsprövningen statsrådets förordning om utvinningsavfall.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG (32006L0021); EGT nr L 102, 11.4.2006, s. 15

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.