Beaktats t.o.m. FörfS 1054/2019.

21.1.1994/56

Hovrättslag (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L 25.8.2016/673, som gäller fr.o.m. 1.1.2017.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 § (19.4.2013/281)
Hovrätterna

Allmänna överrätter är Åbo, Vasa, Östra Finlands, Helsingfors och Rovaniemi hovrätter.

Östra Finlands hovrätt har sitt säte i Kuopio. Dessutom har den permanent sammanträdesplats i Kouvola.

Hovrätternas domkretsar bestäms genom förordning av statsrådet.

2 §
Hovrättens uppgifter

Hovrätten behandlar besvär och klagan över tingsrättens avgöranden. (1.11.1996/809)

Hovrätten behandlar som första rättsinstans åtal som gäller tjänstebrott vilka begåtts av domare vid de tingsrätter som lyder under hovrätten och, så som bestäms i lag, också tjänstebrott som begåtts av andra tjänstemän inom domstolsväsendet och av allmänna åklagare. Dessutom behandlar hovrätten övriga mål och ärenden som enligt lag skall avgöras av den. (26.8.2005/668)

Hovrätten behandlar justitieförvaltningsärenden som ålagts den samt övervakar verksamheten vid de domstolar som lyder under den och vidtar vid behov åtgärder för att avhjälpa missförhållanden som den observerat. Hovrätten kan ta initiativ som gäller lagskipningen samt utvecklande och ändring av lagstiftningen.

3 § (8.5.2015/568)
Domare vid hovrätten

Vid hovrätten finns en president och som övriga ledamöter hovrättsråd.

Bestämmelser om utnämning av hovrättens president och ledamöter samt om behörighetsvillkoren för dem finns i lagen om utnämning av domare (205/2000).

Presidenten leder hovrätten och svarar för dess resultat.

3 a § (8.5.2015/568)
Domartjänster som kräver särskilda språkkunskaper

Vid tvåspråkiga hovrätter kan det finnas ett för tryggande av de språkliga rättigheterna tillräckligt antal sådana tjänster som hovrättsråd, för vilka det krävs språkkunskaper som avses i 12 § 2 mom. i lagen om utnämning av domare.

Bestämmelser om det i 1 mom. avsedda antalet tjänster vid var och en av de tvåspråkiga hovrätterna utfärdas genom förordning av statsrådet. Innan ärendet föredras för statsrådet ska justitieministeriet begära utlåtande från högsta domstolen över behovet av domartjänster som avses i 1 mom.

4 § (19.4.2013/281)
Hovrättens kanslichef

Vid hovrätten kan det finnas en kanslichef som ska sköta hovrättens förvaltning. Behörighetsvillkor för tjänsten som kanslichef är lämplig högre högskoleexamen. Kanslichefen utnämns av hovrättens president.

5 § (25.2.2000/209)

5 § har upphävts genom L 25.2.2000/209.

6 § (19.12.2003/1203)
Föredragande vid hovrätten

Föredragande vid hovrätten är assessor och fiskal. Behörighetsvillkor för tjänsterna som assessor och fiskal är juris kandidatexamen samt erfarenhet av domaruppgifter.

För tjänst som föredragande är de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom hovrättens domkrets samt

1) vid enspråkiga hovrätter nöjaktig förmåga att förstå och i tal använda det andra språket, samt

2) vid tvåspråkiga hovrätter nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda det andra språket.

Även en ledamot av hovrätten kan vara föredragande. I arbetsordningen kan också en annan tjänsteman som uppfyller behörighetsvillkoren i 2 mom. förordnas till föredragande.

6 a § (8.5.2015/568)
Tingsnotarier

Vid hovrätterna kan dessutom finnas tingsnotarier. Tingsnotarierna utnämns av hovrättens president.

Till tingsnotarie vid hovrätten kan utnämnas den som vid sådan domstolspraktik som avses i 14 § i tingsrättslagen (581/1993) har tjänstgjort som tingsnotarie vid en tingsrätt i sex månader. En tingsnotarie ska ha de språkkunskaper som föreskrivs i 6 § 2 mom. i denna lag.

Avdelningschefen kan förordna en tingsnotarie att vara föredragande i enskilda mål eller ärenden.

Hovrätten utser en domare, assessor eller fiskal till handledare för tingsnotarien och utarbetar en praktikplan där innehållet i domstolspraktiken anges.

Närmare bestämmelser om domstolspraktik i hovrätten utfärdas genom förordning av statsrådet.

