Beaktats t.o.m. FörfS 945/2019.

11.3.1997/199

Lag om allmänna åklagare (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L 13.5.2011/439, som gäller fr.o.m. 1.1.2012.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 §
Åklagarens ställning och uppgifter

Åklagaren skall sköta om förverkligandet av det straffrättsliga ansvaret vid behandlingen av brottmål samt vid åtalsprövning och rättegångar, enligt vad parternas rättsskydd och allmän fördel kräver. I samband med därtill hörande rättsliga avgöranden och övriga åtgärder skall åklagaren vara opartisk samt sköta sina uppgifter utan onödigt dröjsmål och på ett ekonomisk sätt.

Åklagaren utövar självständig åtalsprövningsrätt i de ärenden som han behandlar.

Åklagaren har också till uppgift att utfärda strafförelägganden och ordningsbotsförelägganden enligt vad som föreskrivs särskilt. (27.8.2010/761)

3 mom. har ändrats genom L 761/2010, som träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom lag. Den tidigare formen lyder:

Åklagaren har också till uppgift att utfärda strafforder enligt vad som stadgas särskilt.

2 §
Allmänna åklagare

Allmänna åklagare är

1) riksåklagaren och biträdande riksåklagaren,

2) statsåklagarna samt

3) häradsåklagarna och Ålands landskapsåklagare.

3 §
Riksåklagaren

I egenskap av högsta åklagare utövar riksåklagaren självständig och oberoende åtalsprövningsrätt, om inte annorlunda stadgas i någon annan lag.

Riksåklagaren kan meddela allmänna föreskrifter och anvisningar om åklagarverksamheten.

Riksåklagaren kan för en viss tid bevilja en namngiven person som uppfyller behörighetskraven för häradsåklagare sådana åklagarbefogenheter som denne behöver för ett visst bestämt uppdrag. När personen i fråga utövar åklagarbefogenheter tillämpas i övrigt på honom eller henne vad som bestäms om häradsåklagare. (17.10.2001/848)

4 §
Riksåklagarens uppgifter

Riksåklagaren skall

1) svara för den allmänna ledningen och utvecklingen av åklagarverksamheten samt för övervakningen av åklagarna,

2) sköta åklagaruppgifterna i ärenden som enligt lag ankommer på honom eller som han åtar sig,

3) utfärda sådana åtalsförordnanden som avses i 1 kap. strafflagen eller i någon annan lag, samt

4) företräda åklagarna i högsta domstolen.

5 §
Riksåklagarämbetet

Riksåklagarämbetet, som leds av riksåklagaren, är central förvaltningsmyndighet för de allmänna åklagarna.

Vid riksåklagarämbetet finns enheter, om vilka stadgas närmare genom förordning.

Riksåklagarämbetet hör till justitieministeriets förvaltningsområde.

6 §
Biträdande riksåklagaren

Ställföreträdare för riksåklagaren är en biträdande riksåklagare.

Uppgiftsfördelningen mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren bestäms i arbetsordningen för riksåklagarämbetet.

Biträdande riksåklagaren avgör de ärenden som föreläggs honom med samma fullmakter som riksåklagaren.

7 §
Statsåklagarna

Vid riksåklagarämbetet finns statsåklagare som är behöriga att sköta åklagaruppgifter i hela landet.

Statsåklagarna skall i första hand sköta åklagaruppgifterna i de brottmål som från samhällets synpunkt är viktigast. De skall också utföra åtal som justitiekanslern eller riksdagens justitieombudsman har beslutat väcka. Om något annat inte bestäms, är statsåklagarna åklagare i ärenden som hovrätten behandlar i första instans. (13.6.2003/464)

Om statsåklagarnas övriga uppgifter stadgas särskilt. Om fördelningen av uppgifter mellan statsåklagarna beslutar riksåklagaren.

8 §
Lokala åklagare

Om häradsåklagarna och landskapsåklagaren i landskapet Åland samt om de biträdande åklagarna (lokala åklagare) stadgas särskilt.

9 §
Specialåklagare

Angående specialåklagare föreskrivs särskilt. (15.12.2000/1116)

Beslut om väckande av åtal mot en domare för tjänstebrott fattas av justitiekanslern i statsrådet eller riksdagens justitieombudsman.

10 §
Behörighetsförhållanden

Riksåklagaren är förman för samtliga allmänna åklagare.

Riksåklagaren kan överta avgörandet av ett ärende som ankommer på en underlydande åklagare eller förordna att en underlydande åklagare skall utföra ett åtal som han beslutat väcka. Riksåklagaren kan också förordna att en underlydande åklagare skall utföra åtalsprövningen i ett ärende.

