Beaktats t.o.m. FörfS 1012/2019.

28.6.1991/1015

Förordning om medicinsk rehabilitering (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna förordning har upphört att gälla fr.o.m. 1.5.2011. Se L 1327/2010 och L 1328/2010.

På föredragning av social- och hälsovårdsministern stadgas med stöd av 14 § 3 mom. folkhälsolagen av den 28 januari 1972 (66/72) och 1 § 3 mom. lagen den 1 december 1989 om specialiserad sjukvård (1062/89), dessa lagrum sådana de lyder, 14 § 3 mom. folkhälsolagen i lag av den 27 mars 1991 (605/91) och 1 § 3 mom. lagen om specialiserad sjukvård i lag av den 27 mars 1991 (606/91):

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning gäller medicinsk rehabilitering, vilken anordnas som ett led i den sjukvård som avses i folkhälsolagen (66/72) och lagen om specialiserad sjukvård (1062/89).

2 §
Anordnande av medicinsk rehabilitering

Kommunen eller kommunalförbundet skall se till att de medicinska rehabiliteringstjänsterna i fråga om sitt innehåll och sin omfattning ordnas så att de motsvarar behovet av rehabilitering i kommunen eller inom kommunalförbundets område.

Om folkpensionsanstaltens skyldighet att anordna medicinsk rehabilitering för gravt handikappade samt om de kostnader för rehabilitering i samband med arbets- och funktionsförmåga som skall ersättas av försäkringsanstalterna stadgas särskilt.

3 §
Medicinska rehabiliteringstjänster

Syftet med medicinsk rehabilitering är att förbättra och upprätthålla rehabiliteringsklientens fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga samt att hjälpa och stöda honom med att klara av sin livssituation och de dagliga göromålen.

Medicinska rehabiliteringstjänster är

1) rådgivning och handledning i frågor som gäller rehabilitering och rehabiliteringstjänster,

2) utredning av rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna jämte uppskattning av arbets- och funktionsförmågan samt härtill hörande arbetsprövning,

3) fysioterapi, verksamhetsterapi, talterapi, neuropsykologisk rehabilitering, psykoterapi och andra därmed jämförbara terapier och åtgärder som förbättrar och upprätthåller funktionsförmågan,

4) hjälpmedelstjänster, till vilka hör bestämmande av behovet av hjälpmedel, utprovning av hjälpmedel, överlåtelse av hjälpmedel med ägande- eller nyttjanderätt, undervisning i och uppföljning av deras användning samt underhåll av hjälpmedlen,

5) anpassningsträning, varmed avses handledning för rehabiliteringsklienten och hans anhöriga samt förberedelse för den livssituation som följer med sjukdom eller olycksfall,

6) rehabiliteringsperioder i form av anstaltsvård eller öppen vård som består av ovan nämnda behövliga åtgärder,

7) rehabiliteringshandledning, varmed avses stöd och handledning till rehabiliteringsklienten och hans närmaste omgivning samt information om tjänster som ansluter sig till klientens verksamhetsmöjligheter, samt

8) andra därmed jämförbara tjänster.

4 §
Hjälpmedel

De hjälpmedel som avses i 3 § och som hör till den medicinska rehabiliteringen är sådana redskap, anordningar eller motsvarande som är avsedda att avhjälpa en på medicinska grunder konstaterad funktionsnedsättning och som en funktionshämmad behöver för att klara av sina dagliga göromål. Hjälpmedel är också de vårdtillbehör och träningsredskap som behövs i rehabiliteringen.

För handikappade elever i grundskola eller gymnasium anordnas personliga hjälpmedel som hör till den medicinska rehabiliteringen och som behövs i skolan och i andra livssituationer. Om skol- och klassbundna hjälpmedel som skall användas i skolan stadgas särskilt.

Om folkpensionsanstaltens skyldighet att som yrkesinriktad rehabilitering ordna hjälpmedel för gravt handikappade stadgas särskilt.

5 §
Planering och uppföljning av medicinsk rehabilitering

För rehabiliteringsklienten utarbetas en rehabiliteringsplan i samråd med honom och vid behov även med hans anhöriga. I rehabiliteringsplanen fastställs de nödvändiga rehabiliteringsåtgärderna med beaktande av de tjänster som erhålls genom socialvården, arbetskrafts- och undervisningsmyndigheterna samt folkpensionsanstalten och andra som anordnar rehabilitering och samordnas de medicinska rehabiliteringstjänsterna inom sjukvården med den rehabilitering som dessa anordnar. Rehabiliteringsplanens genomförande skall följas upp och planen skall regelbundet ses över.

En överenskommelse skall träffas med klienten om den kontakt som behövs för rehabiliteringen. Vid behov skall en kontaktperson för klienten utses.

6 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1991.

Genom denna förordning upphävs 7 c § folkhälsoförordningen av den 10 mars 1972 (205/72), sådant detta lagrum lyder i förordning av den 18 november 1983 (855/83).

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.