7 § (25.2.2000/209)
För viss tid utnämnda domares rätt att delta i behandlingen av ärenden

Domare som utnämnts för viss tid kan även efter utgången av denna tid delta i behandlingen av ärenden som de varit med om att bereda eller behandla under den tid för vilken de utnämnts.

8 § (8.5.2015/568)
Avdelningar

Hovrätten är indelad i avdelningar. I hovrättens arbetsordning bestäms det om inrättande och indragning av avdelningar samt om indelningen av avdelningarna.

Rättskipningsärenden och rättskipningsmål samt ärenden som gäller ändringssökande och extraordinärt ändringssökande i justitieförvaltningsärenden behandlas och avgörs vid avdelningarnas sammanträden. De domare som utnämnts för två månader eller för en kortare tid än två månader får inte utgöra flertalet av de ledamöter som deltar i sammanträdet. En domare som utnämnts för viss tid får dock ensam verkställa förberedelse och fatta de övriga avgöranden och vidta de övriga åtgärder som avses i 2 kap. 8 § 2 och 3 mom. i rättegångsbalken.

8 a § (8.5.2015/568)
Förordnande till avdelningschef

Presidenten förordnar ett hovrättsråd till uppgiften som avdelningschef för högst tre år i sänder. Uppgiften ska förklaras ledig att sökas av dem som har blivit utnämnda till ordinarie domare vid hovrätten före utgången av ansökningstiden för uppgiften. Den som förordnas till uppgiften ska ha de personliga egenskaper som uppgiften kräver samt ledarförmåga.

Ett förordnande till avdelningschef kan återkallas, om det finns vägande skäl.

8 b § (8.5.2015/568)
Avdelningschefens uppgifter

Avdelningschefen leder arbetet inom avdelningen. Han eller hon ska särskilt sörja för den allmänna planeringen och organiseringen av arbetet inom avdelningen och för arbetets resultat. Avdelningschefen ska övervaka att rättsprinciperna tillämpas och lagen tolkas på ett enhetligt sätt i avdelningens avgöranden.

När presidenten är förhindrad sköts hans eller hennes uppgifter av den tjänstgörande avdelningschef som är äldst i uppgiften. Om även avdelningscheferna är förhindrade, sköts presidentens uppgifter av den tjänstgörande hovrättsdomare som är äldst i tjänsten.

När en avdelningschef är förhindrad sköts hans eller hennes uppgifter av den tjänstgörande domare som är äldst i tjänsten vid avdelningen.

8 c § (8.5.2015/568)
Förstärkt sammanträde och plenum

Hovrättens president får överföra ett rättskipningsmål eller rättskipningsärende i behövlig omfattning till plenum eller förstärkt sammanträde för avgörande, om det vid överläggningen om avgörandet i målet eller ärendet eller en del därav visar sig att sammansättningen kommer att avvika från den ståndpunkt som högsta domstolen eller hovrätten eller en annan hovrätt tidigare har intagit. Även ett mål eller ärende som annars är av vidsträckt eller principiell betydelse kan i sin helhet eller till vissa delar överföras till plenum eller förstärkt sammanträde för avgörande. Ett mål eller ärende i vilket muntlig förhandling har förrättats eller ska förrättas får inte utan särskild anledning överföras till avgörande vid förstärkt sammanträde eller i plenum.

I hovrättens plenum deltar presidenten, de ordinarie hovrättsråden och de hovrättsråd som utnämnts för viss tid som är längre än ett år. Plenum är domfört när minst hälften av de ledamöter som är i tjänst är närvarande.

Till sammansättningen vid ett förstärkt sammanträde vid hovrätten hör sju ledamöter. I ett förstärkt sammanträde är presidenten ordförande och ledamöterna är de ledamöter som tidigare behandlat saken och som ännu är i tjänst samt ett behövligt antal extra ledamöter utsedda bland de ordinarie ledamöterna genom lottning.