11 § (17.10.2001/848)
Rätt att få upplysningar

Utan hinder av skyldigheten att iaktta sekretess enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) eller någon annan lag har allmänna åklagaren rätt att för ett tjänsteuppdrag avgiftsfritt få behövliga upplysningar och handlingar av en myndighet eller av en sammanslutning som har tillsatts för att handha en offentlig uppgift, om inte lämnande av upplysningen eller handlingen till åklagaren eller användning av upplysningen som bevis förbjudits eller begränsats i lag.

Allmänna åklagaren har utan hinder av att en sammanslutnings medlemmar, revisorer, styrelsemedlemmar eller arbetstagare är bundna av företags-, bank- eller försäkringshemlighet rätt att få upplysningar som behövs för ett tjänsteuppdrag.

Allmänna åklagarens rätt till upplysningar enligt 1 mom. gäller dock inte upplysningar som en myndighet eller en sammanslutning som har tillsatts för att handha en offentlig uppgift har fått tillstånd att ta del av för vetenskaplig forskning eller statistikföring eller för planerings- och utredningsuppgifter.

Allmänna åklagaren har rätt att ur Rättsregistercentralens bötesregister få sådana upplysningar om bötesstraff och verkställighet av bötesstraff som behövs vid åtalsprövningen. (22.12.2006/1319)

12 §
Jäv

En åklagare är jävig, om

1) han eller en nära släkting till honom är part,

2) ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom eller en nära släkting till honom,

3) han eller en nära släkting till honom är biträde eller ombud för en part eller för den för vilken ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada,

4) han till en part eller till den för vilken ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada står i ett anställningsförhållande eller sådant uppdragsförhållande som har samband med det föreliggande ärendet,

5) han är medlem av styrelsen eller ett därmed jämförbart organ eller av förvaltningsrådet eller är verkställande direktör eller har motsvarande ställning i ett samfund, en stiftelse eller en offentligrättslig inrättning som är part eller som i ärendet kan vänta sig synnerlig nytta eller skada eller om

6) någon annan omständighet än en sådan som avses i 1-5 punkten är ägnad att ge motiverad anledning att ifrågasätta hans opartiskhet i ärendet.

Nära släkting till en åklagare är de personer som avses i 28 § 2 och 3 mom. förvaltningslagen (434/2003). (5.12.2003/1027)

Åklagaren får även om han är jävig vidta åtgärder som inte tål uppskov. Åklagaren skall om sitt jäv underrätta den som det åligger att utse en ställföreträdare för honom.

13 §
Behörighetskrav

Riksåklagaren och biträdande riksåklagaren skall ha avlagt juris kandidatexamen och vara väl förtrogen med åklagar- eller domarverksamhet och med förvaltningsuppgifter.

Statsåklagarna skall ha avlagt juris kandidatexamen och ha den skicklighet som behövs för uppgiften.

14 §
Utnämning

Riksåklagaren och biträdande riksåklagaren utnämns av republikens president på framställning av statsrådet.

Statsåklagarna utnämns av statsrådet på framställning av riksåklagaren. Om utnämning av riksåklagarämbetets övriga tjänstemän stadgas genom förordning.

15 §
Forum i tjänsteåtal

Riksåklagaren och biträdande riksåklagaren åtalas för tjänstebrott vid högsta domstolen. Åklagare är antingen justitiekanslern eller riksdagens justitieombudsman.

Statsåklagarna åtalas för tjänstebrott vid hovrätten.

16 §
Närmare stadganden

Närmare stadganden om verkställighet och tillämpning av denna lag utfärdas genom förordning.

Föreskrifter om hur arbetet skall ordnas vid riksåklagarämbetet meddelas i arbetsordningen, som riksåklagaren fastställer efter att ha hört olika personalgrupper.

17 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 december 1997.

Genom denna lag upphävs

1) 9 och 12 §§ lagen den 22 juli 1918 om Högsta domstolen och

2) 10 § lagen av samma datum angående Högsta förvaltningsdomstolen.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

De personer vid justitiekanslersämbetet och länsstyrelserna som sköter ärenden som gäller åklagarväsendet kan när lagen träder i kraft överföras till motsvarande uppgifter vid riksåklagarämbetet, utan att tjänsterna ledigförklaras. Justitieministeriet beslutar om överföringarna.

RP 131/1996, LaUB 20/1996, RSv 237/1996

Ikraftträdelsestadganden:

15.12.2000/1116:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2001.

RP 100/2000, LaUB 8/2000, RSv 139/2000

17.10.2001/848:

Denna lag träder i kraft den 1 november 2001.

RP 90/2001, LaUB 18/2001, RSv 100/2001

13.6.2003/464:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 54/2002, GrUB 14/2002, RSv 288/2002

5.12.2003/1027:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 79/2003, FvUB 6/2003, RSv 61/2003

22.12.2006/1319:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2007.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 84/2006, LaUB 19/2006, FvUU 38/2006, RSv 199/2006

27.8.2010/761:

Om ikraftträdandet av denna lag föreskrivs särskilt genom lag.

RP 94/2009, LaUB 9/2010, RSv 84/2010

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.