9 § (23.5.2003/383)
Hovrättens sammansättning i vissa mål och ärenden

Hovrätten är domför också i en sammansättning med tre ledamöter, till vilken hör två ledamöter och föredraganden i målet eller ärendet, som skall uppfylla behörighetsvillkoren i 4 mom.,

1) om det som i tingsrättens avgörande enligt ändringsyrkandet går emot ändringssökanden eller, om ändringssökandena är flera, går emot alla ändringssökande gemensamt, gäller endast pengar eller annan egendom eller fördel som lätt kan bedömas i pengar, och penningbeloppet eller egendomens eller fördelens värde när tingsrättens dom avkunnas eller meddelas uppenbarligen inte har varit högre än 5 000 euro,

2) i brottmål, om inte något annat följer av 1 punkten,

a) om svaranden har sökt ändring i tingsrättens avgörande genom vilket varken svaranden eller, om flera svarande är ändringssökande, någon av dem har dömts till strängare straff än böter eller fängelse i sex månader, och

b) om åklagarens eller målsägandes besvär gäller ett brott, för vilket då de i åtalet nämnda omständigheterna föreligger inte är föreskrivet annat eller strängare straff än böter eller fängelse i högst ett år och sex månader, samt

3) oberoende av de begränsningar som nämns i 1 och 2 punkten, i ärenden som gäller skuldsanering för privatpersoner, förordnande av skiftesman och boutredningsman, förvandling av samhällstjänst eller övervakningsstraff till fängelse och häktads klagan, samt i ärenden i vilka ändringsyrkandet enbart gäller ränta, rättegångskostnader, betalning av ersättningar av statens medel eller körförbud. (10.4.2015/407)

Hovrätten är dock inte domför i en sammansättning enligt 1 mom. när den behandlar mål eller ärenden som tingsrätten har avgjort i en sammansättning enligt 2 kap. 3 § rättegångsbalken.

Om det till sammansättningen enligt 1 mom. hör en för viss tid utnämnd domare, skall denne ha minst tre månaders erfarenhet av uppdraget som hovrättsledamot eller vara utnämnd till hovrättsledamot för en längre tid än två månader.

Den i 1 mom. avsedda föredraganden skall vara assessor eller fiskal vid hovrätten eller en föredragande vid hovrätten som skött en tjänst som assessor, fiskal eller tingsdomare i minst tre år. Föredraganden har under den tid som han eller hon enligt denna paragraf är ledamot av hovrätten samma rätt att kvarstå i tjänsten som en domare har enligt grundlagen.

När det i 1 mom. 1 punkten avsedda beloppet räknas ut beaktas inte ränta som uppstått efter det talan väcktes eller rättegångskostnader. Beloppet omvandlas på basis av förändringen i levnadskostnadsindex till närmaste hela 1 000 euro, enligt vad som bestäms genom förordning av justitieministeriet.

10 § (10.6.2011/609)
Tjänstebrott

En kanslichef, assessor, fiskal och tingsnotarie vid hovrätten åtalas för tjänstebrott i Helsingfors hovrätt. Motsvarande tjänstemän vid Helsingsfors hovrätt åtalas för tjänstebrott i Åbo hovrätt.

11 §
Närmare stadganden

Närmare stadganden om verkställighet och tillämpning av denna lag utfärdas genom förordning.

I hovrättens arbetsordning stadgas närmare om hur arbetet skall ordnas vid hovrätten. Hovrättens president fastställer arbetsordningen efter att ha hört samtliga personalgrupper.

12 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1994.

Genom lagen upphävs lagen den 18 januari 1952 om inrättande av Helsingfors hovrätt (18/52) samt lagarna den 14 april 1976 om inrättande av två nya hovrätter och om tjänster vid hovrätterna (318 och 319/76) jämte ändringar.

Tjänstebenämningen för hovrättsråd av högre löneklass såsom ordförande för en division, hovrättsråd av högre löneklass och hovrättsråd av lägre löneklass ändras till hovrättsråd när denna lag träder i kraft. (22.4.1994/296)

Ett tjänsteåtal som drivs mot en innehavare av en tjänst eller befattning och som enligt särskilda stadganden eller föreskrifter som har utfärdats före den 1 oktober 1952 skall behandlas av Åbo hovrätt såsom första instans, skall behandlas vid Helsingfors hovrätt, med undantag för tjänsteåtal mot Ålands lantråd eller en ledamot av Ålands landskapsstyrelse.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 139/93, LaUB 24/93

Ikraftträdelsestadganden:

22.4.1994/296:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1994.

RP 25/94, LaUB 6/94

1.11.1996/809:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1996. Övergångsstadganden utfärdas särskilt genom lag.

RP 92/1996, LaUB 10/1996, RSv 123/1996

6.3.1998/169:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1998.

RP 33/1997, LaUB 19/1997, RSv 1/1998

25.2.2000/209:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.

RP 109/1999, GrUU 13/1999, LaUB 1/2000, RSv 21/2000

17.11.2000/957:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2000.

RP 57/2000, LaUB 7/2000, RSv 101/2000

9.11.2001/975:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 103/2001, LaUB 19/2001, RSv 119/2001

23.5.2003/383:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2003.

RP 83/2001, LaUB 27/2002, RSv 259/2002

19.12.2003/1203:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Den som är utnämnd till en tjänst som föredragande när denna lag träder i kraft är i fråga om språkkunskaperna fortfarande behörig för en sådan tjänst som föredragande för vilken han eller hon med avseende på språkkunskaperna var behörig innan lagen trädde i kraft.

Den som blivit utnämnd till föredragande för viss tid före lagens ikraftträdande är i fråga om språkkunskaperna behörig för tjänsteförhållandet till utgången av denna tid.

När denna lag har trätt i kraft kan en person som uppfyller de i lag föreskrivna behörighetsvillkoren, utom kravet på nöjaktig förmåga att i tal använda domkretsens andra språk, utnämnas till föredragande för viss tid vid enspråkig domstol, om denna tid går ut senast den 30 juni 2004.

RP 103/2003, LaUB 3/2003, RSv 81/2003

26.8.2005/668:

Denna lag träder i kraft den 31 december 2005.

Vid behandlingen av mål och ärenden som är anhängiga vid hovrätten när lagen träder i kraft iakttas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 9/2005, LaUB 6/2005, RSv 81/2005

10.6.2011/609:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2011.

RP 278/2010, LaUB 41/2010, RSv 338/2010

10.6.2011/615:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

RP 280/2010, LaUB 38/2010, RSv 327/2010

19.4.2013/281:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2014.

Vid ikraftträdandet av denna lag överförs de mål och ärenden som är anhängiga vid Kouvola hovrätt till Östra Finlands hovrätt för handläggning.

Republikens president utnämner i den ordning som avses i lagen om utnämning av domare (205/2000) och utan att tjänsterna förklaras lediga den som innehar ordinarie tjänst som president vid Kouvola hovrätt och dem som innehar ordinarie tjänst som hovrättslagman och hovrättsråd vid Kouvola hovrätt till motsvarande tjänster vid Östra Finlands hovrätt, som bildas genom denna lag. Det utlåtande som avses i 9 § 1 mom. i lagen om utnämning av domare ges av högsta domstolen. I fråga om övriga förflyttningar av domare bestäms i enlighet med 47 § i statstjänstemannalagen (750/1994). Bestämmelser om ställningen för andra anställda än de som avses ovan finns i 5 a § i statstjänstemannalagen. De anställda ska höras innan tjänsterna förflyttas.

Vid Östra Finlands hovrätt får det temporärt finnas två kanslichefstjänster. Om där finns två kanslichefstjänster, ska endast den ena av dem omfatta skötseln av uppgiften som hovrättens kanslichef. Hovrättens president förordnar vem av tjänsteinnehavarna som ska sköta uppgiften som kanslichef för hovrätten. Vad som i lag eller förordning föreskrivs om hovrättens kanslichef gäller den kanslichef som sköter uppgiften i fråga.

Vad som någon annanstans föreskrivs om Kouvola hovrätt gäller efter det att denna lag har trätt i kraft Östra Finlands hovrätt.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 153/2012, LaUB 2/2013, RSv 28/2013

10.4.2015/407:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2015.

RP 215/2014, LaUB 18/2014, RSv 260/2014

8.5.2015/568:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2015.

Domare vid hovrätten är också de som vid ikraftträdandet av denna lag är utnämnda till hovrättslagmän. På dem tillämpas bestämmelserna om hovrättsråd.

Den som är utnämnd till en tjänst som hovrättsråd vid ikraftträdandet av denna lag är i fråga om de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper fortfarande behörig för den tjänst han eller hon har utnämnts till. Den som är utnämnd till ett tjänsteförhållande som hovrättsråd på viss tid är i fråga om de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper behörig till tjänsteförhållandets slut.

Vid bedömningen av om det vid tvåspråkiga hovrätter finns ett tillräckligt antal sådana tjänster som avses i 3 a § får de tjänster och tidsbegränsade tjänsteförhållanden beaktas som vid ikraftträdandet av denna lag är besatta med personer som uppfyller de krav på språkkunskaper som avses i 12 § 2 mom. i lagen om utnämning av domare.

RP 224/2014, LaUB 28/2014, RSv 328/2014

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.